Helårsprognos efter juni Barn- och ungdomsnämnden 2017 1
Innehåll Verksamhetsmål 3 Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar 4 Återkoppling till riskanalysen i årsrapporten 4 Driftsredovisning 9 Prognos 2017 9 Resultat per förskola och skola 2017 12 Investeringsredovisning 14 Bilagor 15
Verksamhetsmål I nedanstående tabell visas hur måluppfyllelsen såg ut efter första tertialet (april). Uppföljning efter andra tertialet ska vara klar senast sista augusti och redovisas till nämnden i september. Måluppfyllelse Uppfyllda/ Klara Positiv trend/ Pågående Oförändrad eller negativ trend/ Ej påbörjade Totalt Nämndsmål 1 (6 %) 9 (50 %) 8 (44 %) 18 Aktiviteter 16 (94 %) 1 (6 %) 17 Uppdrag 5 (100 %) 5 Sammanfattningsvis kan sägas att utav de 8 mål som utvärderats till oförändrade eller negativ utveckling, så bedöms 5 av dessa att vara oförändrade och på 3 mål ses negativ utveckling. Den negativa utvecklingen gäller sjukfrånvaro, måluppfyllelse i åk 6 och meritvärde i åk 6. 3
Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar Beskrivning av verksamheten som bedrivits under året med fokus på väsentliga händelser per verksamhetsområde. Återkoppling till riskanalysen i årsrapporten Återkoppling görs på de risker som beskrevs i årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys. Barn- och elevantal Tabellen redovisar barn- och ungdomsnämndens antal barn och elever och vad budgetramen förväntas minskas eller ökas med ekonomiskt under 2017. Beloppen ingår i prognosen. Uppgifterna avser barn och elever som tillhör barn- och ungdomsnämnden och går i kommunala och fristående skolor. 10 % av barnen väntas gå i fristående förskolor och 11 % av eleverna väntas gå i fristående skolor. Antal barn och elever 2017 Budget Prognos Skillnad Tkr Förskola 3 409 3 409 0 0 Förskoleklass 659 658-1 -60 Åk 1-3 2 021 2 009-12 -785 Åk 4-6 1 881 1 872-9 -555 Åk 7-9 1 811 1 787-24 -1 626 Summa förskoleklass till åk 9 6 372 6 326-46 -3 026 Fritidshem 2 967 2 913-54 -1 744 Total -4 770 Förskola I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns bl.a. följande text: Antalet förskolebarn fortsätter att öka och födelsetalen förväntas stiga kommande år. 2016 föddes 784 barn och år 2020 räknar vi med att det föds ca 860 barn. Till detta kommer att Kalmar är en inflyttningskommun och många barnfamiljer flyttar hit. Bostadsbyggandet har nu tagit fart och inom några år finns många nya bostäder färdigställda. Innevarande år, 2017, kommer vi att ha en markant ökning jämfört med året innan Vi går in i 2017 med ett underskott av förskoleplatser eftersom utbyggnaden släpar efter. Det rör sig om ca 10 förskoleavdelningar. Totalt kommer 26 nya förskoleavdelningar (inklusive underskottet på 10 avdelningar) att behövas i barn- och ungdomsnämndens område under perioden 2017 2021 De långa ledtiderna d.v.s. från det att behovet i ett område är identifierat till att en förskola kan tas i bruk är ett problem i sammanhanget. I ett växande Kalmar med ett högt bostadsbyggande och stark inflyttning behöver processerna bli snabbare. Vi riskerar annars att inte kunna klara uppdraget att erbjuda förskoleplats i rätt tid och i rätt område. Det ser ut som att nämnden kommer att ha det antal barn som budgeterats för i förskoleverksamheten, till skillnad mot förra prognosen som pekade på att de skulle bli tjugotalet fler. Bostadsbyggande, inflyttning och höga födelsetal gör att behovet av förskole- och skollokaler ökar snabbt. Vi har gått in i 2017 med ett underskott av platser i förskolan. Detta gäller i synnerhet i norra Kalmar där vi har svårigheter att klara behovet. Förskolan Ljusglimten har utökats med ytterligare två paviljonger i år och det kan vara så att ytterligare paviljonger kommer att behövas i området för att klara det kortsiktiga behovet. På längre sikt finns utbyggnad planerad i flera områden. Mot bakgrund av det snabba bostadsbyggandet i norra Kalmar bedömer vi att ytterligare utbyggnad, utöver redan planerad, måste göras där. Bara Snurrom och Norra vimpeltorpet kommer att ha över 1 000 nya bostäder inom tre till fyra år. Den snabba utvecklingen understryker också behovet av effektivare processer (planarbete investeringsbeslut upphandling - genomförande) när nya behov uppstår. 4
Grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns bl.a. följande text: De närmaste åren sker en kraftig ökning av antalet elever i grundskolan. Under perioden ökar det totala antalet elever med ca 607 i barn-och ungdomsnämndens område. På 10 års sikt ökar antalet elever i grundskolan med ca 1 600 i hela kommunen, d.v.s. en ökning med 22 %. I grundskolan pekar prognosen mot att det kan bli ett lägre antal elever än planerat, d.v.s. samma utfall som föregående prognos. Några rektorer såg redan i början av året att de har överskattat budgeterat antal elever som kommer gå hos dem. Detta ger även negativa följdverkningar på antalet platser i fritidshem. Prognosen för antal elever i grundskola är därmed lägre än vad senaste befolkningsprognosen säger. I förra prognosen förväntades att det skulle finnas en ny befolkningsprognos i juni för att göra en ny bedömning, men den är senarelagd till september/oktober. Personalrekrytering behovet ökar Förskola I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns följande text: Barn- och ungdomsnämnden står inför stora utmaningar i och med det ökade barn- och elevantalet. Detta i kombination med pensionsavgångar och nya riktade statsbidrag, kräver ett strategiskt arbete kring kompetensförsörjningen. Här kommer marknadsföring mot framtida medarbetare att spela en stor roll. Det är ett arbete som redan påbörjats, bl.a. i form av deltagande vid olika mässor samt inbjudan till rekryteringsmöten för snart examinerade förskollärare. Syftet med rekryteringsmötena är att berätta om förskoleverksamheten och varför de ska välja att arbeta i Kalmar kommun. I och med svårigheten att hitta vikarier till förskolan, både för korta och längre vikariat, har tillsvidareanställningar medvetet erbjudits från barn- och ungdomsförvaltningens sida. En högre andel tillsvidareanställningar innebär också bättre anställningsvillkor och att Kalmar kommun upplevs vara en attraktivare arbetsgivare, vilket är avgörande för den framtida komptensförsörjningen. Att vara en attraktiv arbetsgivare handlar också om bra arbetsmiljö, bra scheman, arbetskläder, bra löner och löneutveckling. Det finns också en risk i att det blir svårare att tillsätta behörig personal då andelen behöriga sökande inte når upp till det antal som verksamheten har behov av. Bristen på utbildade förskollärare börjar visa sig trots att Kalmar är en utbildningsort för förskollärare. Konsekvenser kan bli försämrad personaltäthet som i sin tur kan ge högre sjukskrivningstal, eller att verksamhetens kvalitet och utformning påverkas. Barn- och ungdomsförvaltingen arbetar aktivt med marknadsföring genom olika kanaler, framförallt sociala medier. Under första delen av året har en egenproducerad marknadsföringsfilm om förskolor i Kalmar publicerats på Facebook i samband med den samordnade rekryteringen av förskollärare. Filmen, som är inspelad på Förskolan Smedjan i Lindsdal, har hittills över 33 000 visningar. Ett öppet föreläsningsevenemang, där två pedagoger berättade om utvecklingssamtal på förskolan utifrån jämställdhet- och mångfaldsperspektiv anordnades under våren. Föreläsningen som var uppskattad, blev relativt snabbt fulltecknad. Denna typ av evenemang tillför förvaltningen ytterligare en metod för att arbeta med rekrytering. Barn- och ungdomsförvaltningen kommer att fortsätta med detta koncept framöver och det finns många uppslag på bra föreläsningar. Ytterligare