Tjänsteskrivelse 1(3) 2019-02-02 SBN AL 2019-00030 Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare Eleonore Åkerlund Samhällsbyggnadsnämnden Årsredovisning Sammanfattning Måluppfyllese medborgar-/brukarperspektivet En stor del av nämndens grunduppdrag handlar om medborgarnas tillgång till en väl fungerande infrastruktur och goda boendemiljöer. Vägar som hålls i gott skick, trygga och säkra gång- och cykelvägar, tillgång till rekreationsområden, tillgänglighetsanpassade lokaler för funktionshindrade men även mätning av nöjdhet är områden som samhällsbyggnadsnämnden tittar närmare på inom medborgar- /brukarperspektivet. Av resultaten kan särskilt nämnas att två viktiga arbeten pågår med att inventera gång- och cykelvägnätet avseende trygghet och säkerhet, samt en asfaltsinventering, varför inga egentliga resultat fås fram för. Tillgängliga lokaler visar fortsatt positiv utveckling liksom tillgänglighetsanpassade lekplatser. Även tillskapandet av bostadstomter visar en positiv trend. När det gäller mätningen av brukarnöjdhet har resultatet sjunkit kraftigt sedan 2017 vilket inte är bra. Mätningen har dock stora brister, med bland annat få svaranden och brist i rutiner för mätning vilket kommer att åtgärdas. Måluppfyllese medarbetarperspektivet Medarbetaren är den viktigaste pusselbiten i att bedriva en effektiv och välfungerande verksamhet. Medarbetaren är också, i en välfungerande organisation, en starkt bidragande faktor till utveckling av verksamheten. Därför är det viktigt att kunna erbjuda en attraktiv arbetsplats ur olika perspektiv. I den årliga mätningen av hållbart medarbetarengagemang har resultaten för motivation och ledarskap stigit, medan resultatet för styrning sjunkit. Flera åtgärder pågår för att nå förbättring inom styrning. Måluppfyllese utvecklingsperspektivet Utvecklingsperspektivet innehåller många olika beståndsdelar som vi mäter, bland annat mark för handel och industri, energiförbrukning, andel miljöfordon, utbildning i jämställdhet och framtagandet av så kallade utvecklingsplaner. Positiv utveckling ser vi framförallt gällande energiförbrukning i lokaler och andelen miljöbilar. Däremot ser trenden negativ ut för andelen fordonsbränsle som är biogas, vilket antyder att bilar med fossila bränslen används i större utsträckning alternativt tankas med bensin istället för biogas. Beträffande tillgång på mark för handel och industri finns mark, men vi når inte upp till målnivån, vilket bland
Tjänsteskrivelse 2019-02-05 2(3) SBN 2019-00030 annat beror på att vi har sålt av stor del av den mark vi haft för ändamålet samt att efterfrågan på bostadsmark har varit stor och därför prioriterats. till driftbudget Samhällsbyggnadsnämnden redovisar för ett överskott på 5,8 mnkr. Justerat för vinterväghållning är överskottet 9,8 mnkr, varav 8 mnkr är en effekt av övergång till komponentavskrivning. Nämnden förde ett överskott om 705 tkr från föregående treårsperiod. 2017 redovisade nämnden ett överskott om 1,9 mnkr, justerat för effekten av övergång till komponentavskrivningar. Utfallet efter blev ett överskott om 1,8 mnkr justerat för effekt av komponentavskrivningar. Från och med 2017 tillämpas sexårsbudget för vinterväghållning, resultaten för de första två åren har varit negativa och nämnden går in i 2019 med ett underskott för snöröjning om totalt 5 mnkr. Kostnaden för vinterväghållning var hög under vintern 2017/, utfallet för året är 9,4 mnkr vilket är 3,9 mnkr högre än budget. Framförallt halkbekämpning samt upptag av grus har varit kostsam under året, även prisökningar från entreprenörer. Internkontroll Följande två områden var föremål för samhällsbyggnadsnämndens internkontroll : Att nämnden säkerställer att upprättade underhållsplaner till kommunens fastigheter i huvudsak följs. Att nämnden följer upp beslutade handlingsplaner. Utfallet av interkontrollen är tillfredställande. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 2 februari 2019 Bilaga 1 Årsredovisning Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna årsberättelsen för enligt bilaga 1. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna återrapportering av internkontroll.
Tjänsteskrivelse 2019-02-05 3(3) SBN 2019-00030 Eleonore Åkerlund Förvaltningschef Beslutet skickas till Kommunstyrelsens ledningskontor Samhällsbyggnadsförvaltningen
Bilaga 1 Årsredovisning Samhällsbyggnadsnämnden -02-12 www.karlskoga.se
Årsredovisning Samhällsbyggnadsnämnden i korthet Avvikelse + 5,8 miljoner kronor Ansvarsområden Frågor inom plan- och bygglagstiftningen samt inom miljölagstiftningen som inte utgör myndighetsutövning. Fysisk planering Miljökvalitetsarbete och miljösamordning Mätningsverksamhet och kartframställning Nyanläggning och förvaltning av trafikleder och gatuanläggningar samt parker, planteringar, lekplatser och andra offentliga platser Trafik, trafikförsörjning, trafiksäkerhetsfrågor och kollektivtrafiksamordning Frågor om kommunens förråd, maskiner och fordon Frågor om lokalförsörjning, ny- och ombyggnad av fastigheter, inhyrning av lokaler och mark samt drift och underhåll av kommunens fastigheter Konstverk utomhus inklusive skötsel och underhåll Frågor om upplåtelse av salutorg och övriga offentliga platser Ansvara för kommunens adressregister Besluta i kommunala namnsättningsfrågor Beredning av taxa för renhållning som beslutas av fullmäktige Företräder kommunen som ägare till kommunens fastigheter Ansvarar för den kommunala lantmäterimyndigheten Lokala trafikföreskrifter Ansvarig ordförande Liselotte Eriksson (S) Ansvarig förvaltningschef Eleonore Åkerlund
