Förstudie Väg 595, GC-väg Gagnefs kyrkby - resecentrum. Gagnef kommun, Dalarnas län. Slutrapport, juni 2013

Förstudie Väg 595, GC-väg Gagnefs kyrkby - resecentrum Gagnef kommun, Dalarnas län Slutrapport, juni 2013

Titel: Väg 595, GC-väg Gagnefs kyrkby - resecentrum Skede: Förstudie Utgivare: Trafikverket Projektledare: Kristina Wilander - Lindström Biträdande projektledare: Torbjörn Karlsson Konsult: Tyréns AB Projektledare: Anders Brandt Utredare/GIS: Anneli Guttormsson Utredare/Miljö: Malin Nordlander Utredare/Väg: Lars Hedström Rapport: Åsa Andersson Foton tagna av Tyréns där inget annat anges.

Sammanfattning...5 1 Bakgrund...8 1.1 Brister, problem och syfte...8 1.2 Aktualitet...8 1.3 Tidigare utredningar och beslut...8 1.4 Geografisk avgränsning...8 1.5 Övergripande mål och strategier... 10 1.6 Vägplanering och vägprojekteringsprocessen... 10 2 Befintliga förhållanden... 12 2.1 Markanvändning...12 2.2 Trafik och trafikanter... 15 3 Miljöförutsättningar... 17 3.1 Områdets karaktär...17 3.2 Naturmiljö...17 3.3 Kulturmiljö...17 3.4 Naturresurser...17 3.5 Rekreation och friluftsliv... 19 3.6 Skyddade och skyddsvärda områden... 19 3.7 Miljöbelastning... 19 3.8 Miljökvalitetsnormer... 19 3.9 Miljömål... 19 3.10 Byggnadstekniska förutsättningar... 20 4 Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde... 21 4.1 Tillgänglighet... 21 4.2 Transportkvalitet... 21 4.3 Regional utveckling... 21 4.4 Trafiksäkerhet... 21 4.5 Miljö... 21 4.6 Jämställdhet... 21 4.7 Sammanfattande problem- och värdebeskrivning... 21 4.8 Barnkonsekvensanalys...22 5 Projektmål... 24

6 Tänkbara åtgärder... 24 6.1 Metodik för val av åtgärdstyp, fyrstegsprincipen...24 6.2 Analys av tänkbara åtgärder...24 6.3 Effekter och konsekvenser... 30 6.4 Kostnader... 30 7 Riskhantering... 31 7.1 Skydds- och riskobjekt...31 7.2 Konfliktpunkter...31 8 Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder... 31 9 Samråd...32 10 Trafikverkets ställningstagande...32 11 Fortsatt arbete...33 12 Källor... 34 Skriftliga och digitala...34 Muntliga...34 Bilaga 1 - Enkät barnkonsekvensanalys Bilaga 2 - Samrådsredogörelse Bilaga 3 - Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga 4 - Trafikverkets ställningstagande

Sammanfattning Brister, problem och syfte Väg 595 genom Gagnef kyrkby utgör en huvudförbindelse mellan Kyrkskolan i väster samt Gagnef resecentrum i nordost. Trafikverket har sedan tidigare byggt ut del av sträckan mellan Kyrkskolan och Tallbacksvägen, med gång- och cykelväg. Resterande del, mellan Tallbacksvägen och Gagnef resecentrum, återstår för att erhålla en säker och trygg trafiklösning på hela sträckan mellan Kyrkskolan och Gagnef resecentrum. Aktualitet Objektet finns inte namngivet i gällande Länsplan för regional transportinfrastruktur för Dalarna 2010-2021 utan medel kommer att tas ur potten för trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Medel finns avsatta för projektering under 2013 och byggnation planeras till 2014-2015. Geografisk avgränsning Förstudien behandlar väg 595 i Gagnef kyrkby. Berörd vägsträcka går från Tallbacksvägen, passerar över Rv 70 på bro samt vidare fram till Gagnef resecentrum. Dessutom innefattas området närmast vägen som kan komma att påverkas av en ny GC-väg eller andra tänkbara åtgärder. Markanvändning Vid årsskiftet 2011/2012 uppgick befolkningen i Gagnefs kommun till 10 069 invånare varav ca 6000 bodde i Gagnefs församling och övriga i Mockfjärd respektive Floda. Bostäderna består nästan enbart av privatägda småhus. Mindre än 300 lägenheter finns i flerfamiljshus medan småhusen uppgår till drygt 4400. Dessutom finns många fritidshus i kommunen. På Kyrkskolans område sker utbildning för lågoch mellanstadieelever samt förskoleverksamhet. Totalt antal barn uppgår till ungefär 220 varav omkring 90 barn hör till förskolan. En öppen förskola finns också i det närliggande församlingshemmet. De målpunkter som finns i Gagnef kyrkby ligger huvudsakligen på väg 595:s södra/östra sida. Här finns ett bageri med café, restaurang Gangs Inn, Handelsbanken, pastorsexpedition med tillhörande församlingshem och öppen förskola, kyrkan, en fotbollsplan samt Kyrkskolan. På norra sidan finns prostgården med Adelborgsmuséet samt badplats vid Tjärnsjön. I projektet norra ände finns Gagnef resecentrum, Preem samt ICA som är viktiga målpunkter för boende i Gagnef kyrkby. Gagnefs kommuns översiktsplan från 1998 har under 2011 aktualitetförklarats. Flertalet antagna detaljplaner finns som angränsar mot väg 595 I flera av dem finns det så kallad prickmark (mark som inte får bebyggas) längs väg 595. Det är viktigt att se över detta detaljerat så att inte differenser uppstår mellan gällande detaljplaner och arbetsplanen i nästa planeringsskede. Trafik och trafikanter Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) för den aktuella sträckan uppgår till ca 630 fordon varav mindre än fem procent utgörs av tunga fordon. Merparten av biltrafiken har antingen start- eller målpunkt vid bostäder eller verksamheter inom förstudieområdet. Kyrkskolans upptagningsområde är stort och många av barnen åker därför skolskjuts till skolan. Skolskjutsar sker med buss och taxi som stannar till inne på skolområdet. De barn som bor i Gagnefs kyrkby har dock promenadavstånd till skolan och väg 595 utgör förbindelse mellan bostäderna och Kyrkskolan. Trafiksäkerheten har höjts mellan Kyrkskolan och Gagns Inn i och med utbyggnaden av GC-väg. Sträckan mellan Gagns Inn och Gagnef resecentrum återstår vilket utgör en mindre trafiksäker sträcka med anledning av den smala vägen och kraftiga lutningar. Miljöförutsättningar Utredningsområdet ligger inom Dalälvens huvudavrinningsområde, projektet berör inom detta tre stycken delavrinningsområden. Ravinen som korsar väg 595, och går parallellt med riksväg 70, bildar ett grönt stråk genom området. Förutsättningarna för fågelliv och mindre djur är goda i området, då det är tätt mellan träd, buskar och oröjda vägkanter. De många små sjöarna i området bidrar till goda förutsättningar för djurlivet. Väg 595 går genom Gagnef kyrkby, förbi Kyrkskolan och Gagnefs kyrka som uppfördes under 1200-talet. Genom Gagnef kyrkby är väg 595 klassad som kulturhistorisk väg. Förlängningen av vägen, som omfattas av detta projekt, är inte utpekad som historisk väg, men de kulturella värdena finns i hela området och hänsyn bör tas med beaktande av detta när gång- och cykelvägen utformas. 5