en film i syfte att marknadsföra barn- och ungdomsförvaltningen är planerad. Här tar förvaltningen in extern hjälp. Filmen ska kunna visas vid tillfällen där vi vill visa upp oss som arbetsgivare, som till exempel vid mässor av olika slag, men givetvis också finnas tillgänglig på sociala medier. I vårens samordnade rekrytering var behovet av förskollärare större än tillgången på sökande som uppfyllde de krav på examen och legitimation som ställs. Rekrytering av barnskötare har gjorts för att täcka befintliga barnskötarvakanser. Då det inte har funnits tillräckligt många sökande förskollärare för att täcka vakanserna har förskolorna i stället valt att rekrytera fler barnskötare. Därmed kvarstår risken med att det är svårt att tillsätta behörig personal då andelen behöriga sökande inte når upp till det behov som finns. 5
Inom barn- och ungdomsförvaltning och i Kalmar kommun i övrigt ökar den interna personalrörligheten. Tendensen är positiv men i sammanhanget stillar det inte det ökade behovet av behörig personal. Under det senaste året har det varit svårt att täcka vikariebehovet med hjälp av timvikariepoolen trots att nya vikarier rekryteras in kontinuerligt. Utifrån det behovet kommer en vikariepool med tillsvidareanställd personal att starta i september 2017. Initialt kommer den att bestå av 6-7 medarbetare och 6 förskolor kommer att ingå. Till denna pool har såväl förskollärare som barnskötare rekryterats. Grundskola I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns följande text: Barn- och ungdomsnämnden står, som tidigare nämnts, inför stora utmaningar med att rekrytera behörig personal. Även inom grundskole-, förskoleklass- och fritidsverksamheten krävs ett strategiskt arbete vad gäller rekrytering av behöriga pedagoger. Att marknadsföra sig mot framtida medarbetare och fortsatt samarbete med Linnéuniversitetet är, precis som för förskolan, även här ett prioriterat område för att säkerställa att kommunens framtida efterfrågan tillfredställs. Övergripande handlar det om att vara en attraktiv arbetsgivare som tillhandahåller en bra arbetsmiljö, bra scheman, arbetskläder, bra löner och löneutveckling. Inom skolan tar rekryteringen ytterligare en dimension då lärarna inte bara ska vara behöriga lärare, de ska även vara behöriga i de ämnen och årskurser behovet finns att undervisa i. I detta ligger en risk, om det inte finns behörig personal, alternativt att inte tillräckligt många behöriga söker tjänster i Kalmar kommun, utmanas kvaliteten på undervisningen vilket kan resultera i lägre måluppfyllelse hos eleverna. Inom vissa ämnen/områden finns det god tillgång på behöriga lärare, inom andra ämnen sämre. Verksamhetens behov av vissa grupper av behöriga lärare och yttre faktorer så som tillgång till vissa utbildade grupper skiftar över tid. Till exempel är speciallärare ett bristyrke där det är svårt att rekrytera i nuläget. Barn- och ungdomsförvaltingen arbetar aktivt med marknadsföring genom olika kanaler, framförallt sociala medier. Den tidigare nämnda marknadsföringsfilm om förskolor i Kalmar som har publicerats på sociala medier ger en bild av barn- och ungdomsförvaltningen som arbetsgivare och kan även fungera som draghjälp i rekryteringen av personal till grundskolan. I vårens personalplaneringsprocess gjordes matchningar mellan vakanser och övertaligheter. Då det endast fanns en liten andel övertalighet kunde dessa matchningar endast lösa en mindre del av vakanserna. Rekrytering av ca 25 lärartjänster med olika ämnesbehörigheter har gjorts inför läsåret 2017/2018. Samarbetet med Linnéuniversitetet är viktigt. Den verksamhetsförlagda utbildningen och övningsskolor är bra möjligheter för oss som arbetsgivare att intressera studenterna för att söka arbete i Kalmar kommun efter avslutad utbildning. För att öppna upp för fler karriärvägar har det inrättats utbildningsplatser med särskild inriktning mot förskola och skola i ledarförsörjningsprogrammet. Detta i syfte för att kunna tillgodose framtida chefsförsörjningar. Personalstruktur Antal tillsvidareanställd personal, årsarbetare exkl. vilande tjänster feb 2016 dec 2016 feb 2017 maj 2017 Förskola 618 622 638 637 Förskoleklass 33 38 37 36 Grundskola 524 573 565 562 Fritidshem 114 119 116 116 Särskola 36 38 39 39 Ledning och administration 98 96 100 101 Summa 1 423 1 486 1 495 1491 6