Viktiga händelser Alfred Nobels torg Redan våren 2013, då en medborgardialog om torget genomfördes, stod det klart att karlskogaborna önskar sig andra saker av ett torg än vad Alfred Nobels torg då kunde erbjuda. Efter flera års förberedelsearbete genom utredningar och dialog med medborgarna och ett beslut i kommunfullmäktige i december 2016, sattes spaden i marken hösten 2017 och gång- och cykelvägen flyttades från torget till Bergsmansgatan. Under våren fortsatte arbetet med den första etappen och den 1 juni kunde det nybyggda gångfartsområdet invigas. Ny förskola - Kartografen I juni togs det första spadtaget för byggnationen av en ny förskola i kvarteret Kartografen i området Baggängen. Förskolan innehåller fem avdelningar med plats för ungefär 95 barn, vilket innebär en förstärkning av förskoleplatser i Karlskoga. I slutet av året stod den nya förskolan klar och verksamheten kunde flytta in i sina nya lokaler. Asfalt Tack vare den extra satsningen vi fått till asfalt under kunde vi under säsongen kunna göra flera extra insatser på gator och vägar runt om i Karlskoga. Under sommaren har flera stora asfaltsarbeten genomförts, där Skrantahöjdsvägen, Baggängsvägen, Stolpetorpsvägen och Fisksjöleden är några exempel. Under året har också förberedelser gjorts inför asfaltsinventeringen, som planeras till 2019. Under köptes en speciell maskin in för att underlätta lagningen av potthål. Det nya arbetssättet gör arbetet mer effektivt då man får med sig en större mängd asfalt ut vid ett och samma tillfälle samtidigt som arbetsmiljön blir bättre för personalen som arbetar med att laga våra gator och vägar. Inköp av Fuxboudden Karlskoga kommun köpte under in mark i området runt Fuxboudden, ett område som ligger vid Våtsjön, ungefär en mil från Karlskoga. Målet är att området ska bli ett nytt naturreservat då området har ett högt biologiskt värde. Huvuddelen av udden består av äldre skog med naturskogskvaliteter och ett stort antal skyddsvärda arter, till exempel spillkråka, mindre hackspett och tretåig hackspett. Äspenäs Detaljplanen vann laga kraft i slutet av 2017 och under hösten gick erbjudande om tomtförsäljning ut till de personer som stod i kommunens tomtkö. I början av 2019 var fem av tomterna sålda, men det är fortfarande flera intressenter kvar. Området är sedan tidigare kopplat till vatten- och avloppsnätet då det anslöts i samband med att reservvattenledningen, som förser Karlskoga lasarett med reservvatten, byggdes. Konstgräsplan på Kilsta IP Arbetet med en ny konstgräsplan på Kilsta IP har pågått under, där färdigställandet tyvärr försenades på grund av komplikationer i genomförandet. Men i slutet av, närmare bestämt den 5 december, stod den klar och kunde invigas. På Kilsta IP har bland annat damlaget i Rävåsens IK Karlskoga sin hemmaplan. Den nya konstgräsplanen kommer inte bara innebära ännu bättre träningsmöjligheter för lagen i föreningen utan för alla tjejer som spelar fotboll i Karlskoga. Utveckling av Boforsudden Ställplatserna för husbilar har under året utökats med fem nya ställplatser med tillhörande elstolpar. Under sommaren har nya avfallsbehållare kommit på plats, där besökare kan källsortera restavfall, glas (färgat och ofärgat), metallförpackningar och matavfall. Under hösten infördes också en avgift på 150 kr/dygn för att parkera sin husbil på ställplatsen. Under våren utökades också Boforsudden med fler aktivitetsytor. Förutom den redan befintliga skateparken finns nu också en parkouranläggning och en pumptrackbana. Produktionskök i Storängen Ökningen av barn och unga i Karlskoga har medfört att produktionen av mat i nuvarande produktionskök blivit hårt ansträngd då köken inte är anpassade för den mängd mat som behöver produceras. Sommaren 2017 beslutade fullmäktige att ett nytt produktionskök ska byggas i Karlskoga, där mat ska produceras till förskolor i både Karlskoga och Degerfors. Nu pågår projektering inför byggnationen av det nya produktionsköket som ska klara av att producera minst 2000 portioner per dag. 2
Elektroniska körjournaler I oktober 2016 beslutade kommunfullmäktige att Karlskoga kommun ska installera elektroniska körjournaler i alla sina bilar. Den elektroniska körjournalen används för att tillgodose Skatteverkets krav på dokumentation beträffande körning av kommunens bilar. Föraren slipper skriva ner körsträckan manuellt varje gång, då det sker automatiskt och digitalt. Vidare kan körjournalen bidra till att resor utförs på trafiksäkert, kostnadseffektivt och miljövänligt vis. Större delen av kommunens bilar fick det nya, elektroniska, systemet installerat under. Centrumstråket Karlskoga kommun har under de senaste åren planerat och förberett för Centrumstråket, ett handels- och boendestråk mellan Alfred Nobels torg och Skolgärdet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under förvärvat fastigheter i området med en förhoppning om att få in etableringar så att ett Centrumstråk snart ska börja ta form. Finnebäck Detaljplanearbetet för Finnebäck pågår för fullt. Planområdet inrymmer till stor del tomter för villafastigheter och radhus. Under hösten genomförde samhällsbyggnadsförvaltningen en mindre dialog med fokus på barn och unga som underlag för detaljplanearbetet. Våtsjötorp Detaljplanearbetet för Våtsjötorp delades in i två delar eftersom en del av området kunde planläggas utan bullerutredning medan den andra delen kräver att en bullerutredning genomförs. Detta med anledning av områdenas placering i förhållande till E18. Del 1 av detaljplanen har nu vunnit laga kraft samtidigt som vattenoch avlopp har dragits fram till fastigheterna. Del 2 av detaljplanen är beräknad att genomföras de närmsta åren. Loviselund Under har Karlskogahem byggt två punkthus i Loviselund, ett i fyra och ett i sex våningar, som totalt innehåller 40 lägenheter. I december började boende flytta in i de nya lägenheterna. Det är dessutom beslutat om ett tredje punkthus, även det sex våningar. Just nu pågår ett detaljplanearbete som ska möjliggöra för ett till hus. Samtidigt pågår samordning mellan fler intressenter som vill bygga i det kringliggande området. Moderna lärmiljöer i skolan Ett utredningsarbete pågår tillsammans med skolförvaltningen i syfte att kartlägga hur vi bör utveckla och renovera befintliga skol- och förskolelokaler så att alla barn i Karlskoga får en god och modern lärmiljö. Fokus har inledningsvis legat på att göra en kapacitetsutredning för att möjliggöra storsalsundervisning på Skrantaskolan. Skolor som också är prioriterade att utveckla inom området moderna lärmiljöer är Österledsskolan och Aggerudsskolan. Botorps ridskola Under 2017 uppmärksammades att Botorps ridskola har behov av att minska ytavrinningen av näringsämnen från dess hagar till Kilstabäcken. Dessutom har ridskolan stort behov av en samlingslokal och nya effektivare förrådslösningar. Under har en förstudie genomförts för att se vilka åtgärder som ska vidtas. Just nu pågår projektering av förrådsbyggnaden och planen är att under 2019 ska förrådsbyggnaden, markberedning av hagmark samt en samlingslokal färdigställas. Hoppgrop i Stråhallen Under färdigställdes en hoppgropsanläggning i Stråhallen. I en hoppgrop kan man träna olika typer av volter på bland annat trampetter och nedsänkta trampoliner. Den nya anläggningen innebär att Bofors gymnastikförening kan ha bättre kvalitet på träningarna än tidigare och att gymnastiktalanger väljer att stanna kvar i Karlskoga istället för att söka sig till andra orter för träning. Hallen har dessutom fått nytt badmintongolv, banor för att spela padel och ny belysning. Karlbergshallen Under sommaren genomgick Karlbergshallen en renovering. Hallen har nu fått ny belysning, ny ridåvägg och nytt sportgolv. 3
