Oktober 2014 Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma
Projekt: Egen växtkraft 2011
Tips för att vuxna ska lyssna 2011 Egen växtkraft
Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till barnets kompetens 2. Tid att lyssna och vänta 3. Barnet har kunskap om sig själv 4. Barnet har kunskap om verksamheten och är förberedd 5. Föräldrar stöttar sitt barns delaktighet 6. Dokumentation av barnets åsikter
Samma förutsättningar för delaktighet gäller för alla barn 1. Vuxnas tillit till barns kompetens 2. Tid att lyssna och vänta 3. Barnet har kunskap om sig själv 4. Barnet har kunskap om verksamheten och är förberedd 5. Föräldrar stöttar sitt barns delaktighet 6. Dokumentation av barnets åsikter Men..
för barn med funktionsnedsättningar finns ytterligare tre viktiga faktorer: 1) Ökat beroende mellan barn - föräldrar 2) Kommunikationsvårigheter 3) Alla dessa kontakter
Barn med funktionsnedsättning mer utsatta för våld i nära relationer Ref bl.a.: Birgitta Svensson (2013) Barn som riskerar att fara illa i sin hemmiljö. Utmaningar i ett förebyggande perspektiv. Karlstads universitet
När är ett barn delaktig? När barnet blir lyssnat till När barnet får stöd att förstå och att uttrycka sina åsikter När barnets åsikter och synpunkter beaktas (Barnkonventionen artikel 12+ Funktionshinderkonventionen artikel 3) När barnet involveras i beslutande processer Barnet delar makt och ansvar över beslutfattande Shiers delaktighetsmodell (2001)
Shier s modell finns bland annat i: Socialstyrelsens handbok: Stöd till barn och unga med Funktionsnedsättning (2012)
Hinder - synen på barn aktörer kompetent sårbara Delaktig skydd stöd Rätt till delaktighet Barn är både kompetenta och sårbara har rätt till både delaktighet, skydd och stöd Begränsas i sina rättigheter
Projektet Egen växtkraft visade: Att vuxna har låga förväntningar på barns förmåga att föreslå lösningar Att barn kan och vet andra saker än vuxna Barns kunskap mycket väsentlig för att insatser ska ge önskad effekt Barn är experter på vad de själva tycker, tänker, upplever och önskar
Lyssna på mig! Mindre förutsättningar för delaktighet har: yngre barn barn och unga med kognitiva och kommunikationssvårigheter barn i social utsatthet och Mycket få studier gjorda om delaktighet för barn med etnisk minoritetsgrupp och f-nedsättning (Stenhammar, 2010)
Varför? När barn är med blir besluten bättre Om barn inte är delaktiga i planering är risken stor att besluten inte stämmer med vad som viktigast för barnet
Varför? God självkänsla förebygger utsatthet Barn med god självkänsla kan skilja mellan vad hon ÄR och vad hon GÖR = duger som jag är
Varför? Barn vet andra saker än vuxna vad de känner sin egen förmåga vad de varit med om kamratrelationer vad de prioriterar inte vill
Varför? Barn och vuxna tänker och kan olika saker Det barn vet som vuxna inte vet rör svårobserverade saker, som känslor Enligt föräldrar har barn: fler problem i relationer och sociala kontakter lägre kompetens (om sig själv) lägre livskvalitet än vad barnen själva anser
Varför? Barnkonventionen Artikel 12 Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Varför? Artikel 7:3 i funktionshinderkonventionen Konventionsstaterna ska säkerställa att barn med funktionsnedsättning har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem, varvid deras åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till deras ålder och mognad på samma villkor som för andra barn och erbjudas stöd anpassat till funktions-nedsättningen och ålder för att utöva denna rättighet. FN:s Konvention för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Varför? Stark rättighet SoL LSS Skollagen Föräldrabalken Ny Patientlag 1/1 2015, med bestämmelser om barns inflytande över sin vård Prop. 2013/14:106 Barnrättighetsutredningen kanske barnkonventionen blir svensk lag (klar 2015). (Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt, 2013:35) Regeringsdeklarationen
Vad har delaktighetsprojekt bidragit med? Kunskap om hur mycket barn verkligen förstår när de får handledning. Barnens bidrag: Bättre än vuxna på att sätta sig in i andra åldersgruppers synsätt och behov. Fastnade inte i typiska ungdomsfrågor. Kreativa visionärer Kunskap om barns villkor här och nu. (Monica Nordenfors, föreläsning 2014)
Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till barnets kompetens 2. Tid att lyssna och vänta 3. Barnet har kunskap om sig själv 4. Barnet har kunskap om verksamheten och är förberedd 5. Föräldrar stöttar sitt barns delaktighet 6. Dokumentation av barnets åsikter
KASAM Känsla av sammanhang När jag befinner mig i ett begripligt sammanhang förstår jag vad som kommer att hända. Gör jag inte det kan jag uppleva kaos och oförutsägbarhet med oro och hjälplöshet som följd. När jag upplever sammanhanget hanterbart minskar risken att jag känner mig som ett offer för omständigheterna. Med stöd av någon som underlättar men inte styr mig, kan min känsla av att själv hantera min situation öka. Vad som upplevs meningsfullt varierar från person till person. Men att vara i ett sammanhang som intresserar mig och att vara betydelsefull för någon annan är några gemensamma nämnare i känslan av meningsfullhet.
Viktigt att det är på riktigt Barn och unga utvecklar verksamheter tillsammans med vuxna Projekt: Delaktiga barn och unga www.handikappforbunden.se
Vad är viktigt att berätta om - enligt barn som har erfarenhet? Personalen målar naglarna på en om man vill Maten är god Man kan lita på personalen och berätta hemligheter Man får ta med egen nalle om man vill och det är viktigt.
