Nätverksarbetet inom regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar

Nätverksarbetet inom regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Slutrapport från nodledarna Elin Blume Lisbeth Lindahl Leif Wikman Britt Östlund Bo bra på äldre dar är ett regeringsuppdrag som leds av Hjälpmedelsinstitutet fram till december 2012. Syftet är att stimulera till kreativitet, utveckling och nytänkande av bostäder och boendemiljöer för äldre.

Förord Bo bra på äldre dar är ett regeringsuppdrag som leds av Hjälpmedelsinstitutet (HI) fram till december 2012. Syftet är att stimulera till kreativitet, nytänkande och utveckling av bostäder och boendemiljöer för äldre. För att uppnå det har stöd getts till kommuner med projektidéer i enlighet med syftet. HI startade fyra nätverk i landet med målet att skapa ökad samverkan mellan och inom kommuner, bygga upp kompetens kring bostäder för äldre och underlätta ett strategiskt arbete med boendefrågor för äldre. För varje nätverk utsågs en nodledare. HI valde att utse nodledare med olika bakgrund och kompetens. Britt Östlund är docent i rehabiliteringsteknik och ansvarig för Äldre och designprogrammet vid Lunds universitet. Lisbeth Lindahl är fil dr vid FoU i Väst/GR (Göteborgsregionen) och forskar kring frågor kring hur samhället möter behov hos den äldre befolkningen. Elin Blume är utvecklingsledare vid enheten för bostadsfrågor vid länsstyrelsen i Stockholms län och arbetar med bostadsförsörjningsfrågor. Leif Wikman är konsult med inriktning på stöd till kommuner och fastighetsägare vid planering av trygghetsbostäder och bostadsområden med många äldre. Vi ser det som en styrka att vi har olika bakgrund. Det gör att vi ser på problem och möjligheter ur flera perspektiv vilket ger större bredd i vårt arbete. I den här rapporten redovisar vi nätverksarbetet och våra slutsatser. Utvärderingen visar att nätverksprojektet har skapat bättre förutsättningar för de deltagande kommunerna att nå sina mål. Vi vill rikta ett stort tack till alla medverkande i nätverken som möjliggjort vårt arbete. Ni har inspirerat oss och varandra med olika infallsvinklar på området äldres boende. Vi vill även tacka vår uppdragsgivare HI som har gett oss möjligheten att vara nodledare. Ett tack går även till samrådsgruppen med SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), Boverket och Arbetsmiljöverket. Elin Blume Lisbeth Lindahl Leif Wikman Britt Östlund 2

Innehåll 1. Sammanfattning...4 2. Summary in English...6 3. Bakgrund...7 4. Syfte och mål...8 5. Deltagare...8 6. Genomförande och tidplan...9 Nätverk Syd...10 Nätverk Norr...12 Nätverk Väst...14 Nätverk Öst...16 7. Resultat...19 8. Utvärdering...21 9. Diskussion...22 10. Vad krävs för fortsatta nätverk?...24 Bilagor...26 3

1. Sammanfattning Inom ramen för regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar beviljade Hjälpmedelsinstitutet medel till kommuner för att delta i regionala nätverk under 2011 och 2012. Fyra nodledare utsågs med uppdraget att driva fyra regionala nätverk. Syftet var att verka för ökad samverkan inom och mellan kommuner; bygga upp kompetens kring bostäder och boendemiljö för äldre och att underlätta ett strategiskt arbete med boendefrågor för äldre. Denna rapport är en redovisning av nodledarnas uppdrag att skapa och driva nätverken under programtidens gång och undersöka förutsättningarna för fortsatt nätverksarbete. Fyra regionala nätverk har etablerats: Nätverk Syd, Nätverk Öst, Nätverk Väst och Nätverk Norr. Totalt omfattar nätverken drygt 50 kommuner och närmare hundra deltagare. Deltagarna representerade en tvärprofessionell grupp och var verksamma som chefer, utvecklare, projektledare och kommunstrateger. Grupperna var tvärsektoriella, tvärprofessionella, öppna och heterogena. Varje nätverk har genomfört 3-4 möten utifrån en gemensam struktur och tidplan utarbetad av nodledarna tillsammans. Innehållet i nätverksarbetet har anpassats till lokala förhållanden och till deltagarnas efterfrågan. Kommunerna har presenterat och med varandra diskuterat sina planer och projekt avseende äldres bostäder, föreläsare har bjudits in, studiebesök och framtidsverkstad har genomförts. De frågor som har diskuterats spänner över ett brett område från attityder, kommunstrategiska frågor och samhällsplanering till specifika frågor om metoder, tekniska lösningar och samverkansfrågor i kommunerna. Processen har därmed varit mångfacetterad samtidigt som det funnits en strävan efter helhetssyn och överblick över utvecklingen. Utvärderingen visar att den enskilt viktigaste framgångsfaktorn har varit att deltagarna, tack vare sina olika kunskaper, erfarenheter, yrkesområden och perspektiv, har haft stor utbyte av varandra. Den andra framgångsfaktorn är nodledarnas kompetens och arbetsinsats. Den tredje framgångfaktorn är att fler verksamheter utöver kommuner har varit involverade. Utvärderingen lyfter också fram att de fyra regionala nätverk som nu finns etablerade behöver fortsatt stöd för att inte riskera att upphöra och riskera att satsningar som har genomförts går om intet. 4