Verksamhet Måluppfyllelse Teckenförklaringar 4
Medborgar-/brukarperspektiv Nämndmål under fullmäktigemål 1-3 Sammanfattning medborgar-/brukarperspektivet En stor del av nämndens grunduppdrag handlar om medborgarnas tillgång till en väl fungerande infrastruktur och goda boendemiljöer. Vägar som hålls i gott skick, trygga och säkra gång- och cykelvägar, tillgång till rekreationsområden, tillgänglighetsanpassade lokaler för funktionshindrade men även mätning av nöjdhet är områden som samhällsbyggnadsnämnden tittar närmare på inom medborgar-/brukarperspektivet. Av resultaten kan särskilt nämnas att två viktiga arbeten pågår med att inventera gång- och cykelvägnätet avseende trygghet och säkerhet, samt en asfaltsinventering, varför inga egentliga resultat fås fram för. Tillgängliga lokaler visar fortsatt positiv utveckling liksom tillgänglighetsanpassade lekplatser. Även tillskapandet av bostadstomter visar en positiv trend. När det gäller mätningen av brukarnöjdhet har resultatet sjunkit kraftigt sedan 2017 vilket inte är bra. Mätningen har dock stora brister, med bland annat få svaranden och brist i rutiner för mätning vilket kommer att åtgärdas. Kommunfullmäktigemål 1: Karlskoga är en attraktiv, trygg och säker kommun för alla. Karlskoga ska vara en bra kommun att leva och verka i, för både kommuninvånarna, besökarna och företagarna. Karlskoga ska vara möjligheternas stad, där alla får lyckas oavsett bakgrund eller kön. Här finns öppenhet för nya influenser och nytänkande. Kultur- och fritidsutbudet är stort och erbjuder något för alla. Befolkningen har successivt ökat sedan 2012, vilket är viktigt för att Karlskoga ska utvecklas som serviceproducent, boendeort och besöksmål. Det ska kännas tryggt att bo och vistas i Karlskoga. Kommunen arbetar förebyggande mot brott och arbetar tillsammans med andra aktörer för att minska klotter och för att stärka folkhälsan. Styrmått för kommunfullmäktigemål 1 Utfall Mål Trend Karlskoga kommuns egna publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla, andel (%) 64% 80% 1,8 miljoner kronor har lagts på att öka tillgängligheten och vi kan se att det ger resultat. Exempel på åtgärder som vidtagits är hörslingor, automatiska dörröppnare, ramper med viloplan, lutningar som följer Boverkets krav. Dessa åtgärder ökar framförallt tillgängligheten för personer med rörelsehinder eller nedsatt hörsel. I syfte att öka tillgängligheten för personer med nedsatt syn har ledstänger och räcken installerats. Ledstråk har setts över och trappor har markerats. Dock krävs det många parametrar för att uppnå en god tillgänglighet för personer med synnedsättning. För ett bättre resultat och för att vi ska kunna fokusera på rätt åtgärder ska vi ta fram ett digitalt verktyg med hjälp av Boverkets kriterier. 5
Nämndmål 1.1 Karlskoga kommuns egna gator, vägar, gång- och cykelvägar samt skolgårdar, parker, lekplatser är trygga och säkra med god framkomlighet för alla Styrmått för nämndmål 1.1 Utfall Mål Trend Gång-, cykel- och mopedväg med 42% 45% trygghetsåtgärder, andel (%) et är från 2017, då det är det senaste resultatet vi har. Styrmåttet är inte mätt eftersom vi inte har en fungerande mätmetod. För att mäta andelen trygghetsåtgärder tittar vi på aspekterna: tillfredsställdande belysning, trygghetsröjning och beläggning. För att bli godkänd krävs att alla tre punkterna uppfylls. Då vi inte har en fungerande mätmetod som tar hänsyn till samtliga tre aspekter har vi inte kunnat mäta andelen trygghetsåtgärder. Dock har stora röjningsinsatser gjorts under året längs stora sträckor av gång- och cykelvägsnätet. Ett projekt för att ta fram en cykelplan för Karlskoga är uppstartat och beräknas vara klart under 2019. Projektet ska bland annat resultera i kvalitetskriterier för gång-, cykel- och mopedvägarna. När dessa kriterier finns kan vi göra en inventering för att därefter veta vilka åtgärder som ska genomföras var. Styrmått för nämndmål 1.1 Utfall Mål Trend Nylagd asfalt, på gator och vägar, per år 4,3% 6% gentemot total asfaltsyta, andel (%) et är från 2017, då det är det senaste resultatet vi har. Styrmåttet är inte mätt eftersom vi inte har en fungerande mätmetod. Vi ser brister i tidigare använd mätmetod som baseras på endast kostnaden för asfalt. Eftersom samma pengar ska täcka arbetskostnader, underarbete, kantsten, linjemålning och så vidare är inte den tidigare uträknade mängden total asfaltsyta tillförlitlig. En större asfaltsinventering ska genomföras 2019 med syfte att få bättre kännedom om beläggningens kvalitet, utifrån inventeringens resultat tas en plan för beläggningsunderhåll fram. Med inventeringen och planeringen som grund kan vi redovisa både kvalitet och kvantitet av utförda beläggningsarbeten. Styrmått för nämndmål 1.1 Utfall Mål Trend Tillgänglighetsanpassade kommunala 7 7 lekplatser, antal Vi har under tillgänglighetsanpassat en lekplats vid Strandparken och når därmed målet på en per år. Lekplatsen har fått en gunga med flera tillgänglighetsanpassade sittplatser. Asfalt samt gummibeläggning gör att man kan ta sig in med rullstol på lekplatsen. Vi kommer att fortsätta tillgänglighetsanpassningen av lekplatser och planerar till exempel en snurrkarusell med gungor på samma plats. 6
