GODA EXEMPEL. handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad 2005

GODA EXEMPEL handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad 2005 4 1

KARAKTÄR MALMÖ Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad 2005, har tagits fram gemensamt av Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Malmö Kulturmiljö, Stadsfastigheter, Miljöförvaltningen, Fastighetskontoret och Parkering Malmö samt interna och externa referensgrupper. Handlingsprogrammet har utarbetats på uppdrag av Kommunstyrelsen och godkändes februari 2005. BESTÄLLAROMBUD: Mats Olsson (stadsbyggnadsdirektör t o m 2004) STYRGRUPP: Gunnar Ericson, Agneta Hammer, Anders Hultgren, Jan-Olof Jönsson, Christer Karlsson, Börje Klingberg, Christer Larsson, Anders Reisnert PROJEKTLEDARE: Cecilia Hansson PROJEKTGRUPPER: Teser: Håkan Andersson, Gunilla Pauly, Staffan Björk, Kay Nilsson Hållbarhet: Eva Dalman, Karin Sjölin, Tor Fossum Stadens struktur: Cecilia Hansson, Katarina Borg, Camilla Anderson, Pia Wallin, Maria Isling INTERNA REFERENSGRUPPER: Maria Koistinen, Lennart Jönsson, Ingmar Sellberg, Rune Johansson, Arne Ek, Annika Kruuse, Christian Röder, Lars-Erik Widarsson, Malin Ingmarsdotter, Tord Andersson, Torsten Persson, Lars Nerpin, Wiebke Sundin, Christer Liljemark, Pia Laike, Susanne Klint ÖVRIGA MEDVERKANDE: Tyke Tykesson, Gunilla Kronvall, Arne Wittstrand, Jenny Secund, Emma Hedar GRAFISK FORM OCH LAYOUT: Cecilia Hansson och Stina Andersson i samråd med konsult Matilda Plöjel KORREKTURGRANSKNING: Margareta Tellenbach FOTO OCH ILLUSTRATIONER GODA EXEMPEL Lena Ason s 18, Martin Sundström s 14, s 15 och framsida omslag, Tyke Tykesson s 26 och framsida omslag, Åke E:son s 10, övriga foto Jan-Erik Andersson och Stadsbyggnadskontorets fotoarkiv, symboler Matilda Plöjel INFORMATION OM HANDLINGSPROGRAMMET lämnas av Cecilia Hansson, cecilia.hansson@malmo.se TRYCKERI: Tryckeri Wiking Malmö 2005 2

Att intresset för arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor är stort märktes inte minst genom det engagemang som malmöborna visade inför för de aktiviteter som genomfördes under Arkitekturåret 2001. Arkitekturåret var inledningen på arbetet med att utforma ett lokalt Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad. Genom det nationella arkitekturåret gavs arkitektur- och formfrågor ett starkt fokus och år 2001 blev en manifestation över arkitekturens betydelse i samhället. Under arkitekturåret koncentrerades aktiviteterna i samband med Handlingsprogrammet till den utåtriktade verksamheten med bland annat utställningar, offentliga seminarier och föreläsningar som berörde de olika delprojekten: Stadens struktur, Hållbarhet samt Teser Förvaltning och upphandling. Under våren 2003 avslutades den utåtriktade processen med utställningen Karaktär Malmö på Form/Design Center. Intresset från malmöborna var stort cirka 20 000 besökte utställningen. Centrala utgångspunkter för handlingsprogrammet har varit det av riksdagen godkända nationella handlingsprogrammet, Framtidsformer handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. I det nationella handlingsprogrammet slås bland annat fast att: Kvalitet och skönhetaspekter inte skall underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden och kommunerna uppmanas att arbeta fram lokala handlingsprogram för att stärka kvalitetsaspekter och miljökvaliteter i den byggda miljön. Vidare lyfts vardagslivets gestaltning och funktion samt samspelet med en bred allmänhet fram som viktiga välfärdsfrågor. I linje med programmet Välfärd för alla är det viktigt att en fördjupad medverkan och förankring hos alla befolkningsgrupper äger rum. Förhoppningen är att genom arkitekturprogrammet öppna vägen för fortsatta diskussioner om arkitektur och stadsbyggnadsfrågors betydelse i samhället. Jan-Olof Jönsson t f stadsbyggnadsdirektör 3