En grundvattenförekomst går tvärs över utredningsområdet och omfattar området från Gagns Inn vid befintlig gång- och cykelväg fram till bron över riksväg 70. De flesta rekreationsområden ligger på avstånd från den planerade gång- och cykelvägen men utgör viktiga målpunkter för de som nyttjar vägen. Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde Fordon och oskyddade trafikanter samsas idag på väg 595 som är endast 5 m bred. De oskyddade trafikanterna behöver en säkrare trafikmiljö. Därför föreslås, för dem, någon form av separering som skydd från övrig trafik. Det gäller framförallt följande vägar: Tallbacksvägen Rännarhedsvägen/Aspbacksvägen Tjärnavägen/Mojevägen Projektmål Oskyddade trafikanter ska på egen hand kunna förflytta sig mellan olika målpunkter i anslutningen till väg 595 genom Gagnef på ett trafiksäkert sätt. Analys av tänkbara åtgärder Fyrstegsprincipens steg 3 anses vara den mest rimliga lösningen för de oskyddade trafikanterna. Ett nollalternativ redovisas samt fyra st alternativa lösningar enligt nedan. Vägen går i ett område med kulturmiljövärden. Den främsta kulturmiljöfrågan handlar om att ta hänsyn till den existerande bybebyggelsen vid utformning av åtgärder. På flera ställen är det trångt och vägen är smal, så placering och gestaltning kommer att bli en viktig fråga. Barnkonsekvensanalys För att analysera och utvärdera barnens upplevelse av problem eller allmän otrygghet har samråd skett med barn på Kyrkskolan i Gagnef. Trafikverket har träffat Kyrkskolans rektor samt några av lärarna. Projektets syfte och omfattning diskuterades och underlag inför arbete i klasserna överlämnades. Underlaget har bestått av en enkät med ett antal frågor om hur barnen tar sig till och från skolan, om de varit med om några olyckor på väg till/från skola eller fritidsaktiviteter. Eleverna har även givits möjlighet att på karta markera vart de bor, skolväg, farliga platser, trygga platser. Den i särklass viktigaste frågan för flera av eleverna har varit passagen vid den så kallade Tegelbruksbacken, mellan väg 595:s korsning med Tallbacksvägen och Rännarhedsvägen. Denna passage upplevs av flera som farlig med anledning av att det är trångt, dålig sikt samt att bilar och bussar kör fort. Några har även upplevt olyckor vid denna passage. Utmed sträckan finns ett flertal större korsningar med ibland flera anslutande vägar där många elever har påtalat att de känner sig otrygga vid passage. Nollalternativet Nollalternativet innebär att endast åtgärder som ingår i normal drift och underhåll vidtas. Alternativ 1 Den mest trafiksäkra lösningen för längsgående trafik är att bygga en separat gång- och cykelväg, så att GC-trafiken inte riskerar att komma i konflikt med motorfordonen. Denna lösning bedöms ej relevant då detta medför ett stort markintrång på tomter längs sträckan. Alternativ 2 En mindre utrymmeskrävande variant är att bygga en GC-väg med kantsten direkt intill vägen. Förstudien visar förslag på fyra alternativa utföranden enlig alternativ 2. Alternativ 3 GC-trafiken kan också avskiljas från övriga fordon genom målning av heldragna linjer. Alternativ 4 Bymiljöväg av Östtjärnatyp med 1,25 m breda vägrenar och ett 3,5 m brett dubbelriktat körfält i mitten. Utöver huvudalternativen finns möjliga kompletteringsåtgärder i form av hastighetssäkring och övriga trafiksäkerhetsåtgärder för att ytterligare höja säkerheten. 6

Effekter och konsekvenser De tänkbara åtgärder som räknats upp kan medföra positiva eller negativa konsekvenser för trafiksäkerhet, framkomlighet, miljö och markanvändning, vilka redovisas i nedanstående tabell. Effekter och konsekvenser av de olika alternativen. Alternativskiljande effekter Alt 0 Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 4 Trafiksäkerhet 0 +++ ++ + + Tillgänglighet 0 ++ ++ + + Framkomlighet 0 ++ ++ + + Funktion 0 +++ ++ + + Kollektivtrafik 0 ++ ++ 0 - Konsekvenser för närboende 0 --- -- -- - Kostnadsuppskattning 0 4,3 Mkr 5,5 Mkr 3,6 Mkr 2,9 Mkr Kostnader Projektkostnaden (prisnivå 2012-12) redovisas i tabellen nedan per alternativ. Av den totala projektkostnaden utgör ca 25 % kostnader för projektering och projektadministration. Projektkostaden för de olika alternativen. (Mkr) Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 4 Projektkostnad 4,3 5,5 3,6 2,9 Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder Att anlägga en gång- och cykelväg kommer att uppfylla projektets effektmål, d.v.s. få positiv effekt på trafiksäkerhet, framkomlighet, tillgänglighet såväl som miljö och hälsa. Detta gäller i huvudsak för oskyddade trafikanter, inklusive barn och personer med funktionsnedsättning. Genom att göra det attraktivare för de oskyddade trafikanterna att färdas genom och mellan målpunkter i Gagnef förbättras förutsättningarna för att andelen resor med cykel på sträckan ska öka. Fler barn kommer att säkert kunna ta sig till skolan på egen hand. Samråd Under framtagandet av denna förstudie har samråd hållits med Gagnef kommun samt med eleverna på Kyrkskolan. Eleverna har i skolan arbetat med frågan kring ny GC-väg och utifrån kartunderlag haft möjlighet att komma in med information till projektet om farliga passager och trygga miljöer. Med förstudiens samrådshandling som underlag har samråd skett med allmänheten, kommunen, länsstyrelsen samt övriga berörda myndigheter, företag och organisationer. Fortsatt arbete I enlighet med Trafikverkets ställningstagande kommer arbetet fortsätta med att upprätta vägplan utifrån förstudiens alternativ 2. Länsstyrelsen i Dalarnas län har fattat beslut om att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Beslutet innebär att vägplanen kommer att tas fram i enlighet med plantyp 2 7

