Jordbruket ekonomiska konsekvenser

Relevanta dokument
Skeppsås Alnäs Södergård Skänninge tfn ,

PROTOKOLL Muntlig förberedelse i Nacka Strand. RÄTTEN T.f. chefsrådmannen Bjarne Karlsson och tekniska rådet Ingrid Johansson

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Kärragården. Ystad LUND - KRISTIANSTAD - JÖNKÖPING - UDDEVALLA

Konsekvensbedömning ny reglering av Mälaren. Hur påverkas köttproduktionen på det lägst belägna strandbetet?

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

Skötsel av våtmarker och dammar 2017

Beskrivning och värdering. Södra Ämterud 1:389

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Dränering Från missväxt till tillväxt

Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:

Konsekvenser för flora, fauna och friluftsliv

Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata. Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna

Ett åtagande innebär att du åtar dig att sköta din mark enligt vissa villkor i 5 år. Du utför då den miljötjänst som du kan få miljöersättning för.

Utrivning av regleringsdamm i sjön Yxern

Gårdsstöd och förgröningsstöd

Så håller vi koll på jordbruksmarken

Anvisningar och tabellverk för beräkning av graderingsvärde i skogsmark

Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017

Utlåtande om Lantmäteriets värderingsprinciper för intrång av ledningar speciellt om IAN-modellen

Anvisningar och tabellverk för beräkning av graderingsvärde i skogsmark

Krav på dränering vid ett förändrat klimat. 31 oktober 2018

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Via länken hittar du också information om hur du får tag på Miljöhusesyn som broschyr.

Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Exempel 1. Värdering av produktionsvärden för brukningsvärd jordbruksmark

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

INNEHÅLL HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET?

Underhåll av dränering, hänsynsregler. Översyn av dränering

Bilaga 3 Ersättningsprinciper och markåtkomst

Jordbruksmark och ekonomibyggnad

Ersättning för underjordiska ledningar i jordbruksmark

Skogsvä rderi ng. Ekeby Mangsarve 1:4 rnft. f SKOGSSTVRELSEN

Direktstöd

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter

ÅKERMARKSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Kompensationsstöd 2015

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 19 (21)

Nya stöden Påverkan på nötköttsproduktionen

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha en stödrätt.

Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer

ÅKERMARKSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus

Introduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering

Miljöersättning för bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandsakapet

Minskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö

En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha 1 stödrätt.

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Avvattning av jordbruksmark i ett förändrat klimat Rapport 2018:19

Ejgdetjärnet en torr historia som slutar blött

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

SKRIVELSE Eventuella frågor besvaras av rådman Anders Lillienau,

Lägesrapport LillNILS

PROTOKOLL Handläggning i parternas utevaro. RÄTTEN Rådmannen Anders Lillienau, även protokollförare, och tekniska rådet Jan-Olof Arvidsson

23. Samråd Mötesprotokoll

DOM meddelad i Nacka strand

Tänk på att du inte behöver ändra ditt åtagande om det är små ändringar på blocken eller om vi har ändrat arealen på grund av en kontroll.

Tvärvillkor Vad är tvärvillkor?

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

ÅKERMARKSPRIS- RAPPORTEN 2018 LRF KONSULT

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Tillväxthinder och lösningar

Artikel 31, Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar. Innehållsförteckning. Övergripande

Nationellt stöd finansieras helt genom den svenska budgeten. Du kan få nationellt stöd om du

Utredning av markersättning vid genomförande av vattenvårdsprojekt

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

Kompensationsstöd 2017

Samhälleliga påfrestningar vem drabbas och hur? Per Rosenqvist/(StenBergström) Klimat och Sårbarhetsutredningen

96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret?

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Konsekvensanalyser av en ändrad reglering av Mälaren med hjälp av NNH

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet

Ljungby Ivla 9:16, del av

Översvämning i Hallsbergsområdet

Rå dgivning fö rgrö ning

Anvisningar till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvesteringar

Har du aldrig sökt stöd förut?