Nämndmål 1.2 Karlskoga kommuns publika lokaler är tillgängliga för alla Styrmått för nämndmål 1.2 Utfall Mål Trend Publika lokaler som är tillgängliga för 80% 80% rörelsehindrad, andel (%) Publika lokaler som är tillgängliga för personer med nedsatt syn 42% 50% Publika lokaler som är tillgängliga för 70% 70% personer med nedsatt hörsel, andel (%) 1,8 miljoner kronor har lagts på att öka tillgängligheten och vi kan se att det ger resultat. Exempel på åtgärder som vidtagits är hörslingor, automatiska dörröppnare, ramper med viloplan, lutningar som följer Boverkets krav. Dessa åtgärder ökar framförallt tillgängligheten för personer med rörelsehinder eller nedsatt hörsel. I syfte att öka tillgängligheten för personer med nedsatt syn har ledstänger och räcken installerats. Ledstråk har setts över och trappor har markerats. Dock krävs det många parametrar för att uppnå en god tillgänglighet för personer med synnedsättning. För ett bättre resultat och för att vi ska kunna fokusera på rätt åtgärder ska vi ta fram ett digitalt verktyg med hjälp av Boverkets kriterier. Nämndmål 1.3 Inom Karlskoga kommun finns det attraktiv mark för bostadsbyggande Styrmått för nämndmål 1.3 Utfall Mål Trend Tomter byggklar mark för 32 30 bostadsbyggande, antal Vi överträffar målnivån då 19 nya tomter i Äspenäs har tillkommit under. Det gäller dock att hitta en balans i rätt antal lediga tomter. Byggklar tomt innebär mindre väntetid för husbyggaren medan för många byggklara tomter som inte är sålda kostar pengar. I östra delarna av Karlskoga har det varit en viss stiltje gällande nya tomter då bullerutredning pågår men några nya tomter har tillkommit genom ändring av befintliga detaljplaner. 7
Nämndmål 1.4 Karlskoga kommun ska erbjuda goda möjligheter till rekreation i skog, mark och vattenmiljö Styrmått för nämndmål 1.4 Utfall Mål Trend Naturreservat förvaltade av kommunen 30% 50% som har god standard, andel (%) Nollmätning gjordes vid delåret. Fokus har under varit att färdigställa pågående utvecklingsprojekt, såsom exempelvis den tillgänglighetsanpassade rastplatsen i Bullerdalen. Satsningar för underhåll har påbörjats vid Rävåsens och Fisksjöns naturreservat. Det finns dock mycket löpande underhållsarbete kvar innan reservaten når god standard. Under 2019 ska större fokus läggas på naturreservaten i syfte att höja standarden på och anseendet av våra stadsnära reservat. Vi har tankar om att det i framtiden kan vara värdefullt att särskilja friluftsliv från naturvärden och mäta dem i varsitt styrmått. Kommunfullmäktigemål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Karlskoga kommun ska tillhandahålla god service och god kvalitet på sina tjänster. Karlskogaborna ska känna att de kommunala verksamheterna är väl fungerande och tillgängliga och att de får valuta för sina skattepengar. Kommunen arbetar med att ständigt förbättra verksamheten. Brukarna och medborgarna är viktiga aktörer i förbättringsarbetet och det ska därför finnas möjligheter för karlskogaborna, oavsett ålder, kön eller bakgrund att vara med och påverka kommunens verksamheter. Styrmått för kommunfullmäktigemål 2 Utfall Mål Trend Hur nöjda kommunens brukare är med 35% 80% verksamheterna/tjänsterna, andel (% mycket/ganska nöjd) Styrmåttet är en sammanvägning av de underliggande måtten "Nöjda med nämndens verksamhet" och "Nöjda med bemötandet, nämndens verksamhet". et visar samhällsbyggnadsnämndens resultat för fullmäktigemåttet och är en sammanvägning av nämndens resultat för nämndstyrmåtten för brukarnöjdhet gällande bemötande samt verksamheten som helhet. et har sjunkit kraftigt sedan 2017. Vi ser att de enkäter verksamheterna skickar till sina kunder har missats att skicka ut av olika anledningar, bland annat bristande rutiner. Därmed baseras resultatet på en enkät som skickats ut till ett representativt urval i Karlskoga och som rör framför allt gator och parker. et blir missvisande då det inte speglar hela samhällsbyggnadsnämndens verksamhet. En annan anledning till det låga resultatet är att ungefär två tredjedelar av de svarande svarar att de är varken nöjda eller missnöjda. Endast 3 av 119 svarande var missnöjda med bemötandet medan 38 var nöjda. 8 av 119 var missnöjda med helheten medan 45 var nöjda. Övriga svar var varken nöjd eller missnöjd. 8
Vi behöver se över mätningen av vår brukarnöjdhet och ett projekt är initierat. Framöver kommer vi dessutom att mäta kundnöjdheten gällande gator, trafik med mera via SKL:s (Sveriges kommuner och landstings) enkät Kritik på teknik. Den kommer även låta oss jämföra oss med andra kommuner. Nämndmål 2.1 Det ska vara enkelt att komma i kontakt med samhällsbyggnadsnämndens verksamheter och man ska mötas av god service och trevligt bemötande Styrmått för nämndmål 2.1 Utfall Mål Trend Brukare som är nöjda med samhällsbyggnadsnämndens verksamhet som helhet, andel (%) 37% 60% Brukare som upplever ett gott bemötande 32% 60% vid kontakt med samhällsbyggnadsnämndens verksamhet, andel (%) et har sjunkit kraftigt sedan 2017. Vi ser att de enkäter verksamheterna skickar till sina kunder har missats att skicka ut av olika anledningar, bland annat bristande rutiner. Därmed baseras resultatet på en enkät som skickats ut till ett representativt urval i Karlskoga och som rör framför allt gator och parker. et blir missvisande då det inte speglar hela samhällsbyggnadsnämndens verksamhet. En annan anledning till det låga resultatet är att ungefär två tredjedelar av de svarande svarar att de är varken nöjda eller missnöjda. Endast 3 av 119 svarande var missnöjda med bemötandet medan 38 var nöjda. 8 av 119 var missnöjda med helheten medan 45 var nöjda. Övriga svar var varken nöjd eller missnöjd Vi behöver se över mätningen av vår brukarnöjdhet och ett projekt är initierat. Framöver kommer vi dessutom att mäta kundnöjdheten gällande gator, trafik med mera via SKL:s (Sveriges kommuner och landstings) enkät Kritik på teknik. Den kommer även låta oss jämföra oss med andra kommuner. Kommunfullmäktigemål 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. För att skapa en socialt hållbar utveckling och förhindra en utveckling mot bland annat social oro, konflikter och utanförskap är det av största vikt att minska skillnader i hälsa och dess orsaker. Karlskoga kommuns arbete ska därför präglas av ett främjande och förebyggande förhållningssätt och ha ett tydligt barnperspektiv. Kunskap om skydds- och riskfaktorers påverkan på individers utveckling och hälsa används för att stärka barn och unga och framförallt de mest utsatta. Att leva i en ekonomiskt utsatt familj påverkar och begränsar ofta barns hela vardag och förutsättningar. Karlskoga kommun prioriterar insatser som stärker barns och ungas fysiska, psykiska, kulturella och sociala utveckling för en jämställd och jämlik hälsa samt möjlighet till en aktiv fritid. Inget nämndmål eller styrmått för samhällsbyggnadsnämnden finns under fullmäktigemål 3. 9
