Anvisningar till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvesteringar

Transkript

1 Anvisningar till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvesteringar 1. Läs om miljöinvesteringarna i broschyren Miljöersättningar Broschyren innehåller detaljerade villkor för miljöinvesteringarna. Du hittar också information och uppdateringar av informationen på Jordbruksverkets webbplats < 2. Läs i denna anvisning om hur du ska fylla i blanketten för att ansöka om ersättning för miljöinvestering. VEM SKA ANVÄNDA BLANKETTEN? Du som vill anlägga eller restaurera våtmarker och få ersättning för miljöinvestering. Du som vill restaurera betesmarker eller slåtterängar och få ersättning för miljöinvestering. KONTAKTA LÄNSSTYRELSEN FÖRST! Tänk på att du alltid ska kontakta länsstyrelsen innan du börjar anlägga eller restaurera din våtmark restaurera din betesmark eller slåtteräng VAD ÄR EN MILJÖINVESTERING? En miljöinvestering är en investering du gör för miljöns skull. Miljöinvesteringarna genomförs som projekt och du kan ansöka om ersättning för de kostnader som uppkommer. Projektet ska vara väl avgränsat i tid, ekonomi och arbetsinsats, samt ha ett bestämt syfte och mål. NÄR SKA DU LÄMNA DIN ANSÖKAN? För ansökan om ersättning för miljöinvestering finns inget sista ansökningsdatum. Du kan därför lämna din ansökan om ersättning för miljöinvestering när som helst under året. ANSÖK OM UTBETALNING LÖPANDE Du kan ansöka om utbetalning löpande under projektets gång. När du ansöker om utbetalning gör du det i blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering. SKICKA DIN ANSÖKAN TILL LÄNSSTYRELSEN Du ska skicka din ansökan om ersättning för miljöinvestering till länsstyrelsen i det län där du har huvuddelen av ditt jordbruksföretag. GÖR EN PLAN INNAN DU ANSÖKER Beroende på vilken typ av miljöinvestering du ska göra ska du också skicka in följande underlag med din ansökan: En projektplan om du söker ersättning för anläggning eller restaurering av våtmarker. Ett underlag till plan för restaureringen om du söker ersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Den slutliga projektplanen kommer sedan länsstyrelsen att ta fram i samarbete med dig. Det är lämpligt att ta fram projektplanen eller underlaget till plan innan du fyller i blanketten. Diskutera gärna projektets genomförande med länsstyrelsen. På sidan 4 hittar du information om vad din projektplan eller ditt underlag ska innehålla. JSA66:7 Mars 2007

2 Så här fyller du i blanketten A. Sökande Här anger du ditt namn, personnummer och din adress. Ange också ditt kundnummer hos länsstyrelsen. Om den sökande är en juridisk person ska du ange den juridiska statusen (handelsföretag, organisation eller liknande) samt namn, organisationsnummer, adress och kundnummer för den sökande. Om du som sökande är en juridisk person ska du ange vem som är ansvarig för ekonomi och redovisning. Du ska också ange det bankgironummer eller bankkonto som du vill att dina pengar ska betalas in på. Om du redan sökt eller fått andra jordbrukarstöd, exempelvis genom SAM Internet eller SAM-ansökan, behöver du inte fylla i några bankgiro- eller bankkontouppgifter. Dessa finns då redan registrerade tillsammans med ditt kundnummer. Vill du ändra bankgiro eller bankkontonummer ska du kontakta länsstyrelsen särskilt för detta. Om du inte har fått någon typ av jordbrukarstöd tidigare utan detta är första gången du ansöker så ska du ange det bankgironummer som pengarna ska betalas in på. Om du har ett bankkonto ska du ange clearingnummer och kontonummer. Pengarna betalas bara ut till dig som är sökande. Därför ska du stå som ansvarig för bankkontot. Fyll gärna i telefon-, faxnummer och e-postadress för att underlätta länsstyrelsens kontakt med dig. B. Åtgärd Markera den miljöinvestering du vill genomföra genom att sätta ett kryss i den aktuella rutan. Ange sista dag för slututbetalning för projektet. Du behöver ange den dag när projektets alla kostnader ska vara betalda och du ska ha lämnat in din sista ansökan om utbetalning för projektet. Kom ihåg att du behöver en viss tid även efter det att själva projektet är avslutat för att sammanställa din ansökan om slututbetalning. Alla fakturor för projektets kostnader måste hinna komma in och betalas innan du kan ansöka om slututbetalning. Om