Förutsättningarna för ett fortsatt nätverksarbete är: att någon driver och samordnar nätverken, att någon äger frågorna långsiktigt på nationell nivå och fungerar som mottagare av resultaten, att finansiering finns för resor och kostnader i samband med genomförandet av nätverksträffarna, att relevanta aktörer med olika perspektiv i sakområden är involverade, med särskild tonvikt på kommunens strateger, att det finns tydligt mål och syfte, att avgränsningar görs geografiskt, tematiskt och i antal deltagare så att arbetet blir hanterligt. 5

2. Summary in English As part of the government commission "Growing Older Living Well SIAT (The Swedish Institute of Assistive Technology) granted funds to municipalities to participate in regional networks in 2011 and 2012. Leaders for four networks were appointed to operate the networks. The aim was to promote greater collaboration within and between municipalities; to build up expertise in housing and living environment for older populations, and to facilitate a strategic work on housing issues for older people. This report is a presentation of the result commissioned by the leaders of the networks. Four regional networks have been established: Network South, Network East, Network West and Network North. In total, the networks encompass more than 50 municipalities and nearly a hundred participants. The participants represented a multidisciplinary team and were working as managers, developers, project managers and strategists. Groups were multisectorial, multidisciplinary, open and heterogeneous. Each network has conducted 3-4 meetings based on a common structure and a schedule prepared by the leaders. The content of the network activities were adapted to local conditions and the participants' demand. The issues discussed cover a broad range from attitudes, local strategic issues and planning to specific questions about methods, technologies and collaboration issues in the municipalities. The processes has thus been multifaceted, while there has been a quest for general overview of the development. The evaluation shows that the single most important success factor has been that the participants, thanks to their different skills, experiences, professions and perspectives, have had major exchange of each other. The second success factor is the expertise and input given by the leaders. The third is that other organisations except for the municipalities have been involved. The four regional networks that are now established need continued support to keep these relationships long lasting. The prospects for continued networking requires an actor that will drive and coordinate the networks, that someone takes the issues along at the national level and act as a recipient of the results. Experiences show that it is important that all relevant actors involved in the municipal strategies are included; that the networks has clear goals and objectives; that the networks have boundaries geographically, thematically and concerning the number of participants to facilitate knowledge and decision processes within the networks. 6

3. Bakgrund Bo bra på äldre dar är ett regeringsuppdrag som leds av Hjälpmedelsinstitutet (HI). Satsningen startade under 2010 och pågår fram till december 2012 med en budget från regeringen på 50 miljoner kronor. Syftet med Bo bra på äldre dar är att stimulera kommuner till kreativitet, nytänkande och utveckling av bostäder och boendemiljöer för äldre. Inom ramen för uppdraget har HI fördelat pengar till kommunala förstudier om fysisk och regional planering, arkitekttävlingar och riktade uppdrag kring en flyttstudie, inventeringsverktyg och internationella utblickar. I samband med den andra utlysningsomgången av projektmedel tillkom idén om nätverk. Kommuner som inte erhöll stöd för sina projektansökningar erbjöds istället 100 000 kr för att delta aktivt i regionala nätverk. Under hösten 2011 tackade 18 kommuner ja till detta erbjudande. HI utsåg fyra nodledare för att driva fyra regionala nätverk. Även kommuner som hade beviljats stöd för olika projekt inom Bo bra på äldre dar erbjöds att delta i dessa. Sammanlagt har drygt 50 kommuner och ett tjugotal andra aktörer deltagit i nätverken. Urvalet av kommuner och den regionala indelningen har fastställts av HI. Nätverk Syd, Väst, Öst och Norr startade under hösten 2011 med syfte att: Verka för ökad samverkan inom och mellan kommuner Bygga upp kompetens kring bostäder och boendemiljö för äldre Underlätta ett strategiskt arbete med boendefrågor för äldre Nätverken har träffats under hösten 2011 och våren 2012. I samband med HI:s framtidskonferens i november 2012 har samtliga nätverk bjudits in till en gemensam träff. Vad är ett nätverk? Vad är speciellt för nätverk? Nätverk är ett begrepp som används i många olika sammanhang och är en relativt modern företeelse till skillnad från hierarkiska organisationer. Ett nätverk kan beskrivas som en struktur med enheter som är kopplade till varandra genom relationer och noder som tillsammans bildar ett nät. Enligt Nationalencyklopedin är en nätverksorganisation "en decentraliserad organisation som hålls ihop av olika relationer och kontakter, ofta utan att ha något egentligt centrum". Nätverksbegreppet används i många skilda sammanhang. Här handlar det 7