för styrmått under medborgar-/brukarperspektivet Styrmått för fullmäktigemål under medborgar- /brukarperspektivet Karlskoga kommuns egna publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla, andel (%) Hur nöjda kommunens brukare är med verksamheterna/tjänsterna, andel (% mycket/ganska nöjd) 2016 2017 Delmål Måluppfyllelse 62% 61% 64% 80% 80% 47% 58% 35% 80% 44% Styrmått för nämndmål under medborgar- /brukarperspektivet Gång-, cykel- och mopedväg med trygghetsåtgärder, andel (%) Nylagd asfalt, på gator och vägar, per åt gentemot total asfaltsyta, andel (%) Tillgänglighetsanpassade kommunala lekplatser, antal Publika lokaler som är tillgängliga för rörelsehindrad, andel (%) Publika lokaler som är tillgängliga för personer med nedsatt syn Publika lokaler som är tillgängliga för personer med nedatt hörsel, andel (%) Tomter byggklar mark för bostadsbyggande, antal Naturreservat förvaltade av kommunen som har god standard, andel (%) Brukare som är nöjda med samhällsbyggnadsnämndens verksamhet som helhet, andel (%) Brukare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med samhällsbyggnadsnämndens verksamhet, andel (%) 2016 2017 Delmål Måluppfyllelse - 42% - 45% - 3,5% 4.3% - 6% - 5 6 7 7 100% 75% 76% 80% 80% 100% 45% 41% 42% 50% 84% 65% 65% 70% 70% 100% 20 32 30 107% - - 30% 50% 60% 47% 53% 37% 60% 62% 48% 65% 32% 60% 53% 10
Medarbetarperspektiv Nämndmål under fullmäktigemål 4 Sammanfattning medarbetarperspektivet Medarbetaren är den viktigaste pusselbiten i att bedriva en effektiv och välfungerande verksamhet. Medarbetaren är också, i en välfungerande organisation, en starkt bidragande faktor till utveckling av verksamheten. Därför är det viktigt att kunna erbjuda en attraktiv arbetsplats ur olika perspektiv. I den årliga mätningen av hållbart medarbetarengagemang har så kan vi se att trenden har vänt till det positiva då samtliga resultat har stigit sedan 2017. Kommunfullmäktigemål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har likvärdiga möjligheter. Karlskoga kommun är en stor och viktig arbetsgivare som erbjuder många arbetstillfällen både för karlskogaborna och för inpendlare från andra kommuner. Att vara en bra arbetsgivare med medarbetare som är motiverade och engagerade är en förutsättning för att kunna fullfölja kommunens uppdrag om att leverera service med god kvalitet till kommuninvånarna. Kommunens arbetsmiljö ska vara god och hälsofrämjande. Nämndmål 4.1 Samhällsbyggnadsnämnden är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter Styrmått för nämndmål 4.1 Medarbetarindex, index (0-100) Kön Utfall Mål Trend Alla 67% 78% Ledarskapsindex, index Alla 67% 78% (0-100) en är från 2016 då det är de senaste resultaten vi har. Dessa styrmått mäts inte längre. Istället mäter vi HME (Hållbart medarbetarengagemang) via medarbetarundersökningen varje år. 11
Styrmått för nämndmål 4.1 Kön Utfall Mål Trend Medarbetare som kan Alla 76% 90% rekommendera den egna Kvinnor 76% 90% arbetsplatsen, andel (%) Män 74% 90% HME motivation: medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index) HME ledarskap: medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index) Alla 80% 87% Kvinnor 78% 87% Män 82% 87% Alla 84% 88% Kvinnor 83% 88% Män 85% 88% HME styrning: medarbetarnas Alla 75% 84% uppfattning om tydligheten i Kvinnor 70% 84% styrningen på arbetsplatsen (index) Män 80% 84% När det gäller styrmåtten för HME (hållbart medarbetarengagemang) så kan vi se att trenden har vänt till det positiva då samtliga resultat har stigit sedan 2017. Män har ett något högre resultat än kvinnor när det gäller samtliga HME-mått: motivation, ledning och styrning. Kvinnor är istället något mer benägna att rekommendera den egna arbetsplatsen till en vän eller bekant. För att stärka medarbetarengagemanget ytterligare jobbar vi bland annat med ökad transparens och delaktighet men också genom förbättrad kommunikation. Vi ser över processer och omvärderar våra arbetssätt. Verksamheterna kan hantera chefs- och personalomsättning bättre om det finns fungerande strukturkapital. 12
för styrmått under medarbetarperspektivet Kön 2016 2017 Delmål Styrmått för nämndmål under medarbetarperspektivet Måluppfyllelse Medarbetarindex, index (0-100) Alla 67 - - 78 - Ledarskapsindex, index (0-100) Alla 67 - - 78 - Medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen, andel (%) HME motivation: medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index) HME ledarskap: medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index) HME styrning: medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index) Alla 74-76 90 83% Kvinnor - - 76 90 84% Män - - 74 90 82% Alla 82 78 80 87 92% Kvinnor - - 78 87 90% Män - - 82 87 94% Alla 82 75 84 88 95% Kvinnor - - 83 88 94% Män - - 85 88 97% Alla 74 70 75 84 89% Kvinnor - - 70 84 83% Män - - 80 84 95% 13
Utvecklingsperspektiv Nämndmål under fullmäktigemål 5-7 Sammanfattning utvecklingsperspektivet Utvecklingsperspektivet innehåller många olika beståndsdelar som vi mäter, bland annat mark för handel och industri, energiförbrukning, andel miljöfordon, utbildning i jämställdhet och framtagandet av så kallade utvecklingsplaner. Positiv utveckling ser vi framförallt gällande energiförbrukning i lokaler och andelen miljöbilar. Däremot ser trenden negativ ut för andelen fordonsbränsle som är biogas, vilket antyder att bilar med fossila bränslen används i större utsträckning alternativt tankas med bensin istället för biogas. Beträffande tillgång på mark för handel och industri finns mark, men vi når inte upp till målnivån, vilket bland annat beror på att vi har sålt av stor del av den mark vi haft för ändamålet samt att efterfrågan på bostadsmark har varit stor och därför prioriterats. Kommunfullmäktigemål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas. Det finns många välmående företag i Karlskoga och många innovativa idéer som ger gott hopp om framtiden. Karlskoga erbjuder en varierad arbetsmarknad inom såväl privat som offentlig sektor. Karlskoga är känd för sin höga tekniska kompetens och gynnsamma villkor för industriell tillverkning, forskning och utveckling. God tillgänglighet och service från kommunens alla verksamheter är viktigt för företagens utveckling. Företagarnas nöjdhet med servicen har utvecklats mycket positivt de senaste åren. Nämndmål 5.1 Inom Karlskoga kommun finns det attraktiv mark att tillgå för näringslivsetableringar. Styrmått för nämndmål 5.1 Utfall Mål Trend Exploateringsbar planlagd mark för 29 40 handel och industri, hektar Exploateringsbar byggklar mark för handel och industri, hektar 14 20 Den totala ytan planlagd mark för handel och industri är 29 hektar. 14 av dem är även byggklar (har vägar och ledningar). Resterande 15 hektar, som är planlagd men inte byggklar, utgörs av mark vid flygfältet (etapp 2). Att vi inte når målnivån beror bland annat på att vi har sålt av stor del av den mark vi haft för ändamålet på grund av en ökad efterfrågan senaste året. En annan anledning är att efterfrågan på mark för bostadsbyggande har varit stor de senaste åren och vi har därför prioriterat sådan mark. Efterfrågan på industrimark fortsätter att öka och vi fortsätter planläggningen av handels- och industrimark för att vara redo för etableringar. Just nu planläggs mark i Storängen och Kilsta för ändamålet. 14
