Punkt 8 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2016-09-20 Diarienummer SU 2016-01022 Förvaltning/enhet Handläggare: Synnöve Helander Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Delårsrapport augusti 2016 Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen fastställer delårsrapport augusti 2016 i enlighet med förslag. Inflöde Antalet inkomna remisser till och med augusti har ökat med 1,7 % jämfört med samma period föregående år. Remisser från övriga regioner och landsting har minskat med 11,9 %. Akutmottagningarna hade i snitt 562 besök per dag, en ökning med 4 % fler jämfört med samma period 2015. Prestationer 2,8 % högre vårdproduktion än budget varav 1,6 % högre vårdproduktion mot uppdrag i VÖK. 0,4 % lägre produktion av vård än samma period föregående år. Den oplanerade slutenvården var 7,4 % lägre än föregående år. Den oplanerade öppenvården ökade med 6,2 %. Tillgänglighet Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök var i augusti 69 %. Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar till operation/åtgärd var 73 %. Nettoårsarbetare Antalet nettoårsarbetare var i augusti 14 292 vilket är 9 fler än samma månad föregående år. Finansierad ökning av nettoårsarbetare motsvarar 179 medarbetare. En minskad användning av bemanningsföretag har inneburit rekrytering motsvarande cirka 47 nettoårsarbetare. Jämfört med föregående månad har antalet nettoårsarbetare minskat med 517. Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se
Datum 2016-09-20 2 (2) Diarienummer SU 2016-01022 Ekonomiskt utfall Sjukhuset redovisar ett resultat tom augusti på -81 mnkr vilket motsvarar en budgetavvikelse på -92 mnkr mot ett årsresultat på 0 mnkr men mot den godkända avvikelsen på -75 mnkr var resultatet negativt med -41 mnkr. Fakturerade prestationer för VGR-patienter översteg budgeterad nivå i vårdöverenskommelsen med 1,6 %. Med en beräknad marginalkostnad på 75 % motsvarar överproduktionen 128 mnkr i produktionskostnader som SU inte fått ersättning för. SUs prognos är fortsatt samma som godkänd budgetavvikelse vid årets slut, dvs. - 75 mnkr. Prognosen är baserad på en bedömning av Kostnadsutvecklingen över lag och specifikt den höga kostnadsutvecklingen för köpt vård och läkemedel Kända förändringar såsom till exempel kommunals nya avtal och SOS-avtalet Nettoeffekten av ny finansiering av förlossning, flyktingmedel, psykiatrimedel mm Regional finansiering av dyra läkemedel för länssjukvård av patienter utanför SUs upptagningsområde Uppskattning av tillkommande finansiering SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Ann-Marie Wennberg Sjukhusdirektör Bilaga Delårsrapport augusti 2016
Delårsrapport augusti 2016 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Sammanfattning... 3 Verksamhet... 4 Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål 2016... 4 Patientsäkerhet... 4 Produktion... 5 Regionfullmäktiges prioriterade mål och fokusområden 2016-2018... 20 Framtidstro inom hälso- och sjukvården... 20 Fokusområden... 22 En attraktivare arbetsgivare... 29 Fokusområden... 30 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys... 34 En budget i balans... 38 Ekonomiskt resultat... 38 Åtgärder vid ekonomisk obalans... 43 Eget kapital... 43 Investeringar... 44 Bokslutsdokument och noter... 47 Bokslutskommentarer och noter (tkr)... 48 Tillkommande rapportering... 51 Regionalt Bild- och interventionscentrum, BoIC... 51 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen... 53 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Vårdöverenskommelsen uppföljning Prestationsredovisning Ledtider akutmottagningarna Volymökning nettoårsarbetare 2 (53)
Sammanfattning Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har till och med augusti utfört mer vård än budgeterat. Den utförda vården för regionens patienter översteg budget med 1,6 % och för utom-regionala patienter med hela 18,2 %. Ökningen avser främst öppen vård och en hög tillströmning av patienter till akutmottagningarna. En beräkning av värdet av överproduktionen visar på en produktionskostnad om 128 mnkr som sjukhuset inte kan få ersättning för. Totalt sett har akutmottagningarna haft ett genomsnittligt besökstal om 562 vårdkontakter per dag hittills i år, motsvarande siffra förra året var 544 stycken per dag. En ny vårdform som ökar mycket är telefonkontakter och övriga digitala kontakter, hittills en ökning med 27 % jämfört med förra året, vilket inte inkluderas i det sammanvägda prestationstalet. Sjukhuset redovisar ett negativt ackumulerat resultat om 81 mnkr per augusti. Jämfört med budget, en negativ budgetavvikelse om 91 mnkr. En jämförelse mot godkänd budgetavvikelse på helårsbasis var den periodiserade negativa avvikelsen 41 mnkr. Avvikelserna består främst i att kostnader för läkemedel överstiger budgeterad nivå med 112 mnkr och det är främst kostnader för receptläkemedel där den stora avvikelsen återfinns. Även kostnader för köpt vård överstiger budgeterad nivå med 100 mnkr trots att den egna produktionen överstiger budgeterad beställning. Framförallt är det valfrihetsvård som har kostat mycket mer än budgeterat. Arbetet med regionfullmäktiges prioriterade mål och fokusområden fortskrider enligt plan. Endast ett fåtal aktiviteter har skjutits upp på grund av att sjukhusledningen omvärderat behoven. Sjukhuset har stora utmaningar inom flera områden såsom patienttillströmning, bemanningsproblem inom vissa områden samt kostnader för läkemedel och köpt vård. Sammantaget gör dock sjukhuset bedömningen att prognosen för helåret ligger kvar på ett godkänt negativt resultat om 75 mnkr, baserat känd kunskap samt på en uppskattning av viss tillkommande finansiering under senare delen av året. Ann-Marie Wennberg Sjukhusdirektör 3 (53)
Verksamhet Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål 2016 Långsiktiga mål och mätetal Nuläge 2016 (augusti) Målvärde 2016 Vi har akutsjukvård i toppklass Total genomloppstid på akutmottagningen (90:e percentilen) 08:11 5,5 tim Andel patienter som är nöjda med bemötandet vid akutbesöket 84 % (juli) 95 % Tid från beslut om inläggning till slutenvårdsplats 02:50 (juli) 1 tim Andel akuta patienter som opereras inom fastställd tid 64,6 % 80 % Vi skapar värde för patienten Andel patienter med samhällsförvärvad lunginflammation som fått förstahands 32 % 40 % antibiotikaval Andel patienter med urinvägsinfektion som fått förstahands antibiotikaval 65 % 70 % Antal väntande patienter som väntat mer än 60 dagar till operation/åtgärd, 8 004 4 500 exklusive psykiatrin Antal vårddagar för utskrivningsklara patienter med vårdplan, exklusive 3 431 (juli) 2 500 psykiatrin, genomsnitt första kvartalet Antal startade värdebaserad vård-grupper 21 (juli) 25 Resultat, jämfört med budget, i miljoner kronor -41 0 Vi är landets ledande universitetssjukhus Rankning i Öppna jämförelser 3 (enligt Dagens 2 gentemot andra universitetssjukhus Medicin) Antal vetenskapliga publikationer 896 > 1 250 Antal citeringar Antal patienter per månad från andra regioner, exklusive Halland, samt från andra länder (snittvärde kvartal 1) Resultat enligt Kvartalen (enligt kvartal 4 2015) Patientsäkerhet Relevanta siffror > 3 100 saknas 341 (juli) 350 12 gröna 2 gula 4 röda SUs arbete kring patientsäkerhet har under 2016 tre fokusområden aktiv avvikelsehantering för en lärande organisation, produktionsplanering och värdebaserad vård Aktiv avvikelsehantering för en lärande organisation Enligt SUs handlingsplan planerades workshops för samtliga ledningsgrupper och chefer, dessa är genomförda. Fortsatt arbete med patientsäkerhetsronder på verksamhetsområdena. Chefläkarna har startat en regelbunden dialog med verksamhetscheferna en gång per termin för att diskutera aktuella frågor gällande patientsäkerhet. Produktionsplanering Implementering av det regionala produktionsverktyget, ProKap, har blivit senarelagd av tekniska skäl. Samtliga verksamheter är engagerade och arbetar för att använda produktionsplaneringen fullt ut. Värdebaserad vård Arbetet med värdebaserad vård fortskrider som planerat. Ytterligare sex grupper (se nedan) har genomgått förberedelsefasen för start av införande i september. Grön 4 (53)
- Patient dömd till vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård - Akut buksmärta - Emotionellt instabil personlighetsstörning - Barn med medfödda hjärtfel - Tetrahand - Kraniofaciala missbildningar Produktion Prestationer Totalt för perioden januari-augusti 2016 var SUs utförda vård 2,8 % högre än budget och 0,4 % lägre än 2015 års utfall mätt enligt VGRs sammanvägda prestationstal. SUs prestationsredovisning 2016, avser VGR och icke-vgr patienter Kategori Perioden totalt Förändring utfall fg år Differens budget Patienter Utfall Budget Utfall Antal % Antal % 2016 2016 2015 VGR 143 197 140 984 144 677-1 480-1,0% 2 213 1,6% EJ VGR 13 325 11 274 12 536 789 6,3% 2 052 18,2% SU TOTALT 156 522 152 258 157 214-691 -0,4% 4 265 2,8% Källa: VEGA/Cognos RDB Sjukhus NOT: För mer detaljerad information, se prestationsbilagan. Den utförda vården för Västra Götalands patienter överskrider överenskomna uppdrag med 1,6 % samt för övriga patienter högt över planerade nivåer. Det minskade produktionsutfallet i jämförelse med föregående år är en planerad effekt utifrån beslutade åtgärdsplaner för en ekonomi i balans. Ökningen kan till stor del hänföras till öppen vård, där bland annat antalet inkommande patienter till akutmottagningarna har varit högt. Prognos för helår 2016 är utifrån nuvarande förutsättningar att sjukhusets prestationsutfall kommer att överstiga budget med 2 %. Procentuell förändring sammanvägt poäng jämfört budget för somatisk och psykiatrisk sluten respektive öppen vård Diagrammet nedan visar att sammanvägda prestationer har haft en positiv budgetavvikelse på 2,8 %. Budgetavvikelsen varierar mellan olika vårdområden. Antal slutenvårdstillfällen är färre men tyngre enligt DRG/CMI (genomsnittligt DRG per kontakt), totalt 9 % högre än budget. Även dagsjukvården visar på ett högre CMI, 17 % högre än budget. Besöken har varit fler inom somatik och barnpsykiatri men lägre inom vuxenpsykiatrin. Vårddagarna har varit över budget inom BUP men varit lägre inom vuxenpsykiatrin. För uppföljning se bilaga 2. 5 (53)
0,015173 63418,93 Ack avv 64381,19 % 962,26 Budgetavvikelse i % Ack augusti 2016 Sammanvägda prestationer Vårdtillfällen somatik DRG-poäng sluten vård CMI sluten vård Kontakter Dagsjukvård DRG-poäng Dagsjukvård CMI Dagsjukvård Besök somatik ej dagsjukvård Besök BUP Besök Vuxenpsykiatri Vårddagar BUP Vårddagar Vuxenpsykiatri -15,0% -10,0% -5,0% 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% 30,0% 2,8% -9,3% -0,8% 9,4% 7,9% 26,2% 17,0% 6,2% 14,4% -8,7% 7,9% 1,4% Källa: VEGA Akutmottagningar Akutmottagningarna har haft 137 155 vårdkontakter till och med augusti, vilket motsvarar ett genomsnittligt besökstal på 562 per dag. Motsvarande period 2015 var det 544 per dag, en ökning på 4 %. Den totala ökningen av antalet patienter som söker akut vård har ökat belastningen på flera verksamheter, i både sluten och öppen vård. Söktrycket för samtliga akutmottagningar har varit högt under året. För att möta detta söktryck har akutverksamheten utvecklat nya arbetssätt. Till exempel har barnakuten upprättat en ny sjuksköterskemottagning där patienter som inte är i direkt behov av läkarkontakt har kunnat behandlas av sjuksköterskor. Även övriga akutmottagningar arbetar med att bygga upp kompetens och bemanning av sjuksköterskor i samma syfte. Källa: RDB Sjukhus Uppföljning av ledtider, se bilaga 3. 6 (53)
Öppen vård Besöken har ökat i jämförelse med föregående år. Det är främst inom den oplanerade vården som ökningen kan ses med 8 363 besök (+6,2 %). Till följd av det höga antalet patienter som söker akut vård har behovet av uppföljningsbesök blivit större, vilket påverkar förstabesök, tillgänglighet och vårdgaranti. Källa: Cognos RDB Sjukhus Det är mest sjukvårdande behandlingar som ökat mot föregående år. Antal läkarbesök är i samma nivå. Denna ökning har skett generellt över sjukhuset som en medveten riktning i verksamheternas utveckling av vården. För att begränsa påverkan på kapaciteten arbetar sjukhuset med uppgiftsväxling mellan yrkeskategorier där syftet är att hitta smartare lösningar för att bättre kunna nyttja den befintliga personalen till patientnära arbete och samtidigt skapa en bättre arbetsmiljö som gör att personalen väljer att arbeta kvar. Dessutom ökar nya vårdformer som ännu inte räknas med i produktionsutfallet. Telefonkontakter samt övriga digitala kontakter som ersätter ett fysiskt besök (besökstyp TB) ökar i snabb takt. Under jan-aug har sjukhuset haft 44 177 sådana kontakter mot föregående års 34 688, en ökning med 9 489 besök (27 %). Några exempel på denna vård är hemmonitorering av pacemakers, dialys som sker i hemmet, mätning och justering av behandling inom diabetssjukvården, digital röntgengranskning samt uppföljningsbesök inom vuxenpsykiatrin. Källa: Cognos RDB Sjukhus 7 (53)
Sluten vård Den oplanerade slutenvården har minskat med 7,4 %, och även den planerade slutenvården har minskat med 6,7 %. Källa: Cognos RDB Sjukhus Slutenvårdsproduktionen har inte nått upp till budget. Detta kompenseras till viss del av ökad öppenvårdsverksamhet. En förklaring till den minskade slutenvårdsproduktionen är att det under året och särskilt under sommaren har varit vårdplatser stängda. Under perioden jan-aug har det varit 139 färre disponibla vårdplatser mot samma period föregående år. Förändringen beror till del av planerade åtgärder men största orsaken till de stängda vårdplatserna är kompetensförsörjningsproblem, främst av specialistsjuksköterskor och operationssjuksköterskor. Konsekvensen har varit en begränsad operationskapacitet vilket gjort att vissa planerade operationer har fått ställas in för att ge plats till de mest akuta operationerna. Rekryteringsplaner är upprättade för att säkra den specialistkompetens som behövs. Antalet medicinskt utskrivningsklara patienter som genererar vårddygn har liksom föregående år varit höga men ett ökat samarbete med kommunerna har visat resultat genom en nedgång i antalet dagar. Under jan - aug 2016 var i genomsnitt 110 vårdplatser av sjukhusets sängar belagda med medicinskt utskrivningsklara patienter. Av dessa var ca 8 psykiatriska vårdplatser. Antal dagar för medicinskt utskrivningsklara har varit 26 935 dagar (varav 1 947 psykiatri). I jämförelse med samma period föregående år så har antal dagar minskat med 2 651 dagar (-9 %). Under jan till aug 2016 utfördes 206 transplantationer, mot 235 föregående år. Det är främst njursamt hjärttransplantationer som har minskat. Däremot har både transplantationer på lever och lungor ökat. Den totala minskningen är en del av en naturlig variation och utfallet är avhängigt av tillgången på organ. Obesitas - Förändrad ersättningsmodell/finansiering Enligt beslut i regionstyrelsen (RS) december 2013 samlas all volym och ersättning kopplat till obesitasvård till RS. Planen för 2016 är att sjukhusen inom Västra Götalandsregionen ska utföra 765 obesitas- operationer. Sjukhusen prestationsersätts för utförd produktion. 8 (53)
SU har en planerad volym på 325 operationer som utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi vilken för SU var 285 operationer samt ytterligare 40 operationer från en omföring av kirurgisk vård mellan FSS och SU, reglerat i TÖK december 2015. Under januari till augusti 2016 har SU utfört 159 obesitasoperationer, vilket innebär drygt 49 % av helårsplanen. Utfallet 2015 var 153 operationer för motsvarande period. Beläggning Under augusti har andelen överbeläggningar och utlokaliserade patienter (det senare endast aktuellt inom somatiken) generellt minskat, troligen en effekt av att ett antal vårdplatser öppnats under senare delen av månaden. Dock kan konstateras att under perioden juni-augusti har andelen såväl överbeläggningar som utlokaliserade patienter legat högre än under samma period 2015, dvs. vårdplatssituationen har varit mera ansträngd än föregående år. Andelen överbeläggningar var 2015-2016 inom somatiken i juni 4,4 7, i juli 6,1 8 och i augusti 4,4 5,3 och inom psykiatrin i juni 1,8 3, i juli 2,0 2,1 och i augusti 1,2 0,8. Andelen utlokaliserade patienter var på samma sätt i juni 0,5 0,7, i juli 0,7 1,6 och i augusti 0,6 1,4. 9 (53)
Tillgänglighet Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök till läkare och operation/behandling. Vårdutbudet avser det som rapporteras till SKL. Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med motsvarande period 2015 Aug Aug Utfall Antal 2016 2015 2016/2015 Förstabesök 21 472 15 893 5 579 Operation/ Behandling 8 004 5 552 2 452 Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med föregående månad Aug Juli Utfall Antal 2016 2016 aug/juli Förstabesök 21 472 19 442 2 030 Operation/ Behandling 8 004 6 619 1 385 Tillgänglighet förstabesök Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök till läkare väntade 72 % på förstabesök inom hud- och könssjukvård, ögonsjukvård, ortopedi och handkirurgi. Antal väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till förstabesök på mottagning till läkare, aug 2015-aug 2016. 10 (53)
Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till förstabesök på mottagning till läkare, aug 2015-aug 2016. Antal genomförda förstabesök under 2016 jämfört med föregående år, för det vårdutbud som rapporteras till SKL. Första besök Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Ackumulerat under perioden 2016 5 524 6 364 6 199 6 468 6 691 5 791 3 853 5 198 46 088 2015 6 046 6 498 7 308 6 671 6 815 6 668 4 575 5 051 49 632 Förändring -9 % -2 % -15 % -3 % -2 % -13 % -16 % 3 % -7 % Tillgänglighet operation/behandling Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling väntade 37 % på operation inom handkirurgi, plastikkirurgi, urologi och ortopedi. Kommentarer till tillgänglighet I vårdöverenskommelse 2016 framgick tydligt att de förutsättningar sjukhuset fick, skulle leda till stor tillgänglighetsproblematik vilket kan konstateras i informationen ovan. I samband med denna delårsrapport bifogas respektive områdes kommenterar när det gäller vårdgarantin och deras utmaningar. Samtliga verksamheter genomför förbättringsarbete när det gäller tillgänglighet och det framgår tydligt att trots ett mycket stramt ekonomiskt åtgärdspaket är SUs totala prestationer över den planerade i vårdöverenskommelsen. Man ser en nedgång i antal förstabesök i jämförelse med 2015 vilket är en effekt av införda åtgärder för en ekonomi i balans och att en del verksamheter har varit tvungna att prioritera mer medicinskt angelägna återbesök före förstabesök. Prognos helår När det gäller förstabesök kommer med stor sannolikhet antalet väntande mer än 60 dagar att öka från dagens 21 472 patienter till över 24 000 patienter. När det gäller antal väntande patienter som har väntat mer än 60 dagar till operation/behandling kommer dagens 8 004 att öka till drygt 9 500. Detta trots att hittills under 2016 har antalet operationer stigit med 2 % (427 operationer). För detaljerad information var god se kommenterarna från områdena. 11 (53)
Antal väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till operation/behandling, aug 2015 aug 2016. Målvärdet för 60 dagar, enligt Utvecklingsplan för SU 2016, markeras i diagrammet. Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till operation/behandling, aug 2015 aug 2016. Antal genomförda operation/behandling under 2016 jämfört med föregående år, för det vårdutbud som rapporteras till SKL. Operation/ Behandling Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Ackumulerat under perioden 2016 2 414 2 828 2 980 3 035 2 664 2 249 910 1 217 18 297 2015 2 460 2 591 2 995 2 647 2 396 2 318 1 201 1 262 17 870 Förändring -2 % 9 % -1 % 15 % 11 % -3 % -24 % -4 % 2 % Tillgänglighet undersökningar - koloskopi/gastroskopi Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med motsvarande period 2015. Aug Aug Utfall Antal Andel aug Andel aug 2016 2015 2016/2015 2016 2015 Koloskopi 304 208 96 49% 42% Gastroskopi 109 89 20 33% 29% Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med föregående månad. Aug Juli Utfall Antal Andel Andel 2016 2016 aug/juli Aug 2016 Juli 2016 Koloskopi 304 307-3 49% 41% Gastroskopi 109 112-3 33% 23% 12 (53)
Cancergaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Cancergarantin innebär att patienten, vid välgrundad misstanke om cancer, ska erbjudas läkarbesök inom 14 kalenderdagar från ankomstdagen för remissen. Antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid och andel läkarbesök som skett inom garantitiden. Totalt antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid Andel patienter som fått läkarbesök inom garantitiden Specialitet Juli Aug Juli Aug Allmän kirurgi 19 12 95 % 100 % Gynekologi 2 5 100 % 100 % Hudsjukvård 68 74 93 % 96 % Lungmedicin 33 34 100 % 97 % Ortopedi 1 3 100 % 100 % Urologi 55 68 89 % 84 %* Öron-näs-halssjukvård 45 48 89 % 96 % *inom urologin har orsaken varit ett högt inflöde av miresser och ett stor tillgänglighetsproblem på canceråterbesök Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU genom telefonkonsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning varför ingen patient hade väntat mer än två dagar. Koloskopier Utökad regional tillgänglighetssatsning 2016 2010 fattade HSU beslut om särskild finansiering av satsning inom koloskopier för att säkra tillgängligheten till dessa undersökningar som kommit att ersätta radiologisk diagnostik av sjukdomar i tjocktarmen. SU har tilldelats en tillgänglighetssatsning om 1 395 koloskopier för 2016. Basvolym är fastställd sedan tidigare till 3 773 och utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi. SU ersätts per extra utförd koloskopi. SU har successivt sedan start ökat produktionen och för perioden januariaugusti 2016 har SU utfört 3 501 koloskopier, vilket är något över periodiserad plan (68 % av satsningen). Behovet av koloskopier bedöms öka stadigt i regionen, bland annat i och med standardiserade vårdförlopp (cancer) och utifrån koloncancerscreening för personer över 60 år. För att kunna producera fler koloskopier kommer en ny koloskopisal att färdigställas i höst. Gastroskopier För att möta det ökade behovet har SU sedan 2014 en intern tillgänglighetssatsning. Sammantaget har SU utfört 3 742 undersökningar, vilket var något lägre än föregående år (3 866 undersökningar). 13 (53)
Kommentarer från områdena Område 1 Under perioden januari till augusti var det inom kvinnosjukvården i genomsnitt 123 patienter (50 %) som fick vänta mer än 60 dagar på första läkarbesök. Inom barnmedicin var det under samma period 243 patienter (64 %). Planerade åtgärder är exempelvis: - Stor samlad satsning på rekrytering av sjuksköterskor och annan vårdpersonal - Förändring av arbetsschema: genom att skapa tjänster som utgår från kontinuitet för patienten, arbetar sjuksköterskor med öppen respektive sluten vård för samma patientgrupp - Avsatt tid för att driva förbättringsarbete och minska tjänstgöring på obekväm tid Inom barnkirurgin har väntetiderna ökat under perioden som en följd av ett ökat antal remisser. Mottagningsverksamheten klarar inte vårdgarantin. Fler ingrepp görs i lokalanestesi än tidigare. Urologerna har ökat sin mottagnings kapacitet genom att ha mottagningsveckor, 9-16 alla dagar. Trots extra mottagningar och sena eftermiddagsmottagningar, kandidatmottagning en dag i veckan under handledning, drop-in mottagning, kirurgsjuksköterska med särskilt ansvar för planeringslistor och arbetssätt ses en ökning av antalet väntande patienter inom barnkirurgin. Inom barn- och ungdomspsykiatrin fick i genomsnitt 106 patienter (54 %) vänta mer än 30 dagar på första besök. Andel patienter som väntat mer än 30 dagar på fördjupad utredning ökade och var 92 % liksom väntande patienter till fördjupad behandling som var 83 %. Ingen patient med välgrundad misstanke om cancer fick vänta mer än 14 dagar på första besök under perioden. Kvinnosjukvård Inom kvinnosjukvården har operationskapaciteten fortsatt att minska. Gynekologi/reproduktionsmedicin har förlorat fyra av sju operationssalar per vecka sedan våren 2015 vilket lett till att vårdgarantin inte kan uppnås. Optimering av utnyttjandet av operationssalar har gjorts genom att utföra operationer på Östra sjukhusets öppenvårdsverksamhet. Operationer har även utförts på Angereds Närsjukhus 3,5 dagar i veckan sedan i februari 2016. I slutet av augusti fanns 574 patienter som väntat mer än 60 dagar varav 417 patienter som väntat mer än 365 dagar. Orsakerna var framför allt minskat operationsutrymme på Sahlgrenska på grund av att akuta operationer och standardiserade vårdförlopp för cancer har prioriterats samt personalbrist (operationssjuksköterskor). Inom reproduktionsmedicin har antalet väntande både till utredning och behandling ökat. En av orsakerna till ökningen är lagen om rätten till behandling av ensamstående kvinnor. Barnsjukvård De senaste 18 månaderna har väntelistan till barnkirurgisk behandling ökat kraftigt på grund av ökat antal remisser, slutenvård som övergått till öppenvård, nya diagnoser och ökat antal patienter från centraloperation. Under sommaren har den dagoperativa verksamheten även fått stänga ner ett antal veckor för att öppna en sal på centraloperation. Detta beror på den stora bristen på operationssjuksköterskor på centraloperation barn. 14 (53)
Väntetiderna för både gastro- och koloskopi har ökat successivt under perioden särskilt under sommarperioden. För gastroskopi väntar i genomsnitt 30 procent av patienterna mer än 60 dagar (24 patienter varje månad). Av koloskopi patienterna väntar i genomsnitt drygt 40 procent mer än 60 dagar (åtta patienter varje månad). Åtgärder barnkirurgi Ökade öppettider inom dagoperation. Från och med vecka 38 kommer operationsresurs på Angereds närsjukhus att användas två dagar i veckan. Från årsskiftet planerar Angereds Närsjukhus att även operera barn över 3 år med vissa diagnoser. Ansökt om tillgänglighetssatsning samt motorpengar för att kunna öka den operativa verksamheten Område 2 Väntetiderna för neuropsykiatrisk utredning åtgärdas successivt men utgör fortfarande ett utvecklingsområde och ytterligare åtgärder planeras. Under våren har subspecialisering genomförts på två öppenvårdsenheter inom Psykiatri Affektiva vilket fått en viss tillfällig påverkan på tillgängligheten till berörda enheter. Inom AnOpIva ökar patienttillströmningen till Smärtcentrum och Tryckkammaren och vårdgarantin kan nu inte garanteras. För verksamhet Kirurgi Östra är tillgängligheten till öppenvården fortsatt god för prio 1- och 2-patienter men sämre för prio 3. Till operation är väntetiderna för vissa diagnosgrupper fortsatt mycket långa. Psykiatri Under januari-juli 2016 har samtliga psykiatriska verksamhetsområden uppfyllt måltalet för andel väntande högst 60 dagar till första besök. När det gäller andel patienter som fått tid för förstabesök inom 60 dagar har verksamhetsområde Psykiatri Affektiva inte nått måltalet under februari och juli. Antalet sjukvårdande behandlingar inom Psykiatri Affektiva har sjunkit till följd av den senaste organisationsförändringen mot ökad specialisering. Detta har påverkat tillgängligheten under våren. Under hösten beräknas verksamheten åter nå full kapacitet. Till neuropsykiatrisk utredning väntade i juli totalt 56 personer. Av dessa har 3 väntat mellan 61 och 90 dagar och 31 mer än 90 dagar. 22 patienter fick påbörja sin utredning inom 60 dagar. Verksamheten har således fortfarande en utmaning när det gäller att arbeta bort en gammal intern kö. Rekrytering av psykologer för att påverka produktionen av neuropsykiatriska utredningar pågår, men försvåras till viss del av lokalbrist i öppenvården. Under hösten kommer kökortningsmedel för neuropsykiatriska utredningar 2016 att användas för extra kvälls- och helgmottagningar för att minska kön. Verksamhetsområde Beroende har trots bemanningsproblem och ökat tryck på alla enheter kunnat hålla god tillgänglighet. De flesta nya patienter erhåller tid inom 55 dagar efter remiss. Verksamhetens egna enheter samt områdets övriga verksamheter har alla bistått med lösningar vilket bidragit till att tillgänglighet och omhändertagande har kunnat säkras i största möjliga utsträckning. Verksamhetsområde Neuropsykiatri visar ett sämre resultat än 2015 då över 90 % av patienterna fick ett förstabesök inom 60 dagar. Den främsta orsaken är brist på kliniskt verksamma specialistläkare. Rekryteringssatsning pågår. Verksamhetsområdet Psykiatri Psykos har inga tillgänglighetsproblem. Verksamheten får in ett mindre antal remisser och har kunnat ta emot alla inom 60 dagar. Enstaka undantagsfall finns men representeras då av administrativa misstag eller patienter som på grund av sin sjukdom inte kunnat komma på erbjuden tid eller inte varit tillgängliga för hembesök. 15 (53)
Somatik Antalet besök till Smärtcentrum och Tryckkammaren inom verksamhetsområde Anestesi/Operation/ IVA har ökat med 41 % respektive 34 % jämfört med motsvarande period 2015. För få, och därtill minskande, antal utbudspunkter och tillgängliga resurser i VGR och SU avseende behandling av långvarig smärta leder till ett ökande remiss- och patientinflöde, även med karaktär sista utposten till Smärtcentrum. Detta trots att vare sig något regionalt eller SUuppdrag föreligger och därmed inte heller någon finansiering. För verksamhetsområde Kirurgi Östra är tillgängligheten till öppenvården god för prio 1- och 2- patienter, sämre för prio 3. Detsamma gäller för operation, där väntetiderna är långa för vissa diagnosgrupper, t ex gallsten, rektalprolaps och bråck, och kön växer stadigt. När operationsresursen är neddragen och otillräcklig leder den då nödvändiga medicinska prioriteringen till långa väntetider för lägre prioriterade. För vissa diagnosgrupper är väntetiden mycket lång. Per den sista juli väntade 1067 patienter på operation. Samarbete sker med verksamhetsområde AnOpIVA för att utnyttja den tillgängliga operationsresursen på bästa sätt, t ex genom fast track. Samarbete sker även med extern operationsresurs, t ex Carlanderska och med omkringliggande sjukhus såsom Alingsås och Kungälv. Ett tätare samarbete mellan Kirurgi Östra och Kirurgi Sahlgrenska har etablerats vilket bland annat innebär ökad rörlighet mellan sjukhustomterna framför allt vad gäller obesitaskirurger. Inom verksamhet Medicin/Geriatrik/Akut Östra får majoriteten av patienterna tid för första besök inom 60 dagar. Ett fåtal väntar längre än 60 dagar och då beror det på inställd mottagning eller att patienten ombokat sig flera gånger. Tyvärr finns det också en del rena registreringsfel i ELVIS som gör att det ser ut som patienten väntat länge. Kvalitetssäkringsarbete pågår. Under våren 2016 fick verksamheten i uppdrag att starta en ny mottagningsverksamhet inom ramen för standardiserade vårdförlopp (SVF) för utredning av ospecifika symtom som kan tyda på allvarlig cancer Diagnostiskt centrum (DC) - respektive cancer med okänd primärtumör (CUP). Dessa delmottagningar startades i maj. Inom ramen för CUP har sedan starten kommit in 15 remisser och 12 patienter har utretts. Vad gäller SVF för allvarliga ospecifika symtom som kan tyda på cancer har hittills 18 remisser mottagits och 12 patienter har färdigutretts. GEA-verksamheten överfördes till verksamheten vid årsskiftet och omfattande förändringsarbete i syfte att optimera arbetsprocesserna har genomförts. En del av enhetens administrativa arbete överfördes i samband med detta till Kontaktpunkten (KP). Fortsatt kvalitetssäkringsarbete vad gäller administrativa arbetsrutiner och samarbete med KP pågår. Majoriteten av patienterna får tid inom ramen för vårdgarantin. Område 3 Väntande på förstabesök Totalt antal väntande inom området är högre än motsvarande månad föregående år, vilket illustrerar behovet av en fortsatt hög vårdproduktion. Antal patienter som väntat mer än 60 dagar och totalt antal väntande på första besök har ökat inom Ögon, Ortopedi och Handkirurgi. Medicin klarar vårdgarantin. 16 (53)
Köpt vård Ortopedi och Ögon är beroende av att avropa vård från extern vårdgivare för att klara väntetiderna. Som tidigare nämnts saknades denna förutsättning under hela våren. Nu finns avtal men det råder fortsatt stor osäkerhet om den fortsatta köutvecklingen under 2016. Ortopedi Väntetiderna för första besök inom rygg-och fotverksamheten är fortfarande så långa att patienterna riskerar att få bestående men. Under hösten kommer vård att kunna avropas från extern vårdgivare eftersom avtal nu finns tillgängliga. Inom ryggkirurgin genomförs postoperativa uppföljningsbesök för diskbråcksopererade patienter hos fysioterapeut i stället för ryggkirurg. Motsvarade uppföljning för fusions- och dekompressionsopererade patienter startade vid årsskiftet och arbetet med att utvärdera följsamhet till dessa rutiner kommer ske under 2016. Detta kan komma att utvidgas till att även inkludera en del första besök, framförallt patienter med diffus ländryggssmärta utan tydlig diagnos, långvarig smärtproblematik/kroniker. En projektplan är framtagen och ett förankringsarbete pågår. Det står cirka 2 000 patienter i kö för första besök. Ögon Cirka 8 100 patienter står i kö till första besök, vilket är en ökning från cirka 5 600 föregående år. Det är framförallt kön till allmän ögonsjukvård som fyrdubblats sedan årsskiftet 2016 från 771 patienter till drygt 3000 i augusti. Orsaken till ökningen är avsaknad av avtal för köpt vård fram till augusti. För att komma tillrätta med situationen så planeras under hösten remissmottagningar, med syfte att sortera remissfrågeställningarna till rätt process inom verksamheten. Då det råder läkarbrist i allmänprocessen samt för att undvika undanträngningseffekt av andra processer inom verksamheten, så planeras det att genomföras även med optikerkompetens. Workshiftingprojekt har genomförts, exempelvis för injektionsbehandlingar där specialistutbildade sjuksköterskor ger dessa, samt utnyttjande av optiker i större omfattning än tidigare, allt i syfte att avlasta den begränsade resursen som ögonläkare inom vissa specialiteter utgör. För närvarande genomförs även en genomgripande förändring av logistiken för hela mottagningen med fokus på patientens väg genom vården. Även kataraktkön till första besök har ökat under året. Patientantalet har fördubblats från cirka 1 000 patienter vid årsskiftet, till drygt 2 000 i augusti. Orsaken är som ovan beskrivet avsaknad av avtal för köpt vård. Behandling Antal patienter som väntat mer än 60 dagar inom Ortopedi har ökat från 381 till 465 jämfört med motsvarande månad föregående år. Antal patienter som väntat mer än 60 dagar inom ryggkirurgi har ökat från 117 till 128 jämfört med motsvarande period föregående år. Området har åtagit sig att genomföra betydande tillgänglighetssatsningar inom Ortopedi och Handkirurgi. Inom Ortopedin görs proteskirurgi och övrig ortopedikirurgi enligt plan. Inom 17 (53)
