Nationell avgift och investeringsavgift 2015 2016

Nationell avgift och investeringsavgift 2015 2016 Till förbundsstämman 14 15/6 2014 Förbundsstyrelsens förslag till nationell avgift och investeringsavgift inom Hyresgästföreningen år 2015 2016 För gemensamma kostnader och riksförbundets verksamhet betalar varje region dels en nationell avgift och dels en investeringsavgift; tillsammans utgör dessa förbundsavgiften. Avgiften är en procentsats av regionens intäkter från medlemsavgifter och hyressättningsavgifter. Förbundsstyrelsen poängterar att den nationella avgiften och investeringsavgiften är de enda avgifter som regionerna ska betala för förbundskontorets nationella verksamhet. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att den nationella avgiften till riksförbundets verksamhet för 2015 respektive 2016 utgör 20,8 procent av respektive regions bokförda medlemsintäkter samt bokförda intäkter av hyressättningsavgifter. Avgiften baseras på regionernas bokslut 2014 respektive 2015, att investeringsavgiften för 2015 respektive 2016 fastställs till 1,2 procent av respektive regions bokförda medlemsintäkter samt bokförda intäkter av hyressättningsavgifter. Avgiften baseras på regionernas bokslut 2014 respektive 2015, att av förbundsavgiften för år 2015 och 2016 avsätta en regional utjämningsreserv att fördelas efter beslut av förbundsstyrelsen. Utjämningsreserven ska uppgå till 0,5 procentenheter av förbundsavgiften för respektive år, att uttag av nationell avgift och investeringsavgift sker månadsvis à conto med en tolftedel samt att reglering sker i samband med att regionernas bokslut för 2014 respektive 2015 är känt. Förbundsavgift 2015 2016 Sammanfattning Förbundsstyrelsen föreslår en oförändrad förbundsavgift 2015 2016. Riksförbundet behöver tillräckligt med resurser för att kunna utföra sina arbetsuppgifter enligt stadgarna snabbt kunna agera på förändringar i omvärden. 1

Stabila ekonomiska förutsättningar är nödvändigt för att riksförbundet ska kunna planera och arbeta uthålligt över tid. Bostadsfrågorna är på snabb uppgång, både i media och på den bo-stadspolitiska dagordningen. Denna utveckling kommer att fortsätta, främst eftersom bristen på bostäder i Sverige idag är rekordstor. Detta ställer och kommer att fortsätta ställa stora krav på Hyresgästföreningen att agera och arbeta för en förbättring, både för dagens och morgonda-gens hyresgäster. För att Hyresgästföreningen ska lyckas, i det bostadspolitiska arbetet och för att nå målen i Agenda 2016, måste vi ha ett förbundskontor med resurser att agera snabbt, kraftfullt och inte minst samordnat med reg-ioner och övriga organisationsled. Vi blir starkare som organisation genom samordning. Att vi är samstämmiga i våra budskap och hur vi agerar i media och i andra sammanhang är av avgörande betydelse för om vi ska bli lyssnade på och nå goda resultat i vårt arbete. Genom samordning blir vi mer kostnadseffektiva och spar på medlemmarnas pengar. Vi spar redan idag många miljoner varje år på att samarbeta över regiongränserna. Mycket tack vare samordningen är Hyresgästföreningens ekonomi just nu stark. Det är bra, eftersom vi ständigt ställs inför nya hot och krav på förändringar från vår omvärld. Förändringar som hotar att minska våra intäkter och öka våra kostnader. Ett starkt förbundskontor som samordnar Hyresgästföreningens arbete ökar möjligheterna och förbättrar förutsättningarna för hela Hyresgästföreningen. För att Hyresgästföreningen ska nå de mål som förbundsstämman lagt fast i Agenda 2016, klara av de stora utmaningar som det snabbt ökade intresset för bostadsfrågorna i Sverige för med sig och för att riksförbundet ska leva upp till sitt uppdrag enligt stadgarna, anser förbundsstyrelsen att vi måste: 1. Stärka Hyresgästföreningens påverkans- och opinionsbildningsarbete samt förbättra samordningen av det arbetet för att klara de ökade kraven på vårt bostadspolitiska arbete. 