Nämndmål 5.2 Näringslivet är nöjda med samhällsbyggnadsnämndens verksamhet. Styrmått för nämndmål 5.1 Utfall Mål Trend Hur nöjda företagarna är med nämndens hantering av tillfällig markupplåtelse, index 73 80 et gäller för 2017 då det är den senaste kända siffran som finns rapporterad. et för inkommer i maj 2019 och redovisas i delårsrapporten 2019 (perioden januari - augusti). et för 2017 visar på en ökning av nöjdheten sedan 2016. Kommunfullmäktigemål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Karlskoga kommun strävar efter att vara ett hållbart samhälle ur alla tre perspektiv. Kommunen ska vara en god förebild genom att minska sin klimatpåverkan så långt som möjligt. Ekonomiskt tar kommunen ansvar för att inte förbruka och belasta kommande generationers resurser. För att nå god ekonomisk hushållning behövs ett positivt ekonomiskt resultat, vilket ger möjligheter att finansiera investeringar, beakta samtliga pensionsåtaganden, parera konsumtionssvängningar samt ha resurser för utveckling. Socialt arbetar kommunen aktivt med att stärka sociala nätverk, både på grupp- och individnivå. Karlskoga ska vara en demokratisk, jämlik och jämställd kommun. Styrmått för kommunfullmäktigemål 6 Utfall Mål Trend Förbrukning av energi, el och -19-18 uppvärmning, i den kommunala organisationen, andel (%) (minskning per kvadratmeter) et är preliminärt. Det preliminära resultatet tyder dock på att den positiva trenden håller i sig med en gradvis sänkning av energiförbrukningen jämfört med 2017. Vid årsredovisningen 2017 redovisades ett resultat på 20 %. Vi kan nu se att det överaskande positiva resultatet för 2017 påverkades av en ändring av SMHI:s beräkning av graddagar vilket inte hade slagit igenom i vårt system. et blev därför något missvisande. Med korrekt beräkning av graddagar bör resultatet för 2017 justeras ner till 18 %. Driftoptimeringen fortsätter i kombination med uppgraderingar av styr- och reglersystemen samt byte till energieffektivare utrustning. Den varma sommaren påverkade elförbrukningen då ventilations- och kylanläggningarna tvingades gå för högtryck. Dock motverkades en förväntad ökning av den totala energiförbrukningen bland annat genom idrifttagande av ett par nya solcellsanläggningar. Vi fortsätter att arbeta med att hålla nere energiförbrukningen genom ett systematiskt energiarbete kombinerat med investeringar i bland annat solenergi. 15
Styrmått för kommunfullmäktigemål 6 Utfall Mål Trend Miljöbilar av personbilar och lätta 34,6% 60% lastbilar enl MFS, % (i kommunorganisationen, inkl kommunägda bolag) et är preliminärt och baseras på en mätning gjord i oktober. Det faktiska resultatet kommer först i april 2019. Dock kan vi urskilja en positiv trend när vi jämför det preliminära resultatet med förra årets preliminära resultat. För 2017 var det preliminära resultatet 31 och det faktiska 36. Om samma mönster följs i år skulle vi kunna få ett resultat någonstans omkring 40 %. Det faktiska resultatet redovisas vid delåret 2019 (perioden januari-augusti). De miljöbilar kommunen har idag utgörs till stor del av biogasbilar och ett fåtal elbilar och etanolbilar. Andelen miljöbilar har ökat sedan 2017 men bara marginellt sedan delåret. et styrs utifrån vilka bilar som är i behov av att bytas ut och går därför i vågor. När Karlskoga kommun köper in nya personbilar så är det uteslutande biogasbilar, enligt kommunfullmäktiges beslut. et har endast ökat marginellt sedan delåret. Det beror på att vi bytte betalningssätt för bilarna. Ändringen innebär att bilar numer köps in med kontanta medel istället för att leasas. Eftersom det under inte fanns någon budget för inköp av bilar kunde inga fler bilar köpas in efter ändringen. Åtta bilar köptes in under, innan ändringen gjordes. Inga fossildrivna bilar såldes heller under. Normalt säljs lika många som man köper in, men det var inte aktuellt under på grund av ett ökat behov. Från och med januari 2019 finns en budget för bilinköp, vilket innebär att vi kan fortsätta att byta ut de fossildrivna bilarna till biogasbilar, allteftersom de behöver bytas ut. MFS står för Miljöfordon Syd. Styrmått för kommunfullmäktigemål 6 Utfall Mål Trend Fordonsbränsle som är biogas i 60% - kommunens biogasfordon, andel (%) et är detsamma som vid delåret då nollmätning gjordes. Då måttet inte har någon målnivå är det inte möjligt att bedöma måluppfyllelsen. Vi upplever att många väljer att tanka fossilt bränsle i biogasbilarna av vana. Vi tror att vi kan få ett högre resultat genom informations- och utbildningsinsatser och ser ett behov av en översyn av bilanvändandet i kommunen. Kommunen kan spara pengar på att använda bilarna smartare, till exempel skulle bilpooler kunna användas i större utsträckning. Nämndmål 6.1 I planering och utförande av nämndens uppdrag är social/kulturell, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling ett ledord. Styrmått för nämndmål 6.1 Utfall Mål Trend Minskning av inköpt energi per kvadratmeter i kommunens lokaler, andel (%) -19% -18% 16