KARAKTÄR MALMÖ HANDLINGSPROGRAM FÖR ARKITEKTUR OCH STADSBYGGNAD I MALMÖ Programmets huvudsyfte är att tydliggöra, och öka, Malmö stads ambitioner när det gäller arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor. Denna ambition är viktig för en stad när det gäller att utarbeta strategiska förhållningssätt och ge riktlinjer beträffande såväl hur befintlig byggnation ska förnyas, som när staden ska bygga nytt. Ett annat mål har också varit att öka samsynen mellan de olika förvaltningsenheterna inom Malmö stad. För att kunna genomföra målen krävs det ett ökat intresse för och debatt om frågorna något som programmet vill stimulera till. Ett steg i denna riktning är att lyfta fram de många goda exempel som finns i Malmö. Handlingsprogrammet består av fyra delar: 1. HÅLLBARHET 2. STADENS STRUKTUR 3. TESER FÖRVALTNING OCH UPPHANDLING 4. GODA EXEMPEL Handlingsprogrammet som helhet tar sin utgångspunkt i de nationella mål som riksdagen tog vid sin behandling av Framtidsformer Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. 1. HÅLLBARHET Kvalitet och skönhetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden (Ur Framtidsformer: Sveriges handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design) Diskussionen om hållbarhet handlar om människans behov för att leva ett gott liv idag och i framtiden. Det finns många infallsvinklar och perspektiv på frågan och en mångfald röster behövs för att föra processen framåt. Hållbarhetsavsnittet visar metoder och synsätt som leder till hållbarhet i planering och arkitektur. Hållbarhetsmålen är utarbetade med utgångspunkt från tre aspekterna på hållbarhet: ekologisk, social och ekonomisk. Hållbarhet utgör en viljeinriktning i hållbarhetsfrågor och visar hur arkitektur kan bidra till hållbarhet och vilka konsekvenser detta får för den byggda miljön. 4

2. STADENS STRUKTUR Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall tas tillvara och förstärkas (Ur Framtidsformer: Sveriges handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design) Olika tider har olika byggnadssätt och ideal som avspeglas i staden. För att kunna utforma ett förhållningssätt är det viktigt att känna igen olika malmöitiska karaktärsdrag i stadsmiljön. I Stadens struktur beskrivs åtta stadskaraktärer och tre landskapskaraktärer i stadsmiljön samt hur dessa kan utvecklas när staden växer och förändras. Syftet med Stadens struktur är att utgöra ett underlag till bland annat bygglov- och detaljplaneprocessen. Arbetet är en direkt fortsättning och fördjupning av Översiktsplan 2000 vad avser riktlinjer för hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. 3. TESER FÖRVALTNING OCH UPPHANDLING Offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphandling skall stärkas och breddas (Ur Framtidsfrågor: Sveriges handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design) För att säkerställa en god förvaltning och hög kvalitet i stadens byggnader har det tagits fram en övergripande gemensam policy i form av nio teser för stadens byggnader. Teserna utgör en gemensam värdegrund för stadens alla förvaltningar när det gäller såväl förändringar i det befintliga fastighetsbeståndet som när Malmö stad bygger nytt. Syftet med Teserna är att visa hur Malmö stad agerar i anslutning till det egna fastighetsbeståndet. Förhoppningarna är också att teserna ska inspirera andra som deltar i utformningen av stadsmiljön. 4. GODA EXEMPEL Goda exempel sammanfattar Handlingsprogrammets olika delar och intentioner med vardagliga exempel på god arkitektur och stadsbyggnad där mål för hållbarhet har styrt urvalet. Delarna ur Handlingsprogrammet, se bredvid, kan beställas från: Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret, 205 80 Malmö tel. 040-342297, epost: anja.levau@malmo.se 5

GODA EXEMPEL Varför goda exempel? Programtexter i all ära, men det är ändå verkligheten som visar hur högt ribban kan placeras och vad som är genomförbart redan idag. Det här är ingen arkitektguide, inget best of Malmö, utan vardagliga exempel där olika mål för hållbarhet har styrt urvalet se symbolerna! BF HUSIEGÅRD SID 8 DANIAPARKEN 10 AUGUSTENBORG 12 BROAR ÖVER YTTRE RINGVÄGEN 14 BR HEMTREVNAD 16 BRF KAJPROMENADEN 18 LINDEBORG 20 LORENSBORG 22 MARIEDALSVÄGEN 35 24 KONSTHÖGSKOLAN 26 MÄSTER ERIKSPLAN 28 NOVO NORDISK AB 30 FRISKIS & SVETTIS 32 6