2. Öka samordningen i Hyresgästföreningen genom gemensamma arbetssätt, utveckling av gemensamma IT-system för förtroendevalda och anställda i hela landet, för att effektivisera och spara på våra resurser. Därför föreslår förbundsstyrelsen att förbundsavgiften 2015-2016 oförändrat ska vara 22 procent, varav 20,8 procentenheter avser nationell avgift och 1,2 procentenheter avser investeringsavgift. Bakgrund Hyresgästföreningen arbetar för att alla ska ha rätt till en god bostad till rimlig kostnad. Vi skapar ett bättre boende för dagens och morgondagens hyresgäster. Vi gör nytta för medlemmen. Vi fångar upp och driver engagemang. 2

Det här arbetet pågår varje dag. I bostadsområdena, i förhandlingsdelegationer, på regionkontor, på förbundskontoret och i möten med politiker, fastighetsägare och andra beslutsfattare. Våra stadgar reglerar vilka uppgifter våra olika organisationsled har. Hyresgästföreningarna ska bland annat fokusera på förhandlingsverksamheten och på att stödja och utveckla lokalt engagemang. Regionerna ansvarar bland mycket annat för medlemsrekrytering och med att stödja hyresgästföreningarna. Till riksförbundets många arbetsuppgifter hör att opinionsbilda, påverka lagstiftare och framför allt stödja och underlätta regionernas arbete. Efter ett stämmobeslut 2002 infördes 2003 en ny metod för att finansiera riksförbundets verksamhet. Regionernas förbundsavgift till riksförbundet ska spegla organisationens fördelning av arbetsuppgifter och förändringar i regionens ekonomiska förutsättningar. Konstruktionen av förbundsavgiftsmodellen utvärderades av regionerna till stämman 2008, och konstruktionen fick då gott betyg. Förbundsavgiftens konstruktion Förbundsavgiften är idag totalt på 22 procent av regionens medlems- och hyressättningsavgifter och utgörs dels av en nationell avgift på 20,8 procent, dels av en investeringsavgift för gemensamma IT-system på 1,2 procent. Genom att förbundsavgiften är en fast procentandel av regionens medlems- och hyressättningsavgifter tar modellen hänsyn till regionernas ekonomiska bärkraft. Om regionernas intäkter minskar, minskar också förbundsavgiften, och tvärtom. En halv procentenhet av den nationella avgiften sätts varje år av till en utjämningsreserv. Förbundsstyrelsen beslutar varje år hur och till vad den ska användas. Tidigare år har reserven bland annat använts till ekonomiskt stöd till region Stockholm för arbetet med att ta fram en helt ny värvarorganisation, region Norrlands satsning på lokalt utvecklingsarbete och kostnader för SIFO-mätningar av hur väl Hyresgästföreningen uppfyller målen i Agenda 2016. Om utjämningsreserven i någon del inte används till riktade åtgärder i en region återbetalas det som blir kvar till alla regioner, vilket har skett 2011, 2012 och 2013.Riksförbundets uppgifter Enligt stadgarna 5.1 är riksförbundets arbetsuppgifter att: agitera för Hyresgästföreningen och dess mål, bedriva bostadspolitiskt påverkansarbete, företräda Hyresgästföreningen gentemot centrala myndigheter och instanser, genom överenskommelser med motpartens organisationer underlätta regionernas förhandlingsarbete, samordna och utöva tillsyn över regionernas verksamhet, utöva arbetsgivarerollen för all personal i Hyresgästföreningen, stödja övriga organisationsled i organisations- och verksamhetsfrågor, samt följa den bostads- och hyrespolitiska utvecklingen i andra länder. Förbundsavgiften finansierar alla gemensamma utvecklings- och projektarbeten. Exempel på detta är utvecklingsarbetet med kvällsöppen gemensam medlemsrådgivning i Helsingborg, den nya ge- 3

