KALLELSE. Plats och tid för justeringen: Kommunledningskontoret i Borgholm i Borgholm / 2014. Förhinder anmäls till ronny.harrysson@borgholm.

Kommunfullmäktige KALLELSE Plats och tid för Tingssalen i Stadshuset, Borgholm, 2014-12-15, klockan 18:30 sammanträdet Eva-Lena Israelsson / Marie-Louise Johansson Ordförande Sekreterare 880 18 Utses att justera:. Plats och tid för justeringen: Kommunledningskontoret i Borgholm i Borgholm / 2014 Förhinder anmäls till ronny.harrysson@borgholm.se 880 11 ÄRENDEN Sid 1 Godkännande av kungörelse 2 Godkännande av dagordning 3 ANMÄLAN; Motion (Ewa Wahlgren C) utveckla och bygg ut Åkerbobadet. 1-2 4 Politiska uppdrag ersättare samordningsförbundet 2010-2014 Dnr 2013/330-116 Kommunfullmäktige godkände 2014-11-24 avsägelse från Pia Holgersson (S) avseende uppdraget som ersättare i samordningsförbundet. Mandatperioden för uppdraget varar till 31 mars 2015. Socialdemokraterna ska komma med nytt förslag till ersättare fram till 31 mars. Eftersom valberedningen sammanträder först 8 december, finns inte deras förslag på ledamöter och ersättare ännu. Skickas förhoppningsvis ut under v 50. 5 Val Samhällsbyggnadsnämnden 2015-01-01 2018-12-31 9 ledamöter med personliga ersättare samt därav ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande 6 Val Socialnämnden 2015-01-01 2018-12-31 9 ledamöter med personliga ersättare samt därav ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande 7 Val Utbildningsnämnden 2015-01-01 2018-12-31 9 ledamöter med personliga ersättare samt därav ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande 8 Val Valnämnden 2015-01-01 2018-12-31 7 ledamöter med personliga ersättare samt därav ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande 9 Val Miljö- och hållbarhetsberedning 2015-01-01 2018-12-31 7 ledamöter med personliga ersättare (4 från styrande majoritet och 3 från oppositionen)samt därav ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande 10 Val Borgholm Energi Elnät AB och Borgholm Energi AB 2015-01-01 2018-12-31 7 ledamöter med personliga ersättare samt därav ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande Tillträde och avgång vid bolagsstämman till våren

11 Val Stiftelsen för ersättningsförmånen på Böda kronorpark 2015-2018 1 ledamot med personlig ersättare från Böda, Högby, Källa, Persnäs, Föra, Löt, Alböke, Egby, Köping, Bredsättra. Samt 2 revisorer med ersättare. 12 Val - Kalmarsunds Gymnasieförbund, förbundsdirektionen 2015-01-01-2018-12-31 2 ledamöter med personliga ersättare samt 1 revisor med ersättare 13 Val Ölands Kommunalförbund 2015-01-01--2018-12-31 5 ledamöter med personliga ersättare samt 1 revisor med ersättare (Ledamot/ersättare måste sitta i kommunfullmäktige) 14 Val - Regionförbundet i Kalmar län, primärkommunala nämnden 2015-01- 01 2018-12-31 1 ledamot och ersättare 15 Val - Regionförbundet i Kalmar län, styrelsen 2015-01-01 2018-12-31 1 ledamot och ersättare 16 Val Magnussons Minnesfond 7 ledamöter. Namnförslag är lämnade av byalagen. 17 Val Nämndemän 2015-01-01 2015-12-31 6 nämndemän. Väljs på ett år nytt val oktober 2015.. 18 Val Överförmyndare 2015-01-01 2018-12-31 2 med ersättare 19 Val - gode män vid fastighetsbildning 2015-01-01 2018-12-31 3 med sakkunskap i tätortsförhållanden och 4 med sakkunskap i jordbruksfrågor 20 Val ombud att representera Borgholms kommuns A-aktier vid Borgholm Energi Elnät AB:s bolagsstämmor 2015-2018 1 ombud med ersättare 21 Val ombud att representera Borgholms kommuns B-aktier vid Borgholm Energi Elnät AB:s bolagsstämmor 2015-2018 1 ombud med ersättare 22 Val ombud att representera Borgholm Energi Elnäts AB:s aktieinnehav vid Borgholm Energi AB:s bolagsstämmor 2015-2018-2018 1 ombud med ersättare 23 Val ombud till Kalmar läns Pensionskapitalsförvaltnings (KLP) bolagsstämmor 2015-2018 1 ombud med ersättare 24 Val ombud till Kalmar Läns Trafiks (KLT) bolagsstämmor 2015-2018 1 ombud med ersättare 25 Val ombud till Energikontor Sydost 2015-2018 1 ombud med ersättare 26 Val representant till styrelsen för Samordningsförbundet 2015-04-01-2019-03-31 1 ombud med ersättare 27 Eventuellt tillkommande val 28 Delårsrapport 2014 - Kalmarsunds Gymnasieförbund Dnr 2014/259-042 3-57 ÅRSHJUL 2015 58 _Skickas digitalt 2014-12-04

1 Motion till kommunfullmäktige Utveckla och bygg ut Åkerbobadet I den norra delen av Borgholms kommun finns ett litet kommunägt badhus. Det finns en 12.5 meters bassäng inomhus och en 25 meters bassäng utomhus, samt en barnplaskbassäng, även den utomhus, och så finns det stora utvecklingsmöjligheter! Vintertid, är bassängen inomhus välbesökt av elever från Åkerboskolan som simtränar eller har ett av veckans gympapass där. Dagtid men även vissa kvällar används badet för bla. aktiviteter för LSS-verksamhet, och olika aktiviteter för alla åldrar. Men då bassängen är kort och halva bassängen är grund blir det fort ganska trångt om utrymmet. Dessutom är badhuset endast öppet 4 dagar i veckan. Mitt förslag är att kommunen/borgholm Energi AB möjliggör en utbyggnad av hela Åkerbobadets anläggning. Någon form av inbyggnad skulle kunna sättas upp över 25meters bassängen och varmvatten tillföras från det närliggande flisvärmeverket. På så sätt skulle bassängen kunna användas längre period under året. Det finns mycket mark runt badanläggningen som är kommunägd och idag bara används av kommunens vaktmästare som klipper gräsmattan. Där skulle kommunen/borgholm Energi AB kunna anlägga en 50 meters bassäng och på så sätt möjliggöra för simläger, med mera, vilket i sig skulle gynna närliggande företagare i form av logi och mat och därmed öka arbetstillfällen på norra Öland samt verka för en förlängning av säsongen. En utomhus badtunna skulle även den förhöja kvaliteten och nyttjandet av badets faciliteter. I anslutning till badhallen skulle någon form av inglasad veranda byggas för cafeverksamhet för att ytterligare höja kvaliten och attraktionsvärdet på badanläggningen.