Totalt har antalet anställda ökat med knappt 70 heltidstjänster mellan februari 2016 och maj 2017. Trenden är uppåtgående i samtliga verksamheter. I den pedagogiska omsorgen har personalen minskat från 3 till 2 tjänster under perioden, dessa ingår i förskolans siffra i tabellen. I de fall siffran i maj är lägre än februari så beror det på marginella förändringar i personalstrukturen på ett flertal enheter. Ökade vistelsetider i förskolan I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns följande text: Föräldrarnas behov av längre vistelsetider i förskolan ökar kontinuerligt. År 2004 var den genomsnittliga vistelsetiden 29 timmar per vecka. 2016 var den genomsnittliga vistelsetiden 33,6 timmar per vecka, en ökning på 16 %. Nuvarande form av ersättningssystem från kommunfullmäktige tar inte hänsyn till vistelsetiderna, tilldelning görs endast efter hur många barn som finns i verksamheten. För 2016 har schemasnittet ökat med 1-3 % beroende på verksamhetsform vilket har kostat 2,5 mkr utöver budget. Barn- och ungdomsnämnden begär kompensation för denna merkostnad. Vi har nu nått en punkt där det är svårt att få en tillräcklig personalbemanning över dagen. Detta riskerar att verksamhetens kvalitet och arbetsmiljö blir sämre för både barn och personal. Förändringar i barnens genomsnittliga vistelsetider under året borde också kompenseras inte bara antalet barn. I verksamhetsplan 2017 finns ett uppdrag: Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med barn- och ungdomsnämnden se över resursfördelningssystemet vad gäller vistelsetid i förskolan. En justering av ersättningssystemet begränsar risken att verksamhetens kvalitet och arbetsmiljö blir sämre, både för barn och för personal. Även om vistelsetiden byggs in i resursfördelningssystemet fr. o m 2018 är det inte tillräckligt för att lösa problemen med otillräcklig bemanning i förskolan. Det behöver tillföras ytterligare medel för att få en tillräcklig bemanning över hela barnens vistelsetid i verksamheten Om varje avdelning förstärkas med en personaltimme mer per dag (0,125 tjänst) kostar det 14 mkr för hela barn- och ungdomsnämndens verksamhet. Just nu är vistelsetiderna i kommunal förskola 0,2 timmar mer än budget, 33,8 timmar per vecka. I den fristående verksamheten är barnen inskrivna 1,6 timmar mer per vecka än planerade 34. Personalläget i de kommunala förskolorna är fortsatt ansträngt. Översynen av resursfördelningssystemet tillsammans med kommunledningskontoret pågår. Det hölls ett möte före jul där barn- och ungdomsförvaltningen informerade om läget. Kommunledningskontoret skulle därefter ta med sig detta i fortsatta diskussioner med kommunledningen. Ingen ytterligare information i frågan har kommit från kommunledningskontoret. Den framskjutna budgetprocessen påverkar möjligheten att få ytterligare information i dagsläget. Statsbidrag Förskola I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns följande text: Den nya regeringen har genomfört en mängd nya reformer inom barn-och ungdomsnämndens verksamhetsområde som utmynnat i nya statsbidrag, ett exempel är bidraget som syftar till att minska barngruppernas storlek. Statsbidragen är villkorade. Sambandet mellan de sparbeting som gjorts de senaste åren och att kommunen erhåller nya statsbidrag innebär en risk. T.ex. jämförs