SYMBOLER VARSAMHET återbruksmaterial försiktighetsprincip renovering av detaljer omsorg TRYGGHET tillgänglighet brottsförebyggande stadsplanering trygghet mot olycksfall INTEGRATION mångfald mötesplatser blandad stad attraktiva gemensamma rum MEDBORGARINFLYTANDE delaktighet påverkan metodfrågor STADSEKOLOGI miljöanpassat byggande mijöanpassad dagvattenhantering energi kretslopp biologisk mångfald PROCESS medborgarinflytande upphandlingsförfarande beställarroll LIVSLÄNGD livscykelkostnader material som åldras vackert arkitektur värd att vårda 7

BF HUSIEGÅRD KJELL-ÅKE NILSSON, PROJEKTLEDARE MKB OM HUSIEGÅRD: Produktionen skedde i god anda och mycket bestämdes under resans gång. Det var ett gott förhållande mellan oss, entreprenören och arkitekten hela vägen. Arkitekten hade ett stort inflytande, större än normalt, det vill jag påstå. Vi hade kontinuerlig kontakt under byggtiden och tog beslut om detaljer och förändringar gemensamt. Det skedde en del under produktionen, färgsättningen av fasaderna var inte fastställd utan diskuterades mycket. Det gjordes färgprover på plats. Balkongfronterna valdes också i efterhand. Anledningen till den låga produktionskostnaden är hustyp och produktionssätt. Husets stomme är prefabricerad. Byggnader i två våningar är ofta ekonomiskt fördelaktiga att bygga. Under byggtiden kan kranar, hissar och byggställningar göras enklare och de färdiga husen behöver inte heller någon hiss och ytan för trapphus kan minimeras. BENGT NORDAHL, BOENDE OCH ORDFÖRANDE I BOFÖRENINGEN: Jag uppskattar att området är lugnt, tyst och nästan bilfritt. Grönskan och den höga standarden på bostäderna dom är verkligen välplanerade är också ett plus. Alla sorter bor här, ungdomar, äldre och barnfamiljer. Nu är vi fyra som har vuxna barn som också bosatt sig här. Det var bra, när barnbarnen kom hade dom nära till oss! Den här boföreningen fungerar bra. Vi blockhyr hela området av MKB och sköter oss sedan själva, precis som en bostadsrättsförening. Alla har betalat en insats om cirka 50 000 kronor som de får tillbaka om de flyttar. Så vid avflyttning kan hyresgästen inte göra någon vinst. Husiegård är ett bevis för att hög arkitektonisk kvalitet inte behöver leda till höga kostnader. 8

Husiegård är ett bevis för att hög arkitektonisk kvalitet inte behöver leda till höga kostnader. När området byggdes var produktionskostnaderna bland de lägsta för jämförbara projekt i regionen, och ändå uppmärksammas det för sin höga kvalitet på såväl byggnader, gårdar som offentligt rum. Vad är hemligheten? Det goda samspelet mellan aktörerna är en förklaring. Gemensam hög ambitionsnivå en annan. Till sist avgjordes priset av produktionssättet (prefab i två våningar), systematiken (upprepning och ordning), den pressade konjunkturen och den enkla, men vackra markbehandlingen priset. Hyresgästernas boförening förvaltar fastigheterna som ägs av MKB. Överallt syns bevis för de boendes omsorg för sin boendemiljö: blomsterkrukor och prydnader, något som i sin tur visar att trygghet och identifikation präglar området. SVEN GUSTAFSSON, ARKITEKT, WHITE ARKITEKTER AB: Det är ett exempel på en ovanligt lyckad totalentreprenad. Inte för entreprenadformens skull, utan för att det var vettiga aktörer som utnyttjade att vi var partners som kunde påverka bygget: MKB som skulle förvalta, NCC som var entreprenör och kunde sätta pris på förändringar och vi på White som skulle projektera. Alla de kvaliteter vi slog vakt om har folk väldigt påtagligt uppskattat, tydlighet mellan privat och halvprivat samt odlingsmöjligheterna. Vi var mycket noga med regin, med häcken som gränsar, grinden, porten som förmedlare mellan gård och gata. Jag har ju varit där åtskilliga gånger och får varje gång väldigt positiv feedback från de boende. ADRESS: Småfolksgatan, Pysslinggatan BYGGÅR: 1992-93 ARKITEKT: White arkitekter i Malmö, genom Sven Gustafsson LANDSKAPSARKITEKT: White arkitekter AB genom Ann Bergsjö BYGGHERRE: MKB ENTREPRENÖR: NCC Något mer prisvärt område har jag aldrig varit med om att medverka till, det är helt klart. Och området har stått sig stilmässigt. Vi var måna om att undvika trendiga färger och detaljer, samtidigt som det går att datera byggnaderna till tidigt 90-tal. ANTAL LÄGENHETER: 96 9