2 Öppettiderna på badet bör utökas, varför skulle tex bofasta och turister inte vilja bada på lördagar och söndagar eller lediga dagar mellan jul och nyår samt under påskhelgen? Det är ju inte alltid som havsbad är tillåtande eller ens möjligt. Och så måste det till större skyltar och information om att det finns en badanläggning i Löttorp. I dagsläget finns det endast en liten oansenlig skylt placerad på Byrumsvägen, som många inte ser, och detta gör att främst turister missar att det finns ett poolområde i Löttorp. En upprustning av Åkerbobadet skulle möjliggöra fler arbetstillfällen på flera sätt, ytterligare bättra på attraktionskraften för den norra delen av kommunen samt gynna alla människor oavsett ålder, kön och härkomst. I många andra kommuner drivs badhus i bolagsform oftast som dotterbolag. Borgholm Energi AB och Borgholm Energi Elnät AB har, till skillnad från de flesta andra kommuners bolag, inga avkastningskrav med ägarutdelning till kommunen. Det vore lönsammare för skattebetalarna i vår kommun att överföra driftskostnader och utvecklingsansvar för Åkerbobadet till Borgholm Energi AB. Jag vill därför att fullmäktige beslutar att -uppdra till Borgholms kommun / Borgholms Energi AB att arbeta fram en utvecklingsplan för Åkerbobadet som möjliggör fler arbetstillfällen, mer lägerverksamhet och ökad attraktionskraft för norra Öland året runt. Eva Wahlgren (C)

KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Styrelse 3 SAMMANTRADE SPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2014-10-20 4 $66 GYF 201410400-03.04 Delårsbokslut januari-august månad 201 4 Beslutsunderlag Förbundskontorets tj åinsteskrivel se 2 0 1 4- I 0-0 8 Arbetsutskottets protokoll 201 4-l 0-13 Bakgrund Resultat per den 3118-2014 uppgår till plus 13,9 mkr samtidigt som helårsprognosen kalkyleras till plus 1,0 mkr. Det prognostiserade resultatet innebär att g rrnnasiefürbundet även detta åtrklarat av att inhåimta den kostymanpassning, minskning av 16-19 ânngar, som belastade verksamheten i början av året med ca25 mkr. Inom verksamheterna finns större budgetawikelser men precis som ftiregående ar uppväger delvis låga kostnader, avseende interkommunala ersättningar, de större underskotten inom enheterna. En ny pensionsskuldprognos från fiirbundets pensionsadministratör Skandikon medfiir dessutom lägre kostnader fiir ftirbundets pensionskostnader. I det samlade resultatet ingår dock ingen återbetalning fran AFA. Under oktober månad kommer AFA att besluta huruvida återbetalnin g av 2004 års premier ska ske. I ftirbundets delårsbokslut återfinns därfiir ingen uppgrft ftir detta. Beslut Arbetsutskottet füreslår att styrelsen godkänner och överläimnar Delårsrapporten januari-augusti2}l4 med prognos ftir 2014 tlll revisorerna ftir granskning. Beslutsexpediering Revisorerna i Kalmarsunds gymnasiefürbund z Medlernskommunema

4

5 Granskningsrapport Malin Kronmar Rebecca Lindström September 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Kalmarsunds Gymnasieförbund

6 Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier 2 2.4 Metod 3 3 Granskningsresultat 4 3.1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed 4 3.2 Resultatanalys 4 3.3 God ekonomisk hushållning 5 September 2014 Kalmarsunds Gymnasieförbund PwC

7 Granskning av delårsrapport 2014 1 Sammanfattande bedömning PwC har på uppdrag av förbundets förtroendevalda revisorer översiktligt granskat förbundets delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-08-31. Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för år 2014. Syftet med den översiktliga granskningen är att ge förbundets revisorer ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som direktionen fastställt. Revisorernas uttalande avges i den bedömning som de avlämnar till kommunfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlas. Resultatet för perioden är 13,9 mnkr (-3,9 mnkr), vilket är 17,8 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret pekar mot ett resultat om 0,9 mnkr. Bedömningen i delårsrapporten är att balanskravet kommer att uppfyllas. Utifrån vår översiktliga granskning gör vi följande bedömning av förbundets delårsrapport: - Vi bedömer att delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. - Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av periodens resultat och ställning per 31 augusti. - Vi instämmer i direktionens bedömning av möjligheterna att nå det finansiella målet som fastställts. - Vi instämmer i direktionens bedömning av möjligheterna att nå de verksamhetsmål som fastställts. September 2014 Kalmarsunds gymnasieförbund 1 av 5 PwC

8 Granskning av delårsrapport 2014 2 Inledning 2.1 Bakgrund Kommunalförbund är enligt den kommunala redovisningslagen (KRL), skyldiga att minst en gång om året upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från årets början. KL 9 kap 9 a Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten som enligt 8 kap. 20 a skall behandlas av fullmäktige och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. Revisorernas bedömning av delårsrapporten ska grundas på det ekonomiska resultatet och uppfyllelsen av fullmäktiges mål för ekonomi och verksamhet. 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Granskningen syftar till att översiktligt bedöma om delårsrapporten ger svar på följande revisionsfrågor. Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av direktionen fastställda finansiella målen, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av direktionen fastställda målen för verksamheten, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Granskningen har planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om delårsrapporten ger en rättvisande bild. Granskningen är översiktlig och omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i delårsrapporten. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 2.3 Revisionskriterier Direktionen är ansvarig för upprättandet av delårsrapporten som enligt 8 kap 20 a KL ska behandlas av kommunfullmäktige. Granskningen av delårsrapporten innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen och lag om kommunal redovisning Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 22 samt god redovisningssed i övrigt Fullmäktigebeslut avseende god ekonomisk hushållning September 2014 Kalmarsunds gymnasieförbund 2 av 5 PwC

9 Granskning av delårsrapport 2014 2.4 Metod Granskningen har utförts genom: Intervjuer med berörda tjänstemän Analys av relevanta dokument Översiktlig granskning och analys av det siffermässiga bokslutet per 2014-08-31 samt av resultatprognosen för året Översiktlig analys av verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av direktionen fastställda målen Granskningen är inte lika omfattande som granskningen av årsredovisningen utan mer översiktlig. Granskningen är dessutom mer inriktad på analytisk granskning än på substansgranskning. Rapporten är faktagranskad av personal på ekonomikontoret. September 2014 Kalmarsunds gymnasieförbund 3 av 5 PwC

10 Granskning av delårsrapport 2014 3 Granskningsresultat 3.1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Den upprättade delårsrapporten omfattar perioden januari augusti. Resultatet för perioden uppgår till 13,9 mnkr. Se analys av väsentliga resultatpåverkande poster nedan. Delårsrapporten består av en förvaltningsberättelse samt resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. I delårsrapporten finns information och årsprognoser för de olika skolorna. I budgeten för år 2014 som redovisas i resultaträkningen ingår interna poster. Detta framgår av en fotnot till resultaträkningen. I förbundets externa rapporter ska justering för interna poster ske. Vi har granskat ett urval poster bl.a. avseende periodiseringar som är gjorda i samband med delårsrapporten. Bedömning I vår översiktliga granskning har det inte framkommit några omständigheter som tyder på att förbundets delårsrapport är upprättad i strid med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av periodens resultat och ställning. 3.2 Resultatanalys Prognosen för helåret pekar på ett positivt resultat, 1 mnkr, vilket är 0,5 mnkr bättre än budgeterat. Analys av väsentliga resultatpåverande poster: Förbundet har under år 2014 erhållit 7 mnkr avseende ett SFI projekt. Projektet löpte under år 2013 och bedömningen var att förbundet inte skulle erhålla ersättningen. Färre elever än beräknat har sökt sig till andra huvudmän samtidigt som fler elever från andra huvudmän har sökt sig till förbundets skolor. De interkommunala ersättningarna bedöms därmed överstiga budgeten med 8,1 mnkr för helåret. Skolorna har i sina respektive budgetar för år 2014 lagt in sparbeting som totalt uppgår till 15,6 mnkr. Prognosen för verksamheterna visar på ett underskott som uppgår till 11,6 mnkr. Resultatet enligt avstämningen mot balanskravet uppgår till 6,4 mnkr enligt prognosen för helåret. De resterande medel som avsatts för digital kompetens tas i anspråk under år 2014, totalt 5,4 mnkr. September 2014 Kalmarsunds gymnasieförbund 4 av 5 PwC