din ansökan om slututbetalning kommer in för sent blir det avdrag på det totala ersättningsbeloppet. Avdraget är 1 procent per arbetsdag. Om ansökan om slututbetalning kommer in mer än 25 kalenderdagar för sent betalas ingen ersättning ut. Om projektet blir försenat ska du ansöka om att länsstyrelsen ändrar projektets sista dag för slututbetalning. En sådan ansökan måste du göra senast det datum då din ansökan om utbetalning skulle ha kommit in till länsstyrelsen. Åtgärder som du gör innan du har skickat in din ansökan till länsstyrelsen eller som du gör efter projektets slutdatum kan du inte få ersättning för. Om du har kostnader för att ta fram en projektplan för hur du ska anlägga eller restaurera din våtmark eller ta fram ett underlag till plan för hur du ska restaurera din betesmark eller slåtteräng kan du få ersättning för dessa även om kostnaden uppkom innan projekttiden. Du kan göra din projketplan eller underlag till plan innan du lämnar in din ansökan och kostnaden får då ingå i de stödberättigande kostnaderna. Du ska ange blockidentiten med 11 siffror på det eller de block du vill genomföra din miljöinvestering på. Om marken inte finns på ett jordbruksblock ska du ange detta genom att markera med ett kryss i rutan för Block finns ej. Du ska också ange arealens storlek, gärna med 2 decimaler. C. Momsredovisning Ange med ett kryss om du är skyldig att redovisa moms för projektet. Du ska kryssa i det alternativ som gäller för projektet, inte för din normala verksamhet. Om du är skyldig att redovisa moms för projektet ska momsen inte ingå i projektets kostnadsbudget. Om du är osäker på vad som gäller kontaktar du Skatteverket. 2

3 D. Kostnader Här fyller du i beräknade kostnader för projektet. Det ska vara en summering av den mer utförliga kostnadsbudgeten där du beskriver de olika kostnaderna som du redovisar (se sidan 5). Du måste föra en separat projektredovisning för projektet i din bokföring. E. Finansiering Här fyller du i hur projektet kommer att finansieras. Det ska vara en summering av den mer utförliga budgeten och beskrivningen av de olika typer av som du redovisar i splanen (se sidan 7). Ange den summa ersättning för miljöinvesteringen som du ansöker om. Du kan finansiera projektet även på annat sätt. Finansieringen kan även bestå av eget arbete, eget material, intäkter, privat och offentligt finansierade resurser. Läs mer om de olika typerna av på sidan 7. Summan av projektets måste överrensstämma med summan av projektets kostnader. F. Annat stöd Om du har sökt eller blivit beviljad andra stöd för samma ändamål eller liknande verksamhet ska du ange detta här. Du kan inte bli beviljad två EU-finansierade stöd för samma åtgärd inom ett projekt. Om du svarar ja på frågan ska du specificera vilket stöd som du har fått och för vilken åtgärd och vilka kostnader som är knutna till den åtgärden. Med annat stöd menas i detta fall stöd utöver den eventuella till projektet som du redan redovisat under E och i splanen. H. Bilagor Tänk på att numrera alla bilagor och fylla i bilagans nummer och innehåll under H. Bilagor i ansökan. Följande bilagor ska du alltid lämna tillsammans med din ansökan: Projektplan du ska alltid bifoga en projektplan eller ett underlag till projektplan när du skickar in din ansökan. Vad planen eller underlaget ska innehålla kan du läsa om på sidan 4. Karta du behöver bifoga en karta över din våtmark, betesmark, eller slåtteräng. Hur kartan ska vara utformad kan du läsa på sidan 4. Kostnadsbudget en detaljerad beskrivning av de utgifter som beräknas uppstå under projektet. Redogörelsen kan ligga som en del av projektplanen eller som en särskild bilaga till din ansökan. Finansieringsplan en beskrivning av hur projektet kommer att finansieras. Redogörelsen kan ligga som en del av projektplanen eller som en särskild bilaga till din ansökan. Följande bilagor lämnar du tillsammans med din ansökan när det är aktuellt: Medsintyg om projektet delvis finansieras med faktisk offentlig eller offentligt finansierade resurser ska medfinansiären fylla i ett medsintyg som du lämnar tillsammans med din ansökan. Kontakta din länsstyrelse för att få mer information om med. Intyg om firmatecknare om den sökande är en ideell förening eller en ekonomisk förening ska du bifoga ett styrkt protokollsutdrag som visar att du är firmatecknare. Fullmakt om du skriver under blanketten som ombud ska du bifoga en fullmakt i original. Andra bilagor om du har andra bilagor som är aktuella för din miljöinvestering ska du bifoga dessa. J. Försäkran och underskrift Läs noga igenom villkoren för miljöinvesteringarna innan du skriver under din ansökan. Läs också försäkran noga. Ansökan ska vara undertecknad av sökanden eller om sökanden är en juridisk person, av dig som är firmatecknare för att den ska räknas som fullständig. För stiftelser och föreningar ska du bifoga ett protokoll som styrker att du är firmatecknare. 3

