Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick



Relevanta dokument
SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen?

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Utveckling av övervakning av vattendrag i skogslandskapet. - uppföljning av skogsbrukets effekter på vattenkvalitet

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

SE SE

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Mälarens vattenvårdsförbund och Mälaren en sjö för miljoner. Susanna Hansen, sekreterare Svealands kustvattenvårdsförbund 21 mars 2014

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden a multi-scale approach. Historiska källmaterial

Referensgruppsmöte JordSkog

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Vattenförvaltningens underlag i den fysiska planeringen - exempel från Jönköping

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson

Beslutad av styrelsen POLICY FÖR NATURVÅRD

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Förslag till. Österlens vattenråd

Markberedning privata Vännäs kommun

Miljösituationen i Malmö

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Miljöbokslut Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Några material & Ekologi

Laserskanning Nya möjligheter för skogsbruket. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala Rune Hallgren LRF

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Miljöbokslut Miljöåtgärder år 2003

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet. Per Moksnes

Yttrande över Skogsstyrelsens förslag till ändringar i föreskrifter (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen (1993:1096)

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

Vattenförvaltning och kommunerna

-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2015

G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Partnerskap för levande skogar

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

3. Bara naturlig försurning

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Vad händer med Storsjön?

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Ha nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013

Underlag askåterföring

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Rönne å vattenkontroll 2009

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Västerås stads vattenplan

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

Minnesanteckningar möte med referensgruppen för Bottenvikens vattendistrikt

Skogliga skattningar från laserdata. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Mellanbygdens vattenråd

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Ett rikt växt- och djurliv

Projekt Östersjön-Florsjön

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Hållbart skogsbruk. och skogscertifiering. Allt virke är inte lika PEFC/

Transkript:

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick Stefan Löfgren Inst. f. vatten & miljö, SLU Eva Ring Skogforsk Lars Högbom Skogforsk Jakob Schelker Universitetet i Wien, Österrike Vattenförvaltingen i skogen (SKS, VM & HaV), Umeå 22-23 januari 2014

Slutavverkning i Balån - miljöövervakning och forskning 2004-???? Syfte med projektet: Sammanfatta skogsbrukets påverkan på det ekologiska tillståndet Bedöma områdets lämplighet för framtida nationell/regional övervakning Utarbeta rekommendationer för övervakning av skogsbrukets påverkan på vattenkvaliteten i ett regionalt och nationellt perspektiv

Exempel på effekter Avverkning i mars 2006, markberedning i maj 2008. Referens = Avverkad till bäck = Avverkad med skyddszon =

Vad händer längre nedströms? - exemplet DOC 11-25% av avrinningsområdet måste vara slutavverkat för att man med 95-99% säkerhet ska kunna upptäcka en påverkan

Ekologisk status vid 3 stationer i Balån BA-1=22.9 km 2 BA-2=8.7 km 2 Ref-L =1.6 km 2

Kiselalger, bottenfauna och fisk (öring) övervakas Ref-L BA-2 BA-1

Balån har God eller Hög Ekologisk Status - mellanårsvariation Balån 1 (BA-1) Balån 2 (BA-2) Balån 3 (Ref-L) Biologi Påväxt IPS Hög Hög Hög Påväxt ACID ph-regim D, 5.5-5.9 ph-regim D, 5.5-5.9 ph-regim D, 5.5-5.9 Bottenfauna - ASPT Hög God Hög Bottenfauna - DJ Hög God Hög Bottenfauna - MISA Otillfredsställande Otillfredsställande Otillfredsställande Fisk - VIXg Otillfredsställande Måttlig Otillfredsställande Kemi Försurning - BDM Hög Hög Hög Eutrofiering (P) God God God Hydromorfologi Kontinuitet (F-län) Hög Hög Hög Expertbedömning AClän Morfologi (F-län) God God God Hydrologi (SMHI) Hög Hög Hög Ekologisk status One out all out Otillfredsställande Otillfredsställande Otillfredsställande Ekologisk status Korr. naturlig surhet God God God

Nationell övervakning av brukad skog saknas (produktiv skogsmark = 55% av Sveriges landareal) Några regionala program, men de läggs successivt ned (S-län, O-län? och AC-län?)

EU har kritiserat Sveriges miljöövervakning på flera punkter Vattenmyndigheterna har krav på sig att anpassa miljöövervakningen till ramdirektivet för vatten Ett av VM förslag är att flera branscher, bl.a skogsbruk, ska bidra till övervakningen

Det finns även andra behov att tillgodose Skogspolitiska mål Nationella miljökvalitetsmål Internationella åtaganden t.ex. BSAP Certifiering (FSC & PEFC) Kunskapsuppbyggnad (åtgärd - effekt, utveckling av förbättrade skötselåtgärder) Miljökonsekvensbeskrivningar Utbildning, information, demonstration & rådgivning Etc.

men vad ska övervakas och hur? Skogen påverkar: - vattenflöden och dynamik - vattentemperatur - utlakning & erosion - tillförsel av organiskt material - tillförsel av kväve och fosfor - tillförsel av syror och baser - tillförsel av metaller - vattenlevande organismer - m.m.

Skogslandskapet är en komplex mosaik av olika miljöer (trädslag, trädålder, biomassa, produktion etc.)

Vattenkvaliteten påverkas mest i små avrinningsområden <100 ha

N-halterna i små skogsbäckar påverkas av skogstillståndet ARO i Dalälven 200 ha och i Västsverige 100 ha Orange = vår, Blå=sommar, Röd=höst, Grön=senhöst

Möjliga inriktningar/ambitionsnivåer Synoptiska undersökningar med syfte att påvisa geografiska skillnader av brukningsåtgärder i skogsmark. Tidsseriestudier med syfte att påvisa temporala variationer och långsiktiga trender orsakad av skogsbruk generellt. Tidsseriestudier med syfte att påvisa temporala variationer och långsiktiga trender orsakad av enskilda skogsbruksåtgärder. Integrerad övervakning i små avrinningsområden med syfte att kvantifiera betydelsen av olika processer samt effekter på den biologiska mångfalden i samband med olika skogsbruksåtgärder.

Utformning av miljöövervakning bestäms av: Målsättning och ambitionsnivå - Vad skall studeras och varför? - Var skall studierna utföras? - Hur ofta och när skall provtagningarna ske? - Hur skall data utvärderas? Ekonomiska förutsättningar - Långsiktig finansiering viktigt! - Kan resultat från andra MÖ-program/forskning reducera kostnaderna?

Var och vad ska övervakas? Tack för uppmärksamheten!