11 Granskning av delårsrapport 2014 3.3 God ekonomisk hushållning I budget 2014 anges ett finansiellt mål för verksamheten och ett antal verksamhetsmål. I anlutning till respektive mål anges när uppföljning ska ske. I delårsrapporten görs en överskådlig avstämning mot de mål som fastställts av direktionen för år 2014 och där uppföljning ska ske vid delåret eller årligen. Finansiellt mål, fastställt av direktionen i budget 2014 Förbudet ska självfinansiera investeringar till 100 %. Prognos 2014 Målet mäts över en femårsperiod. Prognosen anger att investeringarna för mätperioden kommer att uppgå till 23 mnkr medan utrymmet uppgår till 62 mnkr. Måluppfyllelse, direktionen bedömning Prognosen pekar på att målet kommer att uppnås över femårsperioden. Totalt följs 13 verksamhetsmål upp i delårsrapporten. Dessa mål för verksamheten beskrivs och utvärderas i delårsrapporten per skola. Uppföljningen visar att nio verksamhetsmål bedöms uppnås för helåret. Bedömning Vår översiktliga granskning visar på att prognostiserade resultat är förenligt med det finansiella mål som direktionen fastställt i budget 2014. Vår översiktliga granskning visar på att måluppfyllelsen avseende verksamheten delvis är förenlig med de av fullmäktige fastställda målen i budget 2014. Vi konstaterar att samtliga mål som direktionen fastställt följs upp i delårsrapporten. Redovisningen görs utifrån prognos för helårsutfallet. 2014-10-28 Malin Kronmar Malin Kronmar Projektledare Caroline Liljebjörn Caroline Liljebjörn Uppdragsledare September 2014 Kalmarsunds gymnasieförbund 5 av 5 PwC

12 DELÅRSBOKSLUT 2014 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND

13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VISION 2 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUNDS ORGANISATION 3 EKONOMISK ÖVERSIKT 4 OMVÄRLDSANALYS 5 VÄSENTLIGA HÄNDELSER 5 ÅRETS RESULTAT 6 Avstämning balanskrav 7 Investeringsredovisning 7 FÖRVÄNTAD UTVECKLING OCH FRAMTID 8 VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDEN 10 PERSONALBILD 11 NÄRVARO OCH FRÅNVARO 12 JÄMSTÄLLDHET 13 ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA 13 ÖVRIGA PERSONALHÄNDELSER 14 VÅRA PRIORITERADE MÅLOMRÅDEN 15 MÅLUPPFYLLELSE 16 Alla elever når kunskapsmålen 16 Eleven i centrum - trygghet och trivsel 17 Elever i behov av särskilt stöd 18 Digital kompetens 19 Ekonomi i balans 20 SFI och Yrkesutveckling 20 Jämställdhet 20 En skola på vetenskaplig grund 20 ENHETERNA 21 JENNY NYSTRÖMSSKOLAN 22 LARS KAGGSKOLAN 24 STAGNELIUSSKOLAN 26 AXEL WEUDELSKOLAN 28 STAGE4YOU ACADEMY 29 ÖLANDS GYMNASIUM 31 KOSTEN 33 EKONOMISK REDOVISNING 34 REDOVISNINGSPRINCIPER 35 RESULTAT OCH FINANSIERINGSANALYS 36 BALANSRÄKNING 37 DRIFT OCH INVESTERINGSREDOVISNING 38 NOTER 39 BEGREPPSFÖRKLARING 43 1

14 VISION Inom Kalmarsunds gymnasieförbund har alla studerande nått sina kunskapsmål och som fria människor - berikade med kunskaper och färdigheter - lämnar de gymnasiet väl rustade för att möta yrkeslivet och vidare utbildning. 2

15 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUNDS ORGANISATION Styrelse Presidiet Arbetsutskott Förbundschef Stab Skolområdeschef Skolområdeschef Planeringschef Jenny Nyströmsskolan Lars Kaggskolan Stagneliusskolan Axel Weüdelskolan Stage4you Academy Ölands Gymnasium Skolenhet LK1 NA Skolenhet AW1 Lärvux, Gruv, SFI Skolenhet S4Y1 ESes, ESmu, HVstyl, SFI, (Lärvux) Skolenhet ÖG1 RL, HT, Gruv, (Lärvux), Gyvux, SF Skolenhet LK2 EE, TE, VF Skolenhet ST2 EK, HA Skolenhet AW2 Gyvux, YH, Uppdrag Skolenhet LK3 IM Skolenhet ST3 SAbet Skolenhet LK4 BA, FT, HV 3