ofta nyckeltal, som personaltäthet eller gruppstorlekar, vid två olika tidpunkter i uppföljningen av bidraget för att visa att man använt statsbidraget till det som det var avsett för. Uppföljningen av statsbidraget för mindre barngrupper som gjorts under hösten 2016 (avsåg LÅ 2015/2016) utgjordes till större del av en beskrivning av insatser och åtgärder istället för jämförelse av nyckeltal vid olika tidpunkter. Som indikerat tidigare utgjorde denna typ av beskrivande uppföljning en lägre risk. Uppföljningen godkändes under hösten. Dock bör påpekas att risken kvarstår då alla förskolor inte fick sina ansökningar beviljade 2016. Skolverket tog, utöver gruppstorleken, även hänsyn till personaltätheten i sin bedömning av tilldelningen, vilket medförde förändrade planeringsförutsättningar. Risken ligger i att om man får bidrag ett år men inte nästa, kan en jojo-effekt uppstå som kan innebära både ekonomiska och organisatoriska konsekvenser. I budget 2017 har förskolorna generellt varit försiktiga med att lägga in bidrag som inte är beslutade av Skolverket ännu (d.v.s. det som avser HT 2017). 7
Ansökan till statsbidraget för mindre barngrupper gjordes i maj. I förra prognosen påtalades att risken med hur Skolverkets kriterier för tilldelning av bidraget utformas i år kvarstår. Beslut om tilldelning från Skolverket kom i juni. Endast tre av de åtta förskolor som sökt bidrag tilldelades bidrag motsvarande 2,1 mnkr. Det totala beloppet som sökts var 5,6 mnkr. De två tidigare läsåren har bidraget varit mellan 7,5 och 9,5 mnkr. Som skrevs i årsrapporten så var de flesta förskolorna försiktiga med att budgetera för stora intäkter, många bortsåg från höstterminens bidrag vilket ger en minskad risk för bakslag i form av att man lagt sig på en för hög kostnadsnivå. Dock drabbar detta ändå några förskolors resultat negativt. Kalmar kommun har fått godkänd redovisning på uppföljning av statsbidraget föregående år. Sammantaget konstateras att risken för återbetalning i stort sett har eliminerats och den befarade risken för utebliven eller mindre tilldelning förverkligades. Anledningen till mindre tilldelning än ansökan är troligen att Kalmar kommun har en bättre gruppstorlek (2016 15,2) än genomsnittet för riket (2016 15,8) då kriterierna utgörs av jämförelser av nyckeltal som avdelningsstorlek och personaltäthet. Grundskola I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns följande text: Precis som inom förskoleverksamheten så har det genomförts reformer som innebär att grundskolorna i Sveriges kommuner har tillförts nya statsbidrag, t.ex. lågstadiesatsning, läxhjälp, lovskola och fritidshemssatsningen. Skolorna gynnas ekonomiskt av statsbidragen. Däremot medför inte alltid ökade intäkter ökade kostnader i skolans verksamhet, åtminstone inte i ett initialt skede. Det finns en startsträcka för t.ex. att rekrytera mer personal i samband med att ett nytt statsbidrag kommer. Risken är densamma som för förskoleverksamheten, d.v.s. om nyckeltal vid två tidpunkter används för jämförelse i uppföljningen av statsbidragen så finns en risk för återbetalning om man inte kan uppvisa en förbättring. Statsbidrag för lovskola och läxhjälp medför dock inte någon personalutökning och därmed inte någon uppföljning i form av jämförande nyckeltal. Det handlar istället om att inom befintlig organisation skapa förutsättningarna för ändamålet. Ansökningar och rekvirering av statsbidragen har gjorts under våren I prognosen i mars angavs en risk för statsbidraget för Läxhjälp (fokustid), att det kunde bli lägre än förra året då det troligen skulle sökas av fler kommuner än innan (2016 fick Kalmar kommun 5,6 mnkr) och därmed skulle bidraget delas på fler. Beslut kom i juni som meddelade att Kalmar kommun tilldelas ungefär samma belopp 2017 som 2016. I arbetet med budget 2017 intogs en