om sociala nätverk som har kommunicerat genom fysiska möten och via olika media. Sociala nätverk kan vara privata eller offentliga och dessutom mer eller mindre formella. De kan vara spontant uppkomna eller initierade av någon. De kan vara tillfälliga eller permanenta. Grundelementen i nätverk är att de vanligtvis bygger på informella kontakter, utan regler och stadgar, samt att de har skapats för att lösa ett visst avgränsat problem. Fördelar som brukar framhållas med nätverk i förhållande till mer formaliserade organisationer, är dess platta organisation, dess probleminriktade karaktär och det engagemang som ofta finns i informella sammanslutningar. 4. Syfte och mål Hjälpmedelsinstitutet gav i juli 2011 uppdraget till oss fyra nodledare att medverka i en uppstart av fyra regionala nätverk för boendeplanering och utbyte av erfarenheter gällande boende och boendemiljöer för äldre. Nodledarnas uppgift var att hålla ihop medverkande kommuner i nätverken, ordna möten och planera för innehållet i dessa möten. I uppgiften ingick också ett introduktionsmöte för nodledare, att hålla fortlöpande kontakt med HI, sprida information och att redovisa resultatet från det här projektet. Målet har varit att driva nätverket under programtidens gång och att undersöka förutsättningarna för ett fortsatt nätverksarbete. 5. Deltagare Deltagare i nätverken har varit de organisationer som har sökt medel från Bo bra på äldre dar och beviljats projektmedel, alternativt enbart fått medel för medverkan i nätverk. Representanter från dessa organisationer är verksamma i kommunala förvaltningar såsom äldreomsorg, socialtjänst, kommunledning, administration/medborgarservice eller samhällsplanering. I nätverken medverkar kommunala bostadsföretag, kommunalförbund, högskola eller universitet, länsstyrelse, ideella föreningar och konsulter. Deltagarna representerar en tvärprofessionell grupp och är verksamma som chefer, utvecklare, projektledare med mera. Grupperna är tvärsektoriella, tvärprofessionella, öppna (nätverksmedlemmarna förändrades över tid) och heterogena. Vi har aktivt försökt uppmuntra till att bredda deltagandet till att inkludera olika förvaltningar och organisationer. 8

6. Genomförande och tidplan Nodledarna har haft mycket kontakt med varandra under projektets gång. Vi har haft fem två-dagarsmöten. För avstämningar och samordning mellan nodledarmöten har över 400 e-postmeddelanden och ett stort antal telefonsamtal utväxlats mellan nodledarna samt mellan nodledarna och HI. Den 29-30 augusti 2011 i Göteborg var det första nodledarmötet. Där deltog förutom nodledarna och HI även Boverket och Arbetsmiljöverket. Nodledarna utarbetade en gemensam struktur för nätverksmöten och gjorde en strategisk projektplanering innehållande nodledarnas samordningsroll i nätverken, medverkande kommuners roll, samarbetsformer mellan nodledare, informationsutbyte, rapportering, dokumentation, forskningsanknytning och externa samverkanspartner. Den 12-13 januari 2012 i Stockholm genomfördes det andra nodledarmötet. Där gjordes en avstämning av utvecklingen i de fyra nätverken. Uppdraget till utvärderingen av nätverken togs fram. Praktiska frågor om kommunernas avrapportering avhandlades med HI. En diskussion påbörjades om hur nätverken ska fortleva efter projekttidens slut. Andra dagen deltog SKL och gav sin syn på bostäder för äldre. Med SKL fördes även en diskussion om nätverkens fortlevnad. Den 16-17 april 2012 i Luleå var det tredje nodledarmötet. Förutom redovisning från respektive nätverk lades strukturen upp för den gemensamma rapporten. Planering startades för ett gemensamt nätverksmöte i anslutning till framtidskonferensen hösten 2012. Preliminära resultat från utvärderingen redovisades. Vad som händer med nätverken efter programtidens slut diskuterades. HI deltog dag två. Den 7-8 juni i Lund genomfördes det fjärde nodledarmötet. Där planerades och programsattes det gemensamma nätverksmötet i november 2012. Nätverksrapporten författades och utvärderingens resultat arbetades in i den. HI deltog dag två. Den 12-13 juni 2012 i Oslo skedde ett möte med samrådsgruppen. Där redovisades och diskuterades slutsatserna från nätverksrapporten. HI gjorde en resumé över projekten i Bo bra. Därefter hade vi en dialog med samrådsgruppen om hur Bo bra-programmets resultat kan förvaltas och föras vidare, vilket även inkluderade nätverken. Det besked som lämnades var att det är mycket osäkert om nätverken kommer att kunna leva kvar efter projektets slut. Detta gäller såväl frågan om finansiering som huvudmannaskap för nätverken. Även om Boverket och länsstyrelserna har i 9