16 EKONOMISK ÖVERSIKT 4

17 EKONOMISK ÖVERSIKT OMVÄRLDSANALYS Under de senaste åren har stora förändringar skett inom det svenska utbildningsväsendet. Riksdag och regeringen har beslutat om flertalet förändringar som innefattar ny gymnasiereform, ny yrkeshögskola, ny lärarutbildning, en reviderad läroplan, ny skollag och ett nytt betygssystem m.m. Dessa beslut och förändringar inom utbildningsväsendet, har naturligtvis inneburit ett omfattande reformarbete inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Utöver dessa utmaningar kommer den nya trådlösa pedagogiken med digital kompetens och datorer till varje elev och lärare. Den digitala förändringen som pågår är enorm och det kräver att omfattande satsningar genomförs på en-till-en-skolor (dator till varje elev) både i Kalmar län och övriga Sverige. Den bärbara datorn, surfplattan och den smarta telefonen är snart varje lärares och varje elevs naturliga verktyg för kunskapsutveckling. Den trådlösa pedagogiken ställer redan skolan inför nya utmaningar och frågor, till exempel på hur den kommer att förändra kvaliteten i lärandet, lärarnas ämneskompetens, elevernas måluppfyllelse och undervisningen i helhet. Inför 2015 har gymnasieförbundet ett behov av en medfinansiering från medlemskommunerna för att fortsatt kunna öka kvaliteten i undervisningen och att ta tillvara de möjligheter som öppnar sig med informations- och kommunikationstekniken (IKT). I ett gränslöst utbildningssystem, som är öppet dygnet runt och där all kunskap bara är några knapptryckningar bort, duger inte längre enbart den traditionella synen på lärande. Förutom en förändrad pedagogik ställs det helt nya krav på kritiskt tänkande och tolkning av information. Skolan måste därutöver motverka de digitala klyftorna i samhället och här är gymnasieförbundet den ledande aktören inom det regionala utbildningsutbudet. Inte minst för Kalmar län, är det ytterst viktigt med en IT infrastruktur på plats, för att kunna ta tillvara de möjligheter som IKT erbjuder. Kommunerna måste se möjligheterna med digitaliseringen och det är en nödvändighet att skolorna ligger i framkanten för att lyckas utbilda morgondagens arbetskraft. VÄSENTLIGA HÄNDELSER Under 2014 har Kalmarsunds gymnasieförbund fortsatt med att utveckla och förstärka både den yttre och inre organisationen genom ett flertal olika insatser. En av dessa aktiviteter har varit det fortsatta arbetet med meriteringsprogram för yrkesskickliga lärare. Programmet Arete meritering ger läraren en dokumenterad kvalitetsstämpel som yrkesskicklig lärare till glädje både för sig själv och till nytta för Kalmarsunds gymnasieförbund. Målet är att utveckla verksamheten i alla förbundets skolor så att eleverna når kunskapsmålen samt får med sig nödvändiga kunskaper ut i vuxenlivet. Förbundet har inrättat 15 karriärstjänster inför 2015 och ytterligare 15 tjänster kommer att inrättas år 2016. För att stärka och utveckla organisationen genomfördes en granskning av styrelsens ledning och styrning i början av året. Granskningen utfördes av PwC och sammanställdes i en revisionsrapport. Sammanfattningsvis bedömdes styrningen i allt väsentlighet har ändamålsenliga system, rutiner och kommunikation. För att öka gymnasieförbundets attraktivitet, genom fler valmöjligheter för framtida och nuvarande elever, så har ett flertal ansökningar gjorts till Skolverket och Myndigheten för Yrkeshögskolan. Till Skolverket har gymnasieförbundet ansökt om fyra nationella idrottsutbildningar med syftet att eleverna ska kunna kombinera elitidrott och utbildning med målsättningen att kunna nå nationell elit. Ansökningarna omfattar fotboll, innebandy, simning och fäktning. Alla ansökningar har godkänts av Skolverket och kommer att starta läsåret 2015/2016. Kalmarsunds gymnasieförbund har även ansökt om ett flertal yrkesutbildningar hos Myndigheten för Yrkeshögskolan. Fyra nya ansökningar har genomförts: Gastronomisk kock, Köks- och restaurangchef, Kulinarisk destinationsutvecklare samt BE@M Broadcasting, Event and Management. Utav dessa ansökningar så har YH-myndigheten beslutat att godkänna utbildningen för Köks- och restaurangchef. Yrkesutbildningen startar under hösten 2014 och omfattar 20 platser som är förlagd till Ölands Gymnasium och Halltorps Gästgiveri. För att öka intresset för utbildningar inom vård och omsorg har Västerviks kommun genom en skrivelse bjudit in Kalmarsunds gymnasieförbund att delta i bildandet av ett vård och omsorgscollege (VO-college) i Kalmar Län. Styrelsen har i första skedet ställt sig 5

18 positiva till bildandet av VO-college men inväntar mer utförliga beslutsunderlag inklusive långsiktiga ekonomiska konsekvenser för att kunna fatta beslut i frågan. Under året har gymnasieförbundet konstaterat att antalet sökande till introduktionsprogrammen ökat kraftigt, speciellt på individuella alternativet, kopplat till profil aspergers syndrom samt yrkesintroduktion. Sammanlagt är det 275 elever som efter höstens antagning studerar på något av de fem introduktionsprogrammen. För att möta det ökade behovet så har förbundet fortsatt utvecklingsarbetet för att möta behovet av särskild anpassad undervisning utifrån varje enskild elevs individuella behov. Det individuella alternativet vid Aspergerenheten (tillhörande Stagneliusskolan) har exempelvis utökas med ytterligare en grupp i lokaler på Norra vägen. Därutöver har det tillskapats ytterligare tre grupper med särskild anpassad pedagogik vid Jenny Nyströmsskolan och Lars Kaggskolan. Övriga aktiviter/projekt som gymnasieförbundet fortsatt att verkställa under året är projektet PLUG IN där förbundet arbetar aktivt med att minska antalet studieavbrott från gymnasieskolorna inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Projekt Följeforskning Digital kompetens, ett samarbete med Linnéuniversitetet, fortskrider enligt planerna och syftar till att lärare utvecklar den egna undervisningen inom det naturvetenskapliga området, med riktning mot autenticitet med hjälp av IKT. Ett annat samverkansprojekt som förbundet bedriver är Navigatorskolan (socialförvaltningen i Kalmar kommun och Samordningsförbundet i Kalmar län). Det övergripande målet med projekt Navigatorskolan är att fånga upp ungdomar i åldern 16-20 år som idag inte befinner sig i skolans värld eller som har stora svårigheter i den traditionella skolan. ÅRETS RESULTAT Kalmarsunds gymnasieförbund prognostiserade resultat för 2014 uppgår till 1 mkr. Resultatet innebär att gymnasieförbundet även detta år klarat av att inhämta det besparingsbeting, minskning av 16-19 åringar, som belastade verksamheten i början av året med ca 25 mkr. Under 2013 bytte förbundet pensionsadministratörer från SPP till Skandikon, och i och med detta var det en del initiala frågeställningar runt premier, utredningsgrader och skulder. Detta resulterade i en osäkerhet i prognosen som förbundet fick ta hänsyn till. Nu har Skandikon gjort en ny pensionskuldprognos med mer tid och större underlag till sitt förfogande och vår skuld i delårsbokslutet uppgår därför till den av Skandikon beräknade. Detta medför en positiv prognos totalt för förbundets pensionskostnader på 1,5 mkr då skulden sänktes med strax över 3 mkr inklusive löneskatt. 10 000 Helårsprognos 5 000 Tkr 0-5 000-10 000 Gemensamt Interkommunalt Förbundskontoret Lars Stagneliusskolan Kaggskolan Jenny Nyströmsskolan Gymnasiesärskolan Axel Weüdelskolan Ölands Gymnasium Öland - komvux Stage 4 you academy Torsås - komvux Skolområde Skolområde 2 1 Helårsprognos -9 179 8 115 28-3 062-493 -5 432 1 070 937-1 079 353-2 976 127 0 0 Utfall 352 7 096 258-985 1 616-2 979-63 2 085-803 523-2 289 162 4 74 6

