Grupputveckling och lärande i arbetslivet (13,5 hp) Kursansvarig Anders Sjöberg 20150120
Hej och varmt välkommen till delkurserna Grupputveckling och lärande i arbetslivet Kurserna (8.1 och 8.2) kommer löpa parallellt med varandra och är sammanlagt på 13,5 hp, vilket innebär möjligheten att fördjupa dina kunskaper inom områdets forsknings och utvecklingsarbete, samt att närmare bekanta dig med ämnets betydelse för psykologers yrkesutövning inom det arbets och organisations- psykologiska fältet. Delkurserna ger dig även möjlighet att närmare fördjupa dina kunskaper i metoder för analys och åtgärd avseende såväl individer och grupper som organisationer. Kurserna består av både teoretiska och praktiska avsnitt där även kontakter med yrkesutövande psykologer ingår. Samtliga lärare på kurserna har erfarenhet av både forskning och tillämpat praktiskt arbete inom respektive område beskrivet nedan. Innehåll Kursen arrangeras i form av föreläsningar och seminarier med både metodologiskt och praktiskt innehåll. Kursen bygger på aktiv medverkan i seminarierna och att studenterna mellan undervisningstillfällena bedriver litteraturstudier på egen hand. Det kommer också givas möjlighet att diskutera fall under lektionerna både med andra studenter och handledare. Kurserna bygger ett aktivt deltagande på de schemalagda lektionerna. Kurserna kommer att fokusera på fyra olika delmoment (se beskrivning nedan). 1. Urval 2. Stress och hälsa 3. Team 4. Ledarskap Lärandemål Efter kurserna 8.1 Och 8.2 förväntas studenten ha uppnått följande lärandemål: Fördjupade kunskaper om teori, empiri och professionell praxis inom arbets- och organisationspsykologi Att kunna tillämpa och integrera olika teorier för att tolka organisatoriska och psykologiska förhållanden i psykologens praktiska arbete Att kunna analysera komplexa arbets och organisationspsykologiska frågeställningar på individ, grupp och organisationsnivå Att kunna redogöra för vanliga frågeställningar/problem som psykologer inom arbete och organisation arbetar med, samt att kunna ge exempel på verktyg och metoder med vilka man kan arbeta med dessa frågeställningar Grundläggande kunskaper om hur man inom arbets och organisationsrelaterade kontexter kan utforma, koordinera samt implementera interventioner riktade mot individer och smågrupper Att utifrån fördjupade ämnesteoretiska kunskaper på ett aktivt och konstruktivt sätt kunna delta i en muntlig diskussion kring arbets och organisationspsykologiska frågeställningar 2
Moment 1 Urval Urvalsproblematiken i arbetslivet har vetenskapligt studerats i över 100 år. Nya metoder och processer har under denna tid utvecklats kontinuerligt. Detta innebär att kunskapen inom området förändras snabbt och att nya metoder och processer ständigt blir aktuella inom detta område. Ett grundläggande antagande bakom all urvalsverksamhet (liksom inom differentialpsykologin), är att människor skiljer sig från varandra, även när det gäller andra faktorer än utbildning och erfarenhet. Förutom den yrkesmässiga kompetensen är man i allmänhet intresserad av faktorer som motivation, begåvning, den sökandes personliga egenskaper och värderingar. Inom detta område kommer psykologens uppgift att beskrivas i ett organisatoriskt sammanhang. Fokus kommer vara hur psykologen kan arbeta med urvalsprocesser tillsammans med andra yrkesgrupper, samtidigt kommer psykologins unika bidrag till organisationen och individen att diksuteras. Målet med delkursen är att studenten ska kunna Beskriva hur en arbetsanalys kan ligga till grund för urvalsprocessen Välja lämpliga processer metoder/instrument som ska ligga till grund för urvalsbeslut. Bedöma effektiviteten i urvalet baserat på nyttoberäkningar Bedöma effektiviteten i urvalet baserat på jämställdhet Förstå vilka psykologiska processer som ligger till grund för beslutsfattande vid anställning. Inlämningsuppgift: Inlämningsuppgiften består av att dokumentera hela urvalsprocessen. Studenten kommer få en fallbeskrivning författad av en fiktiv uppdragsgivare. Studentens uppgift är att sedan med hjälp av litteratur och föreläsningsanteckningar skriftligen och muntligen argumentera hur urvalsprocessen ska gå till, vilka metoder som ska användas, och hur urvalsbeslut ska verkställas för att balansera individens och organisationens mål med urvalsprocessen. Dessutom skall varje student individuellt 1) reflektera kring sitt eget arbete med avseende på hur det speglar lärandemålen ovan (ca ½ sida) samt 2) analysera den återkoppling man givet till andra under kursen, med avseende på vilka fallgropar och utmaningar som finns i att jobba med att utveckla hälsosamma organisationer(ca ½ sida). Moment 2 Stress och hälsa Arbetsplatsförlagda interventioner och utvärdering. Den vuxna befolkningen spenderar en stor del av sin vakna tid på arbetsplatsen. Detta får tre konsekvenser: 1) att arbetsplatsen är en viktig arena för att nå individer med insatser för att förbättra hälsovanor, 2) att arbetets och arbetssituationens utformning får stor betydelse för individernas hälsa och välbefinnande och 3) att individernas hälsa och välbefinnande påverkar deras prestation på arbetsplatsen. 3