DANIAPARKEN MALIN, BRUKARE: Jag tycker om den rå gestaltningen, både i formen och materialvalen. Platsen upplevs som öppen och exponerad för vattnet, vinden och solen. Jag hoppas att platsen som är bra som den är kommer att lämnas fri från utsmyckningar typ ankare eller låtsasfyrar. Jag tror att materialen kommer att tåla det tuffa klimatet med vind- och saltvatten. Stenen och träet blir bara vackrare med tiden. Även designmässigt tror jag att platsen kommer att hålla, kanske dock med vissa småjusteringar efterhand, av typ planteringarna. Jag använder parken för att andas och för promenader. I början vistades jag där då jag var nyfiken på det nya området. Daniaparkens historia är inte lång men platsen känns redan självklar, längst ut i Västra Hamnen i Malmö. 10

Daniaparkens historia är inte lång men platsen känns redan självklar, längst ut i Västra Hamnen i Malmö. Ett parallellt uppdrag med flera internationella arkitekter genomfördes. Det mest utvecklingsbara valdes för genomförandet. Successivt har Malmös invånare och besökare hittat hit och parken har redan blivit en av de mest besökta i Malmö. Soliga dagar vimlar det AV människor utmed kajen och längst ut på noden utsiktsterrassen längst ut mot havet. Man kommer för att titta på havet, solbada och svalka sig i vattnet och för att umgås. Materialen är robusta och åldras värdigt, vilket ger en lång livslängd. Gestaltningen är tillåtande och förändringar kan göras i framtiden utan att helheten störs. Den passar också väl för arrangemang. EVA EKLIND-BLOMQVIST, LANDSKAPS- ARKITEKT, BESTÄLLARE MALMÖ STAD, GATUKONTORET: Ett parallellt uppdrag med fem europeiska kontor fick i uppdrag att gestalta de två parkerna: Daniaparken och Ankarparken. Två arkitekter valdes ut av en bedömningsgrupp. De ritade var sin del som kompletterar varandra, Daniaparken med ett strikt och Ankarparken med ett mjukare formspråk. Jag är mycket nöjd med Daniaparken som har flera kvaliteter. Här ryms allt från små intima mötesplatser till stora ytor för aktiviteter, men också objekt med stark dragningskraft som de s k spejarna, trapporna som skjuter ut i havet Parkens formspråk har en stilform som har goda möjligheter att hålla i längden. Gestaltningen är tillåtande, dvs förändringar kan ske över tiden utan att det stör helheten. Materialen används traditionellt i den här typen av miljöer och är därför beständiga. THORBJÖRN ANDERSSON, LAND- SKAPSARKITEKT, FFNS: I internationell konkurrens fick jag uppdraget att gestalta Daniaparken på Bo01. Jag tycker att parken blivit lyckad på många olika sätt, inte minst socialt, och räknar den som ett av mina bästa arbeten hittills. Det typiska för Daniaparken är främst att parkens skala överensstämmer med landskapet. Leken med olika sociala rum är en annan faktor där platsen getts en tydlig regi med en rad olikstora arenor: balkongerna (10 personer), noden (100 personer) samt gräsmattan (1000 personer). Jag väljer två perspektiv för att belysa livslängden: dels slitage-, dels innehållsmässigt. De tåliga materialen som platsen är uppbyggd av ger platsen en robusthet som kommer att bestå. Platsen har getts en allmängiltighet i gestaltningen och kommer därför att tåla förändringar över tiden. ADRESS: Daniaparken BYGGÅR: 2001 LANDSKAPSARKITEKT: FFNS, genom Thorbjörn Andersson och PeGe Hillinge BYGGHERRE: Malmö Stad genom Fastighetskontoret och Gatukontoret 11

AUGUSTENBORG ningen har det gått bättre. Den utvändiga renoveringen av fasaderna på några av husen har blivit väldigt bra. De renoverade husen är goda exempel, man önskar att alla husen gjordes vid. Man skulle också önska en invändig renovering. CHRISTER SANDGREN, MKB, EN AV INITIATIVTAGARE TILL EKOSTADEN AUGUS- TENBORG: Resultatet så långt är bra. Det har tagit lite längre tid än planerat och allt är inte färdigställt. Både ytterligare förbättringar på gårdarna och flera fasadrenoveringar ingår i den planerade fortsättningen. Den yttre miljön har blivit bra. Dagvattensystemet är utformat för att lösa problem med avvattningen som förorsakade översvämningar i källare. Jag är övertygad om att vi har löst det helt när den sista delen, Augustenborg är ett exempel på hur satsning på långsiktigt hållbara lösningar kan höja kvaliteten på ett bostadsområde och öka attraktiviteten. där problemen var störst, färdigställs. Vad gäller fasaderna var målet att återskapa det ursprungliga uttrycket. Plåtfasaderna med isolering var tekniskt undermåliga med dålig utluftning av konstruktionen, och detta orsakade problem. Ingen hyreshöjning har gjorts i området. När ekostadsprojektet startades var det 174 tomma lägenheter i området, idag ingen. Detta kan inte enbart tillskrivas ekostadssatsningarna, men folk flyttar hit för att det har blivit attraktivt. De som har bott här i lång tid har fått tillbaka ett område att vara stolta över, som man var när 12