19 AFA kommer under oktober månad att besluta huruvida återbetalning av 2004 års premier ska ske. I förbundets delårsbokslut återfinns därför ingen uppgift för detta. Under verksamheten gemensamt återfinns kostnader för projektet digital kompetens. Denna kostnad beräknas i nuläget belasta resultatet med ca 14,2 mkr. År 2015 går projektet över till ordinarie verksamhet. Färre elever ansöker om att få inackorderingsbidrag (år 2010 324 stycken, år 2014 141 stycken) vilket gör att kostnaden sjunker, kostnaden blir ca 1,5 mkr lägre än budgeterat. Även kostnaden för tilläggsbelopp/elevassistenter förväntas bli lägre än budgeterat (1,0 mkr). Årsprognosen för den gemensamma verksamheten är dock minus drygt 9 mkr. Färre elever har sökt sig till andra huvudmän (år 2013 874 stycken, år 2014 697 stycken) vilket resulterar i en lägre interkommunal kostnad och att medel förs över till förbundets skolor med anledning av att elevantalet ökar (ca 2,1 mkr ), kostnaden per elev är oförändrad. Årsprognosen för de interkommunala kostnaderna/intäkterna är därför positiv (8,1 mkr). Inom verksamheterna finns större budgetavvikelser där enheternas pronotiserade resultat visar ett samlat underskott om minus 11,6 mkr. (Övriga kommentarer till enheternas avvikelse redovisas under varje enhets verksamhetsberättelse). AVSTÄMNING BALANSKRAV Enligt kommunallagen ska kommuner och kommunalförbund göra en avstämning mot balanskravet. Detta innebär att gymnasieförbundet ska redovisa ett positivt resultat efter avdrag och tillägg. I praktiken klarar ett kommunalförbund balanskravet om intäkterna överstiger kostnaderna. Om kommunalförbundet redovisar underskott ska motsvarande belopp återföras senast det tredje året efter bokslutsåret. 2013 redovisade förbundet ett resultat om minus 0,5 mkr men efter avdrag/tillägg för digital kompetens (styrelsen beslutade vid årsredovisningen 2011 att 22 mkr av förbundets egna kapital skulle disponeras för att täcka initialkostnaderna för digital kompetens då medlemskommunerna inte finansierade kostnaden) så uppgick det balanserade resultatet till plus 12 mkr. I år visar helårsprognosen på ett resultat om 1 mkr. Digital kompetens prognostiseras till en kostnad om 14,2 mkr år 2014 men då man endast kan använda sig av den avsättning som är gjord för att balansera resultatet så kan endast 5,4 mkr av kostnaderna balanseras sedan är avsättningen förbrukad. Resultatet innebär dock att förbundet inte behöver återställa något resultat. Följande tabell visar förbundets avstämning av balanskravet de senaste fem åren. Prognos Avstämning mot balanskravet 2014 2013 2012 2011 2010 Årets resultat enligt resultaträkningen 1,0-0,5 8,3 25,8 2,1 Digital kompetens 5,4 12,5 4,1-22 Balanserat resultat 6,4 12,0 12,4 3,8 2,1 INVESTERINGSREDOVISNING Kalmarsunds gymnasieförbund har ett ekonomiskt mål att finansiera sina investeringar med egna medel. Målet bedöms över en fem års period som innefattar det aktuella budgetåret och de fyra senaste bokslutsåren. Resultat, avskrivningar och förändring av pensionsskuld ger ett prognostiserat utrymme för investeringar på 62 mkr. Målet är därmed uppnått då förbundet har en prognostiserad investeringsvolym på totalt 23 mkr sett under avstämningsperioden. Från januari till och med augusti har förbundet nyttjat 2,2 mkr av budgeterat utrymme om 5,2 mkr. Strax över hälften av nyttjad investeringsvolym avser flytten av förbundskontoret. Flytten genomfördes för att i största möjliga mån rymma förbundets enheter i egna lokaler. Nu återfinns förbundskontoret i Lars Kaggskolans lokaler på Stagneliusgatan. 7

20 Prognos Självfinansiering investeringar Totalt 2014 2013 2012 2011 2010 Resultat 36,8 1,0-0,5 8,3 25,8 2,1 Avskrivningar 24,0 2,7 2,9 3,8 4,6 4,8 Förändring av pensionsskuld 1,5-3,2 1,6-0,1-13,8 14,7 Utrymme 62,2 0,5 4,0 12,0 16,6 21,6 Investeringar 23,0 4,5 3,9 3,4 2,9 3,7 Förbundet har på det sättet reducerat kostnaderna för hyra av lokaler. En fjärdedel av hittills nyttjad investeringsvolym avser investering på Stagneliusskolan. Köket har bytt ut ugn och skärmaskin, Samhällsprogrammet med inriktning media har köpt in ett antal kameror, nya inventarier till aspergerenheten, skolan har investerat i plisségardiner och planerar ombyggnad av skolans aula. Axel Weudelskolan hänger med i satsningen på Digital kompetens och har under året leasat in nya datorer för att på ett bättre sätt tillgodose elevernas grundförutsättningar att genomföra studierna. Detta har inneburit inköp av förvarings-/laddskåp till dessa datorer. 0,1 mkr har avsatts för detta ändamål. Man har även gjort mindre ombyggnationer i fastigheten. Jenny Nyströmsskolan har installerat projektor och tillgodosett signalöverföring i skolans aula. Även restaurangoch livsmedelsprogrammet och vård och omsorgsprogrammet har gjort mindre investeringar i programmens undervisningsmaterial. Lars Kaggskolan har gjort en hel del investeringar inom el- och energiprogrammet. Dessa är dock en konsekvens av reformeringen GY11 och kostnader som uppstår till följd av den belastar den avsättning som finns för detta ändamål. I övrigt har skolans kök investerat i ny skärmaskin och fordonsprogrammet i nya omklädningsskåp och högtryckstvättar. Stage4you Academy har uppdaterat hantverksprogrammets undervisningsmaterial enligt den plan som fanns inför året. Ölands gymnasium och komvux har ännu inte nyttjat sitt investeringsutrymme. FÖRVÄNTAD UTVECKLING OCH FRAMTID Utöver de reformer och förändringar som skett inom utbildningsväsendet de senaste åren så påverkas även Kalmarsunds gymnasieförbund av den demografiska utvecklingen inom medlemskommunerna. Kalmarsunds gymnasieförbunds ekonomiska ram baserar sig på att medlemskommunerna lämnar en ersättning per 16-19 åring inom respektive kommun till förbundet. Gymnasieförbundets ekonomiska förutsättningar är således helt beroende på utvecklingen av antalet ungdomar 16-19 år inom medlemskommunerna. Den elevminskningen som gymnasieförbundet stått inför, började Budget 2014 Redovisat tom augusti Prognos 2014 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Prognosen på nyttjad investeringsvolym är för hela förbundet 4,5 mkr av de budgeterade 5,2 mkr. Avvikelsen från plan beror till stor del på ovan angiven anledning vad gäller Lars Kaggskolan och dess investeringar som hade grund i införandet av GY11 (0,6 mkr). 8

21 redan år 2009 och nedgången förväntas fortsätta fram till år 2017. Andra avgörande faktorer för ekonomin är nettoinströmningen av elever från andra kommuner, samt etableringar av fristående gymnasieskolor. Samtidigt som elevkullarna minskar, ökar antalet fristående skolor som får etableringstillstånd av Skolinspektionen. Den ökade konkurrensen är ett faktum i vår region, samtidigt som det råder en överetablering av antalet utbildningsplatser. Ett resultat av konkurrensen kan vara att den indirekt hjälper till att höja kvalitén och effektiviteten på andra skolor i en kommun, åtminstone i inledningsfasen. Alltför många alternativ kan dock innebära att alltfler skolor, såväl de redan etablerade friskolorna som de offentliga, får svårigheter att upprätthålla en god kvalitet, då elevunderlaget kraftigt sjunker. Ett arbete som kommer att fortlöpa under de kommande åren är att finna lämpliga strategier för att möta konsekvenserna av dels minskade elevkullar, dels etableringar av fristående skolor. Verksamma strategier måste finnas för att hantera i första hand lokaler och i andra hand personal inom såväl gymnasie- som vuxenutbildning. De kommunala gymnasieskolorna har visserligen redan anpassat sig genom stora kostymanpassningar, men utvecklingen ställer fortsatt stora krav på flexibilitet på såväl gymnasieskolans organisation, som hanteringen av personal och lokaler. 9