4 Så här gör du din projektplan När du lämnar in din ansökan måste du även lämna in en projektplan. I den beskriver du vad du tänker göra, vilka kostnader som beräknas uppstå och hur du planerar att finansiera projektet. Länsstyrelsen använder planen när de prioriterar mellan ansökningar och beslutar om ersättning. Projektplanen ska bestå av följande delar: 1. Projektplan eller underlag till projektplan 2. Kostnadsbudget 3. Finansieringsplan 1. Projektplan eller underlag till projektplan DU SOM SKA ANLÄGGA ELLER RESTAURERA VÅTMARKER När du ansöker om ersättning för att anlägga eller restaurera en våtmark ska du bifoga en projektplan. I projektplanen ska du ange en uppskattning av: våtmarkens areal uppdelad på areal åker areal betesmark areal övrig mark vilka åtgärder du kommer att genomföra för att anlägga eller restaurera våtmarken när inom projektperioden som de olika åtgärderna ska göras. I projektplanen ska du också ge en detaljerad beskrivning av arbetsåtgång och kostnader för de olika åtgärderna. Ange maskintyp om uppgiften finns, volym grävmassor och arbetstid med mera för de olika åtgärderna. Redovisa kort men detaljerat vilka kostnader och intäkter varje åtgärd beräknas innebära. Läs mer under Kostnadsbudget på sidan 5 och Finansieringsplan på sidan 7. DU SOM SKA RESTAURERA BETESMARKER OCH SLÅTTERÄNGAR När du ansöker om ersättning för att restaurera betesmarker och slåtterängar ska du lämna in ett underlag till projektplan. Tänk på att du inte får starta ditt projekt innan länsstyrelsen har lämnat besked om att du kan börja. I underlaget som du lämnar tillsammans med din ansökan ska du ange vad målet med restaureringen är: ska marken bli en slåtteräng, betesmark, skogs- eller fäbodbete eller mosaikbetesmark? ange hur stor areal du vill restaurera beskriva de natur- och kulturmiljövärden som finns inom området ange vad du vill göra för att restaurera markvegetationen ange vad du vill göra för att framhäva och stärka kulturspår ange i vilken utsträckning du kommer att använda dig av restaureringsbete eller restaureringsslåtter för att ta hand om den årliga tillväxten på de ytor som fortfarande har hävdbetingad vegetation ange hur du vill restaurera och sköta hävdpräglade träd och buskar ange hur du vill restaurera och underhålla diken och fördämningar i slåtterängar som ska restaureras till damm- eller silängar ange när under restaureringsperioden du tänker genomföra de olika åtgärderna I underlaget till projektplan ska du också beräkna hur mycket arbete som krävs och hur stora kostnaderna blir för de åtgärder du planerar. Du behöver ange antal djur, djurslag, maskintyp, arbetstid med mera för de olika åtgärderna. Du behöver också ge en kortfattad men detaljerad redovisning av alla beräknade kostnader och intäkter för varje åtgärd. Läs under Kostnadsbudget på sidan 5 samt Finansieringsplan på sidan 7. KARTA Du behöver alltid lämna en karta som en del av din projektplan när du ansöker om ersättning för miljöinvestering. Kartan ska vara en förstorad kopia av blockkartan. På kartan ska du rita in projektområdet. Om marken inte ligger på jordbruksmark eller blocket inte stämmer överens med verkligheten ska du rita in de riktiga gränserna på blockkartan som du lämnar till länsstyrelsen. Kom ihåg att du i så fall också behöver justera din blockkarta som du skickar in tillsammans med din SAM-ansökan. Du kan beställa blockkartor från länsstyrelsen. 4

