We are Survivors En målgruppsstyrd informationsinsats om hiv, riktad till nyanlända migranter. En komplettering av Folkhälsomyndighetens nationella informationsinsats om hiv idag 2015. Namn: Farhad Mazi Esfahani Datum: 2015-12-14 1
Bakgrund Kunskapen om testning som prevention har ökat i och med att evidensen kring praktiken har stärkts genom gedigna studier de senaste 10 åren Studier som HPTN 052-studien och Partner studien. Smittskyddsinstitutets kunskapsunderlag från 2013 Smittsamhet vid behandlad hivinfektion sammanfattade kunskapsläget med slutsatsen att smittrisken är mycket låg vid vaginala, anala och orala samlag om den hivpositive har en välinställd antiretroviral behandling även om kondom inte används. Detta innebär att behandling är den viktigaste faktor för att aktivt begränsa överföring av hiv (Gray et al, 2001; Folkhälsomyndigheten, 2014a; Cohen et al, 2011). Vilket i sin tur innebär att ökad testning är den viktigaste faktorn för ett effektivt preventionsarbete (GNP+, 2012; UNAIDS, 2014; WHO, 2010). Detta för att i ett tidigt skede identifiera nya fall och kunna påbörja en behandling tidigt för att på så sätt minska risken för eventuell omedveten överföring (Pao, D., Pillay, D. & Fisher M, 2009 ). Trots detta finns det en obefogad rädsla kring överföring av hiv kopplad till okunskap, som skapar förutfattade meningar och fördomar, som i sin tur skapar diskriminering och stigmatisering av personer som lever med hiv (PLHIV). I början av 2014 påbörjade Folkhälsomyndigheten planerandet av en nationell informationsinsats för att föra ut den nya kunskapen under 2015. Syftet med informationsinsatsen är att öka kunskapen om hiv idag hos personal inom hälso- och sjukvård samt allmänheten, öka antalet hivtester och minska diskriminering och stigmatisering kring hiv och hivtestning. Mål och syfte Projektet syftar till att komplettera Folkhälsomyndighetens nationella informationsinsats om hiv idag. Med en målgruppsstyrd informationsinsats om hiv riktad till nyanlända migranter utifrån målgruppens egna behov. Målgrupp En viktig preventionsgrupp att nå gällande ökad tillgänglighet av hivtest och minskad hivrelaterad stigma är personer med utländskbakgrund, som kommer ifrån högendemiska länder (prop.2005/06:60, Folkhälsomyndigheten, 2014b) Folkhälsomyndighetens rapport Hiv- och STI-prevention riktad till migranter visar att hiv- och STI-preventionen riktad till migranter i Sverige inte utförs på ett systematiskt sätt och att migranter därför inte nås. Personer med utländskbakgrund är inte heller en homogengrupp då många kulturella och språklig samt sociala skillnader inom gruppen kräver riktade insatser för att nå subgrupper inom målgruppen som annars inte nås. Metod Projektet genomfördes enligt följande faser: Fas 1) behovsanalys, fas 2) utformning och implementering och fas 3) resultat och analys. 2
Behovsanalys Fokusgruppsintervjuer genomfördes med nyanlända migranter, representanter från kulturföreningar, patientföreningar riktade till personer som lever med hiv, forskare och andra intressenter och aktörer för att kunna utforma informationsinsatsen utifrån målgruppens behov. Samtliga föreningar och organisationer som blivit beviljade medel enligt prop.2005/06:60 för hivprevention riktade till nyanlända migranter 2015 bjöds in till att medverka för att gemensamt arbeta för målgruppen istället för att utforma snarlika projekt på varsitt håll. Detta resulterade i ett samarbete mellan Hiv-Sverige och RFSL-Dalarna inom ramen för detta projekt. Följande tre frågeställningar diskuterades på fokusgruppsintervjuerna och på enskilda intervjuer: Vilken hälsoinformation om hiv saknar du? I vilket format föredrar du informationen på? Vilka kommunikationskanaler använder du främst? Det utfördes sammantaget två fokusgruppsintervjuer på Hiv-Sverige och ytterligare sex stycken kompletterande djupintervjuer med viktiga intressenter. RFSL- Dalarna genomförde ytterligare ett antal fokusgruppsintervjuer