et är preliminärt. Det preliminära resultatet tyder dock på att den positiva trenden håller i sig med en gradvis sänkning av energiförbrukningen jämfört med 2017. Vid årsredovisningen 2017 redovisades ett resultat på 20 %. Vi kan nu se att det överraskande positiva resultatet för 2017 påverkades av en ändring av SMHI:s beräkning av graddagar vilket inte hade slagit igenom i vårt system. et blev därför något missvisande. Med korrekt beräkning av graddagar bör resultatet för 2017 justeras ner till 18 %. Driftoptimeringen fortsätter i kombination med uppgraderingar av styr- och reglersystemen samt byte till energieffektivare utrustning. Den varma sommaren påverkade elförbrukningen då ventilations- och kylanläggningarna tvingades gå för högtryck. Dock motverkades en förväntad ökning av den totala energiförbrukningen bland annat genom idrifttagande av ett par nya solcellsanläggningar. Vi fortsätter att arbeta med att hålla nere energiförbrukningen genom ett systematiskt energiarbete kombinerat med investeringar i bland annat solenergi. Styrmått för nämndmål 6.1 Utfall Mål Trend Fordonsbränsle som är biogas i 22,6% 19% kommunens fordon, andel (%) et har sjunkit sedan delåret. Vi kan se att det beror på att bilar med fossila bränslen används mycket. Dessutom kan biogas användas i biogasbilarna i betydligt större utsträckning än vad som görs idag. Vi ser ett behov av en översyn av bilanvändandet i kommunen Vi upplever att många väljer att tanka fossilt bränsle i biogasbilarna av vana. Vi tror att vi kan få ett högre resultat genom informations- och utbildningsinsatser och ser ett behov av en översyn av bilanvändandet i kommunen. Kommunen kan spara pengar på att använda bilarna smartare, till exempel skulle bilpooler kunna användas i större utsträckning. Styrmått för nämndmål 6.1 Utfall Mål Trend Personal och förtroendevalda som har 48% 50% genomfört jämställdhetsutbildning på samhällsbyggnadsförvaltningen, andel (%) et har sjunkit något sedan delåret. Vi ser att det beror på personalomsättningar och planerar att fortsätta att erbjuda ny personal utbildning. Detsamma gäller nämndens nya ledamöter 2019. Styrmått för nämndmål 6.1 Utfall Mål Trend Utvecklingsplaner, antal (per år) 1 2 En utvecklingsplan är en översyn av ett större område, exempelvis ett kvarter eller en stadsdel, där det har uppmärksammats behov av ändrad markanvändning, användargrad eller liknande för att förbättra områdets användarvänlighet för bostadsmark, handel eller industri. Val av område görs bland annat i dialog med kommunens bygglovsenhet för att prioritera områden med störst allmännytta och effektivare bygglovshandläggning. Vi har genomfört en utvecklingsplan under året, vid Strandpromenaden. Arbetet med planen tog längre tid än vanligt bland annat på grund av att den överklagades. Planen vann senare laga kraft men någon mer utvecklingsplan har inte färdigställts, bland annat på grund av att planenheten har varit en person kort på grund 17
av föräldraledighet och därefter avslutad tjänst. Den nedåtgående trenden är dock tillfällig då arbete med två nya utvecklingsplaner redan är igång; Maskinvägen och Nedre Aggerud. Styrmått för nämndmål 6.1 Utfall Mål Trend Anställda inom Karlskoga kommun som 0 40 har gått "Säker körning", antal (per år) Förvaltningen har inte erbjudit några platser för utbildning i säker körning under året. Det beror på att allt fokus har lagts på installationer av elektroniska körjournaler. Vi planerar att återigen erbjuda utbildning igen våren 2019. Styrmått för nämndmål 6.1 Utfall Mål Trend Miljöbilar i Karlskoga kommun, andel 26% 40% (%) De miljöbilar kommunen har idag utgörs till stor del av biogasbilar och ett fåtal elbilar och etanolbilar. Andelen miljöbilar har ökat sedan 2017 men bara marginellt sedan delåret. et styrs utifrån vilka bilar som är i behov av att bytas ut och går därför i vågor. När Karlskoga kommun köper in nya personbilar så är det uteslutande biogasbilar, enligt kommunfullmäktiges beslut. et har endast ökat marginellt sedan delåret. Det beror på att vi bytte betalningssätt för bilarna. Ändringen innebär att bilar numer köps in med kontanta medel istället för att leasas. Eftersom det under inte fanns någon budget för inköp av bilar kunde inga fler bilar köpas in efter ändringen. Åtta bilar köptes in under, innan ändringen gjordes. Inga fossildrivna bilar såldes heller under. Normalt säljs lika många som man köper in, men det var inte aktuellt under på grund av ett ökat behov. Från och med januari 2019 finns en budget för bilinköp, vilket innebär att vi kan fortsätta att byta ut de fossildrivna bilarna till biogasbilar, allteftersom de behöver bytas ut. Styrmått för nämndmål 6.1 Utfall Mål Trend Hur nöjda medborgarna är med 61 65 miljöarbetet i kommunen, index (0-100) et är från 2016 då det är det senaste resultatet vi har. Måttet är inte mätt sedan dess då Karlskoga kommunfullmäktige beslutade 2017 att inte delta i den medborgarundersökning som Statistiska centralbyrån genomför vartannat år. Anledningen är en låg svarsfrekvens som innebär att resultatet inte blir tillförlitligt. Vi kommer att undersöka om det går att mäta nöjdheten på något annat sätt framöver. 18
Kommunfullmäktigemål 7. Karlskoga kommun säkerställer att varje barn och elev uppnår läroplanens mål och i övrigt får de kunskaper och förutsättningar som de behöver för att möta vuxenlivet och morgondagens samhälle. Att alla elever i kommunens grundskolor når läroplanens mål är en av de viktigaste uppdrag som kommunen har. Andelen elever som minst får godkänt i alla ämnen i årskurs 9 måste öka. Karlskoga har ett stort och brett utbildningsutbud. Det livslånga lärandet börjar redan i förskolan genom att skolan bygger grunden för fortsatt inlärning. Att ha en bra förskola, grundskola och gymnasieskola med barn och elever som stimuleras och utvecklas är därför viktigt både för individen och för samhället. Möckelngymnasiet har ett bra samarbete med näringslivet, vilket ger eleverna goda kunskaper och förutsättningar för att gå vidare till fortsatta studier eller arbete. Vuxenutbildningen och samverkan med Örebro universitet bidrar till kompetensutvecklingen i det lokala näringslivet. Nämndmål 7.1 Karlskoga kommun har fysiska lärmiljöer som stimulerar och utvecklar barn och unga. Styrmått för nämndmål 7.1 Utfall Mål Trend Elever som är nöjda med skolans fysiska - - lärmiljöer ute, andel (%) Måttet är inte mätt. Vi har heller inget tidigare resultat. et ska framöver mätas, i en nollmätning, genom en enkät som skolförvaltningen genomför. Nämnden har dock vidtagit flertalet åtgärder i utemiljö på skolgårdar där eleverna själva varit med och påverkat hur de vill ha sin utemiljö. Vi planerar att sätta en målnivå efter att nollmätningen är gjord. 19