5 2. Kostnadsbudget Du behöver lämna en detaljerad redogörelse för projektets beräknade kostnader. Redogörelsen kan vara en del av projektplanen eller en särskild bilaga till din ansökan. Du måste beräkna och ange hur stora projektets kostnader blir och hur du har beräknat kostnaderna. Tänk på att du bara ska ta upp de kostnader och betalningar som gäller projektet. Du summerar de beräknade kostnaderna och för över summorna till punkten D i ansökan. Du ska ange de beräknade kostnaderna exklusive moms. Undantag från detta gäller bara i de fall du inte är momsredovisningsskyldig för projektverksamheten. Du får inkludera momsen i de beräknade kostnaderna om du inte är momsredovisningsskyldig för projektet. För att underlätta redovisningen ska du särredovisa kostnaderna för projektet i din bokföring. Du ska särredovisa projektet så att det är möjligt att utläsa dess intäkter, kostnader och betalningar i redovisningen även om du har annan verksamhet som pågår samtidigt. VILKA KOSTNADER ÄR STÖDBERÄTTIGANDE? Med stödberättigande kostnader menas alla kostnader som ligger till grund för beräkningen av ersättning. Bland de stödberättigande kostnaderna ligger både faktiska kostnader och kostnader för övriga resurser som används inom projektet. Det är bara de faktiska kostnaderna du kan få utbetalt för. Följande kostnader kan vara stödberättigande: kostnader som ingår i beslutet om ersättning för miljöinvestering kostnader och resurser som har uppkommit och betalats av projektet under projekttiden, det vill säga från det att din ansökan om ersättning för miljöinvestering har kommit in till länsstyrelsen och sista dag för slututbetalning kostnader för att ta fram projektplan för våtmarker eller underlag till projektplan för betesmarker och slåtterängar, även om de uppkommer innan du skickat in din ansökan eget arbete, det vill säga det arbete du själv lägger ner i projektet kostnader för eget material som använd inom projektet de maskinkostnader som uppstår när du utför arbete med egna maskiner eller redskap utgifter i samband med utredningar som behövs för projektets genomförande. VILKA KOSTNADER ÄR INTE STÖDBERÄTTIGANDE? Följande kostnader är inte stödberättigande och ska inte tas upp inom projektet: kostnader för att fylla i ansökan inköp av begagnad utrustning skuldräntor, avgifter för finansiella transaktioner, böter, straffavgifter och rättegångskostnader. OLIKA TYPER AV KOSTNADER Det finns två typer av kostnader, faktiska kostnader och kostnader för övriga resurser. Kostnader för övriga resurser är sådana projektkostnader som inte leder till någon betalning för projektet och delas upp i eget arbete, eget material eller kostnader för offentliga resurser. Du behöver därför dela upp projektets beräknade kostnader på ett eller flera av följande kostnadsslag: faktiska kostnader kostnader för eget arbete kostnader för eget material kostnader för offentliga resurser. FAKTISKA KOSTNADER Faktiska kostnader kan vara exempelvis köpta tjänster från entreprenörer eller konsulter. I den köpta tjänsten kan både arbete och det material som entreprenören använder ingå. Det kan också vara inköp av material som munkar vid anläggning av våtmarker, eller hyra av maskiner eller utrustning. Du styrker dina köp av tjänster och material eller hyror genom fakturor och betalningsbevis. Dessa ska vara så tydligt specificerade att det framgår vad tjänsten eller inköpet gäller. Om du använder dig av dina egna lantbruksmaskiner under projektets gång får du ta upp maskinkostnaden som en stödberättigande faktisk kostnad. En förutsättning för att du ska få ersättning för maskinkostnader är att du har budgeterat för dem och att kostnaderna ingår i ditt beslut om ersättning för miljöinvestering. 5

6 Om du har maskinkostnader för egna maskiner som används inom projektet ska du styrka dessa med körjournal över hur mycket maskinen har använts. Du ska även redogöra för hur du har beräknat kostnaden. Det finns ett flertal organisationer som tar fram maskinkostnadskalkyler som innehåller de beräknade kostnaderna för att använda vissa typer av maskiner. Använd dig gärna av dessa. Har du frågor kan du kontakta länsstyrelsen. Löner till egen personal som arbetar inom projektet är också en faktisk kostnad. Om du har projektanställd personal ska du redovisa lönekostnaderna för dessa genom lönespecifikationer och betalningsbevis. Du ska också redovisa hur mycket tid personalen har lagt ner inom projektet. Om den sökande är en juridisk person med personal som inte bara arbetar i projektet ska du tidsredovisa deras arbetade tid inom