DOM Stockholm

F Ö R H A N D L I N G S O R D N I N G

Planering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Från spannmål till spatiala finjusteringar Sveriges lantbrukare tar saken i egna händer, tack vare SAM! Karen Lewis - Länsstyrelsen i Stockholms Län

Transkript:

Projekt Slussen, 10-21 november 2014, M 2008-14 Jordbruket ekonomiska konsekvenser Bo Hansson Mannheimer Swartling Advokatbyrå p. 8(II)

Huvudsakliga synpunkter som bemöts Påverkans omfattning Jordsakägarna anför att marknadsvärdet för den påverkade marken inte är beroende av dräneringsdjupet Effekter av försenat vårbruk Jordsakägarna anför att vårbruket försenas 22 dagar oberoende av dräneringsdjupet Storleken på den påverkade arealen Jordsakägarna anför att en påverkan inom ett EU-stödsblock medför att hela blocket anses påverkat (i lika stor utsträckning)

Utgångspunkter Den större avtappningskapaciteten och avbördningen i Söderström ökar möjligheterna att innehålla regleringsamplituden mellan +1,39 och +0,69 (70 cm) Konsekvenser (nyttor och skador) är beräknade upp till ett vattenstånd med en återkomsttid om 100 år I avvägningen mellan olika intressen har naturvårdsintresset särskilt beaktats under tidsperioden 1 mars 15 maj Skador på enskilda jordbruksintressen regleras i målet Arronderingsskador ingår inte i Jordbruksverkets uppdrag och därmed heller inte i deras skadebestämningsmodell. Staden uppfattar eventuella arronderingsskador som annan skada medan Jordbruksverkets bestämning avser intrångsskada. Frågorna om bestämmandet av storleken på skadorna för de enskilda jordsakägarna ligger kvar hos MMD På låglänta oinvallade jordbruksmarker runt Mälaren anpassas vårbruket och betessläppet redan i dag till den varierande årsmånen

Utgångspunkter (forts) Enköping Sjö 1:1 m.fl. Den nuvarande markavvattnings- och regleringssituationen medför att områdena odlas som åker ner till nivån cirka +1,65 m. Låga markområden, ingående i åkermarksområde, odlas ner till cirka +1,35 m även om odlingssäkerheten är sämre. (tab 1, bilaga 5.F, sid 14)

För jordbruket väsentliga vattenstånd Huvudalternativet Medelvattenstånd vid huvudalternativet lägre på vintern högre på våren annars i stort sett lika under större delen av vegetationsperioden Övriga förändringar vid huvudalternativet risken för översvämning och höga vattenstånd minskar vattenstånden på våren blir högre fler år för högvattennivåer upp till +1,15 blir varaktigheten längre återkomsttiden kortare påverkar främst betesmarken

För jordbruket väsentliga vattenstånd Huvudalternativet (forts) Bilaga 5F till ansökan (tab 1) Perioden är 1976-2005 Medelvattenståndet för den normala vårbruksperioden 15/4-1/5 (MWvårbruk) höjs cirka 4 cm. Vårvattenstånd ca 5 cm högre under ca 8 veckor

Variation vattenstånd vårbruksperioden 2 dm 1 dm 3 dm 1975 1976 1977

Variation vattenstånd vårbruksperioden (forts) 2,5 dm 1,5 dm 1 dm 1978 1979 1980

Variation vattenstånd vårbruksperioden (forts) 1 dm 2 dm 1 dm 1981 1982 1983

Variation vattenstånd vårbruksperioden (forts) 3,5 dm 5 dm 2,5 dm 1984 1985 1986

Variation vattenstånd vårbruksperioden (forts) 1 dm 2,5 dm 1,5 dm 1987 1988 1989

Variation vattenstånd vårbruksperioden (forts) 2,5 dm 1,5 dm 2 dm 1990 1991 1992

Variation vattenstånd vårbruksperioden (forts) 1 dm 2,5 dm 3 dm 1993 1994 1995

Variation vattenstånd vårbruksperioden (forts) 1 dm 2 dm 1 dm 1996 1997 1998

Variation vattenstånd vårbruksperioden (forts) 4 dm 1 dm 1 dm 1999 2000 2001

Variation vattenstånd vårbruksperioden (forts) 3 dm 1,5 dm 2 dm 2002 2003 2004

Variation vattenstånd vårbruksperioden (forts) 1 dm 2005

Ekonomiska konsekvenser Staden beräknar skadan till cirka 30 Mkr Jordsakägarna beräknar skadan till cirka 300 Mkr

Jämförelse Staden Enhetligt markvärde om 150.000 kr/ha för fullgod dränerad åkermark respektive 50.000 kr/ha för betesmark, med justering för dräneringsdjup Försenat vårbruk sänker relativt som mest avkastningen med 22 % för areal med 0,6 m dräneringsdjup men sänkningen varierar beroende på markens dräneringsdjup Skadad areal beräknas utifrån enheter om 4x4 m Skador utgörs av intrångsskada och i förekommande fall annan skada Jordsakägarna Enhetligt MV om 150.000 kr/ha för åkermark respektive 75.000 kr/ha för betesmark, ingen justering för dräneringsdjup Försenat vårbruk sänker avkastningen med 22 % för alla påverkade arealer oavsett dräneringsdjup Skadad areal beräknas utifrån enheter motsvarande EU-block All skada är intrångsskada