1 Bakgrund 1.1 Brister, problem och syfte Väg 595 genom Gagnef kyrkby utgör en huvudförbindelse mellan Kyrkskolan i väster samt Gagnef resecentrum i nordost. Trafikverket har sedan tidigare byggt ut del av sträckan mellan Kyrkskolan och Tallbacksvägen, med gång- och cykelväg, se figur 1.1. Resterande del, mellan Tallbacksvägen och Gagnef resecentrum, återstår för att erhålla en säker och trygg trafiklösning på hela sträckan mellan Kyrkskolan och Gagnef resecentrum. Då vägen är mycket smal (5,5 m) är utrymmet för gång- och cykeltrafikanter begränsat. Dessa måste samsas med övrig trafik på den smala vägbanan. Framförallt med hänsyn tagen till de oskyddade skolbarnen och pendlare som reser vidare från resecentrum är det angeläget att skapa en trygg och säker trafiklösning. På delar av aktuell sträcka ligger även intilliggande fastigheter med buskar, staket och byggnader mycket nära befintlig väg vilket kan begränsa möjligheten till breddning. Väg 565:s korning med Aspbacksvägen/Rännarhedsvägen på sträckan har en bristfällig utformning med avseende på trafiksäkerhet och bör därför åtgärdas. 1.2 Aktualitet Objektet finns inte namngivet i gällande Länsplan för regional transportinfrastruktur för Dalarna 2010-2021 utan medel kommer att tas ur potten för trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Medel finns avsatta för projektering under 2013 och byggnation planeras till 2014-2015. 1.3 Tidigare utredningar och beslut I samband med utbygganden av gång- och cykelväg mellan Kyrkskolan och Tallbacksvägen gjorde Trafikverket en förstudie med barnkonsekvensanalys samt Arbetsplan för valt alternativ, enligt nedan: Förstudie Väg 595, Trafiksäkerhetsåtgärder i Gagnefs kyrkby, Dalarnas län, Objektnummer: 855420. Beslutshandling. Vägverket, februari 2001 Barnkonsekvensanalys Väg 590 Mjälgen- Gagnef, Gagnefs kommun Dalarnas län, Objektnummer: 858270. Daterad januari 2005 Arbetsplan Väg 595, GC-väg i Gagnef, Objekt 855420 Länsstyrelsen beslutade utifrån förstudien att projektet inte kan antas medföra risk för betydande miljöpåverkan. 1.4 Geografisk avgränsning Förstudien behandlar väg 595 i Gagnef kyrkby. Berörd vägsträcka går från Tallbacksvägen, passerar över Rv 70 på bro samt vidare fram till Gagnef resecentrum. Dessutom innefattas området närmast vägen som kan komma att påverkas av en ny GC-väg eller andra tänkbara åtgärder, se figur 1.2. Figur 1.1 Befintlig gång- och cykelväg som skall anslutas vidare mot Gagnef resecentrum. 8

Dragonvägen ± Lantmäteriet 109-2011/3027 Figur 1.2 Förstudieområde. Meter 0 100 200 Teckenförklaring Förstudieområde 9

1.5 Övergripande mål och strategier Byggande av gång- och cykelvägar medför i första hand en positiv påverkan på tillgängligheten till transportsystemet vilket i sig innebär en mera generell positiv påverkan på trafiksäkerheten genom att färre oskyddade trafikanter blandas med skyddade trafikanter längs vägnätet. Åtgärderna innebär också allmänt en trygghet och en ökad rörlighet för de oskyddade trafikanterna. En satsning på god infrastruktur för cyklister i ett hela resan perspektiv är i högsta grad även en jämställdhetsfråga samt av stor betydelse vad gäller att integrera jämställdhet och barnens situation i trafiken. 1.6 Vägplanering och vägprojekteringsprocessen Från den 1 januari 2013 gäller en ny lagstiftning för den fysiska planläggningen. Den nya planläggningen innebär en sammanhållen process utan skedesindelning. Samråden skall starta tidigt som en del av hela processen och den innehåller färre inslag av formell karaktär, se figur 1.3. Den största förenklingen görs vid en mindre fysisk åtgärd som inte innebär betydande omgivningspåverkan. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behöver endast tas fram om åtgärden innebär en betydande miljöpåverkan. Fyrstegsprincipen Den fysiska planeringen föregås av en åtgärdsvalstudie, som är en metod för att ta fram en tydlig problemformulering och förslag på lösningar. Metoden består av fyra steg. Steg 1 - Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt. Steg 2 - Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Steg 3 - Vägförbättringsåtgärder. Steg 4 - Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Mer kring fyrstegsprincipen redovisas under kap 6.1. Den fysiska planläggningen Det fysiska planläggningsarbetet inleds med att en planläggningsbeskrivning tas fram. För att underlätta arbetet har det identifierats fem olika planläggningstyper. Vilken planläggningstyp som skall användas beror på projektets komplexitet. Valet beror i huvudsak på följande faktorer: Är det betydande miljöpåverkan (BMP)? Kan den mark som behövs lösas genom frivilliga avtal? Kan man bygga på olika platser? Behöver projektet tillåtlighetsprövas? Tidigare planeringsprocess Förstudie Utredning Arbetsplan Nuvarande planeringsprocess En sammanhängande process Figur 1.3 Vägprojektering enligt den tidigare och nya planläggningsprocesssen. 10

Fem planläggningstyper Utifrån förslaget till planläggningsprocess i propositionen (prop. 2011/12:118) har Trafikverket beskrivit fem planläggningstyper beroende på slag av infrastrukturprojekt, se figur 1.4. Aktuellt projekt och den nya planläggningsprocessen Denna förstudie påbörjades under 2012 och följer den tidigare planeringsprocessen med förstudie som det första skedet. Förstudien har utgjort underlag inför Länsstyrelsens bedömning om att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se bilaga 3. Efter förstudien och inför fortsatt arbete kommer Trafikverket att arbeta utifrån den nya planläggningsprocessen. Figur 1.4 Nya planläggningsprocessen. 11

2 Befintliga förhållanden 2.1 Markanvändning Befolkning Vid årsskiftet 2011/2012 uppgick befolkningen i Gagnefs kommun till 10 069 invånare varav ca 6000 bodde i Gagnefs församling och övriga i Mockfjärd respektive Floda. Befolkningsutvecklingen har i stort sett varit konstant under de senaste åren och en relativt stor andel barn bor i kommunen. Bebyggelse Bostäderna består nästan enbart av privatägda småhus. Mindre än 300 lägenheter finns i flerfamiljshus medan småhusen uppgår till drygt 4400. Dessutom finns många fritidshus i kommunen. Näringsliv och sysselsättning Många av de som bor i Gagnef pendlar till arbetsplatser i Leksand, Borlänge eller Falun, som alla ligger inom ett rimligt pendlingsavstånd. Inom Gagnefs kyrkby finns att antal företag såsom Dooria, E.Liss Mekaniska, Svahns Mekaniska, Päras hembageri samt 3M Svenska AB. På Kyrkskolans område sker utbildning för lågoch mellanstadieelever samt förskoleverksamhet. Totalt antal barn uppgår till ungefär 220 varav omkring 90 barn hör till förskolan. En öppen förskola finns också i det närliggande församlingshemmet. Viktiga målpunkter De målpunkter som finns i Gagnef kyrkby ligger huvudsakligen på väg 595:s södra/östra sida. Här finns ett bageri med café, restaurang Gangs Inn, Handelsbanken, pastorsexpedition med tillhörande församlingshem och öppen förskola, kyrkan, en fotbollsplan samt Kyrkskolan. På norra sidan finns prostgården med Adelborgsmuséet samt badplats vid Tjärnsjön, se figur 2.2. I projektet norra ände finns Gagnef resecentrum, Preem samt ICA som är viktiga målpunkter för boende i Gagnef kyrkby. Längs omgivande vägar finns ytterligare målpunkter som alstrar trafik på väg 595. Figur 2.1 Kyrkskolan i Gagnef kyrkby. 12