uppdrag att arbeta med bostadsförsörjning är det inte självklart att nätverken ska rymmas i detta. Bostadsfrågan är inte heller ett prioriterat område för SKL i år. Dag två arrangerades ett seminarium om boendemöjligheter för äldre i Oslo. Organisering av nätverken Inledningsvis arbetade vi fram en gemensam struktur för nätverksträffarna med ett innehåll som tillät en anpassning till lokala förhållanden (Se figur 1). Figur 1. Bo bra på äldre dar - preliminär tidplan och upplägg av nätverksträffar September November 2011 2012 OKT träff 1 NOV träff 2 FEB träff 3 MAJ träff 4 HÖST träff 5 Fortsättning Formera nätverk (syfte, mål osv) Inspirationsföredrag Samverkan i kommunen Inventering av dagens och morgondagens behov i kommunen Analys och problemformulering Strategier för framtiden, hur kan arbetet bedrivas i kommunen (Riktlinjer för bostadsförsörjning) Förankring av strategier i kn Inför slutrapport Fortsättningen Ev gemensam träff för de fyra regionala nätverken Nätverk Syd Nätverk Syd har haft fyra sammankomster under perioden september 2011 maj 2012. Arbetet har skett parallellt och vid två tillfällen i samverkan med ett annat nätverk som också skapats inom ramen för ett Bo bra på äldre dar projekt, nämligen Skåne bygger för framtidens äldre. Detta nätverk kallas Referensgrupp Syd och består av 24 äldre bostadskonsumenter och opinionsbildare som verkar för ökad delaktighet i bostadsplaneringen och som själva har initierat eller försökt få stöd för nya bostäder för äldre eller kollektivhuslösningar. Arbetet i Nätverk Syd har utvecklats på följande sätt: 10

Den 30 september 2011 träffades nätverket för första gången på Designcentrum i Lund. Åtta kommuner deltog varav tre vidtalats att medverka trots att de inte hade medel från Bo bra på äldre dar, de hade inte sökt, utan tillfrågats att vara med på grund av sitt framsynta arbete med äldreboendefrågorna. Hit hör Helsingborg, Höganäs och Tomelilla. Länsstyrelsen i Skåne län deltog också denna gång men fick senare prioritera bort dessa frågor från sin agenda. Målsättningen vid detta möte var att skapa en social atmosfär som tillät ett öppet kommunikationsklimat och möjligheter till utbyte av erfarenheter. Mötet inleddes med en lunch vilket sedan kom att bli regel vid varje möte. Forskarna bidrog med en inspirationsföreläsning om de samhällsförändringar som bidragit till att sätta äldreboendefrågan på agendan. Därefter diskuterades kommunernas förväntningar på nätverket. Förväntningarna bestod bland annat av att få ta del av andras erfarenheter om hur andra kommuner arbetar med trygghetsbostäder, utveckla möjligeter till samverkan, konkretisera idéer, fördjupa sig i boendeplaneringsfrågor för äldre, få kunskap och nya idéer och även att på sikt utveckla kontakter med andra aktörer. Den 8-9 november 2011 träffades nätverket för andra gången. Denna gång medverkade sexton kommuner och Kommunförbundet i Skåne. Kommunerna hade förberett sig genom att sammanställa information om befolkningsutvecklingen och bostadsförsörjningen i den egna kommunen. Med det som utgångspunkt kom man att under den första dagen bearbeta kommunernas olika situation i mindre grupper. Under dag två diskuterades hur man skulle kunna ta ett steg vidare, vilka lösningar och idéer som fanns. Eva Adolfson från Helsingborg bidrog med ett föredrag om hur de gör för att fånga äldre människors krav och behov på bostäder. Kvällen ägnades åt en gemensam middag. För att få svar på sina mest angelägna frågor gav Nätverk Syd ett uppdrag till Referensgrupp Syd. Man önskade få svar på följande frågor: Hur skapar man ett bra boende för äldre i det bestående bostadsbeståndet? Vilka hinder finns för ett oberoende liv? Hur skapar man bra medborgardialog? Kan alla åldrar medverka? Referensgruppen kom att genomföra detta uppdrag vid sin träff den 7 december. Den 7-8 mars 2012 medverkade nätverket i en framtidsverkstad tillsammans med Referensgrupp Syd. Totalt 31 personer deltog under ledning av Eva Broms. Syftet med framtidsverkstaden var att finna ut hur man kan skapa gemensamma processer - kommuner och äldre medborgare - för att kunna påverka bostadsplaneringen och vad vi kan vinna på äldres medverkan? Resultatet skulle bli konkreta idéer som kommunerna kunde ta hand om och som också kunde rapporteras vidare till HI och till regeringen. Resultatet finns publicerat i rapporten: Södra Sverige bygger för framtidens äldre. 11