Åkermarkspriser runt Mälaren Marknadsvärde = Mest sannolika värde vid en normal försäljning på öppna marknaden vid en viss given tidpunkt Styrande för marknadsvärde: Markens produktionsförmåga (möjlig produktionsförmåga till följd av (a) jordmån och (b) dräneringsdjup) Avkastningsvärde = markvärde Tillskott för exempelvis växtföljd och spridningsareal Markens hävd (skick) Arrondering Belägenhet Jakt Andra icke monetära orsaker Foto: lansstyrelsen.se

Jordbruksverkets ersättningsberäkning Sänkt avkastning med 22 % på mark med 0,6 m dräneringsdjup eller 40- procentigt markvärde 0 dagar 0,22 x 0,4 = 0,088 = 8,8 % 22 dygn = 8,8 % 7 dygn = 4,3 % Sänkt avkastning med 7 % på mark med 0,8 m dräneringsdjup eller 62- procentigt markvärde 0,07 x 0,62 = 0,043 = 4,3 % =100 % 0,6 m dräneringsdjup motsvarar marknivån +1,46 närmast Mälaren

Tolkning av jordsakägarnas ersättningsberäkning Jordsakägarna: Sänkt avkastning med 22 % på all mark oavsett dräneringsdjup eller 100-procentigt marknadsvärde. 0,22 x1 = 0,22 = 22 % Konsekvens av jordsakägarnas modell: 0,22 x1 De = värderingsprinciper 0,22 = 22 % som tillämpats under 20-30 års tid ska inte tillämpas. Istället ska påverkan bestämmas utan beaktande av dräneringsdjup och med en marknadsvärdeminskning som saknar grund

Påverkade arealer (uppskattning) Uppskattad areal som berörs av Mälarens vattenstånd. Avgränsning vid +3,1. Tabell 8, bilaga 5.F till ansökan (tab 1)

Påverkade arealer (faktisk beräkning) Summor: 4363,52 25392633 323,67 408486 24984147 1581,39 3767350 261,55 65194 3702156 5944,91 585,22 28686303 Areal Åker Fastigheter Skadad areal ha > 0.1 Bete Fastigheter Skadad areal ha > 0.1 ha Summa åker och bete Fastighet Kommunnamn 5945 Skadad areal Skada Areal med nytta Nytta Netto skada Skadad areal Skada Areal med nytta Nytta Netto skada Skadad areal Areal med nytta Netto skada Areal ha kr ha kr kr ha kr ha kr kr ha ha kr HERRÄNGEN 1:1 ARBOGA 0,95 0,95 100 0,02 11 89 0,00 0 0,00 0 0 0,95 0,02 89 KOBERG 2:1 ARBOGA 0,74 0,74 146 0,01 6 141 0,00 0 0,00 0 0 0,74 0,01 141 KOBERG 2:12 ARBOGA 0,53 0,53 51 0,02 7 44 0,00 0 0,00 0 0 0,53 0,02 44 NÄSBY 10:2 ARBOGA 2,29 2,29 1077 0,86 475 602 0,00 0 0,00 0 0 2,29 0,86 602 NÄSBY 13:1 ARBOGA 0,24 0,24 581 0,10 73 508 0,00 0 0,00 0 0 0,24 0,10 508 NÄSBY 16:1 ARBOGA 0,24 0,24 428 0,16 98 330 0,00 0 0,00 0 0 0,24 0,16 330 NÄSBY 26:1 ARBOGA 0,28 0,28 254 0,15 74 181 0,00 0 0,00 0 0 0,28 0,15 181 Del av bilaga B.6 till tab 737

Skillnader mellan JBV:s ersättningsmetod och jordsakägarnas ersättningsberäkning Dike EU-block Område som sannolikt redan övergivits som åkermark eftersom blocket inte går ända ner till det avskärande diket. Konsekvens av jordsakägarnas modell: Ersättning omfattar stora opåverkade areal och den relativa ersättningen blir slumpvis bestämd beroende på om du har stora eller små skiften.

Slutsatser Jordsakägarnas påstådda skador om cirka 300 Mkr kan inte läggas till grund för domstolens bedömning I stället ska den av Staden beräknade skadan om cirka 30 Mkr vara vägledande