Figur 2.2 Viktiga målpunkter. 13

Kommunala planer Gagnefs kommuns översiktsplan från 1998 har under 2011 förklarats aktuell. Följande antagna detaljplaner finns som angränsar mot väg 595: Förslag till byggnadsplan för del av Gagnef kyrkby, antagen 1962, (KB 19610630) Förslag till ändring av byggnadsplan för del av Gagnef kyrkby (Tjärna 36:12), antagen 1977, (KB19761123) Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan för del av Gagnef kyrkby (s om järnvägsstationen), antagen 1975, (KB 19750425) Förslag till ändring av byggnadsplan för del av Gagnef kyrkby (vid brandstationen), antagen 1974, (KB 19740122) Detaljplan för Järnvägsunderfart mm i norra Gagnef, antagen 2010, (D 20100706) Detaljplan Tegelbruksvägen mm, antagen 2004, (D 20041026) Detaljplan Peters Snickeri mm, antagen 1998, (ÄDP 20011205) Detaljplan Tjärna 37:14 mm, antagen 1992, (D 19920716, ÄDP 20011205) Detaljplan Mojevägen, Gagnef Kyrkby, antagen 1990, (D 19910625, ÄDP 20011205) I flera av de detaljplaner som finns utmed sträckan finns det så kallad prickmark (mark som inte får bebyggas) längs väg 595. Flera av detaljplanerna kan komma att behöva ändras med anledning av nya markintrång. Det är viktigt att se över detta detaljerat så att inte differenser uppstår mellan gällande detaljplaner och vägplanen i fortsatt arbete. Figur 2.3 Detaljplaner. 14

2.2 Trafik och trafikanter Biltrafik Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) för den aktuella sträckan uppgår till ca 630 fordon varav mindre än fem procent utgörs av tunga fordon. Merparten av biltrafiken har antingen start- eller målpunkt vid bostäder eller verksamheter inom förstudieområdet. Flera korsningar är bristfälligt utformade när det gäller tydlighet i vilka som har företräde. Tabell 2.1 Biltrafik. Teknisk standard Väg 595 Vägkategori Väglängd, aktuell sträcka Bärighet Vägbredd Slitlager Hastighetsbegränsning Tertiär länsväg Ca 1 km BK1 (max 60 tons bruttovikt) 5,0 och 5,5 m Bituminös, oljegrus 50 km/h Kollektivtrafik Kyrkskolans upptagningsområde är stort och många av barnen åker därför skolskjuts till skolan. Skolskjutsar sker med buss och taxi som stannar till inne på skolområdet. De barn som bor i Gagnefs kyrkby har dock promenadavstånd till skolan och väg 595 utgör förbindelse mellan bostäderna och Kyrkskolan. Dalatrafiks busslinje 58 trafikerar sträckan med knappt tio turer i vardera riktningen per vardag. Inom förstudieområdet finns tre busshållplatser i östlig riktning och tre i västlig. Hållplatserna ligger vid korningen väg 595/Tallbacksvägen, väg 595/Aspbacksvägen samt vid Gagnef resecentrum, se figur 2.4. Samtliga hållplatser förutom vid resecentrum saknar bussfickor. Övrig infrastruktur Förutom väg 595 ligger, i utredningsområdes norra ände, Gagnef resecentrum där bussar angör. Från resecentrum går tåg mellan Mora och Borlänge. Figur 2.4 Gagnefs resecentrum. 15

GC-nätet och de oskyddade trafikanterna Väg 595 är skolväg för många barn som går eller cyklar till skolan. Även många mindre barn går längs vägen eftersom det finns förskolor både i församlingshemmet och vid skolan. Eftersom omgivningen är mycket vacker är det också många som promenerar i området för nöjes skull. Det är möjligt att gång- och cykeltrafiken skulle öka ytterligare om en säker GC-väg anordnas. I dagsläget måste de oskyddade trafikanterna samsas med bilarna om utrymmet på den smala vägen. Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten har höjts mellan Kyrkskolan och Gagns Inn i och med utbyggnaden av GC-väg. Sträckan mellan Gagns Inn och Gagnef resecentrum återstår vilket utgör en mindre trafiksäker sträcka med anledning av den smala vägen och kraftiga lutningar. Flera incidenter har inträffat på sträckan, ofta i samband med busstrafik och vinterväglag. I projektets södra ände ansluter en relativt nybyggd gång- och cykelväg som sträcker sig från Kyrkbyskolan till Tallbacksvägen på norra sidan om väg 595. Gång- och cykelvägen är helt skild från vägbanan mellan skolan och Prostdammen för att därefter följa intill vägbanan fram till Tallbacksvägen. Mitt på sträckan korsar väg 595 en ravin som går parallellt med riksväg 70. Vid denna passage har vägen sedan tidigare breddats, på den östra sidan, och en heldragen linje skiljer här GC-trafik från biltrafik, se figur 2.5. Figur 2.5 Genomförd breddning vid ravin. 16

3 Miljöförutsättningar 3.1 Områdets karaktär Väg 595 går i en kuperad terräng och utblickar över omgivande landskap ges på vissa ställen, men i stort går vägen i en miljö tätt omgiven av växtlighet och byggnader och man kan endast se fram till nästa krön eller kurva. Bebyggelsen består främst av villor med blandat utseende och ålder, men det finns även affärslokaler och industrier. Några av husen har ett karakteristiskt utseende för Dalarna, målade i falurött och med gärdesgårdar. Väl framme vid resecentrumet öppnas landskapet upp och här ses bergen långt bort i fjärran i det flacka landskapet kring stationen. Omgivningarna domineras av jordbrukens åkrar och där dessa slutar tar skogen vid. I Gagnef finns ett antal små lokor (rester av sjöar från istiden) och sjöar. Genom området för denna förstudie sträcker sig en ravin tvärs väg 595, där bildas ett grönt stråk som delar bebyggelsen. Längs vägen finns en allé med lindträd som tidigare har kantat båda sidor av vägen, numera finns endast träden på den ena sidan kvar. 3.2 Naturmiljö Utredningsområdet ligger inom Dalälvens huvudavrinningsområde, projektet berör inom detta tre stycken delavrinningsområden. 3.3 Kulturmiljö Väg 595 går genom Gagnef kyrkby, förbi Kyrkskolan och Gagnefs kyrka som uppfördes under 1200-talet. Genom Gagnef kyrkby är väg 595 klassad som kulturhistorisk väg. Förlängningen av vägen, som omfattas av detta projekt, är inte utpekad som historisk väg, men de kulturella värdena finns i hela området och hänsyn bör tas med beaktande av detta när gång- och cykelvägen utformas. Hänsyn tas till hur vägen går i topografin, dess bredd och allmänna upplevelse. Ett kulturobjekt klassat som övrig kulturhistorisk lämning ligger i vägens närhet. Det är Raä Gagnef 73:1 som är en minnessten för byggandet av vägen, se figur 3.1 och 3.2. 3.4 Naturresurser En grundvattenförekomst går tvärs över utredningsområdet och omfattar området från Gagns Inn vid befintlig gång- och cykelväg fram till bron över riksväg 70. Grundvattenförekomsten har enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) id SE671605-146879. Då vattenförekomsten har ett uttag av vatten på mer än 10 m 3 /dygn eller förser fler än femtio personer med dricksvatten, är den skyddad enligt vattendirektivets artikel 7 samt omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30). Under byggtiden ska hänsyn tas till vattentäkten för att minimera risken för kontaminering. Skyddsåtgärder beskrivs i kommande projekteringsskede. Den grönska som ligger närmast vägen består i stort sett av husens trädgårdar, längre bort finns framförallt åkrar. Detta gör att den naturliga växtligheten saknas. Vid studier av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsen underlag finns inga utpekade naturvärden i området kring väg 595. Ravinen som korsar väg 595, och går parallellt med riksväg 70, bildar ett grönt stråk genom området. Förutsättningarna för fågelliv och mindre djur är goda i området, då det är tätt mellan träd, buskar och oröjda vägkanter. De många små sjöarna i området bidrar till goda förutsättningar för djurlivet. Lindallén längs vägen har ett skyddsvärde. Träd i alléer är skyddade genom ett så kallat biotopskydd. Till en allé räknas rader (enkla eller dubbla) bestående av minst fem planterade, vuxna lövträd. För att utföra åtgärder i alléer, t ex beskära, avverka eller nyplantera träd, kan det behövas dispens från det generella biotopskyddet. Dispensansökan skickas till länsstyrelsen. Figur 3.1 Minnessten, Raä Gagnef 73:1, som ligger vid sidan av väg 595. 17