försiktig hållning till statsbidragen, d.v.s. man budgeterade främst intäkter som avsåg vårterminen i de fall statsbidraget löper över läsåret. Detta eftersom beloppen var kända och meddelade av Skolverket. Däremot var höstterminens bidrag mer osäkra då beloppen inte var kända vid tidpunkten för budgetarbetet, och är det fortfarande inte. Vetskapen finns om att bidrag kommer men inte hur mycket. Kalmar kommun har fått godkända redovisningar på uppföljning av statsbidrag föregående år avseende Lågstadiesatsningen och Lovskola. Sammantaget görs bedömningen att risken kvarstår men har minskat p.g.a. försiktig budgetering av intäkterna samt att det börjar droppa in fler och fler godkända redovisningar av statsbidragens användning. 8
Driftsredovisning Prognos 2017 Driftsredovisning 2017 tkr Budget Prognos Skillnad Skillnad Verksamhet juni mars Förskola 308 572 316 671-8 099-5 903 Förskoleklass 17 665 16 925 740 957 Grundskola 463 728 459 787 3 941-178 Fritidshem 41 645 36 109 5 536 5 514 Särskola inkl dess fritidshem 25 650 25 299 351-865 Lokal ledning och adm 74 274 71 172 3 102 2 291 Förvaltningsledning och adm 33 773 33 544 229 750 Summa 965 307 959 507 5 800 2 566 8 000 6 000 4 000 2 000 Prognos 2017 Prognos juni Prognos mars Bokslut 2016 0 2 000 4 000 6 000 8 000 Förskola Förskoleklass Grundskola Fritidshem Särskola inkl dess fritidshem Lokal ledn. och adm Förvaltn.ledn och adm Förskola Prognosen visar ett underskott på -8,1 mnkr. I jämförelse med prognosen i mars så blev statsbidraget för mindre barngrupper (som en del förskolor räknat in i förra prognosen för HT) lägre än förväntat. Utökning av lokaler bidrar också till en sämre prognos. Fristående förskolor verkar i nuläget komma upp i högre vistelsetider än planerat vilket ger underskott på -0,5 mnkr mot planerade utbetalningar. De fristående fritidshemmen ser ut att omfatta fler barn än planerat vilket ger ett underskott på -1,3 mnkr mot planerade utbetalningar. 8 av 15 förskolor visar underskott större än -0,2 mnkr, och 4 av dessa kan ge underskott på -1 till -2 mnkr. Det är främst på personalkostnaderna som underskotten uppstår, och då är de pengar som förskolorna får/dras av för fler/färre barn eller förändrade vistelsetider inräknade samt statsbidragsintäkter. Tre förskolor (eller enheter med förskoleverksamhet) har en prognos som säger att de kan gå plus i år. Detta 9
beror främst på fler barn och högre vistelsetid än planerat, vilket ger mer intäkter än vad justeringar av personal kostar. Totalt är underskottet på personalkostnaderna i förskolan -5,1 mnkr. Hyreskostnaderna överstiger budget och ger ett underskott mot budget på ca 0,4 mnkr p.g.a. utökade lokaler. De utökade lokalerna medför även mindre underskott för nyinköp av förbrukningsinventarier och liknande på -0,2 mnkr. Inköp av pedagogiskt material kan ge ett underskott på -0,4 mnkr. Fortbildning kan ge ett underskott på - 0,1 mnkr. Grundskola inklusive förskoleklass Prognosen visar ett överskott på 4,7 mnkr. Prognosen i juni visar ett resultat som är knappt 4 mnkr bättre än mars, detta beror främst på att personalkostnader som ligger centralt nu ser ut att ge ett överskott samt att bidrag från migrationsverket har kommit. Bidraget var större än vad som tidigare uppskattats, och avsåg HT 2015 t.o.m. VT 2016. De två orsakerna bidrar med ungefär hälften var till ett bättre resultat i juni. Grundskolorna har fortfarande bra ekonomi överlag i det avseendet att de flesta har balans mot budget. Budget för pedagogisk personal ser ut att ge ett överskott på 1,2 mnkr på totalen. Då är de pengar som skolorna får/dras av för fler/färre elever inräknade samt statsbidragsintäkter. Några skolor har överskattat antalet elever som kommer gå hos dem, vilket påverkar ekonomin i form av att man inte får in de intäkter som man trott. Det centrala