ryggkirurgi och förstabesök ligger man fortfarande efter. Orsaken är brist på tillgänglighet på operationssalar på Sahlgrenskatomten. Detta gäller även för Handkirurgin. Antal patienter som väntat mer än 60 dagar inom Ögon har ökat från 562 till 763 jämfört med motsvarande period föregående år. Antal patienter som väntat mer än 60 dagar på behandling inom Handkirurgin har ökat från 205 till 503. Anledningen är stängda operationssalar inom Område 5, vilket beror på brist på operationssjuksköterskor, och ett ökat antal första besök som genererar operationsbehov. Handkirurgen kommer att bygga på sin operationskö då tillgången på operationssalstid i princip är halverad. Verksamheten har fått möjlighet att operera vissa dagar på Mölndal i samarbete med övriga verksamheter. Bristen på operationssal kommer att påverka tillgänglighetssatsningen negativt. Andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid inom 2 respektive 14 dagar är 100 procent. Orsaken till att annat redovisas i bilaga 2 är felregistrering. Inom koloskopi och gastroskopi är antalet väntande i stort sett oförändrat och verksamheten följer lagd produktionsplan. Område 4 Väntetider Införandet av ytterligare 13 diagnoser i de standardiserade vårdförloppen, bidrar till en besvärande kösituation och därmed undanträningseffekter inom Radiologi, Klinisk patologi och Klinisk fysiologi. Inom Radiologin finns en besvärande kösituation, för att minska problematiken skickas remisser till externa vårdgivare i ökande utsträckning. Två patienter inom Reumatologin har väntat i mer än 60 dagar till ett förstabesök. Den fluktuation som ses av totalt antal väntande patienter bedöms vara en naturlig variation. Inom Klinisk genetik kvarstår en besvärande kösituation för den Cancergenetiska mottagningen, vilket beror på ett ökat remissinflöde. Väntetiden till läkarbesök är upp emot 12 månader för oprioriterade patienter, trots genomförda åtgärder med bland annat omprioritering av interna resurser. Område 5 Tillgänglighet Område 5 har per augusti månad 7 734 patienter som väntat längre än 60 dagar på sitt första besök. Det är en ökning med 2 510 patienter jämfört med maj. Det är Hud- och könssjukvård som står för det stora antalet väntande (4 473 patienter) följt av Öron-, Näs- och Halssjukvård (1 428 patienter) och Urologi (1 263 patienter). Sedan årsskiftet har antal väntande över 60 dagar ökat med 2 616 patienter. Ökningen har i huvudsak skett inom Hud- och könssjukvård (1 447 patienter). 18 (53)
Operation/åtgärd Antal väntande över 60 dagar har för området ökat med 342 patienter sedan maj månad. Från 1621 till 1963. Räknat från årsskiftet är det en ökning med 524 patienter. Öron-, Näs- och Halssjukvården har flest väntande över 60 dagar (774 patienter). Plastikkirurgin har näst flest antal väntande över 60 dagar (750 patienter) följt av Kirurgin med 425 väntande över 60 dagar. Öron-, Näs- och Halssjukvård står för den största ökningen sedan årsskiftet (227 patienter). Cancergaranti 94 % av vuxna har fått tid inom garantitiden (14 dagar) i augusti. Inom urologin har orsaken varit ett högt inflöde av remisser och ett stort tillgänglighetsproblem på canceråterbesök. Åtgärder Området strävar efter att nå de produktionsmålen som är uppsatta för respektive VO i termer av besök, dialyser och operationer, etc. Med tanke på att CMI ökar så kraftigt så är indikationen tydlig att respektive operation och slutenvårdstillfälle genererar fler prestationer än budget. Sett ur det uppdrag som Området har i prestationer ska inga åtgärder vidtas som ökar produktionen. Men sett ur verksamhetsperspektivet så ska varje VO som ligger under sitt produktionsuppdrag vidta åtgärder för ökad produktion. Område 6 Tillgänglighet till första besök inom 60 dagar Måluppfyllelsen var i augusti 55 % jämfört med 66 % i mars 2016. Antal väntande till första besök inom 60 dagar var 983 jämfört med 713 patienter i mars 2016 och 802 patienter i augusti 2015. Totalt antal väntande var 2172 patienter jämfört med 2115 i augusti föregående år. Framför allt är väntetiderna långa till allergologi, endokrinologi och hjärtsjukvård. Orsaken till att inflödet till Allergimottagningen ökat så påtagligt är att en privat allergimottagning i Göteborg stängdes våren 2016. Åtgärder - Produktionsplanering för att förbättra tillgängligheten på Allergi- och Lungmottagningarna och på Sömnmedicinska enheten. - Rekryteringsarbete av läkare och sjuksköterskor. - Kontinuerlig rensning och uppdatering av planeringslistorna, bevakning av väntelistor, utremit- tering samt insatser för att minska andel av- och ombokningar och uteblivna besök. - Standardiserad remissbedömning. - Områdesövergripande projekt för Rätt Registrering. - Extra mottagningar. - Information till och dialog med Kontaktpunkten. Operation/åtgärd Måluppfyllelsen inom 60 dagar för patienter som väntat på operation/åtgärd var totalt 35 % i augusti jämfört med 49 % i mars 2016. Inom neurosjukvården hade 213 patienter väntat mer än 60 dagar och 278 patienter till ablation. Totalt antal väntande patienter till operation/åtgärd var drygt 200 fler patienter vid jämförelse mellan augusti och mars (1054 respektive 861). Antal väntande till thoraxkirurgi har ökat något. Orsaken är bland annat ett ökat inflöde av patienter, minskad verksamhet i samband med TIVA:s flytt, neddragna vårdplatser och minskad verksamhet i samband med operations ombyggnad och flytt. Operationsavdelningen på Thoraxkirurgi och 19 (53)
avdelningen är nu fullbemannad och återgår i ordinarie produktion inom kort. Antalet akuta neurokirurgiska ingrepp har ökat (351 i år jämfört med 317 samma period 2015) vilket får inverkan på antalet planerade ingrepp, men även ombyggnad av operationslokaler, har medfört färre planerade ingrepp under sommarperioden. Åtgärder - Översyn av struktur och logistik för elektiva patienter. - Dagkirurgi. - Regelbunden kontroll av väntelistan varje vecka. - Kvartal 2 2017 flyttar delar av interventionella kardiologin in i nya lokaler i BoIC-huset och med möjlighet till ytterligare ett laboratorium för ökad kapacitet. - Dagkirurgi på Carlanderska för neurokirurgi. - Operationer av ryggmärgsstimulatorer planeras på Angereds närsjukhus Regionfullmäktiges prioriterade mål och fokusområden 2016-2018 Framtidstro inom hälso- och sjukvården Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras SU deltar genom seminarietillfällen i samband med kampanjen Steg för livet vars syfte är att sprida kunskap om hur självmord kan förebyggas. Kampanjen genomförs av Kunskapscentrum för psykisk hälsa i samarbete med Suicidprevention i väst Patient/närståendemedverkan i ovan nämnda kampanj samt i etikskolan Patientgruppen är särskilt uppmärksammad i sjukhusets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. I VGR: s budget föreslås sammanfattningsvis följande områden (i kursiv text anges hur SU kommer att arbeta för att uppnå målen) Utveckla omhändertagandet efter olika diagnosgruppers behov Fortsatt fokus på subspecialisering i enlighet med tidigare strategiska beslut. Regionala och nationella ekonomiska satsningar har omsatts i pågående och planerade satsningar inom SU-psykiatrin för patienter med bl.a. EIPS/självskada, Schizofreni, ADHD/Autism, Ätstörning. Exempelvis har rekryterats och utbildats medarbetare till nya mottagningar (utmattningssyndrom, ätstörning, e-psykiatri, självskada) och subspecialiserade team på affektiva mottagningar. Dessutom har vi satsat på införande av metoden IPS (Individual Placement and Support som syftar till att patienter skall komma i arbete) Säkra kunskapsinhämtning så att personal på alla nivåer arbetar utifrån den mest aktuella kunskapen och tillämpar de lämpligaste behandlingsmetoderna - Nationella riktlinjer och regionala vårdprogram/rmr ska vara vägledande i arbetet. Resursförstärkning kan komma att krävas. 20 (53)
SU har genomfört utbildningar i Bemötande i HDV i enlighet med riktlinjer från nat. självskadeproj. Dessutom har personal utbildads metodspecifikt i DBT (dialektisk beteendeterapi) och MBT (Mentaliseringsbaserad Terapi). Under 2015 kom nya NR för missbruks- och beroendevård vilken föranledde ett omfattande arbete med inventering och GAP-analys på SU. Förändra heldygnsvården så att vården utgår från bättre evidens, kompetens, bemötande och större inflytande för patienter och närstående. En generellt högre kompetensnivå med till exempel specialistsjuksköterskor behöver kompletteras med fler arbetsterapeuter, fysioterapeuter och psykologer. Heldygnsvårdens fysiska vårdmiljö behöver förbättras Existerande vägledande dokument ska följas och där sådana saknas tas de fram. Utbildning av personal genomförs och struktur för patient- och närståendeinvolvering implementeras. Utökning av yrkeskategorier och förändrad vårdmiljö kräver resursförstärkning. En plan för hur heldygnsvårdens lokaler ska förbättras upprättas med en gapanalys mellan nuvarande läge och önskat läge i framtiden. Den aktuella bemanningssituationen med många vakanta ssk-tjänster inom psykiatrin har drabbat heldygnsvården tungt och motverkat satsningar som gjort för att höja kvaliteten. Men SU har ändå genomfört ett antal kvalitetshöjande åtgärder som tex; standardvårdplaner och PCPC, dessutom har en vårdavdelning på SU har fått resurser för att pilottesta psykolog och arbetsterapeut i HDV. Ett stort arbete med att höja säkerheten har gjorts fysiskt i lokaler på Östra sjukhuset och dynamisk säkerhet med utbildning av personal och användning av väktare/vakter på samtliga tomter. Rättspsyk har infört allmän inpasseringskontroll. Inom rättspsyk och psykos också satsning på IB (interaktivt bemötande). Främja den kroppsliga hälsan inom specialistpsykiatri, för att minska den höga dödligheten i kroppsliga sjukdomar hos patienter med psykisk ohälsa patienters totala sjukdomsbild och vårdbehov undersöks systematiskt ihop med primärvård och somatisk specialistsjukvård. Hälsofrämjande insatser ska rapporteras i kvalitetsregister och följas. Förbättringsprojekt på enskilda enheter uppmuntras. Inom psykos- och beroendeverksamheten har SU anställt invärtesmedicinare och somatiskt inriktad sjuksköterska för en intern konsultmottagning, inom äldrepsykiatrin har man anställt geriatriker och rättspsykiatrin har initierat flera satsningar på fysioterapi i HDV. Utveckla samverkan med patienter och närstående på olika organisatoriska nivåer fortsatt arbete i rådande strukturer avseende inflytanderåd samt inom nya arenor som värdebaserad och personcentrerad vård. Arbetssätt som inkluderar metoder för delat beslutsfattande ska fortsatt implementeras för patienter med behov av insatser från flera huvudmän. Ett projekt med peer support har initierats i psykosvården, och ett beslut finns att anställa brukare till den nystartade högspecialiserade enheten för självskada. Brukarrevision för bipolära patienter och ätstörningspatienter kommer att genomföras under hösten. Samarbete med NSPHiG. Kontinuerlig närvaro av brukarrepresentanter i arbetsmöten kring de patientgrupper som ingår i värdebaserad vård-satsningen (schizofreni, bipolär, ätstörning, LRV och EIPS). Rättspsykiatrin har tagit initiativ till att starta en brukarförening för sina 21 (53)
patienter. Ett arbete med personcentrerad vård pågår på psykoskliniken och rättspsykiatrin inom både HDV och ÖV. Förbättra vägarna in i psykiatrin så att det är lättare att söka hjälp förfina samarbetet mellan remittenter, kontaktpunkten och de psykiatriska verksamheterna. Ett kontinuerligt samarbete mellan chefer inom PV och psykiatrin har pågått relativt frekvent på VC-nivå och som ett resultat av detta har ett förslag tagits fram om hur man kan arbeta vidare med problemlösning kring samverkan. En utredningsmottagning har startats inom psykosverksamheten vilket kortat tiden för bedömning av nya patienter. Under 2015 gjordes ett mer omfattande arbete inom Affektiva för att komma fram till ett ändamålsenligare arbetssätt ihop med kontaktpunkten. En systematisk utvärdering genomförs under höst 16. Tillämpa nya behandlingsprogram inom beroendevården ihop med kommuner utveckla och fokusera på nya behandlingsprogram och arbetssätt som kräver samverkan mellan sjukvård och kommuner. I Göteborg har en stor satsning gjorts på utbildning och handledning i vård och stödsamordning i samverkan mellan kommun och sjukvård. Satsningen följs upp och vidareutvecklas under 2016-2017. Kraftfull och långsiktig satsning på kompetensförsörjning av flera personalgrupper inom psykiatrin säkra ett gott omhändertagande i hela kedjan från VFU till fortbildning för specialister. Nya kompetenser utifrån nya behov och workshiftning behöver anställas såsom behandlingspedagoger, socialpsykiatriska vårdare och specialistutbildade skötare. Utökning av vissa tjänster som ST-läkare och specialistpsykologer kräver finansiering Det har gjorts satsningar för att inrätta differentierade tjänster för vissa psykiatriska professioner. (psykologer, skötare/usk, ssk) Dessutom har ökad subspecialisering (med bl. a. diagnosbaserade team) innehållit utbildningssatsningar riktade till yrkesgrupperna baserat på kompetensnivå. Antalet ST-läkare har utökats genom intern omfördelning av resurser och regionala tillskott. Fokusområden Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin (Status: Pågår) I perioden januari till augusti fick i genomsnitt 14 patienter (9 procent) vänta mer än 30 dagar på första besök. Antalet väntande patienter varierade mellan 6 och 41 patienter och ökade till 41 (32 %) under augusti månad, se nedan tabell. Antal patienter som väntat mer än 30 dagar på fördjupad behandling var 21 (39 %) i genomsnitt och antal väntande patienter till fördjupad utredning var 17 (43 %). Mätningarna är gjorda utifrån faktiskt antal utförda besök. jan 16 feb 16 mar 16 apr 16 maj 16 jun 16 jul 16 aug 16 BUP - mottagning 8 (6 %) 16 (12 %) 7 (4 %) 6 (4 %) 17 (9 %) 7 (4 %) 7 (9 %) 41 (32 %) BUP - Fördjup behandling 39 (59 %) 13 (28 %) 22 (42 %) 40 (41 %) 22 (35 %) 8 (15 %) 12 (44 %) 13 (46 %) BUP - Fördjup utredning 41 (73 %) 18 (47 %) 13 (32 %) 18 (39 %) 10 (23 %) 8 (24 %) 2 (22 %) 22 (56 %) 22 (53)
BUP:s öppenvårdsenheter har svårt att hålla vårdgarantin (30/30) vilket innebär att patienter får vänta allt för länge på utredning och/eller behandling. Att enheterna inte håller vårdgarantin beror främst på personalbrist i kombination med det ökade inflödet av remisser. BUP:s öppenvård har svårigheter att rekrytera både läkare, sekreterare och behandlare och då framför allt psykologer. Detta kommer troligtvis till att leda till att verksamheten inte klarar sin produktion och vårdgaranti men kommer att uppvisa en positiv avvikelse mot budget. I genomsnitt inkom 300 remisser varje månad till de sex mottagningarna, totalt 2 405 remisser (variation: 182-362). Prognosen för BUP:s läkarbesök, sjukvårdande behandlingar samt ätstörningsvården väntas ligga i nivå med föregående års utfall. Det vill säga väsentligt över budget på grund av det ökade inflödet av framförallt neuropsykiatripatienter. Anorexi-/Bulimiverksamheten har även fått ytterligare tillgänglighetsmedel för att kunna möta upp den ökande patientgruppen. Sammanfattning av åtgärder för att förbättra tillgängligheten inom BUP Tvärprofessionellt arbete pågår med att förbättra flödena inom BUP Utredningar effektiviseras (snabbare utredningar men med bibehållen kvalitet) Rekrytering av framför allt läkare (flaskhals) och psykologer Produktionsplanering Införandet av produktionsplanering på samtliga mottagningar/verksamheter har pågått under 2016 och workshops för samtliga enheter planeras vara slutfört innan årets slut. Starten av produktionsplanering har identifierat olikheter i hur registreringar utförs vilket har inneburit diskussioner och arbete kring registreringar, vilket inte är avslutat än. Genomföra den regionala psykiatriplanen (Status: Pågår) Sammanfattning av åtgärder i den regionala utvecklingsplanen i vuxenpsykiatri (RUP) finns under Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras. Majoriteten av åtgärder kräver regional samordning vilket betyder att SU behöver inta en aktiv roll i framtagandet av vägledande dokument, deltagande i regionala satsningar och framtagande av beslutsunderlag. En tät dialog med olika aktörer är avgörande för att lyckas förverkliga beslutade åtgärder. Insatser på alla nivåer behövs och vissa åtgärder förutsätter resurstillskott vilket till viss del kommer att möjliggöras av regionens treåriga psykiatrisatsning. Ytterligare tillskott kommer att krävas vilket behöver tydliggöras i vårdöverenskommelse (VÖK) samt i SU:s interna budgetarbete. 23 (53)