med Newcomers-grupper i Dalarna. Fokusgruppsintervjuerna och enskilda intervjuer nedtecknades och tematiserades. Enligt följande teman. Information och rädslor Det framkom att många är rädda för att hiv ska stoppa deras möjligheter till ett socialt sammanhang i Sverige. Många uttryckte att de inte kände till sina rättigheter gällande hälsa och sjukvård. Flera uttryckte att de inte vet hur de ska orientera sig i det svenska vårdsystemet (Åkerman & Larsson; 2015). Det framkom även att majoriteten är rädda för att läkare och tolkar ska föra vidare konfidentiell information. Några uttryckte en rädsla att patientjournalen ska vara kopplad till migrationsverkets handläggning. Den största barriären för att söka vård och testa sig för hiv bland asylsökande enligt fokusgrupperna är rädslan för att bli utvisad om man har hiv eller annan kronisk sjukdom. Ingen av fokusgrupperna diskuterade kondomer eller annan preventivmedel Språk och format I fokusgruppsintervjuerna framkom att deltagarna föredrog hälsoinformation och information om hiv på sitt eget modersmål eller på engelska. De allra flesta föredrog ljudformat snarare än bara text och ljud och bild i kombination föredrogs av samtliga. I intervjuerna identifierades följande fem språk som viktiga att arbeta med: arabiska, somaliska, kurmanji, thailändska och tigrinja. Även spanska som är ett stort språk i Sydamerika och franska som talas i flertal Afrikanska länder nämndes som viktiga språk att använda. kommunikationskanaler och arenor Flertalet kommunikationskanaler och arenor identifierades på fokusgrupperna. Svenska för invandrare (SFI), Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Vårdcentraler identifierades som viktiga arena där 3
många möts och där många har kontakt med. Virtuella kommunikationskanaler som identifierades var framförallt Facebook och Instagram. Facebook var något som de allra flesta hade för att kunna hålla kontakt med vänner och släkt. Även gratisapplikationen för chatt kallad PAL talk identifierades som en bra kommunikationskanal. Utformning och implementering För att nå ut med det budskap och information om hiv som fokusgruppsintervjuerna identifierade, gjordes en informationsinsats. Koncept och budskap Konceptet We are Survivors arbetades fram av Hiv-Sverige och RFSL Dalarna genom företaget Magic Circle. Konceptet testades och godkändes av målgruppen. Konceptet bygger på att alla människor är överlevare, oavsett vad man har gått igenom i livet. Att alla som migrerar har en gemensam nämnare, drömmen om ett nytt liv, ett bättre liv, i ett nytt land. Därför valdes namnet We are Survivors för att lyfta att alla människor är starka, att alla människor har vilja och att hiv inte ska stoppa styrkan och viljan. Resultatet blev en kortfilm där en person berättar sin livshistoria, om att flytta till Sverige, få veta att hen har hiv och sen livet därefter. Filmen förmedlar kampanjens budskap att testning och behandling är gratis i Sverige, att läkare och tolkar har tystnadsplikt och att man inte blir utvisad för att man lever med hiv och framför allt att hiv behöver vara ett hinder för någon i livet. Informationsinsatsens målsättning Målet med insatsen har varit att förmedla ett lugn och en trygghet inför att faktiskt ta reda på sin hivstatus genom att veta att hiv inte är ett hinder för ett liv i Sverige. Tillvägagångsättet En socialmediakampanj, på Facebook och en webbsida, wearesurvivors.se, där man kan se filmen, läsa om hiv och om var man kan hivtesta sig. Sidan och filmen finns tillgänglig på de sex mest efterfrågade språken, engelska, arabiska, somaliska, kurmanji, thailändska och tigrinja samt på svenska. Resultat Här nedan presenteras resultatet av informationsinsatsen We are Survivors. Facebook Kampanjen marknadsfördes på Facebook för hela Sverige från 1 oktober till 24 november till utvald publik i hela Sverige. Den avgränsades till personer som är mellan 18 och 65 år, födda i ett annat land än Sverige men som befinner sig i Sverige och som har sin Facebookprofil på engelska, arabiska, thailändska eller på kurmanji (somaliska och tigrinja fanns inte att välja på Facebook). Detta gav oss en potentiell målgrupp på ca 300000 personer. 4