Under de senaste decennierna har forskningen inom arbetsrelaterad hälsa rört sig från att undersöka samband mellan arbetsfaktorer och hälsa, via att erbjuda individinriktade interventioner som syftar till att förebygga ohälsa till att fokusera mer på organisatoriska insatser som har potential att påverka både individer och organisationen positivt. Detta innebär att samspelet mellan individers hälsa, motivation och välbefinnande och organisationens möjligheter att lösa sitt uppdrag har kommit i fokus. Denna utveckling har också lett till ett ökat behov av nya metoder för att säkerställa att de förändringar som genomförs också är förbättringar. Det har också implikationer för rollen som konsult och utvärderare. Inom denna delkurs kommer utgångspunkten vara psykologens uppgift att verka för en hälsosam organisation samt att designa och genomföra utvärderingar av förändringsprojekt och interventioner som håller högsta standard. Målet med delkursen är att studenten ska kunna Beskriva hur en hälsosam organisation ser ut och motivera detta utifrån teorier om samband mellan hälsa och arbete. Exemplifiera olika typer av interventioner i arbetslivet och analysera hur dessa matchar organisationers olika behov, med utgångspunkt i teorier om samband mellan hälsa, motivation och arbete. Designa en utvärdering av en arbetsplatsförlagd intervention. Bedöma hur design och val av metod i utvärderingar påverkar vilka slutsatser som kan dras av utvärderingen Resonera kring hur konsult och utvärderarrollen kan påverka utfallet av interventioner. Under delmomentet kommer studenterna att gradvis utveckla sina färdigheter och kunskaper enligt ovan. Undervisningen är uppbyggt kring en fiktiv psykologkonsultuppgift, som också fungerar som inlämningsuppgift. Pedagogiken bygger på constructive alignment helt enkelt att lära sig att göra något genom att göra det. Detta innebär att den schemalagda undervisningen innehåller många studentaktiva moment, varvat med kortare föreläsningsavsnitt. Målet är en jämn arbetsbelastning under kursens gång, där inläsning av material, diskussioner, analyser och föreläsningsmoment varvas med arbete med inlämningsuppgiften. En central del av undervisningen bygger också på så kallad peerreview, där studenterna ger återkoppling på varandras arbete. Inlämningsuppgift: Studenten kommer få en fiktiv inbjudan från en kommun som önskar en genomgång som en del av ett anbudsförfarande. Studenterna jobbar i par med att 1) beskriva och utifrån teorier på området motivera deras syn på den hälsosamma organisationen 2) beskriva och motivera vilka interventioner och insatser de ser som prioriterade för att kommunen ska bli en hälsosam organisation samt 3) designa en utvärdering som ska säkerställa att insatserna har avsedd effekt (att förändring också är en förbättring). Formen för arbetet är powerpoint enligt en fastställd mall. I powerpoint bilderna ska informationen till kommunen presenteras punktvis. I anteckningsrutorna till respektive bild ska mer utförlig motivering ges, med hänvisning till literaturen. Fokus ligger alltså i första hand på innehållet, snarare än skrivande. 4
Dessutom skall varje student individuellt 1) reflektera kring sitt eget arbete med avseende på hur det speglar lärandemålen ovan (ca ½ sida) samt 2) analysera den återkoppling man givet till andra under kursen, med avseende på vilka fallgropar och utmaningar som finns i att jobba med att utveckla hälsosamma organisationer(ca ½ sida). Moment 3 Team På de flesta arbetsplatser förekommer uppgifter som kräver samarbete mellan olika medarbetare och funktioner. På många arbetsplatser har man valt en teambaserad organisation. Teamorganiserat arbete kan vara effektivare än enskilt utfört arbete. Forskning visar att teamets kontext, förutsättningar och teamprocesser påverkar effekterna för organisationen, för teamet och för individerna. Inom arbets och organisationspsykologin riktas intresset bl.a. mot hur