Framtidsverkstaden var upplagd så att första dagen inleddes med att formulera problemen och vilka problem som skulle prioriteras. Vi fortsatte med att fundera på olika lösningar för dessa prioriterade problem. Den andra dagen handlade om konkreta handlingsplaner. Vi formulerade utvecklingsområden och gjorde planer. Vad ska vi göra? Vilka aktörer? Hur bjuda in? Första steget? Den 9 maj 2012 träffades nätverket för att utvärdera det egna nätverksarbetet, framtidsverkstaden och diskutera forskarnas slutsatser i den preliminära slutrapporten till Hjälpmedelsinstitutet. Samtliga kommuner deltog. Denna gång stod Helsingborgs kommun som värd som ett första steg att låta kommunerna själva ta mer ansvar för nätverket och träffarna. I en enkät som nodledarna skickade ut till kommunerna i april 2012 visade det sig att ungefär hälften ville fortsätta i ett nätverk medan andra var mera tveksamma. Man såg ett särskilt värde i att kunna utbyta erfarenheter och idéer, göra studiebesök och se goda exempel, få input från forskningen och att mötas över kommun- men också förvaltningsgränser. Man menade att nätverkandet kan vässa det lokala arbetet. Öronmärkta pengar har varit bra för att kunna fokusera just på dessa frågor. Nätverk Norr Nätverk Norr har haft fyra möten under perioden oktober 2011- maj 2012. I nätverket ingår kommuner i Norrland från Hedemora i söder till Luleå i norr. Som alltid är avstånden en hämsko på möjligheterna att interagera. Det är 80 mil mellan sydligast och nordligast kommun. Efter ett första tvådagarsmöte i Örnsköldsvik beslutade vi att hålla våra möten på Arlanda. 18-19 oktober 2011 hade nätverket sitt första möte. Vi valde att hålla till i Örnsköldsvik mitt i Norrland för att begränsa restiderna till max 5 timmar. Vi valde också att göra det som ett lunch-till-lunchmöte för att ge möjlighet att träffas och lära känna varandra över en bit mat på kvällen. Sex kommuner och totalt 13 personer deltog vid denna uppstart av nätverket. Från HI deltog Stig Dedering som kom att fungera som en länk mellan nätverket och HI. De flesta från äldreomsorgen och någon enstaka från kommunens samhällsplanering och från allmännyttan. Mötet inleddes med lunch i stadshuset. Därefter startade mötet med genomgång av syfte och mål med nätverket och kommunerna lämnade synpunkter och förväntningar på nätverket. De bestod av möjligheter att med likasinnade i andra kommuner diskutera för- och nackdelar med olika boendeformer för äldre; flyttmönster; hur hantera byapolitik i äldre- och bostadsfrågor; vikten av definitioner på de olika bostadsformerna för äldre; bostadsanpassning; lagstiftningens begränsningar, möjlighet att påverka regeringen via nätverket; och 12

samlokalisering av olika former av bostäder för äldre. Sedan höll Ingela Sedin-Nilsson från Teknik för Äldre en inspirationsföreläsning om hur teknikstöd kan användas för att ge en både funktionell och estetisk helhet. Andra dagen började med att den kommun som hunnit längst, Luleå, beskrev sitt projekt som underlag för en diskussion om projektarbete. Därefter gav de andra kommunerna en kort beskrivning av vad de planerar att göra i sina projekt. Nätverksmötet avslutades med en hemläxa att till nästa gång ta med samhällsplanerare i kommunen. Vi bestämde också att i fortsättningen hålla dagmöte på Arlanda och därigenom korta restiderna till under 2 timmar för de flesta. 25 november 2011 träffades nätverket för andra gången. Den här gången medverkade sju kommuner och totalt 15 personer. Några kommuner hade gjort sin hemläxa och fått med samhällsplanerare. Temat för nätverksmötet var Hur arbetar vi med glappet äldres behov och demografin bebyggelsen. En kommun, Umeå, som precis färdigställt en rapport om bostadsförsörjning för den växande äldregruppens behov berättade om sitt projekt som underlag för temadiskussionen. Efter lunch redovisade kommunerna hur långt de hunnit i sina projekt och fick återkoppling från nätverket. Innan dagen avslutades diskuterades hur man vill utveckla nätverket. En viktig del ansågs vara att använda nätverket för att nå regeringen med synpunkter på maxtaket på 5 000 kr i bostadstilläget för pensionärer och att bostadsanpassningsbidrag bör ges även till fastighetsägare. Den osäkerhet nätverksdeltagarna kände i hur kommunerna kan hantera nya allbolagen och vilka ägardirektiv kommunerna kan ge till sina fastighetsbolag togs upp vid nästa möte. 24 februari 2012 höll nätverket sitt tredje möte. Nu deltog 10 kommuner och 23 personer. Det fanns två teman den här gången Allmännyttan och affärsmässighet samt Oberoende liv och gemenskap i boendet. Peter Wallberg från SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag) berättade om lagen om allmännyttiga kommunala aktiebolag och dess krav på affärsmässighet och hur kommunerna kan hantera det för att uppnå samhällsnytta. Det ledde till många frågor och förslag att ta med sig hem. Eftermiddagen ägnades åt innehållet i boendet när Kerstin Kärnekull berättade om hur man i tillgängliga boenden för äldre kan skapa värdighet, livsglädje och gemenskap. Bl.a. berättade hon om ny forskning som visar att äldre som medverkat i seniorträffar var mindre beroende av daglig hjälp i två år efteråt. 11 maj 2012 skedde det fjärde nätverksmötet. 10 kommuner och 17 personer deltog. Dagens tema var Aktuellt i projekten och i andra nätverk. Eftersom det var sista nätverksmötet hade vi stor genomgång av alla projekten; hur lång man hunnit, problem man stött på, mottagandet från 13