Augustenborg är ett exempel på hur satsning på långsiktigt hållbara lösningar kan höja kvaliteten på ett bostadsområde och öka attraktiviteten. När det byggdes 1948 blev det stilbildande för utbyggnaden av det nya folkhemmet med bra bostäder, trivsam närmiljö och skola, affärer, arbetsplatser och föreningslokaler inom området. Nu, femtio år senare, står Ekostaden Augustenborg som modell för kretsloppsanpassning av befintliga bostadsområden. Satsningarna har varit möjliga dels på grund av ett gott samarbete mellan MKB och förvaltningar inom Malmö Stad, Fosie SDF och de boende, dels genom ekonomisk stöd från det Lokala Investeringsprogrammet och EU. Åtgärder som genomförts är upprustning av utemiljö, ombyggnad till öppen dagvattenhantering, satsning på gröna tak, byggande av miljöhus för avfall med mera. 13 TREVOR GRAHAM, PROJEKTLEDARE EKOSTADEN AUGUSTENBORG: Det öppna dagvattensystemet och grönskan har skapat en unik spännande miljö. Både boende och besökare tycker om det. Dessa åtgärder är också de som gjorts med störst samverkan med de boende i processen. SAFIJA ISMIROVIC, BOENDE OCH EN- GAGERAD I UNGDOMS- OCH INTEGRA- TIONSARBETE: Vi har fått en fin utemiljö och jag är stolt över att bo här. Augustenborg liknar inte några andra bostadsområden. Dammarna skapar spännande miljöer för barnen. De många parkbänkarna tillsammans med grillplatserna på gårdarna gör att folk sitter ute och man träffas mycket mer än tidigare. Det har varit bra att vara delaktig i utformningen av gårdarna; jag har försökt att påverka så mycket jag har kunnat. Många av de boende har deltagit i arbetet. Vi har fått odlingslotter där vi odlar ekologisk och det har fungerat jättebra. Ingen förstörelse. Folk är mera medvetna om var dom bor nu. De ekologiska satsningarna har också gjort folk mera medvetna om miljöfrågor. Sorteringen i miljöhusen var lite svårt i början för många, men när man ser hur det har fungerat och resultaten av återvin- ADRESS: Lantmannagatan Lönngatan Ystadvägen BYGGÅR: 1948, förnyelseåtgärder 1998- ARKITEKT: 1948, Svenska Riksbyggen Arkitektkontor genom Sture Frölén ARKITEKTER UPPRUSTNING: SWECO FFNS arkitekter AB genom Bertil Öhrström (fasadförändriningar) samt Gisli Arkitektur AB genom Gisli Kristjansson (miljöhus) LANDSKAPSARKITEKTER UPPRUSTNING: Svenska Landskap genom Ann- Sofie Högborg (musiklekplats och -trädgård, gården i kv Arla samt underlag till övriga gårdar) Mellanrum landskapsarkitekter genom Christer Göransson och Anders Folkesson (dagvattenanläggning och park) STADSPLAN: Gunnar Lindman BESTÄLLARE/BYGGHERRE: MKB och Malmö stad genom Stadsfastigheter, Gatukontor och VA-verk

YTTRE RINGVÄGEN förankringen av ett övergripande helhetsgrepp. HENRIK RUNDQUIST, ANSVARIG ARKITEKT, KHR AS ARKITEKTER, SOM VANN TÄV- LINGEN Det är ett exempel på en ovanligt lyckad arkitekttävling man skulle kunna säga att det var ett skolexempel på hur en arkitekttävling ska fungera. Det fanns en kontinuitet genom hela projektet i och med att beställaren på ett tidigt skede lade fast ett koncept som man sen höll sig till genom hela processen. Den breda förankringen var också en anledning till det goda resultatet. Naturligtvis har enskilda involverade individer också en inverkan på hur ett projekt utvecklas. Viktigast är nog ändå i ett så här stort projekt med så många människor inblandade, att beställaren, två i detta fall, hade en gemensam syn på kvalitetsnivån. Ett av målen för tävlingen var att Yttre Ringvägen skulle upplevas som en harmonisk helhet där arkitektur och landskap var väl integrerade. Avsikten var också att få fram ett samlat designkoncept som skulle ligga till grund för samtliga broar över Yttre Ringvägen. 14