man kan skapa förutsättningar för ett effektivt teamarbete, ledarskapets betydelse för teamets effektivitet och hur man kan öka teamets lärprocesser. Det är en vanlig uppgift för arbets och organisationspsykologer att arbeta konsultativt gentemot teams. Inom denna delkurs kommer utgångspunkten vara psykologens uppgift att arbeta med att ge stöd åt organisationer i att skapa goda förutsättningar för teamarbete och att arbeta med teamutveckling. Målet med delkursen är att studenten ska efter dessa 3,3 poäng kunna 1. Beskriva en modell för effektivt teamarbete 2. Problematisera kring hur samspelet i teamet påverkar teamets prestation, teamets livsduglighet (viability) och individens hälsa, lärande och utveckling 3. Redogöra för valida metoder för att facilitera teamprocesser 4. Redogöra för valida metoder för team debrief 5. Resonera om god sed i konsultativt arbete visavi teams 6. Under handledning kunna tillämpa metoder för facilitering och debrief Inlämningsuppgifter och obligatoriska övningsuppgifter Studenterna indelas i team. Teamet kommer att få en skriftlig inlämningsuppgift (av pedagogiska skäl ges denna i samband med undervisningen den 17/11). Uppgiften består i att utifrån en fallbeskrivning a) ge ledningen råd i att utveckla en strategi för implementering av teamarbete samt b) beskriva metoder som teamledare kan använda för att effektivisera ett teams samspel. Uppgiften ska utföras i team och en del av uppgiften ska genomföras vid undervisningen den 17/11. Vid detta tillfälle ska varje team facilitera ett annat teams arbetsmöte under 45 minuter enligt någon av de metoder som presenteras vid undervisningen. Nästa praktiska obligatoriska uppgift är att genomföra en kort team debrief av ett pågående teamarbete på termin 8:a. Uppgiften att i team genomföra en team debrief utförs under handledning någon av dagarna onsdag, torsdag eller fredag i vecka 47. Dessutom skall varje student individuellt 1) reflektera kring sitt eget arbete med avseende på hur det speglar lärandemålen ovan (ca ½ sida) samt 2) reflektera kring det egna teamarbetet, analysera den återkoppling man givet till andra i teamet under kursen, med avseende på vilka fallgropar och utmaningar som finns i att jobba med att utveckla effektiva teams (ca ½ sida). Teamets skriftliga inlämningsuppgift 5
(35 sidor) och den individuella reflektionen (1 sida) lämnas senast den 21/11 kl. 18.00 till Annika Lantz via mail. Moment 4 Ledarskap Ledarskap är ett mycket stort område inom arbets och organisationspsykologi. Antalet artiklar, böcker, seminarer och utvecklingsprogram om ledarskap och ledarutveckling är oöverskådligt. Det finns flera teorier inom området, t ex sk transaktionellt ledarskap. Samtidigt har fokus mer och mer riktats mot följarna och samspelet mellan ledare och följare. Det är sedan länge ett stort arbetsområde för psykologer inom så väl offentlig respektive privat sektor som inom försvarsmakten. Samtidigt är kunskapen om hur ledarskap faktiskt kan utvecklas och tränas begränsad. Inom denna delkurs kommer utgångspunkten vara psykologens uppgift att arbeta med att ge stöd till organisationer i att skapa goda förutsättningar för ledarutveckling för potentiella och befintliga ledare. Målet med delkursen är att studenten ska kunna beskriva hur ledarskap definieras, hur det uppstår och vilken funktion ledarskap har för organisationer redogöra för olika teoribildningar inom ledarskapsområdet sätta ledarskap och följarskap i ett organisatoriskt sammanhang redogöra för forskningsstöd för ledarutveckling utforma ett lämpligt upplägg för ledarutveckling samt uppföljning och utvärdering Inlämningsuppgift: Inlämningsuppgiften består av att utforma en del i ett ledarutvecklingsprogram. Studenten kommer att få en beställning av ett ledarutvecklingsuppdrag av en fiktiv uppdragsgivare. Studentens uppgift är att sedan med hjälp av litteratur och föreläsningsanteckningar utforma ett lämpligt upplägg inklusive uppföljning och utvärdering. Dessutom skall varje student individuellt 1) reflektera kring sitt eget arbete med avseende på hur det speglar lärandemålen ovan (ca ½ sida) samt 2) analysera den återkoppling man givit till andra under kursen, med avseende på vilka fallgropar och utmaningar som finns i att arbeta med ledarutveckling. (ca ½ sida). Examination Examinationen består av två moment, inlämningsuppgifterna (1 uppgift per moment) betygssätt med godkänt/icke godkänt (kurs 8.1) och en skriftlig tentamen som betygsätts enligt nedan kriterier (kurs 8.2). Samtliga fyra inlämningsuppgifter måste vara inlämnade för att få ett slutbetyg. Inlämningsuppgiften bedöms på grundval av uppbyggd och välstrukturerad, med genomgående och tydligt fokus på den praktiska tillämpningen. 6