22 VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDEN

23 PERSONALFÖRHÅLLANDEN PERSONALBILD ANTAL MÅNADSANSTÄLLDA FÖRDELAT PER KÖN Antalet anställda i förbundet i augusti 2014 visar på en minskning med 19 personer 555 månadsanställda (augusti 2013 574 månadsanställda). Av 555 månadsanställda var 355 kvinnor och 200 män. Andel kvinnor har ökat med 0,6 procentenheter. Av samtliga anställda i förbundet är andelen kvinnor 64 procent och män 36 procent. ANTAL TILLSVIDAREANSTÄLLDA FÖRDELAT PER KÖN Kalmarsunds gymnasieförbund har 499 tillsvidareanställda, (89,9 procent), vilket är en minskning med 18 personer jämfört med samma mättidpunkt 2013 517 tillsvidareanställda, (90,1 procent). Visstidsanställd personal, medarbetare med tidsbegränsad anställning har ökat med samma andel som tillsvidareanställda har minskat, 0,2 procentenheter. Av de tillsvidareanställda är 319 kvinnor (57.4 procent) och 180 män (32,4 procent), vilket är en minskning av antalet män (10 personer) och antalet kvinnor (8 personer) sedan föregående års mätning i augusti. ANTAL VISSTIDSANSTÄLLDA FÖRDELAT PER KÖN Det finns inom verksamheten ett antal personer som arbetar med en anställning som är tidsbegränsad. Med en tidsbegränsad anställning avses en anställning som gäller under en begränsad period till en på förhand bestämd tidpunkt. Enligt LAS får avtal om tidsbegränsad anställning träffas för allmän visstidsanställning (AVA), vikariat, och när arbetstagaren har fyllt 67 år. Utöver detta finns också möjlighet att träffa anställningsavtal enligt Skollagen och även provanställningar med max sex kalendermånader. Antalet månadsavlönade med en tidsbegränsad anställning uppgick i augusti 2014 till 56 personer, vilket är en minskning med 1 person vid samma tidpunkt 2013. Trenden under senare år är att de tidsbegränsade anställningarna i förbundet minskar. Andelen män som är visstidsanställda, 36 procent, är fortfarande underrepresenterade. ÅRSARBETARE När antalet anställda (tillsvidare- och visstidsanställda) räknats om utifrån deras sysselsättningsgrader till årsarbetare motsvarar det 528,2 årsarbetare under perioden januari och augusti 2014 vilket är en minskning med 16,7 årsarbetare (3,1 procent). SYSSELSÄTTNINGSGRAD, TILLSVIDAREANSTÄLLD Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd personal var i augusti 2014, 96,2 procent av heltidsmåttet. Ett så gott som oförändrat resultat sedan föregående års mätning (2013 96,2 procent). Uppdelat per kön är genomsnittlig sysselsättningsgrad 95,7 procent för kvinnorna och 97 procent för männen. Förbundets kvinnliga medarbetare har i genomsnitt något lägre sysselsättningsgrad än männen. ÅLDERSFÖRDELNING, TILLSVIDAREANSTÄLLDA De största förändringarna i åldersstrukturen syns i att förbundet har minskat med lika andelar för män i åldersgruppen 18-29 år och för kvinnor i åldersgruppen 30-49 år. Minskningen sedan förra året för båda åldersgrupperna är 0,8 procent, (motsvarar totalt 8 medarbetare). Antalet medarbetare var högst i åldersintervallet 50-67 år. Antalet kvinnor har en jämn fördelning mellan intervallen 30-49 år och 50-67 år och antalet män var högst i intervallet 50-67 år. Medarbetare under 29 år utgör 1,2 procent av förbundets tillsvidareanställda. Inom gruppen 61-65 år återfinns 12,6 procent och 1 procent finns gruppen i grupp 65+. MEDELÅLDER, TILLSVIDAREANSTÄLLDA Medelåldern för förbundets tillsvidareanställda har ökat marginellt och är 48,8 år (2013 48,3 år). Ingen skillnad mellan män och kvinnor. Den genomsnittliga anställningstiden för tillsvidareanställda är 13,5 år. ARBETSTID, MÅNADSAVLÖNADE Av den totala tid arbetsgivaren disponerar utifrån ingångna anställningsavtal under januari juni 2014 utgjordes 71,69 procent av faktiskt arbetade timmar. 11

24 De största frånvaroorsakerna är semester (20,91 procent), sjukdom (3,78 procent) och tjänstledighet utan lön (5,82 procent). Av den totala frånvaron (31,38 procent) är det egentligen bara sjukfrånvaron som arbetsgivaren i viss mån kan påverka. Detta pekar på att ett fortsatt arbete med att sänka sjukfrånvaron är en fråga som behöver fortsatt uppmärksamhet. Männen har en lägre sjukfrånvaro och ett lägre uttag föräldraledighet. Vid uttag av vård av sjukt barn börjar männen och kvinnorna bli likvärda. I augusti 2014 hade ca 5 procent av de tillsvidareanställda begärt partiell ledighet och föräldraledighet med 6 timmars arbetsdag, ca 3 procent av dessa var kvinnor. Det är en minskning jämfört med föregående år vid samma tidpunkt (6,6 procent). PERSONALOMSÄTTNING OCH AVGÅNGAR, TILLSVIDARE- ANSTÄLLDA Under de närmaste sju åren (2014-2020) beräknas 105 personer (21 procent) av förbundets tillsvidareanställda att avgå med pension. Pensionsåldern är rörlig vilket innebär att den anställde kan välja att gå i pension mellan 61 och 67 års ålder. Det har visat sig att pensionsavgångarna faktiskt sker vid medelåldern 64,8 år Det är främst kategorierna pedagogiska assistenter, lärare Ma/No och lärare Sv/Språk som har flest eventuella pensionsavgångar. Under 2014 till och med augusti har sammanlagt 22 tillsvidareanställda lämnat sin anställning i förbundet. Av de som slutade på egen begäran var 1 man och 9 kvinnor vilket var färre jämfört med 2013 6 män och 6 kvinnor. Tillsvidareanställda som gått i pension var 11 personer. Detta ger en personalomsättning (inklusive 1 sjukersättning) på totalt 4,29 procent vilket är en liten minskning med 2013 då omsättningen var 4,44 procent. Personalomsättningen räknas som antalet tillsvidareanställda som slutar sin anställning på egen begäran (inklusive pension, sjukersättning) satt i relation till antalet snittanställda under perioden. Pensionsavgångar är en faktor för att bedöma framtida rekryteringsbehov. Till det tillkommer bedömning av personomsättning. Antal externt annonserade tjänster var under perioden januari augusti 2014 32 stycken, varav den större delen är tidsbegränsade. NÄRVARO OCH FRÅNVARO FRISKNÄRVARO, TILLSVIDAREANSTÄLLDA Frisknärvaron, dvs. andelen som helt saknar sjukfrånvaro under perioden januari och juli 2014, uppgick till 57,4 procent. Frisknärvaron för tillsvidareanställda har därmed sjunkit med 3,2 procentenheter jämfört med förgående år. Andelen kvinnor med kvinnor med noll sjukdagar var 31,7 procent vilket kan jämföras med 34,3 procent under 2013. Motsvarande siffra för männen var 25,7 procent, vilket kan jämföras med 26,2 procent 2013. SJUKFRÅNVARO, MÅNADSANSTÄLLDA Den totala sjukfrånvaron visar på en liten ökning bland förbundets månadsanställda, vilket följer samma mönster som i riket. Det är en försämring med 1,36 procentenheter sedan augusti 2012. Försämringen syns även inom långtidsfrånvaron. Positivt är dock att det skett en relativt stor nedgång av frånvaron bland män, från 2,09 procent augusti 2012 till 1,69 procent augusti 2014. Att skillnaden mellan kvinnors och mäns sjukfrånvaro ökar är inte isolerat till Kalmarsunds gymnasieförbund utan återspeglar en samhällstrend som präglar de senaste årens sjukfrånvaroutveckling enligt Försäkringskassan. Försäkringskassans sjukstatistik för förbundets anställda visar på en ökad frånvaro under slutet av första halvåret med toppar under maj och juni månad. Enligt Försäkringskassans statistik står psykisk ohälsa för cirka 62 procent av aktuella diagnoser för förbundets sjukskrivna medarbetare. Utvecklingen mot allt fler sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa följer en samhällstrend då stressliknande besvär, depression och ångest ligger bakom allt fler av det ökade antalet sjukfall i landet, enligt Försäkringskassan. Ökningen drabbar fler kvinnor än män. OBLIGATORISK REDOVISNING AV SJUKFRÅNVARO Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro omfattar all personal oavsett anställningsform. Sjukfrånvaron redovisas i procent för andel sjukfrånvarande tid mätt i timmar av ordinarie arbetstid, åldersfördelning, könsdelning och andel sjukfall överstigande 59 dagar eller mer. I ordinarie arbetstid avser arbetstid enligt kollektivavtal mellan arbetsgivaren och den anställde men inte övertid eller ledig tid som infaller under den anställdes ordinarie arbetstid. Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaron är lagstagad och redovisas på samma sätt för alla så att statistiken blir jämförbar för offentliga arbetsgivare. Andel långa sjukfall tenderar till att öka i fortsatt ohälsosam takt. Under 2014 svarade långtidssjukfrånvaron för 2,49 procent av den totala sjukfrånvaron, vilket är något högre än 2013 (2,38 procent). Av anställda som har varit sjukskrivna var 4,54 procent kvinnor. Det är en ökning jämfört med föregående år då andelen kvinnor var 4,25 procent. Sjukfrånvaron bland medarbetare 30-49 år minskar i fortsatt god takt medan sjukfrånvaron ökar något inom 12