Broarna är resultatet av en lyckad arkitekttävling. 1995 bjöd Vägverket och Svedab in åtta nordiska arkitektkontor till en idétävling om hur broarna över Yttre Ringvägen och de svenska anslutningarna till Öresundsförbindelsen skulle utformas. Initiativet kom från Skönhetsrådet på Vägverket. Ett av målen för tävlingen var att Yttre Ringvägen skulle upplevas som en harmonisk helhet där arkitektur och landskap var väl integrerade. Avsikten var också att få fram ett samlat designkoncept som skulle ligga till grund för samtliga broar över Yttre Ringvägen. Idétävlingen innebar att beställarna fick alternativa lösningar och olika infallsvinklar på uppgiften. Genom att arrangera en tävling fick de också i ett tidigt skede ett beslutsunderlag som gjorde att Vägverket och Svedab kunde komma överens om projektets ambitionsnivå något som underlättade senare beslut om byggande av denna långa serie av broar. Kostnaden för själva arkitekttävlingen blev en närmast försumbar post i projektets totalbudget. PER FREDRIK VON PLATEN, SEKRETE- RARE I TÄVLINGSJURYN: Jag ser bara positiva resultat av tävlingen och är mycket nöjd med resultatet. En av fördelarna med att anordna arkitekttävlingar är att man får ett samlat helhetsgrepp. 15 Styrkan låg i att Vägverket och Svedab gemensamt gick samman och anordnade tävlingen i nära samarbete med Malmö stad. På så vis säkerställde vi vissa kvaliteter och bestämde i ett tidigt skede en gemensam ambitionsnivå. För de framtida broarna var det viktigt att enas om ett idékoncept och att vi slöt ett avtal i dessa frågor. PÄR GUSTAFSSON, JURYMEDLEM, VÄGVERKETS SKÖNHETSRÅD, PRO- FESSOR I LANDSKAPSPLANERING, SLU-ALNARP: Hela Vägverket Region Skånes Skönhetsråd ingick i juryn. Skönhetsrådet består av olika yrkesgrupper, där bl a arkitekter, konstnärer, författare, ekologer är representerade. Man kan säga att tre aspekter är ledande i Skönhetsrådets arbete: teknik, ekonomi och skönhet. Vägar sträcker sig ofta över administrativa gränser som t ex kommungränser vilket gör det extra viktigt att ha ett gemensamt övergripande synsätt för att på så vis påverka planeringen. Ofta påverkar en ny väg även ett stort närområde, ibland ända upp till en mils omkrets. JAN-OLOF JÖNSSON, JURYMEDLEM, ÖVERSIKTSPLANECHEF, MALMÖ STAD: Malmö Stad hade redan ett etablerat samarbete med Svedab och Vägverket sedan arbetet med anslutningarna till Öresundsbron. Redan i Översiktsplanen 1990 beskrivs de övergripande gestaltningsprinciperna: att Yttre Ringvägen skulle ligga fritt och öppet i landskapet och inte tränga sig på stadsbebyggelsen. Barriäreffekten skulle minskas, med generösa passagemöjligheter. Juryarbetet präglades av en konstruktiv diskussion som landade i enighet. I det här fallet ser jag enbart positiva sidor med ADRESS: Yttre Ringvägen BYGGÅR: Yttre Ringvägen invigdes 2000 ARKITEKT: KHR AS Arkitekter Köpenhamn, Danmark, genom Henrik Rundquist BESTÄLLARE/BYGGHERRE: Svedab AB och Vägverket Region Skåne ENTREPRENÖR: NCC, PEAB, Skanska, Vägverket Produktion PROJEKTÖR: J&W, Scandiaconsult, Travia, Vägverket Konsult ANTAL BROAR: cirka 50 stycken