för styrmått under utvecklingsperspektivet Styrmått för fullmäktigemål under utvecklings-perspektivet Förbrukning av energi, el och uppvärmning, i den kommunala organisationen (minskning per kvadratmeter) Miljöbilar av personbilar och lätta lastbilar enl MFS, % (i kommunorganisationen, inkl kommunägda bolag) Fordonsbränsle som är biogas i kommunens biogasfordon, andel (%) 2016 2017 Delmål -16-18 -19-18 106 % 33 36 (preliminärt resultat okt 2017 var 31) 35 (preliminärt resultat okt ) 60 58 % - - 60 - - Styrmått för nämndmål under utvecklingsperspektivet Exploateringsbar planlagd mark för handel och industri, hektar Exploateringsbar byggklar mark för handel och industri, hektar Hur nöjda företagarna är med nämndens hantering av tillfällig markupplåtelse, index Procentuell minskning av inköpt energi per kvadratmeter i kommunens lokaler (basår 2009), procent Fordonsbränsle som är biogas i kommunens fordon, andel (%) Personal och förtroendevalda som har genomfört jämställdhetsutbildning på samhällsbyggnadsförvaltningen, andel (%) 2016 2017 Delmål Måluppfyllelse Måluppfyllelse 39,4 29,1 29 40 73 % 15,8 11 14 20 70 % 75 73-80 - -16-18 -19-18 106 % - - 22,6 19 68% 48 50 48 50 96 % Utvecklingsplaner, antal (per år) - 2 1 2 50 % Anställda inom Karlskoga kommun som har gått "Säker körning", antal (per år) Miljöbilar i Karlskoga kommun, andel (%) Hur nöjda medborgarna är med miljöarbetet i kommunen, index (0-100) Elever som är nöjda med skolans fysiska lärmiljöer ute, andel (%) - 23 0 40 0 % 11 22 26 40 65 % 61 - - 65 - - - - - - 20
Ekonomi Driftredovisning Redovisning (tkr) 2016 2017 Budget Avvikelse Kostnader 260 071 253 580 270 157 261 963-8 194 *Varav personal 41 787 43 767 46 614 47 857 1 243 Intäkter -201 646-204 482-213 391-199 359 14 032 Nettokostnader 58 425 49 098 56 766 62 604 5 838 Nettobudget 58 608 59 058 62 604 62 604 0 i förhållande till budget 183 9 960 5 838 0-5 838 Nettokostnader per verksamhet Redovisning (tkr) 2016 2017 Budget Avvikelse Nämnd/ledning/stab 16 312 16 938 20 290 19 637-653 Mark och planering 4 152 2 892 3 034 3 015-19 Fastighet 1) 281-10 442-10 079 164 10 243 Teknik och gata 31 654 32 247 33 605 34 318 713 Vinterväghållning 5 110 6 516 9 392 5 470-3 922 Överskott tidigare år 916 947 524 0-524 i förhållande till budget 58 425 49 098 56 766 62 604 5 838 er till driftredovisning Samhällsbyggnadsnämnden redovisar för ett överskott på 5,8 mnkr. Justerat för vinterväghållning som redovisas med sexårsbudget är överskottet 9,8 mnkr, varav 8 mnkr är en effekt av övergång till komponentavskrivning. Samhällsbyggnadsnämnd/ledning/stab redovisar ett underskott om 654 tkr, vilket beror på att förvaltningsgemensamma utbildningsinsatser har genomförts under året samt att projekteringskostnader för kommande projekt har tagits inom driftram. Fastighetsavdelningen redovisar ett överskott för om 10,2 mnkr, varav 8 mnkr är ett planerat överskott i och med tillämpning av komponentavskrivning 1), från och med 2019 är 8 mnkr av budget för planerat underhåll flyttad mot investeringsram. Utöver att kostnad för planerat underhåll är lägre än budget har kostnad för el och värme varit låg under året, sammanlagt 2 mnkr lägre än budget för. Inom teknik och gata är utfallet 714 tkr lägre än budget för året. Överskottet finns inom fordonsservice som redovisar ett överskott om 583 tkr, under året har det funnits vakanser inom enheten. Även trafikenheten redovisar ett överskott efter om 133 tkr, då parkeringsintäkterna under föregående år var höga jämfört mot budget. 21
Kostnaden för vinterväghållning var hög under vintern 2017/, utfallet för året är 9,4 mnkr vilket är 3,9 mnkr högre än budget. Framförallt halkbekämpning samt upptag av grus har varit kostsam under året, även prisökningar från entreprenörer. 1) Fastighet redovisar ett överskott om 8 mnkr för på grund av tillämpning av nya redovisningsregler. I och med övergång till komponentavskrivningar ska viss del av det planerade underhållet som redovisats i driften enligt de gamla reglerna nu tas upp i anläggningsregistret och redovisas som en investering. Detta kommer inte påverka kostnaden för ett objekt sett till dess hela livslängd. Uppföljning av treårsbudget, perioden 2017-2019 Redovisning (tkr) i förhållande till budget Ingående balans Utfall Prognos 2019 Prognos 2017-2019 2 628 1 760 0 0 er till treårsbudget Nämnden förde ett överskott om 705 tkr från föregående treårsperiod. 2017 redovisade nämnden ett överskott om 1,9 mnkr, justerat för effekten av övergång till komponentavskrivningar. Utfallet efter blev ett överskott om 1,8 mnkr justerat för effekt av komponentavskrivningar. Uppföljning av sexårsbudget, perioden 2017-2022 Redovisning (tkr) i förhållande till budget Ingående balans Utfall Prognos 2019 Prognos 2017-2022 -1 046-3 922 0 0 er till sexårsbudget Från och med 2017 tillämpas sexårsbudget för vinterväghållning, resultaten för de första två åren har varit negativa och nämnden går in i 2019 med ett underskott för snöröjning om totalt 5 mnkr. 22
Investeringskostnader Investeringar (tkr) 2017 Budget Avvikelse Varav överförs till nästa år Beställda projekt Karlbergskolans gymnastiksal 441 318 6 559-6 240-6 240 Golv omklädningsrum Strandbadet 0 0 1 300-1 300-1 300 Åtgärdsplan vatten 0 0 1 000-1 000 0 Elektroniska körjournaler 0 669 900-231 0 Ställplatser inkl brygga 0 294 300-6 0 Produktionskök FHN 0 200 11 000-10 800-10 800 Varumottagning och lastkaj FHN 0 0 350-350 -350 Soprum enl avfallsplan FHN 0 0 150-150 -150 Allvädersbanor Nobelstadion KFN 0 90 2 500-2 410-2 410 Hoppgropsanläggning Stråhallen KFN 0 2 414 2 215 199 199 Badmintongolv Stråhallen KFN 0 1 007 1 000 7 0 Ridhuset KFN 0 9 750-741 -741 441 5 001 28 024-23 023-21 793 Årets ram Förvaltningsgemensamma 998 915 1 000-85 Reinvestering lokaler 1) 20 257 16 540 16 971-431 -7 281 Reinvestering gator/maskiner 11 363 12 858 17 149-4 291-4 456 Tilläggsbudget asfalt 0 15 628 15 000 628 Tilläggsbudget skolor 0 150 25 027-24 877-24 877 Konstnärlig utsmyckning 0 250 1 469-1 219-1 219 32 618 46 341 76 616-30 276-37 833 Beställda projekt 2017 Torget etapp 1 2 522 1 008 1 078-80 0 Hygienutr Björkborn KFN 1 059 20 941-921 0 Konstgräsplan KFN 15 5 931 4 985 947 0 3 596 6 959 7 004-55 0 Beställda projekt 2016 Ny förskola 366 22 807 22 807 0 0 Konstgräsplan -33-92 -80-12 0 333 22 715 22 727-12 0 Projekt från tidigare år Projekt fastighet 2 539 605 600 5 104 Projekt gata/park 1 470-25 2 307-2 332-2 332 Övriga projekt 0 594 1 208-614 -637 4 009 1 174 4 115-2 942-2 865 23