I den nationella psykiatrikompassen har ansvariga inom varje kvalitetsregister valt ut några mått som är särskilt viktiga att följa. Måltal för varje utfallsmått finns och SUs vuxenpsykiatriska verksamheter ska innan 2018 års utgång ha nått målen i alla delar. Följande mått och måltal finns. Verksamhet PsykosR Läkemedelsuppföljning 90 % Hälsosamtal 60 % Remissionsskattning 30 % BipoläR Litium 70 % Återfall i skov 40 % BUSA Multimodal behandling 30 % Behandlingsuppföljning 30 % SU Nuläge: 95 Nuläge: 69 Nuläge: 51 Nuläge: 75 Nuläge: 52 Nuläge: 13 Nuläge: ingen reg SBR Vårdplan 80 % ECT Etablerad indikation 90 % Symptomskattning vid depression 60 % RiksÄt Blivit av med anorektisk undervikt 65 % Diagnosfri vid uppföljning 40 % Rättspsyk BMI 30 28 % Brottslig gärning under pågående vård 10 % Nuläge: 96 Nuläge: 39 Nuläge: ej reg Nuläge: 5 Nuläge: 20 Nuläge: 3 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa (Status: Pågår) I målet ingår flera områden som visar på en önskan om ökat samarbete såväl inom som mellan vårdgivare. För psykiatrins vidkommande är samarbetet med såväl primärvård som kommuner helt avgörande för att kunna ge befolkning en sammanhållande och sömlös vård. En rad insatser krävs för att åstadkomma ovanstående. Flera är under etablering medan andra väntar på att genomföras. Nedan ges exempel på åtgärder; Sedan 2013 finns en reviderad och genomarbetad ansvarsfördelning mellan primärvård och vuxenpsykiatri. I detta ingår hur konsultation mellan vårdgivarna ska gå till. Ett tydliggörande av flöden och ansvar underlättar för såväl aktörer som patienter. 24 (53)
Revision pågår. Inte klar ännu. Eget avtal mellan SU och PV ute på remiss, tar avstamp i ansvarsfördelningen. Ansvarsfördelningen kommer under 2016 att revideras med målsättning om ökad tillgänglighet till psykiatrisk specialistvård för konsultationer kring enskilda patienter och ett större flöde mellan specialistpsykiatrins och primärvården av de patienter som över tid kräver insatser på olika vårdnivåer. Revision pågår. Inte klar ännu. Eget avtal mellan SU och PV ute på remiss, tar avstamp i ansvarsfördelningen. Samverkansmöten finns i olika konstellationer och nivåer. Temagrupp psykiatri arbetar på uppdrag av LGS och består av beslutsfattare inom psykiatri, primärvård och kommun. I geografiska närmiljöer finns NOSAM och samordningsförbund där även arbetsförmedlingen och försäkringskassan ingår. VC för Affektiva har mött cheferna i samordningsförbunden regelbundet under 2015 och 2016 dessutom har extra möten hållits med samtliga ingående personer i samordningsförbunden. Ett projekt riktat mot sysselsättning har påbörjats i denna konstellation. Återkommande utbildningsinsatser har genomförts och planeras fortlöpande. 2015 gjordes en regional satsning i samarbete mellan psykiatrin och PV. En utbildningsturné organiserades i regionen. En ny sådan satsning kommer att göras i Göteborg i enlighet med ovan nämnt avtal. Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas (Status: Pågår) Föreläsningar till såväl allmänhet som medarbetare kring bemötande med fokus att stärka patientens ställning ordnas löpande. Utbildning avseende samtalsmetodik anordnas för medarbetare. Kunskap om hälsolitteracitet med fokus på förstå mig rätt, teach-back, sprids. Patientwiki utvecklas alltmer där syftet är att stärka patientens ställning i vården Kvalitetsdagar Planering för kvalitetsdagar 2017 pågår. Organisationen Ung cancer har en plats i projektgruppen och stärker patientens röst i såväl upplägg som innehåll. Värdebaserad vård Genom att verksamhetsutvecklare utbildas till projektstöd, dvs. får kunskap om metodik för införande av värdebaserad vård kommer takten av uppstartade patientgrupper att öka på SU. Spridningen av konceptet värdestyrning, där patienten har en central roll, ökar och praktiseras i allt högre grad på sjukhuset Journal via nätet Omfattade informationsinsatser gjordes under våren inför start 1 juni. Patientstöd vårdgaranti SU har åter startat funktionen patientstöd vårdgaranti. Funktionen är under uppbyggnad och uppföljning sker kontinuerligt så att patient/närstående får adekvat stöd. Mätning med Nationella patientenkäter inom somatiken har genomförts under våren Resultatet visar fortsatt hög nöjdhet gällande respekt och bemötande. Informationen vid förseningar är inte optimal. Många önskar också att de blivit mer delaktiga i besluten 25 (53)
beträffande sin vård/behandling. Resultatet kommer att analyseras och återkopplas till respektive enhet. Uppfylla vårdgarantin Rapporteras under rubriken Tillgänglighet. Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården (Status: Pågår) Inom flera verksamheter på SU arbetar man sedan flera år personcentrerat. Ett utvecklat arbetssätt kan exempelvis ses på Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus. SU stödjer regionens fokusområde bland annat genom Kunskapsstöd rörande arbetssättet Kunskapsstöd i den regionala grupperingen som arbetar fram mätetal för att veta hur arbetssättet påverkar bland annat patientdelaktighet. Medverkan i regionens styrgrupp Förbättra akutvårdkedjan (Status: Pågår) Inom arbetet med att förbättra akutmottagningarna har det tagits ett omtag då ny processägare tillträtt. Fokus har de senaste månaderna legat på att skapa en gemensam definition gällande de förbättringsåtgärder som ska genomföras, samt en målbild för projektet. Detta gäller för de fyra stora akutmottagningarna. En struktur för en mer detaljerad uppföljning är under framtagning. Arbete har också påbörjats avseende aktiviteter per akutmottagning i vilket de själva prioriterar i vilken ordning aktiviteterna ska genomföras. Ett antal fokusgruppsintervjuer med medarbetare på AKOM har gjorts efter det att ett nytt teamarbetssätt införts. Fokusgruppen var tvärprofessionell och syftet var att få en ökad förståelse och att stödja ledningen i förbättringsarbetet. Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner (Status: Pågår) Fortsatt uppföljning av alla händelseanalyser (HA) och lex Maria (LM) efter 6 och 12 månader pågår och kommer att fortsätta. Har fått positivt mottagande från verksamheterna. Start av återkommande dialogmöten mellan chefläkarna och samtliga verksamhetschefer (VC) startar under höstterminen 2016 med ett dialogmöte och kommer därefter att utvärderas. Information via epost om samtliga lex Maria-anmälningar och beslut till alla verksamhetschefer (förutom till ledningsgruppen och styrelsen) genomfördes första halvåret 2016, utvärdering pågår. Systematisk sammanställning av alla typer av vårdskador liksom av klagomål är i uppstartsfas. Statistiken tas regelbundet fram men uppföljning och återkoppling, den lärande fasen, måste utvecklas. Regelbunden uppföljning av VRI görs kontinuerligt via Infektionsverktyget. Stärka Stramas arbete pågår och för att säkerställa SU Stramas framtid har SU:s ledning beslutat att SU Strama ska ligga under VO Infektion. Fortsatt arbete med implementering av Infektionsverktyget pågår med hjälp av Vårdhygien och SU Strama 26 (53)
Uppföljning av användandet av ledningsverktyg för vårdhygien delårs och årsbokslut. Detta har diskuterats vid flera tillfällen och i olika grupperingar men inget beslut har fattats. Säkra städkvaliteten SU har inga detaljerade uppgifter, det varierar mellan enheterna. Generellt städas det oftare på vårdavdelningarna, nu även på helger och kvällar, och därtill har man förbättrat kravspecifikationerna. Systematiskt genomföra patientsäkerhets- och kvalitetsronder inom de olika områdena Dessa ronder genomförs årligen på varje verksamhetsområde. En SU-gemensam mall för vad som ska ingå är framtagen. Ronderna kommer att fortsätta. Utveckla samarbetet med Läkemedelsenheten - samarbetet utökas kontinuerligt. Samarbetet innebär bland annat att Läkemedelsenheten och chefläkarna har regelbundna möten, ett antal farmaceuter är utbildade i händelseanalys och deltar vid behov i detta arbete, ett utbildningsprogram avseende läkemedelsmodulen i Melior är framtaget och nya rutiner för enheternas interna kontroll av läkemedelshanteringen är framtagna. För att förbättra patientsäkerhetsarbetet med fall kommer en sjukhusövergripande grupp med deltagare från verksamheterna arbeta. Syftet är att samla information, verktyg, material och sprida goda exempel utifrån bästa tillgängliga kunskap. Målet är att förbättra och förebygga risk för fall. Metoden utvärderas under 2016 för eventuell spridning. Gruppen har under året arbetat systematiskt med de förbättringsområden som identifierats. En ny rutin som mer standardiserat beskriver arbetsprocessen tillsammans med en ny dokumentationsstrukturmed gemensamma termer och begrepp har tagits fram gemensamt. En standardrapport som förenklar för verksamheten att följa sitt resultat finns tillgänglig. Arbetssättet har utvärderats och ses positivt. Gruppen kommer att fortsätta träffas kontinuerligt för ständiga förbättringar. Utifrån resultaten i 2015 års Patientsäkerhetskulturmätning har under våren ett sjukhusövergripande arbete, Aktiv avvikelsehantering för en lärande organisation inletts. Arbete syftar till att förbättra uppföljning och återkoppling av avvikelsesystemet och har hittills fokuserat på chefer på samtliga nivåer samt verksamhetsutvecklare. Med fokus på kultur- och attitydfrågor har ett antal uppskattade workshops genomförts och fortsatt arbete kring tematiska frågor planeras. Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning Vård- och läkemedelsberättelse (Status: Pågår - många patienter får ingen berättelse) Alla patienter som vårdas på SU ska en vård- och läkemedelsberättelse skrivas enligt regional medicinsk riktlinje och lokal förvaltningsrutin. Följsamhet mäts i Strategiska rådet för läkemedelsfrågor. Verksamhetschefer ansvarar för efterlevnad på den egna verksamheten och områdesvisa och verksamhetsspecifika läkemedelsgrupper arbetar för att främja efterlevnad. Mätetal: Andel av alla utskrivningar från slutenvård där vård- och läkemedelsberättelse dokumenterats. Strategiska rådets måltal 2016 = minst 60 %. Utfall: SU-övergripande månadsvis januari-juli 2016 = 23-26 % (marginellt ökande trend). Prognos: Successiv förbättring väntas, men det går långsamt. Ökad patientmedverkan kan bli bidragande till en större följsamhet. 27 (53)
Kvalitetsrevision (Status: Klar somliga enheter gör inte revisionen) Författningsstyrd kvalitetsrevision av läkemedelshantering ska utföras inom samtliga enheter som hanterar läkemedel. Revisionen har gått ut elektroniskt från Sjukhusapotek VGR/SU till alla berörda enheter och verksamhetschefer har fått information om ansvar och förfarande. 78 % eller 205 av 260 enheter har responderat efter avslutad svarstid. Verksamhetschefer har fått verksamhetsspecifika resultatrapporter från Sjukhusapotek VGR/SU Prognos: Andelen enheter som svarar ligger relativt konstant jämfört med tidigare år. Fokus framåt kommer ligga på förbättringsarbete baserat på revisionens utfall. Linjens förmåga ta ansvar är avgörande för genomförande av revision och förbättringsarbete. Rationell antibiotikaförskrivning (Status: Pågår ganska god följsamhet) Strategiska rådet för läkemedelsfrågor samarbetar med SU-STRAMA och följer det verksamhetsspecifika och sjukhusövergripande arbetet att förbättra antibiotikaförskrivningen och implementeringen sker även via områdesvisa och verksamhetsspecifika läkemedelsgrupperna. Mätetal: Andel patienter med samhällsförvärvad lunginflammation som fått förstahands antibiotikaval. SU-STRAMA måltal = 40 % Utfall: Månatligen januari-juli 2016 = 27-36 % (utan ökande eller minskande trend). Mätetal: Andel patienter med urinvägsinfektion som fått förstahands antibiotikaval SU-STRAMA måltal = 70 % Utfall: Månatligen januari-juli 2016 = 63-67 % (utan ökande eller minskande trend) Prognos: Successiv förbättring väntas, men det går långsamt. I vissa fall kan komplexiteten hos de svårast sjuka patienterna vid universitetssjukhuset berättiga att andra än rekommenderade förstahandsantibiotika väljs, men förbättringspotential finns. Skapa ett sammanhållet vårdsystem (Status: Pågår) Arbete pågår med att förbättra organisationen och arbetssättet vid samordnad vård- och omsorgsplanering för att säkerställa processen och därigenom förbättra vården för sjuka äldre. Inom varje verksamhetsområde identifieras specifik person som har ansvar för hela processen, rutindokument görs för att underlätta, arbete med nytt IT-stöd pågår, distansmöten via video sprids inom SU, vård- och omsorgskoordinatorer arbetar med kontakter med kommun/ primärvård för att förhindra undvikbar sjukhusvård. Vårdöverenskommelsen I vårdöverenskommelsen fastställs att hälso- och sjukvården vid SU ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och att patienter ska få vård i rimlig tid. I vårdöverenskommelsen har sjukhuset fått utökad finansiering och uppdrag för följande: Helårsfinansiering av i VGR beslutad produktionsplanering avseende rektal- och ventrikelcancer. Fortsatt utbyggnad av allergivaccinationer Ordnat införande av läkemedel och metoder (år 3) Genomförande av Regionuppdrag för schizofrenivården Satsningar på jämställda löner 28 (53)
Ändrad finansiering i VGR för regiongemensam infrastruktur och system inom IS/IT Läkarinsatser för sjukhusanknuten hemsjukvård för invånare i Mölndals stad. Utöver sjukhusets uppdrag enligt ovan har sjukhuset fått finansiering för ett antal särskilda uppdrag från regionstyrelsen och från hälso- och sjukvårdsstyrelsen enligt regionfullmäktiges budget för 2016, Uppdragen berör bland annat förbättrad akutsjukvård, förstärkningar psykiatri, genomförande av nya läkemedel och metoder inom ramen för ordnat införande, år 1 och år 2. En särskild plan för uppföljning av vårdöverenskommelsen 2016 har fastställts. Redovisning av aktuella frågeställningar sker i årsredovisningen. Uppföljning av vårdöverenskommelsen, se bilaga 1. En attraktivare arbetsgivare Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Ett aktivt arbete med kompetensförsörjningsprocessen har bidragit till att organisationen på ett strukturerat sätt har kunnat identifiera kompetensförsörjningsbehov och utifrån dessa behov initierat åtgärder. En harmonisering med budgetprocessen har pågått under året för att de planerade åtgärderna på ett tydligare sätt ska prioriteras och planeras efter sjukhusets ekonomiska ramar. Ett aktivt arbete pågår med att utforma och implementera karriärutvecklingsmodeller för olika yrkesgrupper. Karriärutvecklingsmodellerna syftar till att tydliggöra möjligheten för medarbetaren att utvecklas i sitt respektive yrke. Sjukhusets arbete med workshifting har också intensifierats, bland annat med framtagande av verktyg för att på ett enkelt sätt möjliggöra för verksamheterna att arbeta med idéer kring workshifting. Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Arbetet med att minska sjukfrånvaron följer den övergripande handlingsplanen med åtgärder som tagits fram i linje med Västra Götalandsregionens styrdokument. Sjukhuset har arbetat med hälsofrämjande, förebyggande och återskapande åtgärder. Tidiga signaler Genom sjukhusets rutiner har cheferna möjlighet att agera vid tidiga signaler på ohälsa då en rehabiliteringskartläggning ska genomföras vid mer än två veckors sjukfrånvaro eller vid mer än fyra frånvarotillfällen under en tolv månaders period. Sjukhuset medverkar även i Projekt Rehabilitering som är ett samarbete med Försäkringskassan och Hälsan och arbetslivet. Syftet är att tidigt involvera berörda aktörer och med ett strukturerat arbetssätt förkorta sjukskrivningens längd. I projektet analyseras även om tidiga tecken hade kunnat göra det möjligt för arbetsgivaren att vidta åtgärder för att förhindra pågående sjukskrivning. En slutrapport för Projekt Rehabilitering kommer att presenteras under hösten 2016. Treårig hälsoplan Sjukhuset kommer att gå från ettårig till treårig handlingsplan för hälsa och sjukfrånvaro. Syftet är att inkludera både det kort- och det långsiktiga perspektivet där arbetsgivare, 29 (53)
personalorganisationer och företagshälsovård tillsammans utformar en treårig hälsoplan. Hälsoplanen ska tydliggöra organisationens långsiktiga strategi, bygga på arbetsvetenskaplig forskning och fungera som ett konkret stöd i det vardagliga arbetet på sjukhusets olika nivåer. Gemensamma arbetsmöten för framtagande av hälsoplanen kommer att initieras under hösten 2016. Medarbetarenkät Sjukhusets systematiska arbetsmiljöarbete syftar till att löpande undersöka risker och därigenom fatta beslut om vilka förebyggande åtgärder som behöver vidtas för att minska ohälsa. Under året har medarbetare, chef och skyddsombud på varje avdelning och enhet tillsammans arbetat fram handlingsplaner utifrån den medarbetarenkät som genomfördes under 2015. Samtliga nivåer på sjukhuset har fastställt handlingsplaner för medarbetarenkäten och åtgärder pågår. Fokusområden Satsa på ledarskap Ledningsgruppsutveckling - (Status: Pågår) Arbetet med Ledningsgruppsutveckling på verksamhetsnivå påbörjades under våren 2016 och löper på enligt plan. Arbetet ska vara slutfört 2017. Anpassning till normtalen - (Status: Pågår) Översyn av chefsstruktur/sammanhållet ledarskap inom sjukhuset för en anpassning till normtalen pågår och ett flertal verksamheter har fått godkännande till att pröva ett femte chefsled. Ett antal verksamheter har också beslutat att dela enheter eller att pröva gemensamt chefskap. Detta arbete pågår enligt plan och kommer att fortsätta fram till december 2017. I uppdraget kring chefsstruktur/sammanhållet ledarskap ingår även att i projektform pröva gemensam chef för flera olika yrkeskategorier på samma enhet samt pröva ett gemensamt chefskap med olika profiler/roller. Projektplanering pågår. Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Workshifting (uppgiftsväxling) - (Status: Pågår) SU har under 2016 jobbat aktivt med workshifting. Initialt var arbetet organiserat i projektform med fem piloter, men genom insatser och spridning av goda exempel har andra verksamheter utanför projektets ursprungliga ramar också involverats. Utifrån arbetet med workshifting har en verktygslåda till verksamheterna tagits fram. Under hösten 2016 kommer verktyget att introduceras för chefer, verksamhetsutvecklare samt nyckelpersoner. Workshiftingarbetet är planerat att från januari 2017 fortsätta som en integrerad process i verksamheternas ordinarie utvecklings- och kompetensplanering. Arbetet med workshifting har haft fokus på att: Öka nytta för patienten genom att öka tillgänglighet, effektivisera verksamheter och optimera produktionsflödet Använda kompetenser och resurser på rätt sätt, så att medarbetare jobbar på spetsen av sin kompetens 30 (53)