BF HEMTREVNAD är en glad amatör och det är en lisa för själen att komma ut i trädgården. ANNIKA KRUUSE, BIOLOG, MALMÖ STAD: Den biologiska kvaliteten är god för att vara en innerstadsgård. Det finns mycket växtlighet och det gröna har hög kvalitet med många nektargivande växter, t ex salvia, malva och kärleksört. Här finns vatten, även om det hade varit bättre om kanterna sluttat och om kanter och botten varit av sand eller jord. Då kommer fåglar och insekter lätt till vattnet och djur kan gräva ned sig och övervintra. Det är ganska vildvuxet på sina ställen, här finns gott om gömställen och möjliga boplatser för djur. Och titta på gräsmattan! Den är härligt misskött vilket gör den artrik och fin När innerstadsgården rustades upp bevarades den gamla strukturen och stenläggningen. De boende planterade växter som sköts med kärleksfull hand. Så skapades en livfull och prunkande gård där både människor och djur trivs. 16

När innerstadsgården rustades upp bevarades den gamla strukturen och stenläggningen. De boende planterade växter som sköts med kärleksfull hand. Så skapades en livfull och prunkande gård där både människor och djur trivs. Omvandlingen började i slutet av 1980-talet och har gradvis vuxit fram. Gräset, häckarna och träden klipps av en vaktmästare, men rabatter och krukor vårdas av Lars och Lo, boende. Två gånger per år arrangeras trädgårdsdagar då alla hyresgäster jobbar tillsammans. Gården är så liten att det är svårt att undgå att komma i samspråk med andra. Samtidigt är den så stor att många olika aktiviteter kan pågå samtidigt: barn leker, någon grillar och andra pysslar med växterna. KARIN FAGERBERG, ARKITEKT OCH TIDIGARE BOSTADSRÄTTSINNEHAVARE I FÖRENINGEN: De boende har satt sin prägel på gården, men den ursprungliga karaktären från 1920-talet är ändå bevarad och den passar byggnadernas arkitektur från samma tid. En sådan här gård kräver mycket skötsel och engagemang, den är svår att jämföra med alla de gårdar som planerats för att minska kostnader för underhåll och skötsel. Kärleken till växtligheten syns. SJÄL: Vi ville bevara så mycket som möjligt av det gamla, men göra förbättringar. Fontänen sattes i stånd, vi lät tillverka fler cykelställ efter modellen som fanns och de plattlagda ytorna gjordes större så att cyklarna skulle få plats. Planteringarna är helt omgjorda. Förut sköttes gården av vaktmästaren och på hans tid var det krattavstånd mellan växterna Nu är det tätt mellan hibiskusar, hostor, stockrosor, fjärilsbuskar och andra växter, t ex fikon och vildvin som en boende från Libanon tagit med sig. Gården kan verka skötselkrävande, men det är den inte. Krukorna vattnas med fontänvattnet så det går fort att fylla vattenkannorna. Jag ADRESS: Hantverkaregatan 12-14, BYGGNADSÅR: 1926 ARKITEKT: Johannes Lundahl UPPRUSTNING, ENTRÉGÅRDEN: De boende, genom Lars Ekström och Lo Gorton FÖRVALTARE: Bostadsföreningen LARS EKSTRÖM, BOENDE OCH ELD- 17

BRF KAJPROMENADEN påfrestningarna vid havet. Byggnadssättet är traditionellt, med bärande tegelmur, något som är ovanligt idag. Vi valde gröna tak för de goda egenskapernas skull. Lägenheterna är flexibla; det finns inga bärande innerväggar. Det finns ett grundupplägg där kök och våtrum är placerade i närheten av bostadens entré, vilket gör att resten av planlösningen kan förändras ganska lätt, om någon vill. En annan viktig idé har varit att alla rum har utgång mot balkong eller terrass. Trots sin litenhet ger projektet plats för olika hushållstyper och möjligheter till verksamheter och kombinationer av boende och arbete. Det enkla är ofta det sköna. Fastigheten i bostads rättsföreningen Kajprome naden är sparsmakat enkelt med gedigna material och väl avvägda proportioner. 18