25 kategorierna anställda som fyllt 50 år och de under 29 år. Det är dock viktigt att att arbeta utifrån att alla åldersgrupper ska sänka sin ohälsa. Sveriges kommuner och landsting har inte sammanställt 2014 års sjukfrånvarostatistik vid färdigställandet av Kalmarsunds gymnasieförbund delårsrapport. Förbundet hade inga anställda under augusti 2014 som låg inom riskzonen för upprepad korttidssjukfrånvaron (sex eller fler sjukfrånvarotillfällen under ett kalenderår) men däremot i intervallet fyra och fem sjukfrånvarotillfällen. Ett färre antal medarbetare, 9 kvinnor och 4 män hade mer än fyra frånvarotillfällen vid mätningstillfället i augusti 2014 vilket var i stort oförändrat i jämförelse med 2013 då siffran var 10 respektive 4. Upprepad sjukfrånvaro uppmärksammas alltid i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att vid behov sätta in insatser för att bromsa en utveckling. JÄMSTÄLLDHET Förbundet har genom programmet för Hållbar jämställdhet skapat ett systematiskt och metodiskt jämställhetsarbete inom ramen för ordinarie verksamhet så att jämställdhet blir en naturlig del i planering av verksamheten, i besluts-underlag och i bemötande. Kalenderåret 2014 innebär fortsatt jämställdhetsarbete med att bland annat upprätthålla olika stödfunktioner, förstärka rutiner kring uppföljning av jämställda resultat, skapa analysmetoder samt att implementera verktyg och redskap (checklista). Kalmarsunds gymnasieförbund kommer årligen dela ut ett jämställdhetspris på 10 000 kronor. Priset ska premiera goda insatser i förbundets verksamhet som bidragit till en ökad jämställdhet. Jämställdhetspriset kan tilldelas en eller flera personer, medarbetare och/ eller elev inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Pristagare utses av en jury bestående av styrelsens ordförande, förbundschef samt en person med god kännedom om jämställdhetsarbete. ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA I syfte att ha en frisk och hälsosam personal, subventionerar förbundet friskvård med en friskvårdstimme/ vecka eller 1000 kronor per anställd och år. Friskvårdsbidraget kan användas till valfri friskvårdsaktivitet, som inom ramen för vad som enligt gällande skattelagsstiftning är tillåtet för arbetsgivaren att erbjuda som skattefri förmån. Av förbundets anställda har 26 procent utnyttjat denna förmån under första halvåret 2014 (2013 27 procent). Friskvårdsbidraget utnyttjas av flest kvinnor. Ett mindre antal på varje arbetsplats använder sig av friskvårdstimmen. SJUKFRÅNVARO - NYCKELTAL REDOVISNING AV SJUKFRÅNVARO ENLIGT LAGEN OM KOMMUNAL REDOVISNING NYCKELTAL I FÖRHÅLLANDE TILL... AUG-14 AUG-13 AUG-12 1. Totalt sjukfrånvaro sammanlagd tillgänglig arbetstid 3,48% 3,41% 2,12% 2. Summa tid med långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) total sjukfrånvarotid 71,58% 70,01% 53,19% 3. Summa sjukfrånvarotid för kvinnor sammanlagd tillgänglig arbetstid för kvinnor 4,54% 4,25% 2,13% 4. Summa sjukfrånvarotid för män sammanlagd tillgänglig arbetstid för män 1,69% 1,98% 2,09% 5. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år och yngre 6. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30-49 år 7. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre sammanlagd tillgänglig arbetstid i åldersgrupp 29 år och yngre sammanlagd tillgänglig arbetstid i åldersgruppen 30-49 år sammanlagd tillgänglig arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre 1,60% 0,45% 0,83% 2,71% 2,89% 1,78% 4,47% 4,26% 2,61% 13