70 Bro över riksväg 70 Gröntuv 11:30 Potentiellt förorenat område enl MIFO #* Gagnef 73:1 Teckenförklaring #* Brunn Fornlämning punkt Vattenskyddsomr grundvatten Riksintresse väg Vägsträcka som berörs Lantmäteriet 109-2011/3027 Meter 0 50 100 200 300 400 500 Figur 3.2 Miljövärden längs med utredningsområdet. 18

3.5 Rekreation och friluftsliv Vid Kyrkskolan i Gagnef finns gymnastiksal och ishockeyrink, längre mot sydost finns tennisbanor, fotbollsplaner och en nöjesanläggning med dansbana. Badplats finns i den södra änden av Tjärnsjön samt i Mojesjön. De flesta av dessa rekreationsområden ligger på avstånd från den planerade gång- och cykelvägen men utgör viktiga målpunkter för de som nyttjar vägen. 3.6 Skyddade och skyddsvärda områden Inga riksintressen eller Natura 2000-områden bedöms beröras av projektet. Riksväg 70 är ett riksintresse som ligger inom förstudieområdet. Väg 595 går över väg 70 på bro. I anslutning till förstudieområdet i norr finns Dalabanan som utgör riksintresse för järnväg. Grundvattenförekomst SE671605-146879, se karta i figur 3.2. 3.7 Miljöbelastning Byggande av gång- och cykelväg främjar minskat bilåkande och bidrar därmed till en minskad miljöbelastning. Under byggtiden uppstår föroreningar till luft, samt störningar i form av buller, damning och vibrationer. 3.8 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer kan fastställas av regeringen för att förebygga eller åtgärda miljöproblem, de kan gälla hela landet eller för ett begränsat geografiskt område. Normerna kan ses som styrmedel för att på sikt uppnå miljömålen och de flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. Miljökvalitetsnormerna omfattar idag utomhusluft, fisk- och musselvatten, omgivningsbuller och vattenförekomster. Normerna finns reglerade i miljöbalkens femte kapitel. Utomhusluft: Projektet bidrar till förbättrade förutsättningar för att minska utsläppen till luft och motverkar därmed inte möjligheten att uppfylla normen. Fisk- och musselvatten: Inga fisk- och musselvatten berörs av projektet. Omgivningsbuller: För aktuell sträcka finns inga bullerberäkningar utförda. De föreslagna åtgärderna bidrar inte till ökat buller. Projektet omfattas inte av miljökvalitetsnorm för omgivningsbuller enligt kriterierna i lag SFS 2004:675. Kriterierna omfattar bland annat kommunens invånarantal, där kommunen ska ha minst 100 000 invånare för att omfattas av normen. Gagnef kommun har 10 069 invånare (SCB dec 2011). Ett annat kriterium är vägens trafikmängd, för att omfattas av normen krävs tre miljoner fordon/år. Vägens nuvarande trafikmängd är 230 000 fordon/ år. Vattenförekomster: Det finns en vattenförekomst inom förstudieområdet, det är grundvattenförekomst SE671605-146879. Kemisk status och kvantitativ status 2009 är goda. Risken att kemisk status och kvantitativ status inte uppnås till år 2015 bedöms av länsstyrelsen till Ingen risk. Projektet bedöms inte påverka uppfyllelsen av denna norm. 3.9 Miljömål Nationella miljökvalitetsmål De nationella miljökvalitetsmålen är antagna av riksdagen och har använts som riktmärken för det svenska miljöarbetet sedan år 1999. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Målen ska nås inom en generation, dvs till år 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). Av de 16 antagna miljömålen bedöms följande ha relevans för projektet: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Regionala mål I Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna som tagits fram av Vägverket/Banverket (nuvarande Trafikverket), Länsstyrelsen Dalarna, Region Dalarna, 2009 framgår mål för 2020 som berör förstudien. Det ena målet är att transportsystemet och transportanläggningar lokaliseras och utformas så att skadliga intrång i stads-, kultur- och naturmiljön begränsas och så att de inte utgör hälso- och säkerhetsrisker eller i övrigt är störande för miljön. Hänsyn ska också tas till att transportsystemet ska vara jämlikt och jämställt. Ett annat mål är att miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet finns tillgängligt och förutsättningarna för säker gång- och cykeltrafik ska vara goda. 19

Lokala miljömål Gagnefs kommun har valt att anamma de nationella och regionala miljömålen i form av fem övergripande inriktningsmål: 1. Energianvändning och transporter. 2. Giftfria och effektiva kretslopp. 3. Hushålla med mark och vatten samt biologisk mångfald. 4. God bebyggd miljö samt natur- och kulturvärden. 5. Vi ska vara miljömedvetna. 3.10 Byggnadstekniska förutsättningar Områdets allmänna geologi Vägen går i en brant sluttning med raviner, dock är omkringliggande landskap relativt flackt. Berggrunden består av granit och jordlagret består av isälvssediment (källa: SGU). Brunnar En brunn finns längs med aktuell vägsträcka, det är en enskild brunn för hushåll, se figur 3.2. Inventering av brunnar genomförs i fortsatt arbete. Förorenad mark Ett område med potentiellt förorenad mark enligt länsstyrelsens MIFO-databas finns längs med väg 595. Området ligger på fastigheten Gröntuv 11:30, med branschklass Verkstadsindustri utan halogenerade lösningsmedel, riskklass saknas. Ledningar För de ledningar som finns längs vägen är Skanova, Dala energi och Gagnef kommun ledningsägare. Broar Projektet berör en brokonstruktion (20-680- 1, W680), denna går över riksväg 70, se figur 3.3. Bron är av funktionstypen vägbro och byggdes år 1960. I kommande skede krävs en klassningsberäkning då lastfördelningen kommer att bli annorlunda mot vad den är byggd för. Figur 3.3 Väg 595 på bro över riksväg 70. 20