Lösa bristsituationer av särskilda yrkesgrupper genom analys av arbetsuppgifternas kompetenskrav och resurstillämpning Höja kvaliteten och patientsäkerheten i vården Främja medarbetarnas kompetensutveckling och förbättra deras arbetsmiljö Förbättra eller behålla patientnöjdheten Effekthemtagning från arbetet med workshifting kan sammanfattas som följer: Tillgängligheten har ökat och produktionsflöden har blivit effektivare Medarbetarnas förtroende för varandras kompetenser har ökat vilket skapat effektivare bemanningsmix runt patienten Fler yrkesgrupper jobbar på toppen av sin kompetens Kvaliteten och patientsäkerheten har ökat Arbetsmiljön har förbättrats och medarbetarna kompetensutveckling ökat Patient nöjdheten har ökat eller är lika bra som tidigare Framtidens vårdavdelning (Status: Pågår) Under året har sjukhuset drivit utvecklingsarbeten på två avdelningar per sjukhusområde, med undantag för område 4, med syfte att pröva ett antal av de aktiviteter som utvecklats och gett bra resultat på framtidens vårdavdelning. Som stöd i utvecklingsarbete har en sjukhusövergripande samt en områdesövergripande arbetsgrupp inrättats med kompetens inom HR, ekonomi samt kvalitet. En delrapport har redovisats i sjukhusets ledningsgrupp under våren och ytterligare en rapport ska redovisas under hösten. Som en del av uppföljningen har ett antal nyckeltal utarbetats. Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Implementera karriärutvecklingsmodell för sjuksköterskor - (Status: Pågår) Implementering av den regiongemensamma karriärutvecklingsmodellen för sjuksköterskor pågår. Pilotarbetet med en verksamhet per område avslutades under våren och varje område och verksamhet arbetar med att anpassa modellen och koppla den till lön och utvecklingssamtal. Karriärutvecklingsmodellen ska vara införd på hela sjukhuset 2017. Karriärutvecklingsmodell för biomedicinska analytiker - (Status: Pågår) Arbete med att utveckla modellen till att bli regiongemensam pågår tillsammans med verksamhetsrepresentanter från andra sjukhus i regionen. Processen genomförs i nära dialog med piloterna i karriärutvecklingsmodellen för sjuksköterskor. Modellen planeras vara klar och anpassad till lön under sista kvartalet 2016 då arbetet med att implementera modellen påbörjas. Utveckla karriärutvecklingsmodell för undersköterska/skötare/barnsköterska - (Status: Pågår) En regiongemensam modell är framtagen och implementeringen av modellen kommer att påbörjas under oktober 2016. 31 (53)
Kliniskt basår för nyutexaminerade sjuksköterskor (Status: Pågår) Introduktionsprogrammet som riktar sig till alla nyutexaminerade sjuksköterskor med max 3-4 månaders klinisk erfarenhet har under 2016 fortsatt enligt plan. Under 2016 har 254 sjuksköterskor genomfört och 282 nya sjuksköterskor påbörjat det kliniska basåret. Under 2016 planeras införandet av kliniskt basår för biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor (Status: Uppskjuten) Arbetet med ett kliniskt basår för dessa kategorier är uppskjutet på grund av omvärderat behov. Införande av incitamentsmodell som stödjer processens utveckling och sjukhusets mål - (Status: Uppskjuten) Uppskjuten efter beslut i sjukhusledningen. Utforma sjukhusgemensamma lönekriterier - (Status: Klart) Under hösten kommer kommunikationen till chefer kring de sjukhusgemensamma lönekriterierna att påbörjas. Senast inför löneöversyn 2018 planeras lönekriterierna användas i lönesamtal/utvecklingssamtal. Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Reviderad arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud - (Status: Pågår) För närvarande pågår utbildningsinsatser för chefer och skyddsombud med koppling till föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den nya föreskriften kommer även att ingå i den reviderade arbetsmiljöutbildningen för chefer och skyddsombud. Utbildningssatsningen kommer att ske löpande under året och beräknas pågå även under 2017. Sjukhuset medverkar i Sunt arbetslivs utveckling av en interaktiv arbetsmiljöutbildning med syftar att göra kunskap om arbetsmiljöfrågor mer tillgänglig. Utvecklingen av utbildningen har dock blivit försenad. Arbete fortgår och förändring av nuvarande arbetsmiljöutbildning beräknas kunna göras under 2017. TUM-projektet (Trivas, utvecklas, må bra) - (Status: Pågår) Syftet med TUM-projektet är att arbeta för att stärka hälsan på arbetsplatsen genom ett hälsofrämjande tänk i vardagen. Ytterligare enheter har anslutit sig till TUM-projektet och företagshälsovården finns löpande med som en part i arbetet. Karriärsutvecklingsmodellerna för sjuksköterskor som kommer att implementeras i verksamheten under året syftar till att tydliggöra varje individs utvecklingsmöjligheter i organisationen och går i linje med TUM-projektet. Projekt rehabilitering - (Status: Klart) Projekt rehabilitering är ett samarbete med Försäkringskassan och Hälsan och arbetslivet i syfte att tidigt involvera berörda aktörer och med ett strukturerat arbetssätt förkorta sjukskrivningens 32 (53)
längd. I projektet analyseras även om tidiga tecken hade kunnat göra det möjligt för arbetsgivaren att vidta åtgärder för att förhindra pågående sjukskrivning. En slutrapport för Projekt Rehabilitering kommer att presenteras under hösten 2016. Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Arbeta aktivt med sjukhusets handlingsplan för sänkt sjukfrånvaro (Status: Pågår) Sjukhuset kommer att gå från ettårig till treårig handlingsplan för hälsa och sjukfrånvaro. Syftet är att inkludera både det kort- och det långsiktiga perspektivet där arbetsgivare, personalorganisationer och företagshälsovård tillsammans utformar en treårig hälsoplan. Hälsoplanen ska tydliggöra organisationens långsiktiga strategi, bygga på arbetsvetenskaplig forskning och fungera som ett konkret stöd i det vardagliga arbetet på sjukhusets olika nivåer. Gemensamma arbetsmöten för framtagande av hälsoplanen kommer att initieras under hösten 2016. Öka resurserna för främjande insatser genom att mer fokusera på ett förebyggande arbetssätt - (Status: Pågår) Hälsan och arbetslivet Företagshälsovården är sjukhusets närmaste och viktigaste partner i frågor som rör hälsa, arbetsmiljö och sjukfrånvaro. Genom tydliga målformuleringar i våra gemensamma handlingsplaner stärks Hälsan och arbetslivets bidrag till hälso- och arbetsmiljöarbetet. För närvarande pågår ett utvecklingsarbete för att öka träffsäkerheten i handlingsplanerna på sjukhusets olika nivåer. Normtal antal underställda per chef Den arbetsvetenskapliga forskningen visar att det finns ett tydligt samband mellan antal underställda per chef och såväl medarbetares som chefers hälsa. Som en del i det hälsofrämjande arbetet ingår förbättrade förutsättningar i chefsrollen genom normtal för antal anställda per chef. Syftet är att stärka chefers förutsättningar att bedriva ett nära ledarskap och genom detta öka de anställdas känsla av delaktighet. Utveckling sker även genom att praktiskt pröva nya former för chefskap, ett exempel på detta är gemensamt chefskap med olika ledarprofiler. Stärkt yrkesintroduktion För att stärka sjukhusets unga medarbetare görs satsningar för ökad trygghet i yrkesrollen. Utvecklingen av kliniskt basår fortsätter för nyexaminerade sjuksköterskor och vidare görs en satsning på förstärkt yrkesintroduktion för undersköterskor, barnskötare och skötare. Arbeta med sjukhusets värdegrund som ett led i att skapa hälsofrämjande arbetsplatser - (Status: Pågår) Värderingar som utgår från en gemensam värdegrund är viktiga för att vi ska se meningen med arbetet. Hälsofrämjande arbete innebär att identifiera vad som åstadkommer en god arbetsmiljö och stärka de friskfaktorer i arbetet, arbetsgruppen och i ledarskapet som får oss att må bra och göra ett bra jobb. Arbetet med sjukhusets gemensamma värdegrund är långsiktigt och måste vara en del i alla våra processer. Under hösten 2016 fortgår det interna förankringsarbetet av vår gemensamma värdegrund - via ledningsgrupperna ut på enhetsnivå. 33 (53)
Sjukfrånvaro Se under avsnitt Personal. Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Personalvolym Antal anställda och nettoårsarbetare i jämförelse med föregående månad samt motsvarande månad föregående år (antal och %). Typ indikator Aug 2016 Aug 2016/ Jul 2016 Differens Aug 2015 Utfall 2016/ Utfall 2015 Differens Antal Utfall 2016/ Utfall 2015 Differens % Månadsanställda 16 338-590 16 261 77 0,5 Nettoårsarbetare 14 292-517 14 283 9 0,1 Not: Definition av Nettoårsarbetare: Nettoårsarbetare baseras på en omräkning av sysselsättningsgraden för anställda samt justering för frånvaro som omfattar en månad eller mer. Semester innebär inte någon justering. För timanställda beräknas antalet genom att antalet arbetade timmar divideras med 165. Källa: Cognos UDP 2016-09-07 Antalet månadsanställda var i augusti 77 fler jämfört med motsvarande månad 2015. Antalet nettoårsarbetare var i augusti 9 fler jämfört med motsvarande månad 2015. Antal nettoårsarbetare. Utfall 2016 och 2015 Källa: Cognos UDP 2016-09-07 Störst ökning av nettoårsarbetare jämfört med motsvarande månad föregående år återfinns inom kategorierna administration (+ 41) samt rehabilitering och förebyggande (+ 27). Ökningen i gruppen administration är till största delen enhets- och vårdenhetschefer (+ 14) samt samordnare (+ 12) och projektledare (+ 7). Ökningen av antalet chefer är till del ett resultat av sjukhusets arbete med normtalet. Ökningen i gruppen rehabilitering och förebyggande är i huvudsak psykologer (+ 24). Kategorin sjuksköterskor, barnmorskor har jämfört med motsvarande månad föregående år minskat med - 57 nettoårsarbetare. Ökningen av nettoårsarbetare, sett till alla kategorier, återfinns i huvudsak inom Barn Neonatal (+ 24), Barn IVA (+ 19), Sterilteknik (+ 18) samt Psykiatri Affektiva (+ 18) och Kirurgi på Sahlgrenska sjukhuset (+ 17). Volymökningen inom Barn Neonatal är i huvudsak en konsekvens av extra beredskapslinje vid Mölndals sjukhus på grund av flytt av neonatalavdelning till Östra sjukhuset 34 (53)
samt ett resultat av uppbemanning för att minska övertidsarbete. Ökningen på Barn IVA är planerad och består huvudsakligen av sjuksköterskor som rekryterats i enlighet med verksamhetens kompetensförsörjningsplan. Ökningen inom Sterilteknik är enligt plan och är ett resultat av öppnande av en sterilcentral på Sahlgrenska sjukhuset. Volymökningen inom Psykiatri Affektiva har huvudsakligen skett till följd av öppnande av ny avdelning för anorexi och bulimi. Ökningen på Kirurgi är till del ett resultat av utökade uppdrag till följd av extra resurser inom cancersjukvården. För vidare sammanställning av volymökningar hänvisas till bilaga 4. Uppgiftsväxling Se text under punkt Fokusområden; Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt. Arbetade timmar Arbetad tid aktuell period jämfört med motsvarande period förgående år uttryckt i heltidsekvivalenter. Typ indikator Period 2016 Period 2015 Utfall 2016/ Utfall 2015 Differens Antal Arbetade timmar i heltidsekvivalenter (faktiska) Arbetade timmar i heltidsekvivalenter (justerade) Utfall 2016/ Utfall 2015 Differens % 11 197 11 070 127 1,2 11 159 11 070 89 0,8 Not: Definition av Heltidsekvivalenter: Heltidsekvivalenter baseras på att antalet arbetade timmar under perioden dividerat med 165 * antalet månader i perioden. Justerade timmar avser justering med anledning av fler arbetsdagar 2016 jämfört med 2015. 2016 var antalet arbetsdagar 1 mer jämfört med 2015. Redovisas för jämförbarhet mellan perioderna. Källa: Cognos UDP 2016-09-07 Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter ökade med 127 jämfört med motsvarande period 2015. Justerat för antalet arbetsdagar är förändringen en ökning med 89 heltidsekvivalenter. Arbete utfört av timanställda under perioden januari-augusti motsvarade 367 heltider vilket var 2 (0,5 %) färre än motsvarande period 2015. Övertidstimmar Medelvärdet av antalet arbetade övertidstimmar för perioden januari-juli uppgick till 181 heltidsekvivalenter, vilket var en minskning med 9 (4,7 %) jämfört med motsvarande period 2015. 35 (53)
Personalkostnadsanalys Kostnader; Grundlön, Ob och Mertid/Övertid, 2016 (jan-aug) och 2015 (jan-aug). Källa: Cognos UDP 2016-09-12 Personalkostnaderna analyseras vidare under ekonomiavsnittet. Ob-ersättning Kostnaden för Ob-ersättning minskade i förhållande till grundlönen från 3,83 %, 2015 till 3,68 %, 2016. En minskning på 0,14 procentenheter. Kostnaden för Ob-ersättning minskade för samma period med ca - 1,6 mnkr (1,0 %). En total reducering av ob-ersättningen kan ses trots att ersättningen sedan maj 2016 enligt avtal har ökat med 2,2 % för kommunals yrkesgrupper. Orsak till den totala reduceringen kan till del kopplas till färre öppna vårdplatser under perioden. Mertid och Övertid Kostnaden för mertid och övertid minskade i förhållande till grundlönen från 2,35 %, 2015 till 2,17 %, 2016. En minskning på 0,18 procentenheter vilket motsvarar en kostnads-reducering på ca 4,7 mnkr. Under motsvarande period minskade antalet arbetade mer- och övertidstimmar med motsvarar cirka 22 heltidsekvivalenter (8,3 %). Orsaken till reduceringen i övertid kan till del kopplas till ett aktivt arbete med att minska övertidsarbetet och därmed övertidskostnaderna. Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr. Ackumulerat utfall per typ av tjänst. Period 2016 Period 2015 Prognos 2016 Dec 2015 Läkare 12 220 18 350 16 900 24 723 Sjuksköterskor 783 33 691 1 200 43 384 Övriga 3 323 2 384 5 000 3 431 Totalt 16 325 54 425 23 100 71 538 Källa: Cognos UDP 2016-09-09 För perioden januari till augusti var de läkarspecialiteter som huvudsakligen hyrdes in genom bemanningsföretag radiologer inom område 4 samt ögonläkare inom område 3. Inom kategorin sjuksköterskor har inhyrning skett på Barn IVA och Barn Kardiologi. Kategorin övriga är inhyrning av medicinska sekreterare. 36 (53)
Mängden köpta bemanningsläkare motsvarar cirka 7 årsarbetare eller en andel i förhållande till det totala antalet läkare på 0,3 %. Mängden köpta bemanningssjuksköterskor motsvarar cirka 1 årsarbetare eller en andel i förhållande till det totala antalet sjuksköterskor på 0,02 %. Sjukfrånvaro Totala sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid för 2016 och 2015; ackumulerat. Källa: Cognos UDP 2016-09-07 Jämfört med motsvarande period föregående år har den ackumulerade sjukfrånvaron ökat med 0,2 procentenheter. Skillnaden har varit tämligen stabil sedan februari. För månaden augusti var sjukfrånvaron lägre 2016 än motsvarande månad 2015 (- 0,1 procentenheter). Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid; särredovisning av sjukfrånvaro per typ och kön; ackumulerat. Period 2016 Period 2015 Differens 2016/2015 Kvinnor 7,8 7,5 0,3 Män 3,9 3,8 0,1 Kort (under 60 dagar) 3,5 3,5 0,0 Lång (över 60 dagar) 3,5 3,2 0,2 Totalt 7,0 6,8 0,2 Källa: Cognos UDP 2016-09-07 Den högre ackumulerade sjukfrånvaron 2016 jämfört med 2015 återfinns i den långa sjukfrånvaron och huvudsakligen inom gruppen kvinnor. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid per personalkategori och kön, ackumulerat per augusti 2016. Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 7,3 5,0 7,0 Undersköterskor m.fl. 11,0 7,7 10,5 Läkare 3,7 2,2 3,0 Administratör, vård 9,1 2,2 9,0 Rehabilitering och förebyggande 7,2 3,6 6,7 Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 6,4 4,1 5,9 37 (53)
Kvinnor Män Totalt Utbildning, kultur och fritid 5,4 3,6 5,1 Teknik, hantverkare 11,9 5,2 6,5 Kök, städ, tvätt 8,8 2,4 8,2 Administration 6,7 2,3 5,8 Huvudgrupp 7,8 3,9 7,0 Källa: Cognos UDP 2016-09-07 Ökningen av sjukfrånvaron jämfört med motsvarande period föregående år återfinns inom ett flertal av de större personalkategorierna men i huvudsak inom kategorin undersköterskor m.fl. (+0,7 procentenheter) och sjukhustekniker/lab-personal, inkl. BMA (+0,4 procentenheter). För rehabilitering och förebyggande samt administration är sjukfrånvaron oförändrad. En budget i balans Ekonomiskt resultat Sjukhuset redovisar ett resultat tom augusti på -81 mnkr vilket motsvarar en budgetavvikelse på -92 mnkr mot ett årsresultat på 0 mnkr men mot den godkända avvikelsen på -75 mnkr var resultatet negativt med -41 mnkr. Fakturerade prestationer för VGR-patienter översteg budgeterad nivå i vårdöverenskommelsen med 1,6 %. Med en beräknad marginalkostnad på 75 % motsvarar överproduktionen 128 mnkr i produktionskostnader som SU inte fått ersättning för. SUs prognos är fortsatt samma som godkänd budgetavvikelse vid årets slut, dvs. -75 mnkr. Prognosen är baserad på en bedömning av Kostnadsutvecklingen över lag och specifikt den höga kostnadsutvecklingen för köpt vård och läkemedel Kända förändringar såsom till exempel kommunals nya avtal och SOS-avtalet Nettoeffekten av ny finansiering av förlossning, flyktingmedel, psykiatrimedel mm Regional finansiering av dyra läkemedel för länssjukvård av patienter utanför SUs upptagningsområde Uppskattning av tillkommande finansiering 38 (53)