Vad är viktigt att berätta om Det här är ett ställe där man kan hitta på saker som man inte kan göra hemma. Man får ofta som man vill och man får beröm. Det är lyxigt och god mat.
Myndighetskontakter Många av de kontakter föräldrarna har känner inte barnen till Barnen är ofta passiva i de möten de deltar i Få myndighetspersoner verkar ha en dialog direkt med barnen om deras vardagliga situation och hur de ser på sitt behov av stöd och hjälp Det är oftast långa möten. Jag har varit där tre gånger. Oftast försöker jag gå på toa så jag slipper sitta still och lyssna. Vet inte riktig varför jag behöver gå dit. Men jag tror att det är så att de kan skicka hjälp om jag inte får en assistent. Pojke, 11 år, Aspergers Habiliteringen sticker ut i positiv bemärkelse Handisam (2014) Barn och unga med funktionsnedsättning. En beskrivning av barnens vardag 28
Hej! Jag heter Marios
Jag bor i Malmö
Jag tycker om att Läsa böcker Titta på fotboll Träffa vänner Lyssna på musik
Jag tycker inte om att Bråka Spela tennis Äta blodpudding Städa
Mitt jobb Jag lyssnar och pratar med barn och ungdomar Jag lär vuxna lyssna och prata med barn och ungdomar
Jag kan hjälpa dig att Prata om dina tankar, känslor och frågor Få veta mer om din funktionsnedsättning
Att lyssna på människor kräver uppmärksamhet mot en persons hela register av sätt att kommunicera som tal, ljud, läten, kroppsspråkliga uttryck, personens beteende, humör och ansiktsuttryck. De människor som är en del av en persons liv kan lyssna från personens perspektiv och utifrån det perspektivet förstå varför något som inte verkar rimligt för andra är det just för den här personen. Detta inbegriper att kunna lyssna på ett sätt som hjälper personen att hitta sin röst och att utveckla sin självkänsla och finna en plats i världen. Parsons, et. al. (2009)
www.diskuteradelaktighet.se
Barn med kommunikationssvårigheter ingen homogen grupp Behov av AKK har barn som: förstår talat språk i betydligt större utsträckning än sin faktiska förmåga att uttrycka sig behöver komplement både för att uttrycka sig och för att förstå andra. Behov av AKK kan vara övergående behöver alternativ både för att uttrycka sig och för att förstå andra. Behov av AKK är konstant.
Strategier för att underlätta kommunikation hos barn med kommunikationssvårigheter: Titta & lyssna: se vad personen gör Vänta & förvänta: stanna upp och visa förväntan med ansikte - kropp! Räkna till minst 20 Tolka & bekräfta: tolka och bekräfta vad personen kommunicerar eller gör Thunberg/Dart, 2013
ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig!
Mitt kommunikationspass innehåller: Om mig Jag gillar Jag gillar inte.. Min familj Om min funktionsnedsättning Så här pratar jag Jag förstår bättre om du... Jag kan... Jag behöver hjälp med Viktiga personer, platser och händelser
Jag gillar det mesta med mycket effekter - och mest. Bokstäver och siffror ABC 123456789 Lampor Dörrar, lås och nycklar Musik Video Bilar Datorn Vatten och bad Lekar med mycket bus och stoj, som spöke, jaga och killas och bitas Att GÖRA SAKER ihop med dig - nästan vad som helst - som är konkret och praktiskt!
Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till barnets kompetens 2. Tid att lyssna och vänta 3. Barnet har kunskap om sig själv 4. Barnet har kunskap om verksamheten och är förberedd 5. Föräldrar stöttar sitt barns delaktighet 6. Dokumentation av barnets åsikter
Egen kunskap om funktionsnedsättningen En viktig förutsättning för delaktighet i möten med samhällsstödet
Mamma har berättat att jag har ADHD men jag vet inte hur jag är bara för att jag har ADHD. Jag har ju alltid haft det. Alla tycker att jag har en sjukdom men det har jag inte. Mamma säger att jag inte har det. Pojke, 11 år i: Handisam (2014) Barn och unga med funktionsnedsättning. En beskrivning av barnens vardag
Barns delaktighet: att veta sin diagnos Ett exempel: Pojke 10 år med utvecklingsstörning Metod: Barnanpassad utredning Utvecklad av: Inger Kärnekull-Jakobsson, Barn- och ungdomshabiliteringen i Mora
Pojke 10 år med utvecklingsstörning Har lätt för/är bra på Att vara snäll mot andra människor, vill att andra ska må bra TV-spel Data Att läsa Frilutfsliv
Har svårt med Att vara i stora grupper Att förstå långa instruktioner Att skynda sig Snabba förändringar
Behöver hjälp med Lära på annat sätt - ibland en annan skola Gott om tid för att träna det som ska läras in Lugn och ro i inlärningssituationen, inte så många störande ljud Eget schema Förberedelse för det som ska hända Mycket stöd och beröm av vuxna
Exempel på barninformation om funktionsnedsättning
Filmen Ninjakoll exempel på information till barn om funktionsnedsättning FUB, Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning
Ohälsa och det outsagda Vad är det vi inte säger till varandra i familjer där det finns ett extra beroendeförhållande till varandra? En perspektivbank i text, bild, ljud och film i förebyggande syfte
Material om delaktighet till barn & unga till vuxna om barn & unga Finns på: www.handikappforbunden.se/material/barn, unga och skola