kommunledning och politiker samt vad som kommer att hända efter programtidens slut. Nätverksdeltagarna var aktiva med synpunkter, frågor och förslag. Efter lunch hade vi bjudit in Elin Blume, nodledare för Nätverk Öst, som berättade om arbetet där och vilka projekt de arbetar med. Hon gav också en inblick i bostadsförsörjningslagen och de förändringar som är på gång. Därefter diskuterades framtidskonferensen i november och ett gemensamt nätverksmöte i samband därmed. Som avslutning berättade Leif Wikman om ett nystartat projekt om bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare som initierades vid första nätverksmötet. Nätverk Väst Nätverk Väst har träffats vid tre tillfällen under perioden oktober 2011-maj 2012. Nätverksdeltagarna kom från Laholm i söder, till Dals Ed i norr och Lidköping i öster. Vid det första mötet bestämdes ramarna för fortsatta träffar där en idé om att de deltagande kommunerna skulle agera värdkommun kom upp. Den första träffen ägde rum den 27 oktober 2011på Hotel Novotel för att vara i närheten av det studiebesök som skulle avsluta dagen. Vid mötet medverkade 10 personer som representerade fem kommuner, en FoU-enhet och en externkonsult. Syftet med nätverket var: erfarenhetsutbyte, ett forum för både strategiska och mer specifika frågor. Inför den här träffen fick varje deltagare i uppgift att förbereda en kort presentation enligt följande: Ta gärna med några foton på din kommun och berätta lite om din kommun: antal invånare, ÄO-kostnader, antalet äldre kommuninvånare (65+, 75+) Berätta om hur kommunen ser ut när det gäller stad, tätorter och bebyggelse. Har ni något projekt på gång som rör äldres boende? Alla som närvarade hade förberett en presentation enligt instruktionen. En stor del av tiden ägnades åt kommun-och projektpresentationerna. Deltagarna representerade olika sektorer, yrkesgrupper och kommunstorlekar. I en mindre kommun fanns det exempel på privata initiativ till trygghetsbostäder medan det i en större kommun planerades för en införandet av en modell. Skillnader i förutsättningar och planeringsmodeller mellan kommunerna diskuterades. Jan Paulsson, f d professor vid Chalmers Tekniska högskola höll en historisk exposé över äldreboendets utveckling från 1896 och framåt, där 14

såväl arkitektoniska som socioekonomiska aspekter beskrevs. Sen tog vi en promenad till Majviken för ett studiebesök på Next Step Living. Det är ett livsstilskoncept som kännetecknas av en satsning på stora gemensamhetslokaler samt en anställd aktivitetsvärdinna i ett hus som det allmännyttiga Bostadsbolaget äger och förvaltar. Hyreshuset hyser både äldre och yngre personer. Mötet avslutades med att diskutera form och innehåll för de fortsatta nätverksträffarna. Gruppen ansåg att det var för ont om tid för att hinna med ett ytterligare möte innan årsskiftet, varför decembermötet utgick. Datumen för två nätverksträffar under våren bestämdes. I samband med att vi diskuterade den långsiktiga fortlevnaden av nätverk bestämdes det att kommunerna kunde turas om med att bjuda in nätverket och agera värdkommun. Studiebesök upplevdes som ett värdefullt inslag. Teman för fortsatta diskussioner var: undersökningar om hur äldre vill bo - är det någon idé att fråga yngre äldre? En annan fråga var internationella utblickar. Skulle man kunna fortsätta i ett gemensamt EUprojekt kanske? Den andra träffen i nätverket genomfördes den 10 januari 2012 i Härryda kommun. Det var 18 personer som medverkade då, inklusive Tomas Lagerwall från Hjälpmedelsinstitutet. Deltagarna representerade åtta kommuner, ett kommunalt bostadsbolag samt ett kommunalförbund. Upplägget på mötet hade planerats i samarbete mellan Härryda kommun och nodledaren. Dagen inleddes med att Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR, berättade om projektet Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre som en inledning inför Härrydas presentation. Därefter berättade fyra representanter från Härryda hur bostäder planeras i kommunen: Kristina Englund, André Berggren, Jonas Lundqvist och Zeljko Skakic. Som nästa punkt gavs lägesrapporter från projekten i de andra kommunerna och Tomas berättade om senaste nytt från regeringsprogrammet. Som avslutande punkt besökte vi ett nytt särskilt boende - Hönekulla gård - som ligger belägen i närheten till Mölnlycke centrum. Tjörn anmälde sig preliminärt som värdkommun för nästföljande träff. Den tredje nätverksträffen genomfördes den 3 maj på Tjörn. Parallellt med detta möte hade Hjälpmedelsinstitutet planeringsdagar med kansliet för Bo bra på äldre dar, vilket medförde att delar av programmet genomfördes gemensamt och vi blev en större grupp. För övrigt hade träffen planerats i samarbete mellan nodledaren och representanter från Tjörns kommun. Detta fick till följd att vi även la in en föreläsning om tillgänglighet och universell design. Det var 18 personer som medverkade som representerade 8 kommuner, två kommunala bostadsföretag och ett kommunalförbund. Det var tre personer som medverkade för första gången vid den här träffen. Den här gången lades även en kvällsaktivitet in med guidning på Dyrön, räk- 15