Resultaträkning (mnkr) Källa: Cognos rapport 6010 Periodens intäktsutveckling Den positiva budgetavvikelsen för VGR vårdintäkter inklusive regionbidrag uppgick till drygt 68 mnkr (motsvarande ett överskott på knappt 1 % för årets åtta första månader), vilket huvudsakligen kunde hänföras till asyl och patienter som vistas i Sverige utan tillstånd (+41 mnkr) och ersättning för volymavtal och övrig ortopedi (+22 mnkr). Den positiva budgetavvikelsen för övriga vårdintäkter berodde främst på högre intäkter inom bland annat barnkardiologin (+22 mnkr) och onkologin (+15 mnkr) än budgeterat för perioden. Barnkardiologins avvikelse är huvudsakligen hänförlig till två patienter med komplicerade hjärtfel som vårdats en längre tid på intensivvårdsavdelningen. ALF-medlens negativa budgetavvikelse berodde på att verksamheten inte bedrivits i den omfattning som budgeterats och att intäkterna neutraliserats mot kostnaderna. Den positiva budgetavvikelsen per augusti för övriga intäkter uppgick till knappt 37 mnkr. Till 2016 har en ändring skett av redovisningsmetod där budgeterade intäkter motsvarande 352 mnkr har flyttats från resultatraden vårdintäkter VGR till raden övriga bidrag. Detta gäller ersättning för: Riktat uppdrag för rikssjuksjukvård Akutenprojektet Ordnat införande läkemedel Hepatit C Solidariska läkemedel Ordnat införande metoder Psykiatrimedel Den positiva avvikelsen berodde på högre ersättning än budgeterat för vård enligt ovan samt statsbidrag för förlossningar (+19 mnkr) och ersättning för ökade flyktingströmmar (+15 mnkr). 39 (53)
Regional finansiering av dyra läkemedel för länssjukvård av patienter utanför SUs upptagningsområde finns också bokförd under övriga intäkter och bidrar till den positiva avvikelsen. Periodens kostnadsutveckling Personalkostnader Personalkostnaderna totalt var för perioden drygt 8 mnkr lägre än budget. Kostnader för löner och arvoden var knappt 15 mnkr högre än budget. Den förbättrade avvikelsen jämfört med föregående månad beror främst på högre semesteruttag än budgeterat för perioden. Effekten av felperiodiseringen gällande semesteruttag under sommarmånaderna bedömer vi nu som korrigerad. Satsningar på undersköterskor i kommunals nya löneavtal innebär att kostnaderna för löneöversynen kommer bli ungefär 11 mnkr högre i år än budgeterat. Den positiva budgetavvikelsen avseende sociala avgifter (25 mnkr) kan hänföras till den ungdomsrabatt som gällde under perioden januari-maj för anställda födda 1991 eller senare. Från och med juni månad gäller samma nivå på arbetsgivaravgifter (44,10 %) för alla anställda som är födda 1951 eller senare. Budgeten är dock jämt periodiserad med en genomsnittskostnad för sociala avgifter. Från och med juni månad stämmer relationen mellan utfall för löner och arvoden och sociala avgifter bättre med budgeterad procentsats. Kostnaden för inhyrd personal var för perioden drygt 16 mnkr, och det är cirka 38 mnkr lägre än för motsvarande period föregående år. Detta är en följd av beslutet som togs under 2015 om att inte hyra in sjuksköterskor. Köpt vård Kostnaderna för den köpta vården uppgick till och med augusti till 172 mnkr, vilket var 100 mnkr högre än budget och knappt 18 mnkr (11 %) högre jämfört med utfallet motsvarande period föregående år. Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Budget Avvikelse Budget % Utfall 2015 Förändring 2016/2015 % Köpt 39 2-37 -1 942 % 58-33 % vårdgarantivård Övrig köpt vård 54 34-20 -59 % 57-5 % Köpt 79 36-43 -121 % 40 99 % valfrihetsvård Summa kostnader 172 72-100 -140 % 155 11 % Intäkter köpt 22 garantivård Nettoavvikelse -78 SU har under januari-augusti köpt vård för 172 mnkr, vilket var 100 mnkr högre än budget och knappt 18 mnkr (11 %) högre jämfört med utfallet motsvarande period föregående år. Budgetavvikelsen avser externt utförd vård utöver SUs vårduppdrag: Garantivård. Kostnaden för garantivården uppgick till 39 mnkr, en budgetavvikelse på -15 mnkr efter avräknad regional finansiering. Avvikelsen återfinns hos kardiologin, ortopedi, hud samt kirurgi. Dialog pågår med HSN om delfinansiering av denna post. Ortopedi och Ögon avropar enligt plan på regionala volymavtal ryggkirurgi och ögonsjukvård katarakt. Denna 40 (53)
kostnad kommer att minska då den fortsättningsvis ska bokföras regionalt. Utöver volymavtalen har SU fått regional finansiering för att avropa övrig ortopedi. Valfrihetsvård. Kostnaden för valfrihetsvården uppgick till 79 mnkr, en budgetavvikelse på - 43 mnkr. Innehållet utgörs av ortopedi 25 %, psykiatri 25 %, ögonsjukvård 15 %. I utfallet ingår även den direktupphandling som SU tvingades att göra för pågående vårdtillfällen behandlingshem där avtalen gick ut, uppgår till 14 mnkr. Kostnadsutvecklingen är beroende bland annat på patientens möjlighet att välja annan vårdgivare, vilka avtal som finns, andra vårdgivares kapacitet, vår egen förmåga att erbjuda efterfrågad vård, vårdleverantörens medicinska bedömning/eventuell indikationsglidning. Patentlag 2015 utökade patienternas möjlighet att söka vård men sjukhuset fick inte finansiering. Dessutom ändrades regionens rutiner avseende registrering och debitering vilket medförde att SU fick ett högre kostnadsutfall. Från november 2015 belastar dessa kostnader SU utan att någon utökad finansiering tillförts, tidigare bokfördes detta på hälso- och sjukvårdsnämnderna. Under åren 2011-2014 var det ekonomiska utfallet, av efterfrågad vård, i balans med budget. Då utgjordes innehållet till 90 % av psykiatri och ortopedi, med lika delar. Övrig köpt vård. Kostnaden för övrig somatisk vård uppgick till 54 mnkr, en budgetavvikelse på -20 mnkr. Avvikelsen hänförs huvudsakligen till ecmo- och brännskadevård samt ögonsjukvård. Läkemedelskostnader Kostnader för läkemedel för januari-augusti 2016 jämfört med budget och med föregående år (mnkr) Utfall Budget Avvikelse Avvikelse Utfall 2015 Förändring 2016 2016 budget budget % aug 2016/2015 % Recept 650 559-91 -16 % 591 10 % Rekvisition 538 518-20 -4 % 531 1 % Total 1 188 1 077-112 -10 % 1 122 6 % Exkl Ordnat införande 1 016 881-134 -15 % 947 7 % Läkemedelskostnaderna för årets första åtta månader avviker negativt med 112 mnkr mot budget. Under perioden har det inkommit läkemedelsrabatter på 5,1 mnkr som ingår i summeringen ovan. Jämfört med utfall 2015 innebär resultatet en kostnadsökning med 6 %. Kostnadsökningstakten på läkemedel har minskat något under sommaren jämfört med första halvåret och det är främst inom rekvisitionsläkemedel som ökningstakten minskar. Verksamheter med ökade läkemedelskostnader Störst avvikelser återfinns inom neurologi, medicin, transplantation, urologi, AnOpIva, infektion (hepatit-c), reumatologi, ögon, barnneurologi och barnmedicin. Inom neurologi har kostnaderna ökat med cirka 16 % per år de senaste åren. Avvikelsen avser främst läkemedel för behandling av MS. De senaste åren har många nya preparat introducerats som innebär att fler patienter kan behandlas för sin sjukdom. Kostnaderna är till del finansierade av ordnat införande. 41 (53)
Inom medicin finns kostnadsökningen till stor del inom hematologi och kan knytas till behandling av olika cancerformer. Inom Urologi avser avvikelsen behandling av prostatacancer. Inom Transplantation finns obudgeterade kostnader för läkemedlet Soliris på 2,9 mnkr för en patient med en diagnos som inte täcks av solidarisk finansiering. Inom ögonsjukvården beror avvikelsen främst på injektionsläkemedlet Eylea. Det pågår en HTA-analys för att se om Avastin delvis kan ersätta Eylea och Lucentis. Kostnaderna inom ögonsjukvården skulle då minska väsentligt. Inom barnmedicin består ökningen av kostnader kopplade till behandling av patienter med Wilsons syndrom, vilket uppgår till 1,5 mnkr. Även barnmedicin har en patient som behandlas med Soliris utanför solidarisk finansiering till en kostnad av 1,5 mnkr. Barnneurologi, barnpsykiatri och barnhabilitering har ökade läkemedelskostnader som dels beror på ökade kostnader för fria läkemedel till barn och ökade volymer. Kostnader för fria läkemedel till barn ersätts till stor del av statsbidrag. Ordnat införande läkemedel Utfallet på Ordnat införande av läkemedel ligger något under beslutat anslag. Främst beror det på att det ordnade införande som ingår i etapp 1 2016 inte har kommit igång fullt ut. Hepatit-C läkemedel däremot ligger 6 mnkr över periodiserad budget. Avvikelsen beror på att fler behandlingar än budgeterat har startats under januari-augusti. Kostnaden för hepatit-c läkemedel täcks till 90 procent av intäkter. För läkemedel för RÖS har 100 % av det ordnade införandet förbrukats. Särskild ersättning läkemedel Särskild ersättning Årsanslag Anslag Ersättning Avvikelse anslag jan-aug jan-aug ersättning Ordnat införande 100 66 35 30 Ordnat införande, hepatit C 84 55 61-6 Rörelseorganens sjukdomar 18 12 18-6 VÖK-ordnat införande 40 26 20 6 Regionalt solidariska 57 37 39-1 Total 299 196 173 23 I SUs har budget för läkemedel ingår ovanstående med 246 mnkr. Därefter har HSS fattat beslut om ersättning för etapp 1 2016 där SU får ytterligare drygt 53 mnkr, vilka ingår i tabellen ovan. Lokalhyror Lokalhyrorna hade en positiv budgetavvikelse för perioden med drygt 9 mnkr. Avvikelsen bestod av 6 mnkr avseende externa hyror respektive 3 mnkr avseende interna hyror (Västfastigheter). Material, varor, tjänster mm Resultatraden material, varor och tjänster hade en negativ budgetavvikelse på - 39 mnkr. 42 (53)
Inom raden var det lägre kostnader för tjänster än budgeterat medan det var högre kostnader för material och övriga kostnader än budgeterat. Framförallt kostnader för ofinansierade diabeteshjälpmedel avvek negativt mot budget (-23 mnkr). En förklaring till avvikelsen totalt sett för resultatraden var en högre produktion än budgeterat under årets åtta första månader. Avskrivningar Den positiva budgetavvikelsen på beror på att alla investeringar som avser Bild- och Interventionscentrum (BoIC) ännu inte har tagits i bruk. En del av investeringarna aktiverades under augusti och resterade aktiveras under hösten. Avskrivningskostnaderna är budgeterade i 12-delar. Det blev därför ett överskott i början av året som planar ut under året allteftersom investeringarna tas i bruk. Åtgärder vid ekonomisk obalans Styrelsen tog i oktober förra året beslut om åtgärder som värderades till cirka 280 mnkr. Dessa är inarbetade i områdenas budgetar för 2016. Månatliga uppföljningsmöten genomförs med samtliga områden för att säkerställa framdriften av områdenas åtgärdsplaner. Alla planerade och budgeterade åtgärder går inte att genomföra, en ny prognos för totala åtgärder beräknas per augusti uppgå till cirka 207 mnkr. Största avvikelserna finns inom område 1 (kvinnosjukvården och barnmedicin), område 3 (ögonsjukvård och medicin) samt område 6 (ambulans och beräknad effekt på stängda vårdplatser som uteblivit). Följsamhet till beslutade åtgärdsplaner Till och med augusti månad så var cirka 80 % av prognostiserade periodiserade åtgärder genomförda. Eget kapital SU fick tillåtelse att använda 61,5 mnkr av eget kapital inför 2015. SU fick avslag på sin förfrågan om att under 2016 få använda den del av eget kapital (21,7 mnkr) som inte förbrukades under 2015. Det egna kapitalet vid årsskiftet 2015/2016 uppgick till -3,7 mkr. 43 (53)
Investeringar Större byggprojekt Regionstyrelsen beslutade i februari 2010 att uppföra ett regionalt Bild- och InterventionsCentrum (BoIC) vid Sahlgrenska sjukhuset. Etapp 1 omfattande husets stomme och skalskydd som färdigställdes 2014 och Etapp 2 omfattande invändig byggnation och installationer som blev färdigt andra kvartalet 2016. Regionstyrelsen beslutade i augusti 2014 att genomföra fastighetsinvesteringen för Etapp 3 som avser invändig byggnation och installationer omfattande resterande hälft av plan 1, 2/3 och 4. Nu pågår och planering/inköp för inredning och den omfattande medicintekniska utrustningen i BoIC etapp 3. Plan 01 och 2-3 beräknas färdigbyggt innan sommaren 2017 och plan 04 inom året 2017. Regionstyrelsen beslutade också i augusti 2014 att genomföra byggprojektet för tillbyggnad av Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus och grundläggningsarbetet för huset pågår. Program- och systemhandlingsarbetet för etapp 1 och 2, en tillbyggnad inom neonatal- och förlossningsvård på Östra sjukhuset pågår och beräknas färdigt i andra kvartalet 2016. Byggentreprenaden för Hus R på Mölndals sjukhus, en nybyggnad för forskning och utbildning och husbyggnationen pågår och beräknas färdigt andra kvartalet 2017. Andra omfattande byggnationer inklusive upprustning Övriga omfattande projekt som genomförts eller påbörjats under 2016 är t.ex: - Byggentreprenaden för ombyggnad inom Transfusionsmedicin på Sahlgrenska sjukhuset pågår. - Planering och ombyggnad inför installation av 1,5 T MR för barnröntgen pågår. Säkerhetsanläggningar moderniseras löpande under året och byggnadsanpassningar av lokaler, när ny medicinteknisk utrustning ska installeras utförs kontinuerligt på alla sjukhustomterna. Investeringar i medicinteknisk och annan utrustning För investeringar i medicinteknisk och annan utrustning disponerar SU ett investeringsutrymme på 444,2 mnkr för interna prioriteringar. Till detta kommer ett investeringsutrymme för strategiska utrustningsinvesteringar VGR för 135,1 mnkr som fastställdes i mars 2016. Sparade ramar på 105 mnkr från tidigare år får SU disponera i 2016. Utfall och helårsprognos för investeringar i medicinteknisk och annan utrustning Bokförda investeringar i medicinteknisk och annan utrustning uppgår t.o.m. augusti 2016 till 316 mnkr. Totalt blev 322 mnkr inklusive externfinansierade investeringar. I tabellen nedan redovisas vad som bokförts t.o.m. augusti 2016 per planeringsområde samt prognos för året. 44 (53)
Utrustningsinvesteringar Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Belopp Mnkr) Investeringsplan 2016 Bokfört t.o.m. augusti 2016 Prognos Helår 2016 Områdesramar 35 20 35 Samplanering 165,1 30 148,1 Bild o funktionsmedicin 55 11 40 Lab-medicin 22 12 22 Övervakning AN/IVA/IMA 34 21 34 Ultraljud 22 9 22 Operationssalutrustning 26 15 24 Smittrening 6 2 6 Sängar 0,1 0 0,1 Summa samplanering 165,1 69 148 Särskilda projekt Låghuss etapp 4 25 13 25 BoIC, etapp 1 och 2 157 139 180 Övriga särskilda projekt 33,5 6 19 Summa Särskilda projekt 215,5 159 224 Byggrelaterat 28,6 4 13 Summa SU.s investeringsram 444,2 252 420 MR-kameror VGR 22 17 42 Strålbehandling 2,0 2 2 Strålbehandling, linjäraccelerator 50 11 46 IMAC (RIS/PACS) 5 5 NGS New Generation Sequencing 10,1 5 Säkerhetsutrustning Rågården 1 BoIC, etapp 1 och 2 50 29 74 Summa strategiska utrustninginvesteringar VGR 135,1 64 174 Totalt investeringar exkl externfinansierade 579,3 316 594 Externfinansierade investeringar 6 10 Totalt investeringar inkl externfinansierade 84 604 Tidigare sparade ramar som finansierar delvis BOoC 105 Summa investeringsmedel inkl sparade medel 684,3 322 604 45 (53)
Investeringarna t.o.m. augusti ligger 134 mnkr högre jämfört med samma period 2015. Prognosen för helåret läggs till 604 mnkr. Utrustning BoIC-projektet etapp 1 och 2 BoIC etapp 1 och 2 har 550 mnkr i utrustningsinvesteringsram. Den 16 maj 2016 kom de första patienterna till BoIC-huset. Fem verksamheter, Sterilteknisk enhet, Radiofarmakacentralen, Klinisk fysiologi, Radiologi och Hybrid-och intervention-verksamhet har kommit igång. Här ryms avancerade utrustningar för bildiagnostik och intervention som röntgen, magnetresonanstomografi (MR), ultraljud, datortomografi (CT), positronemissionstomografi (PET). En cyklotron som är först i VGR och som ska tillverka isotoper till PET-kameror, levererades i våras och kommer att drift testas i tredje kvartalet i år. Utrustning till BoIC finansieras av (mnkr) Bokfört tom 31 december 2012 Bokfört tom 31 december 2013 Bokfört tom 31 december 2014 Bokfört tom 31 december 2015 Bokfört tom 31 augusti 2016 Summa Utfall Samplanering 1,987 1,987 Särskilda projekt 0,671 0,398 0,883 74,803 139,485 216,240 Strategiska utrusningsinvesteringar VGR 0,274 24,407 28,875 53,556 Totalt 0,945 0,398 0,883 99,210 18,310 271,783 Utrustning BoIC-projektet etapp 3 Utrustningsbudgeten till BoIC etapp 3 är totalt 250 mnkr fördelat på 150 mnkr strategiska utrustningsinvesteringsmedel och 100 mnkr SU-egen investeringsmedel. Beställningar av fast installerad utrustning görs under 2016. Lös utrustning och inredning/möbler beställs efter årsskiftet 2016-2017 för leverans under 2017. Verksamhetsstart på plan 01 och 2-3 är planerad till andra kvartalet 2017 och för plan 4 till hösten 2017. Se vidare under Tillkommande rapportering om BoIC och finansiering av drift under 2016-2017. 46 (53)