projektet. Du ska också styrka lönekostnaden med hjälp av lönespecifikation och betalningsbevis. EGET ARBETE Här ska du ange de beräknade kostnaderna för ditt eget arbete inom projektet. Som sökande kan du ta upp en kostnad av högst 175 kronor per timme inklusive sociala avgifter eller egenavgifter. Du ska styrka kostnaden för ditt eget arbete genom tidsredovisning. Går att härleda de beräknade kostnaderna ur projektplanen för våtmarken respektive underlaget till projektplan för betesmarken eller slåtterängen behöver du inte lämna något ytterligare underlag för kostnaderna. Det är bara du själv som enskild sökande som kan utföra eget arbete. Om den sökande är ett företag eller myndighet ska denna typ av kostnader redovisas som löner till egen personal. Läs mer under Faktiska kostnader om hur du redovisar löner. EGET MATERIAL Om du använder dig av eget material eller egen utrustning inom projektet har du möjlighet att ta upp kostnaden för detta. Eget material eller utrustning utgör ingen faktisk kostnad inom projektet eftersom användningen inte har lett till någon betalning för projektet. Eget material syftar på det material och den utrustning som du köpt vid ett annat tillfälle och som du nu vill använda och medfinansiera ditt projekt med. Exempel på eget material kan vara stängselmaterial. För att få ta upp kostnaden för eget material eller egen utrustning behöver du bifoga ett underlag som visar värdet av materialet eller utrustningen. Du ska sedan redovisa samma belopp som i splanen. Om du vill använda dig av nytt material eller ny utrustning får du värdera den till marknadsvärdet. Om någon annan privat finansiär medfinansierar projektet med material eller utrustning kan du även ta upp detta som kostnad för eget material. Om den privata medfinansiären finansierar projektet genom att köpa in material eller utrustning till projektet ska du redovisa dennes kostnad med hjälp av fakturakopior och betalningsbevis. Ett alternativ är att en oberoende och kvalificerad värderingsman värderar och skriver ett intyg för materialets eller utrustningens uppskattade värde i kronor. OFFENTLIGA RESURSER Om en offentlig aktör, exempelvis staten, kommun eller landsting, medfinansierar ditt projekt med annat än likvida medel kan du ta upp detta som kostnad för offentliga resurser. Det du då ska ange är den egentliga kostnaden som uppstår hos finansiären och som denne därför medfinansierar ditt projekt med. Exempel på offentliga resurser kan vara myndighetens lönekostnader för sin personal medan den jobbar inom projektet eller medfinaniering i form av material eller utrustning som projektet kan använda. Om du inom projektet tar upp lönekostnader för personal som jobbar inom projektet styrker du kostnaden genom att bifoga tidsredovisning underlag som visar hur timkostnaden har räknats fram kopia av lönsespecifikation. 6

7 3. Finansieringsplan Här ska du lämna en detaljerad redogörelse för hur du finansierar din miljöinvestering. Finansieringsplanen kan ligga som en del av projektplanen eller som en särskild bilaga till din ansökan. Du summerar en och för över summorna till punkten E i ansökan. Kom ihåg att du bara kan få betalt för de kostnader som du har budgeterat för och som finns med i ditt beslut om ersättning. Tänk också på att du bara kan få betalt för 80 procent av det totala ersättningsbeloppet till dess att ditt projekt är slutbesiktigat och du ansöker om slututbetalning. All övrig måste vara betald när du skickar in din ansökan om slututbetalning. Olika typer av MILJÖINVESTERING Här ska du ange hur mycket ersättning du vill ha för din miljöinvestering. Du kan få upp till 90 procent av de stödberättigande kostnaderna om inte länsstyrelsen beslutar annat. EGET ARBETE Du kan finansiera ditt projekt med hjälp av eget arbete. Här anger du det antal timmar eget arbete du beräknar göra inom projektet. Som sökande kan du finansiera projektet med högst 175 kronor per timme inklusive sociala avgifter eller egenavgifter för eget arbete. Du ska styrka antalet timmar du arbetar genom en särskild tidsredovisning. INTÄKTER Om du får intäkter av projektet ska du ta upp dessa som. Du kan ange projektets beräknade intäkter som en totalsumma per åtgärd inom projektet. Exempel på intäkter är försäljning av virke och massaved eller försäljning