mensamma medlemsrådgivningen i Uppsala, en ny folkrörelsestrategi och ett nytt IT baserat arbetssätt vid dörrvärvning. Förbundsavgiften finansierar flera verksamheter som flyttats från regionerna. Förutom att kostnaden flyttats från regionerna har verksamheterna effektviserats och därmed inneburit kostnadsbesparingar totalt sett. Ett exempel på detta är våra gemensamma IT-system. Nu betalas alla anställdas standardprogram genom förbundsavgiften och distribution av dessa program till anställdas datorer sker från förbundets IT-enhet. Ett annat exempel är medlemsregistret som sedan några år tillbaka ingår i förbundsavgiften. Ytterligare exempel är kapitalförvaltningen av Hyresgästföreningens egna kapital och avtalshantering, större upphandlingar samt omförhandlingar med våra största leverantörer, frågor om medlemsservice och utveckling av nya IT-lösningar. 4

Riksförbundets ekonomi Miljoner kronor (mkr) 2014 Budget 2013 Bokslut Nationell avgift 142,2 141,4 Investeringsavgift IT 8,2 8,2 Förbundsavgift 150,4 149,6 Hyresgästföreningskostnader -67,1-64,5 (varav IT investeringar) (-8,5) (-9,0) Regionalt utjämningsstöd -3,4-3,4 Projektmedel -5,0-4,5 Summa Hyresgästföreningskostnader -75,5-72,4 Förbundskontorskostnader -76,6-69,8 Verksamhetsresultat -1,7 7,4 I tabellen ovan delas riksförbundets kostnader in i Hyresgästföreningskostnader och Förbundskontorskostnader. Allt arbete i riksförbundet ska stärka Hyresgästföreningen på olika sätt (se ovan under riksförbundets uppgifter), men Hyresgästföreningskostnader är kostnader som är gemensamma i Hyresgästföreningen. Det vill säga kostnader som i stor utsträckning har tagits över från regionerna. 2014 beräknas dessa gemensamma kostnader uppgå till 67,1 miljoner kronor, det vill säga halva förbundsavgiften om vi lägger till regionalt utjämningsstöd och projektmedel. De tre största gemensamma kostnaderna som förbundsavgiften används till är: IT-verksamheten 18 miljoner kronor, medlemsregistret 17,2 miljoner kronor och profilering (marknadsföring) 11,3 miljoner kronor. I Hyresgästföreningskostnaderna ingår ingen förbundskontorspersonal utan bara regionchefer och personal på medlemsregistret. Båda dessa personalgrupper finansieras av förbundsavgiften. Förbundskontorskostnader är de direkta kostnaderna för förbundskontorets verksamhet: all förbundskontorsanställd personal, lokalhyra och andra förbrukningskostnader. Förbundskontorskostnaderna förväntas uppgå till 76,6 miljoner kronor 2014. De tre största kostnadsposterna för förbundskontoret är specialkompetens för utredningsarbete och framtagande av faktaunderlag inom förhandlingar, juridiska ärenden, hyresrättslagstiftning, energi, boendemiljö, internationella frågor och deltagande i statliga utredningar 15,7 miljoner kronor, kommunikation med medlemmar och vår omvärld samt påverkan på beslutsfattare och politiker 15,8 miljoner kronor, personalarbete, utbildning och rekrytering 7,8 miljoner kronor, IT-personal och ITkostnader på förbundskontoret 7,3 miljoner kronor. I förbundskontorskostnaderna ingår också förbundsstyrelsens möten och ledningskonferenser med förtroendevalda och anställda från både regioner och riksförbund. 5

Kostnadsökningar på grund av kollektivavtalsenliga löneökningar uppgår årligen till drygt en miljon kronor för riksförbundet. Det vill säga lönekostnaderna för befintlig personal på förbundet kommer att öka med drygt två miljoner kronor 2015-2016 och måste hanteras i kommande budgetar. I tabellen och diagrammet ovan finns ett tredje och ett fjärde kostnadsslag: projektmedel och utjämningsreserv. Projektmedlen, cirka 5 miljoner kronor per år, används till olika utvecklings-/ förbättringsprojekt i hela Hyresgästföreningen. Till exempel utvecklingsarbetet med kvällsöppen gemensam medlemsrådgivning i Helsingborg, den nya gemensamma medlemsrådgivningen