Bokslutsdokument och noter Resultaträkning Not Utfall 1608 Utfall 1508 Verksamhetens intäkter 1 9 883 161 8 882 401 Verksamhetens kostnader 2, 3-9 750 550-9 355 849 Avskrivningar och nedskrivningar 4-191 680-183 208 Verksamhetens nettokostnader -59 069-656 656 Finansnetto 5-21 430-15 071 Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 565 384 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Årets resultat -80 499-106 343 Kassaflödesanalys Not Utfall 1608 Utfall 1508 Löpande verksamhet Årets resultat -80 499-106 343 Investeringsbidrag -6 984-6 254 Avskrivningar 191 680 183 208 Utrangeringar/nedskrivningar 0 15 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 6-90 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 104 107 70 626 Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd -371 129 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar 12 589-69 077 Ökning+/minskning av kortfristiga skulder -130 731-76 032 Kassaflöde från löpande verksamhet -14 406-74 354 Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 1-1 Investeringsverksamhet Investeringar 7-328 042-184 396 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 8 182 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -327 860-184 396 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 170 599 408 940 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 43 790 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 6 984 6 254 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 177 583 458 984 ÅRETS KASSAFLÖDE -164 682 200 233 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar 789 230 446 947 Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 624 545 647 182 Kontroll av årets kassaflöde -164 685 200 235 Differens -3 2 47 (53)
Balansräkning Not Utfall 1608 Utfall 1512 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 9 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark 0 0 - maskiner och inventarier 10 1 143 508 1 158 340 - pågående investeringar 11 308 223 157 118 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 1 451 731 1 315 458 Omsättningstillgångar Förråd 80 918 80 547 Kortfristiga fordringar 12 641 255 653 844 Kortfristiga placeringar 13 2 306 2 060 Likvida medel 622 239 787 170 Summa omsättningstillgångar 1 346 718 1 523 621 Summa tillgångar 2 798 449 2 839 079 Eget kapital Eget kapital -3 688 74 937 Bokslutsdispositioner 14 0 43 790 Årets resultat -80 499-122 415 Summa eget kapital -84 187-3 689 Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 15 1 206 816 1 036 217 Kortfristiga skulder 16 1 675 820 1 806 551 Summa skulder 2 882 636 2 842 768 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 798 449 2 839 079 Bokslutskommentarer och noter (tkr) Redovisningsprinciper Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Under 2016 har det skett än förändring avseende kontering av driftbidraget som innebär att detta från om med 2016 konteras på övriga bidrag internt och då finns under resultatraden verksamhetens intäkter. Tidigare har denna post funnits under erhållna/lämnade regionbidrag. 1. Verksamhetens intäkter 1608 1508 Patientavgifter med mera 109 231 112 222 Såld vård internt 7 125 373 7 202 092 Såld vård externt 717 945 672 782 Försäljning material, varor och tjänster, internt 250 466 264 943 Försäljning material, varor och tjänster, externt 155 293 118 306 Hyresintäkter 1 819 1 287 Statsbidrag 264 172 251 792 Investeringsbidrag 6 984 6 254 Övriga bidrag, internt 1 099 639 60 159 Övriga bidrag, externt 130 491 139 078 Övriga intäkter, internt 2 782 15 434 Övriga intäkter, externt 18 966 38 052 Totalt 9 883 161 8 882 401 48 (53)
2. Verksamhetens kostnader 1608 1508 Personalkostnader 5 968 113 5 759 353 Bemanningsföretag 16 325 54 425 Köpt vård internt 1 016 237 Köpt vård externt 171 141 155 015 Läkemedel 1 188 398 1 122 177 Lämnade bidrag, internt 8 476 15 072 Lämnade bidrag, externt 507 70 Lokalkostnader, internt 600 062 545 204 Lokalkostnader, externt 82 504 83 397 Verksamhetsanknutna tjänster, internt 148 171 145 254 Verksamhetsanknutna tjänster, externt 152 227 112 993 Material och varor, internt 239 738 226 925 Material och varor,externt 630 246 620 514 Övriga tjänster, internt 291 125 265 738 Övriga tjänster, externt 119 103 122 980 Övriga kostnader, internt 72 635 70 016 Övriga kostnader, externt 60 763 56 479 Totalt 9 750 550 9 355 849 3. Personalkostnader, detaljer 1608 1508 Löner 4 113 761 3 995 232 Övriga personalkostnader 87 767 78 785 Sociala avgifter 1 766 585 1 685 336 Pensionskostnader 0 0 Totalt 5 968 113 5 759 353 4. Avskrivningar och nedskrivningar 1608 1508 Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 70 Maskiner och inventarier 191 680 183 138 Totalt 191 680 183 208 Nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Maskiner och inventarier 0 0 Totalt 0 0 Totalt avskrivningar och nedskrivningar 191 680 183 208 5. Finansnetto 1608 1508 Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt 0 302 Ränteintäkter, externt 0-1 Övriga finansiella intäkter, internt 0 5 Övriga finansiella intäkter, externt 632 618 Totalt 632 924 Finansiella kostnader Räntekostnader, internt 21 456 14 888 Räntekostnader, externt 73 172 Övriga finansiella kostnader, internt 0 2 Övriga finansiella kostnader, externt 533 933 Totalt 22 062 15 995 Totalt finansnetto -21 430-15 071 49 (53)
6. Reavinster och reaförluster sålda anläggningstillgångar 1608 1508 Reavinster inventarier 90 0 Totalt 90 0 Reaförluster inventarier 0 0 Totalt 0 0 Netto reavinster/-förluster 90 0 7. Investering i anläggningstillgångar 1608 1508 Årets investering i immateriella anläggningstillgångar 0 0 Årets investering i maskiner och inventarier 124 802 73 722 Årets pågående investering 203 240 110 674 Totalt 328 042 184 396 8. Försäljning anläggningstillgångar 1608 1508 Försäljning maskiner och inventarier 182 0 Totalt 182 0 9. Immateriella anläggningstillgångar inklusive medicin-tekniska informationssystem 1608 1512 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 724 724 Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 724 724 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 724 654 Årets avskrivning och nedskrivning 0 70 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigeringar avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 724 724 Utgående restvärde 0 0 10. Maskiner och inventarier 1608 1512 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 3 952 352 3 742 168 Nyanskaffningar 124 802 238 647 Omklassificeringar 52 136 76 451 Överfört mellan enheter 0 73 Försäljningar/utrangeringar -58 224-104 987 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 4 071 066 3 952 352 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 2 794 011 2 622 949 Årets avskrivning och nedskrivning 191 680 275 990 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 33 Försäljningar/utrangeringar -58 132-104 961 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 2 927 559 2 794 011 Utgående restvärde 1 143 507 1 158 341 50 (53)
11. Pågående investeringar 1608 1512 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 157 118 78 620 Nyanskaffningar 203 240 154 949 Omklassificeringar -52 136-76 451 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 308 222 157 118 12. Kortfristiga fordringar 1608 1512 Kundfordringar, internt 61 772 57 604 Kundfordringar, externt 193 993 318 676 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt 178 379 70 244 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt 113 994 75 280 Övriga fordringar, internt 47 849-40 Övriga fordringar, externt 45 268 132 080 Totalt 641 255 653 844 13. Kortfristiga placeringar 1608 1512 Kortfristiga placeringar 2 306 2 060 Totalt 2 060 2 060 14. Bokslutsdispositioner 1608 1512 Bokslutsdispositioner 0 43 790 Totalt 0 43 790 Avser återföring av föregående års resultat enligt beslut i Regionfullmäktige, RF 2015-04-14 51 15. Långfristiga skulder 1608 1512 Långfristig skuld, investeringsbidrag 50 578 46 645 Övriga långfristiga skulder, internt 1 156 238 989 572 Övriga långfristiga skulder, externt 0 0 Totalt 1 206 816 1 036 217 16. Kortfristiga skulder 1608 1512 Leverantörsskulder, internt 171 742 4 507 Leverantörsskulder, externt 244 814 373 221 Semesterskuld 297 704 410 347 Löner, jour, beredskap, övertid 250 141 241 011 Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt 238 809 284 029 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt 1 203 2 508 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt 329 892 318 282 Övriga kortfristiga skulder, internt 127 038 94 741 Övriga kortfristiga skulder, externt 14 477 77 905 Totalt 1 675 820 1 806 551 Tillkommande rapportering Regionalt Bild- och interventionscentrum, BoIC Finansiering av Bild- och Interventionscentrum (BoIC) 2016-2017 Budget för BoIC 2016 är 120 mnkr. Budgeten är 16 mnkr lägre än de behov SU initialt budgeterat och har åstadkommits genom senareläggning av regionalt kompetenscentrum för bild och funktionsmedicin och traumacentrum (6 mnkr) och genom att trombektomibehandling vid stroke (10 mnkr) fått annan regional finansiering. 51 (53)
Utfall per augusti 2016 uppgår till 59,5 mnkr. Helårsbedömningen för 2016 är att hela budgeten på 120 mnkr kommer att förbrukas. Eftersom verksamheten startade i maj kommer en större andel av kostnaderna att falla ut under andra halvåret jämfört med det första. Till BoIC-huset är det också förlagt mycket på SU befintlig verksamhet, den delen berörs inte i denna skrivelse. 2017 kommer de verksamheter, som finansieras via BoIC projektet och startat under 2016, att komma upp i helårsdrift till en kostnad av cirka 140 mnkr. Utöver detta pågår etapp 3 som fortfarande är i projektfas. Tilldelad budget 2017 på 140 mnkr täcker sannolikt endast kostnaderna för helårseffekt av de verksamheter som redan har startat 2016, men inte mer. Utöver att tilldelade medel för 2017 är lägre än kalkylerat har kostnaderna för städning, transporter m.m. samt hyra, blivit högre än den ursprungliga kalkylen från Regionservice och Västfastigheter och täcks därmed inte av den budget som togs fram av SU 2015. Nya förutsättningar i form av en budget som är lägre än äskat, i kombination med tillkommande, av SU icke påverkbara kostnader, innebär att det för helårsdrift 2017 saknas cirka 68 mkr. Den nu pågående etappen 3 kommer att tas i bruk i två deletapper. Tidsplanen för etapp 3 anger i nuläget maj 2017 respektive kvartal 4 2017, definitiv tidplan väntas inom kort. Hela BoIC-huset kommer alltså att vara i drift vid utgången av 2017. En reviderad kalkyl med etappvis inflyttning 2017 ger att tilldelade medel på 140 mnkr understiger beräknade kostnader för ny verksamhet 2017 med 48 mnkr. Då BoIC är ett regionalt projekt och för att kunna lägga en budget som matchar anslaget från HSS behöver SU därför snarast ha en dialog med Koncernkontoret för att gemensamt värdera möjligheterna att sätta igång etableringen av etapp 3 som planerat under 2017. Denna diskussion måste även innefatta och synkroniseras med de faktureringsrutiner som tillämpas av Regionservice och Västfastigheter. För full drift av alla etapper 2018 innebär det ett behov av en budget på 200 mnkr, dvs. ett tillskott på ytterligare 60 mnkr. 2016 2017 ursprunglig 2017 reviderad Ej patientrelaterad verksamhet Hyra för ny verksamhet 16,5 22,4 20,4 Dubbel hyra stegvis inflyttning 7,0 3,0 3,0 Regionservice 8,0 25,9 15,9 Avskrivning/ränta ny utrustning 25,7 52,6 46,7 Projektledning 10,0 7,5 7,0 IT-kostnader 2,0 2,0 Kompetensförsörjning 24,2 26,0 13,6 Delsumma ej patientrelaterad verksamhet 91,4 139,4 108,6 Patientrelaterad verksamhet Radiofarmaka inklusive cyklotron 8,2 17,5 11,5 Hybrid och intervention 16,9 21,8 15,0 Regionalt kompetenscentrum bild & funktionsmedicin 10,0 8,5 Traumacentrum 10,0 0,0 PET/CT 3,2 5,5 5,5 Kärlkirurgi 4,0 0,0 Delsumma patientrelaterad verksamhet 28,3 68,8 40,5 Summa kostnader BoIC 119,7 208,2 149,1 52 (53)
Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen Den ökande tillströmningen av asylsökande och individer utan giltiga papper påverkar sjukvården, då många är i behov av vård. Allra störst har tillströmningen varit inom barnsjukvården. Källa: Cognos RDB Sjukhus 53 (53)
Bilaga 1 Region- och rikssjukvård Transplantationssjukvård Antalet transplantationer som har genomförts januari-augusti 2016 fördelat per organ, med uppgift om differens i jämförelse med basvolym. Resultat för patienter från Västra Götaland respektive andra regioner/landsting. Jämförelse med 2015. VG Ej VG Totalt Typ av organ Antal Basvolym Differens Antal Antal Antal Antal Antal Jan-Aug helår basvolym Jan-Aug Jan-Aug Jan-Aug Jan-Aug Jan-Aug 2016 2016 2016 2015 2016 2015 2016 2015 Hjärta 11 12-1 7 10 17 21 24 Lungor 7 12-5 2 20 19 27 21 Njure 39 80-41 51 45 69 84 120 Lever 18 27-9 33 48 28 66 61 Flerorgan 2 3-1 2 6 7 8 9 Summa 77 134-57 95 129 140 206 235 Totala antalet transplantationer utförda vid SU januari-augusti 2011-2016 SU Total 2011 2012 2013 2014 2015 2016 VG 87 75 80 78 95 77 Ej VG 120 110 119 121 140 129 Summa 207 185 199 199 235 206 Transplantationsverksamheten är en verksamhet där tillgången på organ styr produktionen. Det finns en stor variation när organdonationer och transplantationer sker samt vilken typ av transplantation som utförs. Som stöd för verksamheten finns en särskild ersättningsmodell för VGR patienter. Denna gäller både barn och vuxna. En basvolym är fastställd per organ, se ovan. För de transplantationer som överstiger basvolymen ersätts sjukhuset med fastställda belopp för respektive organsort. Minskar volymen i förhållande till basvolymen görs motsvarande avdrag på ersättningen. Reglering görs i samband med årsbokslut. För januari-augusti 2016 har gjorts 18 färre transplantationer för patienter från VGR jämfört med 2015. Länssjukvård Förlossningssjukvård Antalet förlossningar fördelat per patienter från Västra Götaland och övriga regioner/landsting, utfall period jan-augusti 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Planeringsnivå 2016 VG 6 978 6 987 6 874 6 693 6 653 6 727 10 100 Ej VG 179 198 164 172 212 222 Summa 7 157 7 185 7 038 6 865 6 865 6 949 10 100 Inom Västra Götalandsregionen tillämpas en regiongemensam ersättningsmodell för förlossningssjukvård. Modellen innebär att för volymer över planerad nivå utgår en ersättning per prestation med 75 procent av fullpris alternativt ett avdrag om 50 % per prestation om utfallet är lägre under förutsättning att sjukhuset samtidigt inte når upp till totalt budgeterade volymer. Planeringstalet i vårdöverenskommelse 2016 är 10 100 förlossningar.
Bilaga 1 Antal förlossningar för VGR patienter har ökat med 74 st under januari-augusti 2016 jämfört med motsvarande period för 2015. För 2015 (helår) uppgick antalet förlossningar till 9 738 st vilket var en differens mot planeringstalet i vårdöverenskommelsen med -362 förlossningar. För externa patienter konstateras 10 fler förlossningar jämfört med motsvarande tid föregående år. Hälsoundersökning med mammografi och klinisk mammografi Antal utförda screeningundersökningar Indikator 2016 jan-augusti 2015 jan-augusti Antal undersökningar 6 324 5 841 Andel undersökta (av kallade) 87 % Andel kvinnor som blir kallade inom fastställt kallelseintervall, 21 mån 100 % Andel kvinnor som får svar inom fastställd svarstid, två veckor 97 % Antalet utförda undersökningar är fler än motsvarande tid föregående år. Volymförändringen förklaras av ökat antal kvinnor i aktuell åldersgrupp. Uppgift om andel undersökta kvinnor, andel kallade och andel kvinnor som får svar inom fastställd svarstid har inte kunnat tas fram på grund av att statistikverktyget inte har varit tillgängligt. Rättspsykiatri Den rättspsykiatriska vården i VGR följs upp via den regionala samrådsgruppen i VGR för rättspsykiatri. Formerna för SUs samverkan med Hälsa och Habilitering Verksamhetsområde Neurologi/psykiatri/habilitering inom SU har god samverkan med Habilitering & Hälsa. Regelbundna möten sker på verksamhetschefsnivå och även på enhetschefsnivå. Varje lokal enhet har även samarbetsmöten för gemensamma frågor. Mötena präglas av god samverkan. Ansvarsområden klaras ut vilket skapar en tydlighet för patienten. All samordning av sjukvård, skola och socialtjänst ska enligt regelverk ske via samordnad individuell plan, kallad SIP. Sådan ska upprättas för enskild person, som har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. I Västra Götalandsregionen regleras detta inom ramen för Västbussamverkan (Västbus). BUP (Barn- och ungdomspsykiatri) deltar aktivt i dessa Västbusgrupper. BUP deltar också i den övergripande styrgruppen Barn och Unga under Kommun och sjukvård i samverkan. Den konkreta samverkan, som har bärighet för den enskilde avspeglas framför allt i nätverksmöten, där alla som är viktiga för barn och familj deltar. På mötet upprättas en samordnad plan, som är godkänd av både patient och de samverkande verksamheterna. Man har även en struktur för att åtgärderna följs upp. Varje enhet som patient har kontakt med tar ansvar för sitt uppdrag. När det gäller barn deltar alltid vårdnadshavare. Fortsatt arbete behövs för uppföljningen av gjorda insatser. Utvecklingsarbete behövs också kring tidbokning och formerna för dialog innan patient flyttas över mellan förvaltningarna.