kontot för förvaltningsgemensamma personalkostnader kommer inte användas fullt ut, 2,2 mnkr beräknas finnas kvar vid årets slut. Personalkostnader för elevhälsa kan ge ett överskott på 1,8 mnkr. Överskottet finns främst tre skolor där man för närvarande har minskad tjänstgöringsgrad än planerat eller avvaktar med att tillsätta budgeterade vakanta tjänster till hösten för att återhämta en del av intäktsbortfallet på grund av färre elever än budgeterat. Det sistanämnda är en av de största skolorna så man har tillgång till elevhälsapersonal ändå, bara tillfälligt mindre än tänkt i planeringen. Kostnader för förbrukningsinventarier kan ge underskott mot budget på -0,9 mnkr, då en del skolor har behov av nyanskaffning. Pedagogiskt material ger underskott på -0,4 mnkr p.g.a. inköp av fler Chromebooks än planerat på några skolor. Kostnader för fortbildning kommer troligen ge ett överskott mot budget med 0,8 mnkr. Fritidshem Prognosen pekar på samma resultat som i mars. Avgifterna som föräldrarna betalar för fritidshemsplatser ser ut att bli 2 mnkr högre än planerat då ett räknefel smugit sig in i budgetberäkningen. Resterande del, 3,5 mnkr, är överskott på personalkostnaderna. Större delen av denna summa återfinns på en skola där man fördelat tjänsterna fel mellan skola och fritidshem i budgeten, då personal ofta jobbar i båda verksamheterna. Det är alltså inte fråga om någon neddragning på fritidshemspersonalen, utan endast en felfördelning i budgeten. Särskolan Särskolan ser ut att gå med ett överskott på 0,3 mnkr. Särskolans verksamhet växlar över tid beroende på elevernas aktuella förutsättningar. Just nu finns det något fler extra resurskrävande elever inskrivna vilket kräver mer personalresurser. Särskolans speciella förutsättningar medför också att vikarier behöver tillsättas vid i princip varje frånvarotillfälle vilket medför ökade kostnader. Det börjar fler elever höstterminen 2017 vilket ger ökade elevintäkter på 0,4 mnkr. Lokalerna går med ett underskott på -0,3 mkr vilket kan tillskrivas de problem i arbetsmiljön som nu är åtgärdade. Oxhagsskolan har sedan förra året haft problem med lukt i lokalerna. Serviceförvaltningen har 10
gjort omfattande insatser men delar av personalen upplever fortfarande problem. Personal och elever har flyttats över till grundsärskolan på Tullbroskolan i den omfattning som har varit möjlig. Personalkostnaderna går med ett mindre överskott på 0,2 mkr. Rektor har gått igenom och justerat bemanningen inför höstterminen. En del försäljning av tjänster var inte heller klara vid förra prognostillfället. Allt fler elever kräver fortfarande mer än ordinarie bemanning när de först kommer till särskolan men har efter en tid i verksamheten acklimatiserat sig och bemanningen kan minska. Vikariekostnaderna är fortsatt höga eftersom verksamheten är svår att organisera på färre händer. Lokal ledning och administration Ett överskott på 3,1 mnkr förväntas på de administrativa kostnaderna i förskolorna och skolorna. I samband med budgetarbetet satte sju enheter undan pengar för att helt eller delvis kunna återställa sina negativa resultatutjämningsfonder. Dessa pengar genererar ett överskott på 2,6 mnkr d.v.s. de ska inte förbrukas under året. Resterande 0,5 mnkr är överskott på personalkostnader p.g.a. delvis ej tillsatta tjänster (0,2 mnkr) samt lägre telefonikostnader jämfört budget (0,3 mnkr). Det sistnämnda är det som gör att prognosen ser bättre ut än i mars. Förvaltningsledning och administration Några medarbetare på förvaltningskontoret arbetar inte exakt så mycket som budgeten planerades för, vilket ger ett överskott på 0,2 mnkr. 11