i Uppsala, en ny folkrörelsestrategi och ett nytt IT-baserat arbetssätt vid dörrvärvning. Utjämningsreserven uppgår till drygt 3 miljoner kronor årligen och användandet beslutas av förbundsstyrelsen. Om utjämningsreserven inte används återbetalas pengarna till regionerna. Hyresgästföreningens ekonomi Snabba förändringar i omvärlden kan leda till krav på snabb omställning och användande av organisationens resurser, där förbundsstyrelsens satsning på Bostadslyftet är det senaste exemplet. Hyresgästföreningens prognoser och bedömningar av ekonomin framöver visar på både hot och möjligheter. Långsiktig ekonomisk prognos för 2014 2016 Hyresgästföreningens ekonomi är i dagsläget stark och möjliggör våra gemensamma extrasatsningar på Bostadslyftet, IT och opinionsbildning. Per sista december 2013 uppfyller vi samtliga våra ekonomiska mål som förbundsstämman beslutade om 2006. Däremot ser det svårare ut att nå målen framöver. I den långsiktiga ekonomiska prognos som Hyresgästföreningen tog fram 2013 framgår det att om inga förändringar genomförs kommer det samlade verksamhetsresultatet för Hyresgästföreningen åren 2014 2016 bli ett underskott på 219 miljoner kronor. Hälften av underskottet är planerat och avser de ovan nämnda kraftfulla extrasatsningarna på Bostadslyftet, IT och opinionsbildning som vi gör för att vi ska uppnå målen i Agenda 2016. Den andra hälften av underskottet måste hanteras i det ordinarie budgetarbetet. 6

Den långsiktiga prognosens främsta uppgift är att utgöra ett tidigt varningssystem för att visa på behovet av ekonomiska åtgärder. Om det finns behov av åtgärder ska de vidtas i det ordinarie budgetarbetet. Ekonomisk strategi mot 2016 Den nya ekonomiska strategin mot 2016 som förbundsstyrelsen tagit fram visar på flera hot mot vår ekonomi, men också på möjligheter. Hoten delas i strategin in efter hur farliga de är och hur påverkbara de är. Strategin fokuserar på de hot som bedöms vara farligast men som också i hög grad är påverkbara. Till dessa hör: kraftigt minskat medlemsantal; skandaler i media; ekonomiska felplaceringar av kapital minskar vår förmögenhet; svårt att attrahera kompetenta förtroendevalda, ledare och medarbetare; ändrad lagstiftning för hyresrätten, t ex slopande av förhandlingsrätten. Det stora hotet att Hyresgästföreningens intäkter riskerade att bli momspliktiga är nu undanröjt, tack vare ett intensivt påverkansarbete. Hyresgästföreningen står nu omnämnd i förarbetena till den nya momslagen som ett av momsundantagen. Hyresgästföreningen slipper därmed intäktsminskningar på uppemot 50 miljoner kronor årligen. Ett ej påverkbart hot är risken för en ny finanskrasch lika stor som den 2008, då värdet på våra tillgångar minskade med 70 miljoner kronor. Förutom hot finns det självklart även möjligheter för Hyresgästföreningens ekonomi framöver. Till dessa hör ökat medlemsantal, ökad avkastning på kapitalplaceringar, ökad samordning och effektivisering samt fortsatta inköpsbesparingar. Hyresgästföreningens ekonomi är just nu stark. Det är bra, eftersom vi ständigt ställs inför nya hot och krav på förändringar från vår omvärld. Förändringar som hotar att minska våra intäkter och öka våra kostnader. Riksförbundets verksamhet 2015 2016 I en värld där det är lätt att följa en organisations uttalanden och ageranden ökar behovet av samordning. Att vi är samstämmiga i våra budskap och vårt agerande är av avgörande betydelse för hur vi upplevs och hur vi lyckas. Genom samordning kan vi också bli mer kostnadseffektiva. Vi blir starkare som organisation. För att nå målen i Agenda 2016 vill förbundsstyrelsen beskriva några kritiska utvecklingsområden de kommande åren. Ökade krav på Hyresgästföreningens bostadspolitiska arbete Bostadsfrågorna är på snabb uppgång, både i media (se tabell nedan) och på den bostadspolitiska dagordningen. Det är en utveckling som vi kan räkna med kommer att fortsätta. Det kommer 7