kryssning och möjlighet till övernattning på den konferensanläggning där mötet hölls. Representanter för Tjörns kommun berättade om hur de planerar bostäder för äldre samt vad de hade gjort inom ramen för projekt Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre. Alla i nätverket gav en kort lägesrapport utifrån sina projekt. Teman som diskuterades var den nya lagen om affärsmässighet i allmännyttan, utformning av trygghetsbostäder, otillgänglighetens konsekvenser och annat smått och gott. Arkitekt Karin Månsson föreläste om tillgänglighet och universell design. Frågan om fortsatta nätverksträffar och en gemensam träff med de andra nätverken i landet togs upp och genererade ett visst intresse. En majoritet av gruppen var positiva både till en nätverksträff till hösten och att vi undersökte möjligheter till fortsatta nätverksträffar. Som sista punkt på agendan gjordes ett studiebesök på det särskilda boendet Tubberöds hus som drivs som intraprenad. Nätverk Öst Nätverk Öst har träffats vid fyra tillfällen under oktober 2011 till april 2012. Nätverk Öst hade sin första nätverksträff i Stockholm i slutet av oktober 2011. Uppslutningen var stor och det kom deltagare från alla kommuner utom en. Sammanlagt var vi 19 personer. Vi började med lunch och avslutade med lunch dagen därpå för att få tid till en gemensam middag på kvällen med syfte att lära känna varandra. Vid första träffen fick vi alla presentera oss för varandra och Stig Dedering från HI gav oss en historisk exposé över bostäder för äldre. Vi gick igenom våra förväntningar på nätverket och alla fick diskutera i bikupa vilka förväntningarna var. I grova drag var förväntningarna att just få träffas och byta erfarenheter med varandra och få ett kontaktnät, att få ta del av aktuell kunskap och forskning i ämnen som rör äldres boende och samhällsplanering i stort, att ta del av metoder för att arbeta med strategisk boendeplanering och ta del av hur andra i nätverket arbetar. Dag två gjorde Elin Blume en genomgång över strategisk boendeplanering och metoder för att arbeta med riktlinjer för bostadsförsörjning i kommuner. Utifrån den gemensamma strukturen som vi nodledare arbetat fram tillsammans med allas förväntningar planerade vi sedan gemensamt en struktur för upplägg och innehåll av nätverksträffarna. En viktig del i nätverksträffarna var att alla gavs möjlighet att presentera sitt arbete för att lära av varandra och känna delaktighet. 16

Vid den andra nätverksträffen i december 2012 bjöds vi in av nätverksdeltagaren Kerstin Kärnekull till kollektivhuset Färdknäppen i Stockholm. Detta var uppskattat av deltagarna och dagen började med hembakta bullar i kollektivhusets gemensamma matsal där Kerstin även berättade om kollektivhusets tillkomst. Därefter fick vi en rundvandring i huset. Vi var 19 personer vid denna träff. Under dagen fick vi presentationer av projektet från villa till vad? av Tierps kommun samt presentation av situationen för äldres boende i Stockholms stad av kommunen och det allmännyttiga bostadsbolaget Micasa. Tore J Larsson, professor vid KTH hade bjudits in som inspirationsföreläsare och pratade på temat måste vi ålderssegregera. En presentation utgick på grund av sjukdom vilket gav utrymme för en spontan diskussion kring trygghetsboende och hur man tänker kring det i olika kommuner. Vi kom även in på en diskussion om vad som leder till framgång. Så inför den tredje nätverksträffen fick samtliga en uppgift att läsa några strategier kring hur kommuner arbetar med strategisk boendeplanering att ha som inspiration till en diskussion om framgångsfaktorer. Martin Holmberg på Micasa, ett av Stockholms stads allmännyttiga bostadsföretag bjöd in oss att hålla tredje nätverksträffen i deras lokaler. 22 deltagare närvarade. Dagen startade med en inblick i hur Micasa arbetar med bostäder för äldre. Vid denna träff var fokus tillgänglighet. En doktorand vid KTH som är knuten till Micasa berättade om tillgänglighet i hygienutrymmen. En person anställd på Micasa berättade om en inventering och klassificering av fastigheter efter tillgänglighet. Från Mjölby kommun fick vi en presentation av tillgänglighet i livet ur ett bredare perspektiv. Vi fick även ta del av ett projekt i Stockholms stad som haft fokus på rum för hälsa och hur man skapar en trivsam måltidsmiljö i ett äldreboende. Från Enköpings kommun fick vi ta del av deras planering av ett förvaltningseffektivt vårdboende, Y-hus. Vi avslutade dagen med att diskutera framgångsfaktorer i arbetet med den strategiska boendeplaneringen. Några nyckelbegrepp som framkom var; samverkan, förankring och delaktighet. Men även att planering för äldres boende är en fråga för kommunledning och planerare och inte enbart för den sociala förvaltningen. Lite praktiska frågor kring nätverk, finansiering, utvärdering och kommande träff kom även upp vid detta tillfälle. Fjärde nätverksträffen hade vi i april och denna gång var vi på Länsstyrelsen i Stockholm. 17 personer deltog vid detta tillfälle. Botkyrka kommun berättade om framtida satsningar kring boende för äldre, Surahammars kommun presenterade resultat av en enkätundersökning om äldres bostadsbehov och Mjölby kommun presenterade deras arbete med 17