av matjord. Om det inte framgår vilka intäkter du beräknar få i projektbeskrivningen ska du specificera dessa i en bilaga till ansökan. PRIVAT FINANSIERING Den privata en består av kontanta medel som du själv, någon annan privatperson, organisation eller företag bidrar med. När du själv finansierar projektet på detta sätt ska du ange den sammanlagda summan som privat av projektet. EGET MATERIAL Om du vill använda dig av eget material som du har haft sedan tidigare och inte köpt in specifikt för detta projekt kan du använda detta som ett sätt att medfinansiera din miljöinvestering. Du ska då ange detta som eget material i splanen. För att kunna finansiera projektet med eget material behöver du bifoga ett underlag som visar värdet av materialet eller utrustningen. FAKTISK OFFENTLIG FINANSIERING När en offentlig aktör, som staten, en kommun, landsting eller annan myndighet medfinansierar projektet med något stöd eller andra likvida medel ska du redovisa detta som faktisk offentlig. Om ditt projekt kommer att finansieras genom faktisk offentlig ska medfinansiären fylla i ett medsintyg som du ska lämna med din ansökan om ersättning för miljöinvestering. OFFENTLIGT FINANSIERADE RESURSER Om någon utomstående offentlig aktör som staten, kommun, landsting eller annan myndighet är med och finansierar projektet på annat sätt än genom kontanta medel ska du ange det som offentligt finansierade resurser. Som ett exempel på offentligt finansierad resurs kan nämnas om kommunens arbetslag arbetar inom projektet eller kommunen lånar ut maskiner eller utrustning. Om ditt projekt finansieras genom offentligt finansierade resurser ska du bifoga ett medsintyg eller beslut från den aktuella myndigheten som visar hur stor meden är. Kom ihåg att om projektet finansieras av någon annan än av dig själv ska du alltid lämna ett medsintyg tillsammans med din ansökan. Tänk på att summan av projektets kostnader måste vara densamma som summan av projektets. 7

8 Exempel 1 Du restaurerar en betesmark och räknar med följande kostnader och. De totala stödberättigande kostnaderna för projektet är kronor. I detta exempel gäller en maximal ersättningsnivå på 90 procent av stödberättigande kostnader (kan variera mellan län och mellan olika projekt beroende på länsstyrelsens prioriteringar). Typ av kostnad Åtgärd Summa, kronor Faktisk kostnad Eget arbete Inköp av tjänst för röjning Arbete med att stängsla in betesmarken Typ av Ersättning för miljöinvestering Eget arbete Eget material Stängselmaterial Privat Total summa kostnader Total summa Åtgärd Inköp av tjänst för röjning Arbete med att stängsla in betesmarken Med av annan person med eltråd Användande av egna stängselstolpar Summa, kronor Länsstyrelsens beslut: Du beviljas ersättning med upp till 90 procent av stödberättigande kostnader, dock högst kronor. Förklaring: Du har kronor i faktiska kostnader som du kan få utbetalt för. Därutöver medfinansierar du projektet med eget arbete och egna stängselstolpar som du har sedan tidigare. En vän bidrar med eltråd som du använder inom projektet. Detta tar du också upp som privat och du får värdera den till marknadsvärdet. Detta kan du dock inte få utbetalt för. Exempel 2 Du anlägger en våtmark och räknar med följande kostnader och. Den totala kostnaden för projektet är kronor. I detta exempel gäller en maximal ersättningsnivå på 90 procent av stödberättigande kostnader (kan variera mellan län och mellan olika projekt beroende på länsstyrelsens prioriteringar). Du räknar samtidigt med intäkter för försäljning av bortschaktad matjord under projektets gång. Denna intäkt tar du upp som av projektet. Typ av kostnad Åtgärd Summa, kronor Faktisk kostnad Eget arbete Total summa kostnader Inköp av grävmaskintjänst Arbete med att stängsla in våtmarken Typ av Ersättning för miljöinvestering Eget arbete Intäkter Total summa Åtgärd Summa, kronor Inköp av grävmaskintjänst Arbete med att stängsla in våtmarken Försäljning av matjord Länsstyrelsens beslut: Du beviljas ersättning med max 90 procent av stödberättigande kostnader, dock högst kronor. Förklaring: Du har kronor i faktiska kostnader men eftersom du även har intäckter på kronor som ska finansiera projektet kan du inte få utbetalt mer än kronor. Resterande andel finansierar du genom att arbeta själv inom projektet. 8