att krävas stora insatser av oss och planeringsförutsättningar är små. Det är näst intill omöjligt att skåda in i framtiden för att kunna förutspå vilka frågor som blir aktuella, när det sker eller hur mycket det skulle kunna påverka Sveriges hyresgäster. Det kräver att vi har ett förbundskontor med resurser att agera snabbt, kraftfullt och inte minst samordnat med regioner och övriga organisationsled. Under 2013 tvingades vi till exempel att agera snabbt för att stoppa förslaget om individuella hyresavtal, marknadshyresdiskussionen tog ny och oväntad fart och kraven på förändringar på bruksvärdessystemet väcktes allt intensivare. Genom Bostadslyftet lägger vi en solid grund för en bättre samordning av vårt påverkans- och opinionsbildningsarbete. En bra samordning är avgörande eftersom frågorna måste drivas både lokalt och nationellt. Hyresgästerna vet bäst vad som behöver göras lokalt, medan riksförbundet driver det nationella perspektivet, bland annat i form av krav på förändrad lagstiftning. 2015 och 2016 kommer vi att behöva agera kraftfullt för att få igång byggandet av hyresrätter till rimliga hyror, öka inflytandet för hyresgästerna vid upprustningar och när förhandlingar och juridik inte räcker till måste vi också påverka fastighetsägarnas och kommunerans syn på hyran för att säkerställa rimliga hyresnivåer. Över hälften av landets kommuner saknar bostäder som unga har råd att bo i och 289 000 unga vuxna saknar egen bostad. Politikerna kommer att känna sig tvingade att agera och vi måste se till att det fattas rätt beslut. Det kommer att krävas insatser både kommunalt och nationellt. Det räcker inte med en aktiv kommunal bostadspolitik, det måste också till någon slags ekonomisk stimulans för att kunna bygga bostäder som vanliga människor har råd att bo i. I område efter område med eftersatt underhåll möter vi fastighetsägare som planerar och genomför renoveringar som alldeles för ofta slutar med höga hyreshöjningar. Hyresgästernas rättsliga möjligheter att påverka är alltför begränsade. Förutom att vi agerar bra lokalt måste riksförbundet också driva på för lagförändringar, som ger hyresgästerna ett starkare skydd. För att bli än mer slagkraftiga behöver vi samordna arbetet och användningen av de nya kanaler för påverkansoch opinionsbildningsarbete som de sociala medierna representerar. Ett arbete som tack vare Bostadslyftet nu är inlett på bred front och som kommer intensifieras framöver. Samordning för framgång Internt behöver vi fortsätta att samordna våra processer så vi får gemensamma arbetssätt och kan ha gemensamma IT-stöd för både förtroendevalda och anställda. Det gör oss samspelta och effektiva. Ett starkt förbundskontor som samordnar Hyresgästföreningens arbete ökar möjligheten att förbättra förutsättningarna för hela Hyresgästföreningen, vilket framgick tydligt det senaste året. Under 2013 lyckades förbundskontoret till exempel avvärja hotet om moms på våra intäkter, en fråga som hade fått ödesdigra konsekvenser för Hyresgästföreningen om vi inte hade lyckats. Regionernas förväntningar på förbundskontoret att hålla ihop och ta fram bra gemensamma faktaunderlag ökar. Hyresgästföreningen förväntas ofta tycka något inom många olika områden och ingen region har resurser nog att täcka in specialistkompetens inom alla dessa områden. Genom förbundskontoret kan regionerna få bra faktaunderlag och tydliga ståndpunkter att kommunicera. Det gör oss starkare både nationellt och i den lokala debatten. 8