ombyggnation av en lokal och ett bostadshus till trygghetsbostäder. Vi fick även ta del av konsultbolaget Kabooms studie om planering för äldres boende inom det befintliga bostadsbeståndet som ett alternativ till nyproduktion av bostäder. Kerstin Kärnekull berättade om en internationell studie om boende för äldre som pågår och Tomas Lagerwall från HI berättade om framtiden för Bo bra på äldre dar och den planerade framtidskonferensen. Som inspirationsföreläsning hade Lars Malmgren från utvecklingsbolaget Bygga & Bo i förening bjudits in. Han redovisade för hur man kan bostadsförsörjningsplanera med en cost-benefit analys. Utgångspunkten var vad det kostar för en kommun att inte bygga trygghetsbostäder. Avslutningsvis summerade vi nätverksarbetet med dess nuvarande upplägg och lämnade över stafettpinnen till alla deltagande. 18

7. Resultat Under den relativt korta projekttiden har fyra regionala nätverk etablerats. Vi nodledare har lagt upp programmen för nätverksmöten så att de ska vara stimulerande och bidra till lärande. Varje nätverk har genomfört 3-4 möten under det dryga halvåret som vi haft till förfogande. Vid nätverksmötena har deltagarna utbytt erfarenheter och diskuterat olika aspekter av boendeplanering för äldre. Alla deltagare har fått presentera sitt projekt och sina frågeställningar och fått gensvar från sitt nätverk För att få input utifrån har inspirerande föreläsare inbjudits som gett idéer till fortsatt utveckling. Studiebesök har också genomförts inom ramen för nätverken. Bra exempel på samverkan inom och mellan kommunerna har lyfts fram och diskuterats. Antalet deltagare i nätverken har utökats med tiden allt eftersom att fler erhöll stöd från Bo bra på äldre dar. Det fanns en viss tveksamhet från vår sida till att ta in nya kommuner/aktörer i nätverken, eftersom tiden var knapp och vi befarade att detta skulle försvåra gruppdynamiken. Men resultatet visar att även de kommuner som kommit med sent uppger sig ha haft stor nytta och glädje av nätverket. För deltagarna som var med från början, har nya deltagare som kommit med andra infallsvinklar, varit en tillgång. Totalt sett har 69 aktörer deltagit, se tabell 1. Tabell 1. Antal kommuner och andra aktörer* som medverkar i nätverken. Nätverk Norr Nätverk Väst Nätverk Öst Nätverk Syd Totalt Antal kommuner 10 14 11 15 50 Andra aktörer 1 2 5 11 19 Totalt 11 16 16 26 69 * Till andra aktörer räknas kommunförbund, forskargrupper, kommunala bostadsbolag, privata företag, pensionärsorganisationer, opinionsbildare. Några kommuner har deltagit utan att ha haft finansiering från Bo bra på äldre dar. Tabell 2 visar hur många kommuner som har haft finansiering från Bo bra på äldre dar. 19

Tabell 2. Antal kommuner i nätverket med nätverksfinansiering och/eller projektmedel från Bo bra på äldre dar. Nätverk Norr Nätverk Väst Nätverk Öst Nätverk Syd Totalt Nätverksfinansierade 4 1 6 7 18 Antal kommuner 5 13 4 1 23 med projektmedel Både nätverks- och 5 5 projektfinansierade Totalt 9 14 10 13 46 Nätverken är unika eftersom de innehåller olika professioner från kommunala och andra organisationer. Vanligt är annars olika nätverk för olika professioner. Tabell 3 visar bredden på representation i nätverken. Trots variationen var den övervägande delen av deltagarna kvinnor. Dessutom var de flesta verksamma inom socialtjänsten. Tabell 3. Nätverkens deltagare uppdelat på genus och sektorer. Sektorer Kvinnor Män Totalt Socialtjänst/äldreomsorg 48 8 56 Samhällsplanering 12 4 16 Övriga 15 12 27 Totalt 75 24 99 20