Resultat per förskola och skola 2017 Tabellen visar enheternas bedömningar av resultatet för 2017. Enheter som inte har en budget i balans får hjälp av förvaltningskontorets personal med att komma till rätta med underskottet och med att upprätta åtgärdsplaner för att hamna i balans. Enhet (belopp i tkr) Budget 2017 Prognos juni Skillnad Ing RUF Utg RUF CENTRALA VERKSAMHETSKOSTNADER 107 058 95 879 11 179 19 318 30 497 LINDSDALSSKOLORNA 73 277 72 204 1 073 1 243 2 316 DJURÄNGSSKOLAN 25 327 24 448 879 841 1 720 ESPLANADSKOLAN 17 643 16 773 870 1 604 2 474 FÖRSKOLAN RINKABYHOLM 26 360 25 813 547 2 103 2 650 ÅBYSKOLAN 27 806 27 383 423-220 203 SÄRSKOLAN I KALMAR 25 613 25 268 345-782 -437 ROCKNEBYSKOLAN 19 523 19 219 304 2 962 3 266 RINKABYHOLMSSKOLAN 31 223 30 971 252 1 335 1 587 DÖRBYSKOLAN 29 948 29 744 204 999 1 203 SKOLMOTTAGNINGSENHETEN 14 204 14 082 122 2 300 2 422 VASASKOLAN 51 768 51 668 100 0 100 FÖRSKOLAN PULPETEN-SMEDJA 21 287 21 264 23 484 507 FUNKABOSKOLAN 54 298 54 286 12 330 342 FÖRSKOLAN LINDEBERGA-SJÖÄ 21 436 21 497-61 1 436 1 375 FÖRSKOLAN ÖGONSTENEN 28 038 28 114-76 1 716 1 640 FÖRSKOLAN BJÖRKENÄS 26 312 26 485-173 176 3 KALMARSUNDSSKOLAN 78 570 78 939-369 1 333 964 FÖRSKOLAN SVÄRDSLILJAN 26 130 26 550-420 -1 079-1 499 BARKESTORPSSKOLAN 15 425 16 044-619 460-159 LINDÖSKOLAN 23 400 24 023-623 2 122 1 499 FÖRSKOLAN ROCKNEBY 14 826 15 462-636 519-117 FÖRSKOLAN TROLLET 32 066 32 787-721 1 205 484 FÖRSKOLAN VALLMON 15 791 16 572-781 -1 239-2 020 TREKANTENSKOLAN 34 080 34 928-848 1 177 329 FÖRSKOLAN OXHAGEN-MALMEN 26 071 27 138-1 067-2 170-3 237 FÖRSKOLAN SMEDBY 34 053 35 402-1 349-538 -1 887 FÖRSKOLAN LINDÖ 23 582 24 969-1 387-1 292-2 679 FALKENBERGSSKOLAN 40 191 41 594-1 403-1 228-2 631 SUMMA 965 306 959 506 5 800 35 115 40 915 Åtgärder och konsekvenser De enheter som visar minusresultat för året samt har en negativ resultatutjämningsfond som ökar fortsätter arbeta för att nå ett +-0-resultat vid årets slut. Dessa enheter får extra stöd och hjälp under året från förvaltningskontoret. Det kan handla om hjälp med ekonomiska beräkningar, tätare uppföljningar och bollande med någon annan hur man kan organisera sin enhet. De negativa utgående fonderna ska återhämtas inom en period av två till tre år beroende på hur stort underskottet är. Följande tabell visar skillnaden i avvikelserna mot budget för prognos mars och juni, sorterat efter avvikelsens storlek i juni. Hälften av enheterna, 14 stycken, visar bättre resultat än i mars och tre av dem ser ut att ha vänt ett minusresultat till plus. 11 av enheterna prognosiserar underskott mot budget som är större än 400 tkr. 8 av dessa har eller riskerar att få en negativ resultatutjämningsfond som ska återhämtas. 12
Avvikelse mot Avvikelse mot Enhet budget mars budget juni CENTRALA VERKSAMHETSKOSTNADER 7 704 11 179 LINDSDALSSKOLORNA 75 1 073 DJURÄNGSSKOLAN -77 879 ESPLANADSKOLAN 630 870 FÖRSKOLAN RINKABYHOLM 95 547 ÅBYSKOLAN 419 423 SÄRSKOLAN I KALMAR -866 345 ROCKNEBYSKOLAN 15 304 RINKABYHOLMSSKOLAN -235 252 DÖRBYSKOLAN 110 204 SKOLMOTTAGNINGSENHETEN 147 122 VASASKOLAN 175 100 FÖRSKOLAN PULPETEN-SMEDJA 518 23 FUNKABOSKOLAN 701 12 FÖRSKOLAN LINDEBERGA-SJÖÄ -234-61 FÖRSKOLAN ÖGONSTENEN -233-76 FÖRSKOLAN BJÖRKENÄS -8-173 KALMARSUNDSSKOLAN -39-369 FÖRSKOLAN SVÄRDSLILJAN 546-420 BARKESTORPSSKOLAN -367-619 LINDÖSKOLAN -91-623 FÖRSKOLAN ROCKNEBY -847-636 FÖRSKOLAN TROLLET -107-721 FÖRSKOLAN VALLMON -307-781 TREKANTENSKOLAN -225-848 FÖRSKOLAN OXHAGEN-MALMEN -814-1 067 FÖRSKOLAN SMEDBY -1 855-1 349 FÖRSKOLAN LINDÖ -1 548-1 387 FALKENBERGSSKOLAN -716-1 403 SUMMA 2 566 5 800 13
Investeringsredovisning Prognos 2017 Investeringsredovisning 2017 tkr Budget Prognos Skillnad Verksamhet Förskola 2 030 2 030 0 Grundskola 3 670 3 670 0 Särskola 100 100 0 Central ledning och adm 200 200 0 Summa 6 000 6 000 0 Investeringsbudgeten kommer troligen att hållas. 14
Bilagor Uppföljningsrapport verksamhetsmål Uppföljning av verksamhetsmål efter andra tertialet kommer i september. Verksamhetsspecifika bilagor Inga. 15