4 Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde 4.1 Tillgänglighet Väg 595 utgör en barriär genom samhället. Nuvarande tillgänglighet för oskyddade trafikanter är bristfällig längs vägen från Gagns Inn till Gagnefs resecentrum. Det finns behov för både fotgängare och cyklister att ta sig mellan olika punkter inom området t ex busshållplatser, till och från skolan och till resecentrum. I dag sker förflyttningarna utan separering från fordonstrafiken och väg 595 korsas helt ostrukturerat. Busshållplatsen utmed vägen saknar anslutande gång- och cykelvägar samt säkra passager för de oskyddade trafikanterna. Det finns ett tydligt behov av att skapa säkrare korsningspunkter för de oskyddade trafikanterna, bl.a. barn som ska ta sig till och från den gång- och cykelväg som leder till skolan. 4.2 Transportkvalitet Väg 595 bedöms vara i gott skick och är inte aktuell för några förstärkningsåtgärder. 4.3 Regional utveckling Projektet innebär ingen skillnad för den regionala utvecklingen i området. 4.4 Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten längs med väg 595 är inte tillfredställande avseende oskyddade trafikanter eftersom de måste vistas direkt i anslutning till vägtrafiken. Föreslagna åtgärder bedöms inte förändra nivåerna buller och vibrationer. Ingen försändring av vägtrafiken kommer att ske beroende på den nya gång- och cykelvägen, vilket innebär att inga mer utsläpp och medföljande försämringar av luftkvaliteten är aktuella eller försämrad luftkvalitet är aktuellt. Det finns idag ingen problematik kring gång- och cykelvägen och dess påverkan på miljöintressen. Den främsta kulturmiljöfrågan handlar om att ta hänsyn till den existerande bybebyggelsen vid utformning av åtgärder och en eventuell ny gångoch cykelväg som kan komma att dras längs väg 595. Aktuell väg är en historisk väg. På flera ställen är det trångt och vägen är smal, så placering och gestaltning kommer att bli en viktig fråga. 4.6 Jämställdhet Projektet innebär ingen skillnad för jämställdheten i området. 4.7 Sammanfattande problem- och värdebeskrivning Fordon och oskyddade trafikanter samsas idag på väg 595 som är endast 5 m bred. De oskyddade trafikanterna behöver en säkrare trafikmiljö. Därför föreslås, för dem, någon form av separering som skydd från övrig trafik. Vägen går i ett område med kulturmiljövärden. Den främsta kulturmiljöfrågan handlar om att ta hänsyn till den existerande bybebyggelsen vid utformning av åtgärder. På flera ställen är det trångt och vägen är smal, så placering och gestaltning kommer att bli en viktig fråga. Vid trafikolyckor kan kollisioner med träd, stolpar och räcken som inte är krockeftergivliga medföra förvärrade skador. Längs vägen finns både träd och äldre belysningsstolpar. Dessa utgör ett värdefullt inslag i miljön. När hastigheten är begränsad till 50 km/h blir följderna vid kollision med fasta föremål normalt inte så allvarliga. Därför kan man överväga att acceptera vissa stolpar och träd av miljöskäl. 4.5 Miljö De breddningar och andra åtgärder som kan komma att vidtas längs med sträckan bedöms medföra visst intrång på tomter och omgivande mark. 21

4.8 Barnkonsekvensanalys Metodik för analys och konsekvensbeskrivning Barnkonsekvensanalys (BKA) är en metod för att på ett systematiskt sätt belysa hur barn och unga påverkas av ett beslut och att pröva och beskriva vilka åtgärder och utformningar som är de bästa för barn. Syftet med är att få ett allsidigt beslutsunderlag. Tonvikten i förstudien ska ligga på att samla in och använda befintlig information. Om barnens problem inte tidigare särskilt uppmärksammats kan den befintliga informationen behöva synas ur ett barnperspektiv och eventuellt kompletteras. Geografisk avgränsning Probleminventering Målpunkter och rörelsemönster Man måste i ett tidigt skede i planerings- eller beslutsprocessen fråga sig om beslutet eller åtgärden kommer att få direkta och påtagliga konsekvenser för barn. Orsaken till att de åtgärder som utförs bedöms få konsekvenser eller inte för barn bör alltid motiveras. Möjligheter att samverka med elever, lärare och föräldrar bör också tas till vara. Särskilt viktigt är ofta att beakta barnens säkerhet under tiden då åtgärder genomförs i vägmiljön. Viktiga frågeställningar att ta hänsyn till är: Barns förutsättningar i trafiken En trygg och framkomlig skolväg Bekväma och säkra cykelvägar Barns delaktighet i samhälls- och trafikplaneringen Förstudien ska beakta och tydliggöra barnperspektivet för den fortsatta planeringsprocessen genom att genomföra en barnkonsekvensanalys. Analysen kommer även beskriva på vilket sätt de berörda barnen och deras företrädare har medverkat. Barnkonsekvensanalys i vägplaneringen Barnkonsekvensanalys i vägplaneringen omfattar följande steg: Kartläggning och beskrivning Analys av konsekvenser Prövning och utvärdering. Kartläggningsprocessen innebär planering för hur och var nödvändig kunskap ska hämtas in. Kartläggningen ska visa hur barnen använder hela det område som det aktuella vägavsnittet utgör en del av, var de leker, hur de rör sig i området och utmed vägen. Kartläggning av problem i området Influensområdet avgränsas till de elever som går på Kyrkskolan i Gagnef. Problematiken som undersöks är barnens upplevelse att ta sig till skola och fritidsaktiviteter via de gång- och cykelvägar, lokalvägar och bilvägar som finns tillgängliga. Korsande av vägar, färd längs vägarna och allmän trygghet är fokus i utvärderingen. De målpunkter som framförallt berörs av kartläggningen är barnens bostäder, Kyrkskolan, restaurang Gangs Inn, Handelsbanken, kyrkan, fotbollsplanen, Adelborgsmuséet samt badplatsen vid Tjärnsjön. För att analysera och utvärdera barnens upplevelse av problem eller allmän otrygghet har samråd skett med barn på Kyrkskolan i Gagnef. Trafikverket har träffat Kyrkskolans rektor samt några av lärarna. Projektets syfte och omfattning diskuterades och underlag inför arbete i klasserna överlämnades. Underlaget har bestått av en enkät med ett antal frågor om hur barnen tar sig till och från skolan, om de varit med om några olyckor på väg till/från skola eller fritidsaktiviteter. Eleverna har även givits möjlighet att på karta markera vart de bor, skolväg, farliga platser och trygga platser. Analys och konsekvensbedömning Vid samrådet med eleverna på Kyrkskolan har 75 elever från förskoleklass till klass 6 lämnat in underlaget med önskemål och synpunkter. I detta avsnitt redovisas de huvudsakliga synpunkterna som inkommit och hur dessa har hanterats i denna förstudie eller kommer att hanteras i det fortsatta arbetet. 22