Betygskriterier Bedömning av den skriftliga tentamen görs efter en sexgradig skala (0=Ej godtagbar, 1= Godkänt trots vissa brister, 2=Godkänt, 3=Väl godkänt, 4=Mycket väl godkänt, 5=Utmärkt) inom följande områden. Minst betyg 1 fordras på samtliga områden (urval, stress hälsa, team och ledarskap). Teoretisk förståelse och analys, demonstrerad genom att teoretiska resonemang är koherenta, fokuserade och relevanta och klargör aktuella kopplingen mellan den teoretiska utgångspunkten och den praktiska tillämpningen. Skicklighet i att välja och tillämpa evidensbaserade metoder (enligt evidensbaserade krav) för att lösa ett praktiskt problem inom respektive område. Lärare Stress och hälsa Ulrica von Thiele Schwarz (UTS) ulrica.schwarz@ki.se. Ulrica är leg psykolog och docent i psykologi. Hon är involverad i forskning som på olika sätt berör organisationer och människor i arbetslivet, och i synnerhet hur människors arbetsrelaterade hälsa hänger samman med organisationens effektivitet och produktivitet. Team Annika Lantz, (AL) annika.lantz@psychology.su.se. Annika är leg. psykolog och psykoterapeut och professor i arbets och organisationspsykologi med inriktning på team och ledarskap. Ledarskap Sara Henrysson Eidvall (SHE). sara.henrysson.eidvall@psychology.su.se Sara Henrysson Eidvall är legitimerad psykolog och har Psykologförbundets specialistbevis i arbetslivets psykologi. Hon har verkat som organisationskonsult och urvalspsykolog i mer än 20 år. Sara har bl a arbetat med utveckling av ledare individuellt och i grupp och ledningsgrupper inom såväl kommunal som privat verksamhet. Urval Anders Sjöberg, kursansvarig (AS) anders.sjoberg@psychology.su.se Anders är docent i arbets och organisationspsykologi med särskilt intresse för på urvalspsykologi och psykometri. Schema Se schema i Fastreg för uppdateringar. Observera att eventuella ändringar redovisas på Fastreg. 7
Övergångsbestämmelser När kursen inte längre ges, eller kursinnehållet väsentligen ändrats, har studenten rätt att under påföljande tre terminer examineras enligt denna kursplan. Kurslitteratur Wood, S. A., & West, M. (2010). The Psychology of Work and Organizations. Andover, Hampshire, UK: Cengage Learning. Övrig litteratur Urval ISO10667 (2010). Bedömningstjänster i arbetslivet Processer och metoder för bedömning av människor i organisationer. Del 1: Krav på uppdragsgivare. Del 2: Krav på leverantör, 2010. Stockholm: Author. (Delas ut vid kurstillfälle). Kuncel, N. R., Klieger, D. M., Connelly, B. S., & Ones, D. S. (2013, September 16). Mechanical versus clinical data combination in selection and admissions decisions: A metaanalysis. Journal of Applied Psychology. Advance online publication. doi: 10.1037/a0034156 Sjöberg, A., Sjöberg, S., & Forssén, K. (2007). PJP: Predicting Job Performance. Kapitel 4. Ekonomiska aspekter på och urval och arbetsprestation. Psykologiförlaget. Stockholm (Kapitlet finns som pdf på fastreg). Sjöberg, S (2014). Utilizing research in the practice of personnel selection: General mental ability, personality, and job performance. Doctoral Thesis in psychology at Stockholm university. (Sammanfattningen finns som pdf på fastreg). Sjöberg, S., Sjöberg, A., Näswall, K., & Sverke, M. (2012). Using individual differences to predict job performance: Correcting for direct and indirect restriction of range. Scandinavien Journal of Psychology, 53, 368 373. Stress & hälsa Delas ut vid undervisningstillfälle. Team Eddy, E. R, Tannebaum, S. I., & Mathieu, J. E. (2013). Helping teams to help themselves: Comparing two teamled debriefing methods. Personnel Psychology, (66), 975 1008. Tannenbaum, S. I., & Cerasoli, C. P. (2012). Do Team and Individual Debriefs Enhance Performance? A MetaAnalysis. Human Factors: The Journal of the Human Factors and Ergonomics Society. DOI: 10.1177/0018720812448394. Kozlowski, S. W. J., & Ilgen, D. R. (2006). Enhancing the effectiveness of work groups and teams. Psychological Science in the Public Interest, 1122. Ledarskap Avolio, B. J., Reichard, R. J., Hannah, S. T., Walumbwa, F. O., & Chan, A. (2009). A Meta- analytic review of leadership impact research: Experimental and quasiexperimental studies. The Leadership Quartely, 20, 764784. UhlBien, M.,Riggio, R.E., Lowe, K.B., & Carsten, M.K. (2014) Followership theory: A review and research agenda. The Leadership Quarterly, 25:1, 83104. 8