På förbundsstyrelsens uppdrag samordnar riksförbundet förhandlingsarbetet i Hyresgästföreningen. Under förhandlingstider har förhandlingsorganisationen på riksförbundet och regionerna avstämningsmöten varje vecka. Samordningen syftar till att nå ett så bra förhandlingsresultat som möjligt och begränsa hyreshöjningarna. Ett annat område där samordning är verksamhetskritiskt och kostnadseffektivt är våra ITlösningar. Under 2013-2014 har stora satsningar gjorts på gemensamma IT-stöd. Ett exempel är utvecklingen av ett nytt ärendehanteringssystem som är en förutsättning för att klara av både förhandlingsrollen och servicen till våra medlemmar. Ett annat är vårt intranät, Bosse, som underlättar samarbetet mellan anställda och förtroendevalda. Under 2014 införs helt nya IT-stöd för att digitalisera och effektivisera medlemsrekryteringen. Under året inleds också en stor satsning på modernare medlemskommunikation. Vi inför ett lojalitetsprogram i syfte att stärka relationen med medlemmarna så att fler stannar kvar längre och förvaltningsenkäter som ger oss bättre underlag i hyresförhandlingarna. Vidare ska efter önskemål från regionerna en ny gemensam extern webbplats (www.hyresgastforeningen.se) tas fram och närvaron i sociala medier både öka och förbättras. Samordning sparar miljoner Hyresgästföreningen som helhet sparar 10-tals miljoner kronor årligen genom gemensamma inköp, samordning och effektivisering jämfört med om inget hade gjorts. Hyresgästföreningens verksamhetskostnader har tack vare detta bara ökat med 3 % sedan 2002. Inflationen eller prisökningarna i samhället har under samma period varit 17 %. Samtidigt som vi gjort dessa stora besparingar har verksamheten förbättrats. Några av de större årliga miljonbesparingarna sedan Hyresgästföreningen blev en juridisk person: gemensam upphandling av autogirodragningar, gemensamma inköp av telefonkatalogannonser, gemensamt medlemsregister i Örebro, gemensamt lönekontor i Gävle, gemensam upphandling av revision och försäkringar förvaltningsavgifter och räntevillkor på våra kapitalplaceringar och gemensam telefonväxel i Stockholm. Till detta kan läggas många andra besparingar tack vare gemensamma inköp, samarbete och effektviseringar. Förutom rena kostnadsbesparingar ger samordning också andra fördelar. En gemensam växel innebär ökad kvalitet och vi blir en tydligare organisation för de som ringer oss. Gemensamma inköp och kapitalplaceringar ger stordriftsfördelar i förhandlingarna med leverantörerna och minskar den totala nedlagda arbetstiden för anställda i Hyresgästföreningen, eftersom arbetet görs på ett ställe och inte på tio. Det gemensamma medlemsregistret i Örebro har under 2013 tack vare sitt nya uppdrag, att ge övergripande juridisk rådgivning till icke medlemmar, lyckats värva 2 275 nya medlemmar eller var femte person som ringde in. Den nya samordnade nationella rådgivningen i Uppsala som startat sitt arbete 2014 kommer innebära både snabbare och bättre service till medlemmarna. 9

Slutsatser och förbundsstyrelsens förslag För att Hyresgästföreningen ska nå de mål som förbundsstämman lagt fast i Agenda 2016, klara av de stora utmaningar som det snabbt ökade intresset för bostadsfrågorna i Sverige för med sig och för att riksförbundet ska leva upp till sitt uppdrag enligt stadgarna anser förbundsstyrelsen att vi måste: 1. Stärka Hyresgästföreningens påverkans- och opinionsbildningsarbete samt förbättra samordningen av det arbetet för att klara de ökade kraven på vårt bostadspolitiska arbete. 2. Öka samordningen i Hyresgästföreningen genom gemensamma arbetssätt, utveckling av gemensamma IT-system för förtroendevalda och anställda i hela landet, för att effektivisera och spara på våra resurser. Därför föreslår förbundsstyrelsen att förbundsavgiften 2015-2016 oförändrat ska vara 22 procent, varav 20,8 procentenheter avser nationell avgift och 1,2 procentenheter avser investeringsavgift. 10