Av de 75 eleverna var 40 st pojkar och 35 st flickor. Hur eleverna tar sig till och från skolan varierar. En majoritet av svarande elever (56 st) åker ofta bil till och från skolan, detta varierar dock med årstiden. Till stor del går eller cyklar flertalet elever. Ett mindre antal av de svarande eleverna (19 st) åker skolskjuts. Den i särklass viktigaste frågan för flera av eleverna har varit passagen vid den så kallade Tegelbruksbacken, mellan väg 595:s korsning med Tallbacksvägen och Rännarhedsvägen. Denna passage upplevs av flera som farlig med anledning av att det är trångt, dålig sikt samt att bilar och bussar kör fort. Några har även upplevt olyckor vid denna passage. Det är av stor vikt att fortsatt detaljprojektering av projektet tar stor hänsyn till utformningen i denna passage då det innebär en stor risk då både motorfordon och cyklister tenderar att få en hög hastighet nedför backen. Det är också viktigt med god belysning för att öka säkerheten. Många elever har även varit med om olyckor/tillbud på väg till och från skolan, vilket framförallt är tydligt från de äldre eleverna som går i årskurs 6 där 12 elever har varit med om olyckor/tillbud med cykel. Antalet olyckor/tillbud som har skett i Gagnef kyrkby visar på ett stort behov av att öka säkerheten för oskyddade trafikanter. Prövning och utvärdering av åtgärder När åtgärderna som föreslås i förstudien har detaljprojekterats och byggts ska en utvärdering av åtgärderna göras ur ett barnperspektiv. Detta innebär att åtgärderna i framtiden på något sätt ska bedömas av barn som färdas i området där åtgärderna har genomförts. Detta kan t.ex. ske genom enkäter, möten eller i någon annan form. Prövning och utvärdering av byggda åtgärder är viktiga för att åtgärderna ska få legitimitet ur ett barnperspektiv och viktiga för att få erfarenhet till andra projekt som genomförs i framtiden. Utmed sträckan finns ett flertal större korsningar med ibland flera anslutande vägar där många elever har påtalat att de känner sig otrygga vid passage. Det gäller framförallt följande vägar: Tallbacksvägen Rännarhedsvägen/Aspbacksvägen Tjärnavägen/Mojevägen I förstudiens utredningsalternativ har det planerats in säkra gångpassager vid de ställen gång- och cykelvägen byter sida på väg 595. Utöver dessa passager kan det finnas anledning att på flera ställen längs sträckan anlägga säkra passager. Dessa bör då lokaliseras till de större korsningarna där många barn tar sig till och från skolan. I samband med detaljstudier av valt alternativ bör även anslutningarna av de större korsningarna (se punkter ovan) mot väg 595 förbättras, ett arbete som ska ske i samråd med Gagnef kommun. Dessa korsningar bör begränsas i yta ha en tydligare utformning för att öka säkerheten. Figur 4.1 Några av barnens synpunkter. 23

5 Projektmål Följande specifika mål har satts upp för projektet: Oskyddade trafikanter ska på egen hand kunna förflytta sig mellan olika målpunkter i anslutningen till väg 595 genom Gagnef på ett trafiksäkert sätt Utöver detta mål finns allmänna projektstyrande faktorer med som styrs av lagar, förordningar och myndighetskrav med i bakgrunden. 6 Tänkbara åtgärder 6.1 Metodik för val av åtgärdstyp, fyrstegsprincipen För stegvis prövning av åtgärdsförslag används fyrstegsprincipen. De fyra stegen är: 6.2 Analys av tänkbara åtgärder Steg 1 anses inte relevant. Åtgärden avser oskyddade trafikanter som ska ges en säkrare trafikmiljö. Steg 2 anses inte relevant. Åtgärden avser oskyddade trafikanter som ska ges en säkrare trafikmiljö. Steg 3 anses vara den mest rimliga lösningen för de oskyddade trafikanterna. Utformningen kan göras på flera sätt enligt alternativen 1-4 nedan. Steg 4 anses inte relevant. Målen kan uppfyllas genom åtgärder i steg 3. Nollalternativet Nollalternativet innebär att endast åtgärder som ingår i normal drift och underhåll vidtas. Steg 1: Kan transportbehoven minskas eller andra transportsätt användas, t.ex. järnväg eller kollektivtrafik? Steg 2: Kan befintliga vägnätet nyttjas effektivare, t.ex. genom hastighetsanpassning eller trafikreglering? Steg 3: Kan man lösa problemen genom förbättringar och mindre ombyggnationer, t.ex. breddning, förstärkning etc.? Steg 4: Kräver projektet nyinvesteringar eller större ombyggnader, t.ex. en helt ny väg? Inriktningen ska vara att söka åtgärder i ovan nämnd ordning. Fyrstegsprincipen handlar om att hitta den bästa åtgärden för att lösa problem eller brister i transportsystemet. 4 stegsprincipen 2 3 4 Måste man göra nyinvesteringar och större ombyggnader? Kan man göra begränsade ombyggnadsåtgärder? Kan man göra något som gör att vi utnyttjar befintligt vägnät på ett bättre sätt? 1 Kan man göra något som påverkar behovet av transporter eller val av transportsätt? Figur 6.1 Fyrstegsprincipen. 24

Mindre ombyggnad steg 3 Huvudmålet med åtgärderna är att skapa en trygg och säker skolväg för elever och förskolebarn som ska till Kyrkskolan/förskolorna. Säkerheten kan förbättras antingen genom att trafikantslagen separeras eller genom att bilarnas hastighet sänks. Ett sätt att uppnå detta är att anordna dels en bra längsgående gång- och cykelförbindelse längs väg 595, dels säkra gångpassager över vägen i strategiska punkter. Alternativ 1 Den mest trafiksäkra lösningen för längsgående trafik är att bygga en separat gång- och cykelväg, så att GC-trafiken inte riskerar att komma i konflikt med motorfordonen. Denna lösning bedöms inte som genomförbar då detta medför ett stort markintrång på tomter längs sträckan och är förenat med en hög kostnad. Alternativ 2 En mindre utrymmeskrävande variant är att bygga en GC-väg med kantsten direkt intill vägen. Förstudien visar förslag på fyra alternativa utföranden: Möjliga kompletteringsåtgärder Hastighetssäkring För att risken för allvarliga personskador ska minimeras där gående behöver korsa vägbanan bör fordonens hastighet begränsas till 30 km/h i dessa punkter. Detta behöver inte regleras med hastighetsbegränsningar utan kan också åstadkommas genom en medveten utformning av vägen så att fordonen sänker hastigheten. Övergångsställen kan därför exempelvis göras upphöjda eller vägen smalnas av på de platser där många gående korsar vägen. Ett annat alternativ är att bygga helt planskilda gångpassager. Detta är dock inte en ekonomiskt rimlig lösning vid en så liten trafikmängd som på väg 595. Övriga trafiksäkerhetsåtgärder Busshållplatser bör förses med av- och påstigningsytor utanför själva körbanan eller utformas som Timglas. Alternativ 2A korsar väg 595 vid Gagns Inn och följer sedan högra sidan om vägen fram till resecentrum. Alternativ 2B korsar vägen fem gånger på sträckan. Alternativ 2C följer vänstra sidan om vägen fram till korsningen med Rännarhedsvägen där vägen korsas och sedan följer höger sida vägen fram till resecentrum. Alternativ 2D följer vänstra sidan om vägen fram till strax före korsningen med Wernervägen där vägen korsas och sedan följer höger sida vägen fram till resecentrum. Alternativ 3 GC-trafiken kan också avskiljas från övriga fordon genom målning av heldragna linjer. För denna väg, som är 5m bred, krävs då en breddning om flera meter. Denna lösning har vid tidigare försök visat sig vara otillräcklig eftersom både bilar och cyklister ofta överskrider gränsen och därmed utsätts för samma risker som vid en normal vägren. Figur 6.2 Exempel på bymiljöväg i Östtjärna. Alternativ 4 Bymiljöväg av Östtjärnatyp med 1,25 m breda vägrenar och ett 3,5 m brett dubbelriktat körfält i mitten är möjligt att åstadkomma, se figur 6.2. Vägrenarna målas av med längsgående intermittenta vägmarkeringar som tillåter att biltrafik tillfälligt utnyttjar vägrenen vid möte, men det ska då ske på de oskyddade trafikanternas villkor. Befintlig vägbredd, 5 m, breddas då till 6 m. 25