Filmen har under tidsperioden nått 180000 personer och haft över 226000 visningar (se tabell 1.). RFSL-Dalarna marknadsförde kampanjen i enbart Dalarna med ytterligare 36000 visningar. Sammanlagt har filmen visats över 270000 gånger. Tabell 1. Resultatet av annonseringen på Facebook Antal gången reklamen visats 919466 Antal unika profiler som sett reklamen 180686 Antal gånger filmen visats 226031 Antal unika profiler som besökt wearesurvivors.se från Facebook 345 Antal Likes och delningar 998 respektive 245 Migrationsverket Kampanjen marknadsfördes genom en digital affisch som visades på tv-skärmar på Migrationsverkets väntrum runt om i landet från den 30 november till och med den 4 december 2015. Resultatet av detta har varit svåra att mäta. Det finns dock ett viktigt värde av att synliggöra information på denna arena. wearesurvivors.se Under perioden 15 september till och med 20 december har webbsidan wearesurvivors.se besökts ca 1631 gånger av 1268 unika profiler som tittar på totalt 2170 undersidor på webbsidan. Det är i snitt 117 personer som besökt webbsidan per vecka. Tabell 2. Resultat av besöksstatistik på wearesurvivors.se Antal gånger webbsidan besökts 1631 Antal unika besökare som besökt webbsidan 1268 Antal sidvisningar från webbsidan 2170 Slutsatser Projektet har kompletterat Folkhälsomyndighetens nationella informationsinsats Hiv idag genom att utifrån målgruppens behov och önskemål framställa en informationsinsats om hiv som riktar sig till nyanlända migranter. Projektet har nått ut med budskap och information om hiv genom kampanjen We are Survivors, som har blivit uppmärksammad både nationellt och internationellt. Kampanjen visar att det går att genomföra informationsinsatser via social media som lyckas nå ut till utvald målgrupp. För framtiden är ett mål att fortsätta driva initiativet tillsammans med flera aktörer och bredda samt tillgängliggöra innehållet på flera språk. För framtiden behöver även en satsning göras för att öka antalet besökare till webbsidan. 5
Referenser Cohen, M. S., Chen,Y, Q., McCauley, M., Gamble, T., Hosseinipour, M, C., Kumarasamy, N., Hakim, J, G., Kumwenda, J., Grinsztejn, B, M., et al. Prevention of HIV-1 Infection with Early Antiretroviral Therapy. New England Journal of Medicine, 2011;365: s493-505 Folkhälsomyndigheten, Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion, 2014a Folkhälsomyndigheten. Hiv- och STI-prevention riktad till migranter. En kartläggning av det förebyggande arbetet i Sverige. Folkhälsomyndigheten 2014b. Global Network of People Living with HIV (GNP+). ART for prevention. GNP+ 2012. Gray, R,H., Wawer, M, J, Brookmeyer, R., Sewankambo, N, K., Serwadda, D., Wabwire-Mangen, F, et al. Probability of HIV-1 transmission per coital act in monogamous, heterosexual, HIV-1- discordant couples in Rakai, Uganda. Lancet 2001;357(9263):1149-53. Joint United Nations Programme on HIV/AIDS (UNAIDS). Fast Track. Ending the AIDS epidemic by 2030. UNAIDS Geneva 2014. Pao, D., Pillay, D. & Fisher M. Potential impact of early antiretroviral therapy on transmission. Current Opinion HIV AIDS 2009;4(3):215-21. Socialdepartementet. Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Proposition. 2005/06:60. World Health Organization (WHO). Antiretroviral therapy for HIV infection in adults and adolescents: recommendations for a public health approach. 2010 Revision. WHO, Geneva, 2010 Åkerman, E & Larsson, E. Vad påverkar nyanlända thailändska kvinnors vårdsökningsbeteende? En kvalitativ studie om hur nyanlända thailändska kvinnor söker vård inom området sexuell och reproduktiv hälsa. Lafa - Enheten för sexualitet och hälsa. 6
Bilaga 1. Affisch 7
Bilaga 2 wearesurvivors.se 8
Bilaga 3. Facebookannons 9