Bilaga 2 Tabell Prestationer Totalt Januari - augusti 2016-2015 Perioden totalt Förändring utfall 16-15 Differens budget Budget Vårdkategori Utfall 2016 2016 Utfall 2015 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård 46 828 48 321 48 215-1 386-2,9% -1 492-3,1% Rikssjukvård Region 15 863 15 398 16 259-396 -2,4% 465 3,0% Rikssjukvård Nationell 9 351 8 477 9 532-181 -1,9% 874 10,3% SU TOTALT DRG-poäng 72 042 72 195 74 006-1 964-2,7% -153-0,2% Vårdtillfällen Länssjukvård 48 704 53 832 52 858-4 154-7,9% -5 128-9,5% Rikssjukvård Region 8 413 8 704 8 901-488 -5,5% -291-3,3% varav antal ytterfall L o R 2 676 2 710 2 865-189 -6,6% -35-1,3% Rikssjukvård Nationell 3 228 3 699 3 354-126 -3,8% -471-12,7% SU TOTALT Vårdtillfällen 60 345 66 235 65 113-4 768-7,3% -5 889-8,9% Vårddagar Länssjukvård 235 652 249 029 226 592 9 060 4,0% -13 377-5,4% Rikssjukvård Region 42 473 46 731 41 864 609 1,5% -4 258-9,1% Rikssjukvård Nationell 23 176 24 744 22 653 523 2,3% -1 568-6,3% SU TOTALT Vårddagar 301 301 320 504 291 109 10 192 3,5% -19 203-6,0% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng 13 224 10 919 12 136 1 087 9,0% 2 304 21,1% Läkarbesök 31 529 32 941 30 063 1 466 4,9% -1 412-4,3% Övriga besök 53 508 47 137 51 192 2 316 4,5% 6 371 13,5% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng 2 689 2 501 2 454 235 9,6% 188 7,5% Läkarbesök 341 468 340 454 342 380-912 -0,3% 1 014 0,3% Övriga besök 257 696 223 599 244 090 13 606 5,6% 34 097 15,2% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen 5 877 4 555 6 114-237 -3,9% 1 322 29,0% Vårddagar 84 572 83 389 87 240-2 668-3,1% 1 183 1,4% Läkarbesök 28 337 26 581 26 256 2 081 7,9% 1 756 6,6% Övriga besök 135 238 152 666 138 845-3 607-2,6% -17 428-11,4% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen 206 118 212-6 -2,8% 88 74,3% Vårddagar 4 079 3 782 4 193-114 -2,7% 297 7,9% Läkarbesök 4 152 3 554 4 026 126 3,1% 598 16,8% Övriga besök 19 369 17 011 18 886 483 2,6% 2 358 13,9% Övrig vård Rehabilitering DRG-poäng 292 229 263 29 11,2% 63 27,5% Rehabilitering Vårdtillfällen 217 162 416-199 -47,8% 55 33,9% Rehabilitering Vårddagar 3 639 4 615 6 926-3 287-47,5% -976-21,2% Utskrivningsklara dagar 2) 26 935 16 684 29 586-2 651-9,0% 10 251 61,4% Viktat produktionstal 1) 156 522 152 258 157 214-691 -0,4% 4 265 2,8% Antal digitala kontakter somatik 29 052 0 22 722 Antal digitala kontakter psykiatri 15 125 0 11 966 Motsvarar viktat produktionstal 2 941 0 2 309 OBS! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2016 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.
Bilaga 2 Tabell Prestationer Västra Götaland Januari - augusti 2016-2015 Vårdkategori Utfall 2016 Perioden totalt Förändring utfall 16-15 Differens budget Budget 2016 Utfall 2015 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård 44 291 46 180 45 950-1 659-3,6% -1 889-4,1% Rikssjukvård Region 13 705 13 452 14 144-438 -3,1% 254 1,9% Rikssjukvård Nationell 5 130 4 547 5 356-226 -4,2% 583 12,8% SU TOTALT DRG-poäng 63 127 64 179 65 450-2 323-3,5% -1 052-1,6% Vårdtillfällen Länssjukvård 46 273 51 452 50 390-4 117-8,2% -5 179-10,1% Rikssjukvård Region 7 313 7 642 7 776-463 -6,0% -329-4,3% varav antal ytterfall L o R 2 532 2 561 2 695-163 -6,1% -29-1,1% Rikssjukvård Nationell 1 952 2 405 2 102-150 -7,1% -453-18,8% SU TOTALT Vårdtillfällen 55 538 61 499 60 268-4 730-7,8% -5 961-9,7% Vårddagar Länssjukvård 226 796 240 490 218 138 8 658 4,0% -13 694-5,7% Rikssjukvård Region 37 759 42 006 37 046 713 1,9% -4 247-10,1% Rikssjukvård Nationell 14 279 15 554 13 953 326 2,3% -1 275-8,2% SU TOTALT Vårddagar 278 834 298 049 269 137 9 697 3,6% -19 215-6,4% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng 12 413 10 187 11 369 1 044 9,2% 2 226 21,9% Läkarbesök 30 031 31 766 28 641 1 390 4,9% -1 735-5,5% Övriga besök 49 611 43 234 47 225 2 386 5,1% 6 377 14,7% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng 2 553 2 357 2 309 244 10,6% 196 8,3% Läkarbesök 320 528 323 701 323 163-2 635-0,8% -3 173-1,0% Övriga besök 246 086 217 488 234 779 11 307 4,8% 28 598 13,1% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen 5 514 4 351 5 780-266 -4,6% 1 163 26,7% Vårddagar 81 934 82 163 84 840-2 906-3,4% -229-0,3% Läkarbesök 27 541 26 178 25 648 1 893 7,4% 1 363 5,2% Övriga besök 133 684 151 804 137 890-4 206-3,1% -18 120-11,9% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen 177 109 197-20 -10,2% 68 63,1% Vårddagar 3 932 3 757 4 071-139 -3,4% 175 4,7% Läkarbesök 3 936 3 490 3 851 85 2,2% 446 12,8% Övriga besök 18 462 16 788 18 427 35 0,2% 1 674 10,0% Övrig vård Rehabilitering DRG-poäng 258 226 245 13 5,2% 31 13,9% Rehabilitering Vårdtillfällen 198 159 208-10 -4,8% 39 24,6% Rehabilitering Vårddagar 3 519 4 461 3 463 56 1,6% -942-21,1% Utskrivningsklara dagar 2) Viktat produktionstal 1) 143 197 140 984 144 677-1 480-1,0% 2 213 1,6% Antal digitala kontakter somatik 27 112 21 103 Antal digitala kontakter psykiatri 14 933 11 844 Motsvarar viktat produktionstal 2 794 0 2 188 OBS! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2016 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.
Bilaga 2 Tabell Prestationer Övriga Januari - augusti 2016-2015 Vårdkategori Utfall 2016 Perioden totalt Förändring utfall 16-15 Differens budget Budget 2016 Utfall 2015 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård 2 537 2 140 2 265 272 12,0% 397 18,5% Rikssjukvård Region 2 158 1 946 2 116 42 2,0% 212 10,9% Rikssjukvård Nationell 4 221 3 930 4 175 45 1,1% 291 7,4% SU TOTALT DRG-poäng 8 915 8 016 8 556 360 4,2% 899 11,2% Vårdtillfällen Länssjukvård 2 431 2 380 2 468-37 -1,5% 51 2,2% Rikssjukvård Region 1 100 1 062 1 125-25 -2,2% 38 3,6% varav antal ytterfall L o R 144 149 170-26 -15,3% -5-3,6% Rikssjukvård Nationell 1 276 1 294 1 252 24 1,9% -18-1,4% SU TOTALT Vårdtillfällen 4 807 4 736 4 845-38 -0,8% 71 1,5% Vårddagar Länssjukvård 8 856 8 539 8 454 402 4,8% 317 3,7% Rikssjukvård Region 4 714 4 725 4 818-104 -2,2% -11-0,2% Rikssjukvård Nationell 8 897 9 190 8 700 197 2,3% -293-3,2% SU TOTALT Vårddagar 22 467 22 455 21 972 495 2,3% 12 0,1% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng 810 732 767 43 5,6% 78 10,7% Läkarbesök 1 498 1 175 1 422 76 5,3% 323 27,5% Övriga besök 3 897 3 903 3 967-70 -1,8% -6-0,2% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng 135 144 145-10 -6,6% -9-5,9% Läkarbesök 20 940 16 753 19 217 1 723 9,0% 4 187 25,0% Övriga besök 11 610 6 111 9 311 2 299 24,7% 5 499 90,0% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen 363 204 334 29 8,7% 159 77,9% Vårddagar 2 638 1 226 2 400 238 9,9% 1 412 115,2% Läkarbesök 796 403 608 188 30,9% 393 97,5% Övriga besök 1 554 862 955 599 62,7% 692 80,3% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen 29 10 15 14 93,3% 19 199,3% Vårddagar 147 25 122 25 20,5% 122 488,0% Läkarbesök 216 64 175 41 23,4% 152 237,5% Övriga besök 907 223 459 448 97,6% 684 306,7% Övrig vård Rehabilitering DRG-poäng 34 3 18 17 94,9% 32 1243,1% Rehabilitering Vårdtillfällen 19 3 208-189 -90,9% 16 497,5% Rehabilitering Vårddagar 120 154 3 463-3 343-96,5% -34-22,1% Utskrivningsklara dagar 2) 26 935 16 684 29 586-2 651-9,0% 10 251 61,4% Viktat produktionstal 1) 13 325 11 274 12 536 789 6,3% 2 052 18,2% Antal digitala kontakter somatik 1 940 1 619 Antal digitala kontakter psykiatri 192 122 Motsvarar viktat produktionstal 147 0 121 OBS! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2016 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.
Bilaga 2 Tabell Inkomna remisser Ekonomiska betalningsförbindelser (BF) samt konsultremisser (KO) exkluderade Januari - augusti 2016 och 2015 Antal remisser 2016 2015 Förändring Förändring procent 51001 - Sahlgrenska Universitetssjukhuset 48 585 48 490 95 0% 90000-001 - Egen vårdbegäran 9 705 8 826 879 10% 90001 - BVC 1 704 1 828-124 -7% 90002 - MVC 4 301 3 948 353 9% 90003 - Skolhälsovård 1 990 1 570 420 27% 90004 - Företagshälsovård 821 884-63 -7% 90005 - Privatläkarmott. Se även under PL 5 091 4 728 363 8% 90006 - Husläkargrupper. Se även under HL 1 484 1 444 40 3% 90007 - Optiker 4 355 3 491 864 25% 90008 - Kriminalvårdsanstalt 139 128 11 9% 90009 - Övrig sjukvård 4 750 5 284-534 -10% 90010 - Vårdcentraler 614 706-92 -13% 99... - Okänt kliniknummer - ifylles manuellt 2 516 2 878-362 -13% AL - Allmänläkare 31 34-3 -9% HL - Husläkare 2 3-1 -33% Nya VC (6 siffriga) 52 318 54 045-1 727-3% PL - Privatläkare 29 48-19 -40% Övriga Irk nummer - inkl. Sjukhus och Vårdcentraler 30 382 28 322 2 060 7% Inremitterande Klinik inklusive internremisser 168 817 166 657 2 160 1,3% Remisser exklusive internremisser 120 232 118 167 2 065 1,7% Antal remisser (internremisser exkluderade) 2016 2015 Förändring Förändring procent 01 - Stockholms län 326 495-169 -34,1% 03 - Uppsala Län 71 81-10 -12,3% 04 - Södermanlands län 57 72-15 -20,8% 05 - Östergötlands län 131 154-23 -14,9% 06 - Jönköpings län 402 394 8 2,0% 07 - Kronobergs län 96 105-9 -8,6% 08 - Kalmar län 91 117-26 -22,2% 09 - Gotlands län 17 29-12 -41,4% 10 - Blekinge län 84 72 12 16,7% 12 - Skåne län 405 516-111 -21,5% 13 - Hallands län 3 714 4 045-331 -8,2% 14 - Västra Götalands län 111 393 109 323 2 070 1,9% 17 - Värmlands län 339 330 9 2,7% 18 - Örebro län 75 112-37 -33,0% 19 - Västmanlands län 61 62-1 -1,6% 20 - Dalarnas län 55 97-42 -43,3% 21 - Gävleborgs län 55 65-10 -15,4% 22 - Västernorrlands län 62 91-29 -31,9% 23 - Jämtlands län 71 104-33 -31,7% 24 - Västerbottens län 84 91-7 -7,7% 25 - Norrbottens län 94 105-11 -10,5% Övriga 2 549 1 707 842 49,3% Totalt 120 232 118 167 2 065 1,7% Övriga regioner och landsting 6 290 7 137-847 -11,9% VG 113 942 111 030 2 912 2,6% Antal remisser 2016 2015 Förändring Förändring % 20 - Vidarebefodrad 31 941 36 899-4 958-13,4% 10 - Bokade + Obokade 88 291 81 268 7 023 8,6% Totalt remisser 120 232 118 167 2 065 1,7%
Bilaga 3 Ledtider på SUs akutmottagningar Nedan redovisas väntetider till akutmottagningarna på SU. Resultat för Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS), Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus eller Sahlgrenska sjukhuset särredovisas. I det totala resultatet ingår inte akutmottagningarna inom gynekologi, psykiatri och infektion, för vilka resultaten mäts separat. Antalet sökande på akutmottagningarna för dessa mottagningar är mer konstant över tid. Infektionsakuten har sedan införandet av remisstvång ett lägre antal sökande. Antal besökande vid SUs akutmottagningar i jämförelse med motsvarande period förgående år. Utfall ackumulerat för perioden. Ackumulerade antal Ackumulerat 2016 jan-aug Ackumulerat 2015 jan-aug 2016 / 2015 Differens (antal) 2016 / 2015 Differens (%) Östra 33624 30848 2776 9% DSBUS 34896 33479 1417 4% Mölndal 30584 30521 63 0% Sahlgrenska 38053 37319 734 2% Totalt 137157 132167 4990 4% Hittills i år har 137157 patienter besökt någon av akutmottagningarna. Det är 4990 fler besökande, jämfört med samma period 2015. Under augusti 2016 besökte 16665 personer någon av akutmottagningarna. Ledtider vid akutmottagningarna i jämförelse med motsvarande månad förgående år. Avser 90:e percentilen av de sökande 2016 augusti 2015 augusti 2016 / 2015 Differens (antal) TTT 37 min 43 min -6 min TTL 326 min 320 min 6 min TGT 08:11 07:56-0:15 Not: Mål 2016 för 90:e percentilen är TTT: 10 minuter; TGT 4 timmar och 60 % av patienterna TTL. Vad gäller tiden till triage (TTT) redovisas en spridning på 17-57 minuter mellan akutmottagningarna. Kortast var väntetiden på akutmottagningen Östra (17 minuter) och längst på akutmottagningen på Sahlgrenska (57 minuter). Kortast var väntetiden till läkare (TTL) på DSBUS med 229 minuter och längst väntade patienterna på Sahlgrenska med 427 minuter. Kortaste totala genomloppstiden (TGT) hade Mölndal (0 h 0 min) och akutmottagningen på Sahlgrenska var längst (11 h 8 min). Redovisning per indikator per typ av patient (grön- och gultriagerade), över tid Nedan redovisas mer detaljerad information om väntetider avseende akutmottagning. Tid till läkare (TTL) och total genomloppstid (TGT) redovisas på två sätt: inklusive respektive exklusive patienter som har bedömts ha ett sjukdomstillstånd som kan vänta utan risk (så kallade grönoch blåtriagerade). Om man exkluderar de grön-/ blåtriagerade patienterna vid beräkning av tid till 1 (5)
Bilaga 3 läkare blev väntetiden 5 minuter längre och den totala genomloppstiden 20 minuter längre. Andelen grön-/blåtriagerade patienter motsvarade 25% av de triagerade akutsökande. Tid till triage I genomsnitt väntade patienterna 14 minuter på en första bedömning (median 7 minuter). Andelen patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter var 59 %. Tid till triage. SUs akutmottagningar. Avser 90:e percentilen. 2010-2016 Not: Resultat för Tid till triage redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. Andel patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter vid SUs akutmottagningar 2010-2016. Not: Resultat för första bedömningen redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. Det regionala målvärdet är 10 minuter även 2016. 2 (5)
Bilaga 3 Tid till läkare I genomsnitt väntade patienterna 138 minuter på att få träffa läkare (median 92 minuter). Andelen patienter som hade träffat läkare inom 60 minuter var 36 %. Tid till läkare. SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen, 2011-2016. Andelen patienter som träffade en läkare inom 60 minuter vid SUs akutmottagningar. 2009-2016. Målet för 2016 är att 60 % av patienterna ska träffa läkare inom 60 minuter. Not: Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 60 minuter för samtliga år 2009-2012. I realiteten var målet tid till läkare 120 minuter 2009, 90 minuter 2010 och 60 minuter 2011-2016. 3 (5)
Bilaga 3 Andel gultriagerade patienter som träffade läkare inom 120 minuter 2013 2016 Total genomloppstid I genomsnitt var den totala genomloppstiden 3 timmar och 58 minuter (median 3 timmar och 11 minuter). Andelen patienter som hade lämnat akutmottagningen inom 4 timmar var 80 %. Total genomloppstid för patienter som besökt SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen av patienterna. 2011-2016. Not: Regionala målvärden: 2009: 6 timmar; 2010: 5 timmar; 2011-2015 4 timmar 4 (5)
Bilaga 3 Andel patienter som lämnade SUs akutmottagningar i jämförelse med det regionala målvärdet för akutmottagningar. 2009-2016. Not: Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 4 timmar för samtliga år 2009-2011. I realiteten var målet för total genomloppstid 6 timmar 2009, 5 timmar 2010 och 4 timmar 2011 2016. 5 (5)
Bilaga 4 Volymökning nettoårsarbetare finansierad enligt redovisning Minskad användningen av bemanningsföretag har inneburit rekrytering av nya medarbetare motsvarande cirka 47 nettoårsarbetare. www.sahlgrenska.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset HR-Strategiska avdelningen Torggatan 1 A, 431 35 Mölndal Telefon (vxl) 031-342 10 00