Dragonvägen ± Ernst Hedlunds väg Knuthsvägen Kilvägen Mojevägen Tjärnavägen Väglinjen förskjuts i sidled för att undvika påverkan på byggnad Ernst Hedlunds väg Aspbacksvägen Rännarhedsvägen Wernervägen Tegelbruksvägen GC-banan föreslås ligga på den östra sidan av väg 595 Väglinjen förskjuts i sidled för att undvika påverkan på byggnad Väglinjen förskjuts i sidled för att undvika påverkan på byggnad Kyrkbyvägen Tallbacksvägen Säker gångpassage Alternativ 2A Tallbacksvägen Passage över vägen Lantmäteriet 109-2011/3027 Adelborgsvägen Meter 0 50 100 200 300 400 Gång-och cykelväg på östra sidan av vägen Gång-och cykelväg på västra sidan av vägen 26 Figur 6.3Alternativ 2A, gång- och cykelväg.

Dragonvägen ± Ernst Hedlunds väg Knuthsvägen Kilvägen Mojevägen Tjärnavägen Säker gångpassage Säker gångpassage Ernst Hedlunds väg Aspbacksvägen Rännarhedsvägen Wernervägen Tegelbruksvägen Säker gångpassage Säker gångpassage Kyrkbyvägen Tallbacksvägen Säker gångpassage Alternativ 2B Passage över vägen Meter 0 50 100 200 300 400 Lantmäteriet 109-2011/3027 Gång-och cykelväg på östra sidan av vägen Gång-och cykelvägen på västra sidan av vägen Figur 6.4 Alternativ 2B, gång- och cykelväg. 27

Dragonvägen ± Ernst Hedlunds väg Knuthsvägen Kilvägen Mojevägen Tjärnavägen Väglinjen förskjuts i sidled för att undvika påverkan på byggnad Ernst Hedlunds väg Aspbacksvägen Rännarhedsvägen Wernervägen Tegelbruksvägen Förslaget kan medföra påverkan på byggnad Säker gångpassage Tallbacksvägen Kyrkbyvägen Alternativ 2C Passage över vägen Meter 0 50 100 200 300 400 Lantmäteriet 109-2011/3027 Gång-och cykelväg på östra sidan av vägen Gång-och cykelväg på västra sidan av vägen 28 Figur 6.5 Alternativ 2C, gång- och cykelväg.

Dragonvägen ± Ernst Hedlunds väg Mojevägen Knuthsvägen Kilvägen Tjärnavägen Väglinjen förskjuts i sidled för att undvika påverkan på byggnad Ernst Hedlunds väg Aspbacksvägen Rännarhedsvägen Wernervägen Tegelbruksvägen Säker gångpassage Förslaget kan medföra påverkan på byggnad Kyrkbyvägen Tallbacksvägen Alternativ 2D Meter 0 50 100 200 300 400 Lantmäteriet 109-2011/3027 Passage över vägen Gång-och cykelväg på östra sidan av vägen Gång-och cykelväg på västra sidan av vägen Figur 6.6 Alternativ 2D gång- och cykelväg. 29

6.3 Effekter och konsekvenser De tänkbara åtgärder som räknats upp kan medföra positiva eller negativa konsekvenser för trafiksäkerhet, framkomlighet, miljö och markanvändning. Alternativ 1 Separat gång- och cykelväg ger hög trafiksäkerhet men det blir stort intrång i fastigheter. Det blir stor påverkan på kulturmiljöns helhetsvärde och byggnader kan behöva rivas eller flyttas. Alternativ 2 Gång- och cykelbana med kantsten ger relativt hög trafiksäkerhet, men det blir intrång i fastigheter vilket innebär stora kostnader. Det blir också påverkan på kulturmiljöns helhetsvärde och byggnader kan behöva rivas eller flyttas. Alternativ 3 Smal gång- och cykelbana med målad linje förbättrar trafiksäkerheten något, dock kan den målade linjen bli otydlig under vinterhalvåret. Det blir intrång i fastigheter och påverkan på kulturmiljöns helhetsvärde. Drift- och underhåll förenklas dock jämfört med kantstenslösning. Vid val av trafiksäkerhetsåtgärder måste en sammanvägning göras med kostnaden samt påverkan på miljön. Det är viktigt att detaljutforma åtgärderna så att den negativa miljöpåverkan blir så liten som möjligt. 6.4 Kostnader Projektkostnaden (prisnivå 2012-12) redovisas i tabellen nedan per alternativ. Av den totala projektkostnaden utgör ca 25 % kostnader för projektering och projektadministration. I kalkylen finns inte kostnader för inlösen av den mark som behövs för en ny GC-väg. Tabell 6.2 Projektkostaden för de olika alternativen. (Mkr) Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 4 Projektkostnad 4,3 5,5 3,6 2,9 Alternativ 4 Bymiljöväg av Östtjärnatyp förbättrar trafiksäkerheten något, dock kan de målade linjerna bli otydliga under vinterhalvåret. Det blir förhållandevis lite intrång i fastigheter, men det blir påverkan på kulturmiljöns helhetsvärde. Drift- och underhåll förenklas jämfört med kantstenslösning och utförandet är förhållandevis billigt att genomföra. Tabell 6.1 Effekter och konsekvenser av de olika alternativen. Alternativskiljande effekter Alt 0 Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 4 Trafiksäkerhet 0 +++ ++ + + Tillgänglighet 0 ++ ++ + + Framkomlighet 0 ++ ++ + + Funktion 0 +++ ++ + + Kollektivtrafik 0 ++ ++ 0 - Konsekvenser för närboende 0 --- -- -- - Kostnadsuppskattning 0 4,3 Mkr 5,5 Mkr 3,6 Mkr 2,9 Mkr 30