26 Enkätundersökning av klimatet på arbetsplatsen genomfördes under våren bland alla tillsvidareanställda medarbetare. Motsvarande undersökning har genomförts en gång tidigare under våren 2012. Svarsfrekvensen var 71 procent. Resultatet av enkäten kommer vidare att analyseras ute på arbetsplatserna och eventuella förbättringsaktiviteter ska införas i handlingsplaner för respektive verksamhet. Förbundet har goda rutiner för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) ska bedrivas, t ex. ett årshjul som beskriver aktiviteter och uppföljningar. Förbundet följer upp riskerna genom att samordna skyddsronder för miljöbalkens krav på egenkontroll och arbetsmiljölagens krav på systematiskt arbetsmiljöarbete med hjälp av en checklista. Checklistan för fysisk skyddsrond och egenkontroll underlättar arbetet med att identifiera, förutse och förebygga risker i verksamheten. Arbetsskador Kalmarsunds gymnasieförbund lämnade 4 anmälningar om arbetsskador till Försäkringskassan under första halvåret 2014 (2013 3 anmälningar). Ingen av de inträffade skadorna var så allvarliga att Arbetsmiljöverket har underrättats. Merparten av arbetsskadeanmälningarna handlar om färdolycksfall och klämolyckor. KOMMUNHÄLSAN Avtalet med Kommunhälsan gäller alla anställda inom förbundet. Totalt har 303 timmar utnyttjas mellan januari och augusti 2014, vilket är en ökning i jämförelse med hela kalenderåret 2013 på 340 timmar. Av det totala antalet timmar har andelen främjande och förebyggande ökat och andelen rehabilitering minskat sedan 2013. Främjande insatser har bland annat handlat om medverkan i informationsträffar, individuella stödsamtal och coachning, handledning och konsultation grupputveckling. Förebyggande insatser har bland annat handlat om arbetsmiljöbedömning, rådgivning till chefer i arbetsmiljöfrågor, konsultation samt planering av utbildningar. Rehabliterande åtgärder har främst handlat om konsultationer, stödsamtal/ stödinsatser, rehabiliteringssamordning samt stöd i rehabiliteringsprocessen. Av den totala tiden är 40,3 procent främjande, 39,6 procent förebyggande och 20,1 procent rehabiliterande karaktär. Sammanlagt har cirka 90 individer varit i kontakt med Kommunhälsan. Det är övervägande kvinnor (75 procent) som har kontaktat Kommunhälsan. ÖVRIGA PERSONALHÄNDELSER Bettmässan i London besöktes av ca 30 lärare, rektorer, bibliotekarier och IKT-pedagoger från gymnasieförbundet i januari 2014. Meriteringsprogrammet Arete Meritering har fullföljts av 15 lärare under perioden 28 oktober 2013 till 9 mars 2014. Karriärstjänster (antal 15) har inrättats från och med augusti 2014 i förbundet. Tjänsterna är på heltid (100 procent) med en tidsbegränsning på två år. Ytterligare 15 karriärstjänster kommer att inrättas nästkommande år. Under våren har Arbetsmiljöverket inspekterat Kalmarsunds gymnasieförbund avseende skolledarnas och arbetstagarnas arbetsbelastning. De inspekterade hur förbundet arbetar med det systematiska arbetsmiljöarbetet och riskerna för hot och våld i skolorna. Rekrytering av rektor på Lars Kaggskolan med ansvar för bygg- och anläggningsprogrammet, fordon- och transportprogrammet samt hantverksprogrammet med inriktning frisör. Tjänsten börjar gälla från och med 17 augusti 2014. Föreläsning för all personal inom förbundet inför höstterminens start i Kalmarsalen av Tomas Korkmark, legitimerad lärare och professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Jönköping, om ny forskning kring den trådlösa pedagogiken-en-till-en i skolan. 14

27 VÅRA PRIORITERADE MÅLOMRÅDEN 15

28 VÅRA PRIORITERADE OMRÅDEN Alla elever ska nå kunskapsmålen Minst 92 % av eleverna ska erhålla examensbevis. * 86% Minst 87 % av eleverna ska ha grundläggande behörighet till högskola/universitet. ** 86% Maximal andel av elever i årskurs 1 som avbryter studierna ska vara 3 %. 3% Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom grundläggande vuxenutbildning ska vara minst 66 %. 80% Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom gymnasial vuxenutbildning ska vara minst 71 %. 81% Genomströmningen av elever som påbörjar och fullföljer en gymnasieutbildning inom tre år skall öka. 83% Den totala närvaron i samtliga årskurser ska öka. 87% Eleven i centrum trygghet och trivsel Eleverna ska ange minst 4,8 gällande påståendet Som helhet fungerar vår skola bra. 5,1 Eleverna ska ange minst 4,5 gällande påståendet På min skola respekterar vi alltid varandra. 4,7 Elever i behov av särskilt stöd Eleverna ska ange minst 4,2 gällande påståendet Jag får det stöd jag behöver i skolan när jag har svårigheter i skolan. 4,4 Ekonomi i balans Kalmarsunds gymnasieförbunds investeringar ska självfinansieras. Andel elever (av medlemskommunernas elever) som studerar vid skolorna inom Kalmarsunds gymnasieförbund ska uppgå till minst 70 %. 75% Ökad förbundssamverkan till utbildningsutbudet i förbundet En skola på vetenskaplig grund Stimulera yrkesskickliga lärare att kunna göra karriär inom läraryrket * Tidigare krävdes betyg (även IG är ett betyg) i alla ingående kurser på programmet för att få slutbetyg, men nu krävs det godkända betyg (betyg E eller högre) i kurser på minst 2250 av 2500 gymnasiepoäng för ett examensbevis. Bland dessa 2250 gymnasiepoäng måste vissa specificerade kurser motsvarande 600-700 gymnasiepoäng ingå.kraven har således skärpts för de elever som tar examen i GY11. ** Jämfört mot tidigare år behöver eleverna på högskoleförberedande program ha minst godkänt i ytterligare tre specifika kurser motsvarande sammanlagt 300 gymnasiepoäng för att ha grundläggande behörighet. Kraven har således skärpts för de elever som tar examen i GY11. ALLA ELEVER SKA NÅ KUNSKAPSMÅLEN Axel Weüdelskolan når goda resultat inom grundläggandeoch gymnasial vuxenutbildning. Under året har skolan arbetat med ökad måluppfyllese som fokus genom att införa kontinuerliga kursutvärderingar och ge lärarna kompetensutveckling i formativ bedömning. Inom de administrativa rutinerna har också gjorts förbättringar gällande närvarorapportering och rutiner vid inskrivning och avskrivning av elever. Skolan har för eleverna också tagit upp vikten av en kontinuitet i studierna för höga studieresultat. Utvecklingsarbetet vid Jenny Nyströmsskolan präglas i hög grad av arbete mot högre måluppfyllelse både vad avser socialisationsmål och kunskapsmål. Skolan har under senare delen av vårterminen och under inledningen av höstterminen arbetat med att ta fram en ny handlingsplan för att tidigt fånga upp elever som halkar efter i sina studier. Förändring i arbetsgången ska medföra att fler elever når målen. Skolan har tagit in en relativt stor andel elever på programinriktat individuellt val samt elever på nationellt program med dispens från behörighetskravet i engelska. Dessa elever har ofta en lång väg att gå för att bli behöriga och på det sättet nå ett examensbevis. Analysen av resultaten gällande andelen elever med examensbevis och behörighet till högskolestudier har även resulterat i ett uppdrag till ämneslagen att reflektera och analysera vad eleverna har svårt för i deras ämnen och komma med förslag på hur skolan kan arbeta för att fler elever ska nå målen inom tre år. Skolan fortsätter sitt aktiva arbete med att minska elevernas frånvaro. Hösten 2014 har skolan ändrat sina rutiner för uppföljning av elevfrånvaron både för eleverna på gymnasieskolan och på gymnasiesärskolan. Förhoppningen är att det ska leda till att skolan snabbare fångar upp elever som uteblir från skolan av olika anledningar. Lars Kaggskolans elever på naturvetenskapsprogrammet är fortsatt mycket studiemotiverade med goda resultat. Under första skolveckan var det fler elever än vanligt som var tveksamma över sitt första hands val, naturvetenskapsprogrammet. Eleverna önskade istället att läsa ekonomi- eller samhällsvetenskapsprogrammet. 16