Det enkla är ofta det sköna. Fastigheten i bostadsrättsföreningen Kajpromenaden är sparsmakat enkel med gedigna material och väl avvägda proportioner, raffinerad i sin enkelhet och uppskattad av de boende. Trots sin litenhet rymmer fastigheten mycket. På bottenvåningen mot havet finns lokaler för butiker eller kontor. En av dem är internt förbunden med lägenheten ovanför, för att ägaren ska kunna bo ovanpå sin verksamhet, såsom det var vanligt förr. Det finns stora och små lägenheter i flerbostadshuset mot havet och tvårums radhus mot gården för de små hushållen. MATS HALLBERG, PROJEKTLEDARE WIHLBORGS FASTIGHETER AB: Det är ett fint hus, påkostat utan att vara vräkigt. Det är lågmält, stilrent och enkelt i sina former. I våra kommande bostadsprojekt kommer vi att dra erfarenheter av Bo01. Vi är mycket nöjda med projektet, även om tidspressen plågade oss och vi inte nådde riktigt ända fram med alla detaljer. Det finns små skavanker som vi hade hoppats slippa. Men i stort blev det väldigt bra. Lägenheterna är mycket trevliga, den yttre miljön bra och vi har lyckats med försäljningen av lägenheterna. Samarbetet med arkitekten och andra konsulter gick bra trots tidspress och geografiska avstånd och huset hade säkert blivit lika dyrt oavsett vem som ritat eftersom det aldrig var meningen att bygga ett billigt hus. Vi ville 19 bygga ett bostadshus med fina kvaliteter. Det var en speciell utmaning att få vara med och utforma konceptet med det intelligenta boendet i samarbetsprojektet tillsammans med andra inom sina respektive områden marknadsledande företag. En fungerande version finns idag i alla lägenheterna. LENA ERIKSSON, BOENDE: Det är det finaste huset i hela Västra Hamnen och det tyckte vi redan innan vi köpte vår lägenhet. Den är väl inredd med två balkonger en mot havet och en mot gården. Badrummet är härligt och väl tilltaget, och det har man aldrig varit van vid. Det är påkostade material, inte plastigt utan med naturmaterial. Vår trädgård är också väldigt vacker, även om det irriterar att utebelysningen inte fungerar. Det var så brått när huset byggdes och det ska åtgärdas. Det är en stor fördel att vi bara är nio hushåll som bor här, det blir inte så många som ska vara med och tycka i bostadsrätts föreningen. Ja, så är det utsikten över bryggan, stenarna och havet, som är så nära, det är ro givande. Det ger lugn och harmoni. JOHAN NYRÉN, ANSVARIG ARKITEKT: Vi har valt att bygga i tegel och trä. Det är naturmaterial som på ett bra sätt fogar in sig i kretsloppet eftersom de går att återanvända. Vi vet också att tegel klarar av de hårda ADRESS: Sundspromenaden 39 BYGGÅR: 2001 ARKITEKT: Nyréns arkitektkontor ab, genom Johan Nyrén, Marika Axén, Thomas Lewan och Natalie Stratakis. LANDSKAPSARKITEKT: Nyréns arkitektkontor ab, genom Bengt Isling BYGGHERRE: Wihlborgs Fastigheter AB ENTREPRENÖR: NCC ANTAL LÄGENHETER: 9

LINDEBORG eleverna gjorde förslag med klättergrejor och borgar och det har det blivit. Vi började med att gå ut och prova olika lekplatser enligt vissa kriterier, t ex hur roliga och säkra de var. Sedan diskuterade vi lekplatsers utformning i klassen. Därefter ritade och målade eleverna sin egen drömlekplats som de redovisade för Karin Sjölin från gatukontoret när hon kom hit. PER-HÅKAN NILSSON, IT-VERKSTADEN PÅ LINDEBORG: Det har varit ett stort intresse för att diskutera med Gatukontoret på webben. Karin Sjölin gjorde en presentation av sig själv och sitt projekt och kom med några diskussionsrubriker som vi lade ut på hemsidan. Sedan var det på rull och det skapades flera olika diskussionsgrupper med direkt dialog mellan tjänstemännen och de boende. Många ungdomar har varit inne och diskuterat skateboardramper, motionsslingor och sånt. Vid möten redogjorde tjänstemän för åsikter från Lindeborg på nätet och ungdomars synpunkter kunde tillföras diskussionen trots att de inte var på plats. Omvandlingen av Lindeborgs tidigare ödsliga och blåsiga torg blev startskottet för en process där de boende engageras på helt nya sätt. Torget och en lekplats står färdiga och förnyelsen av området fortsätter. Nu diskuteras hur ännu fler sla kunna bli delaktiga och påverka, bl a småbarnsföräldrar, som kanske kan nås via dagis. 20

Initiativet till ombyggnaden av torget kom från lokalt håll då en förening i Lindeborg tog kontakt med Tekniska nämnden och önskade en förändring. Arbetssättet blev inledningsvis traditionellt med de gängse sätten att informera och fånga upp idéer: öppna möten som genomfördes både i egen regi och i samarbete med den socialdemokratiska föreningen och Hyllie stadsdelsförvaltning. Undan för undan blev det allt klarare att det behövdes nya sätt att fånga in synpunkter eftersom vissa grupper så gott som saknades i diskussionen, t ex ungdomar och småbarnsföräldrar. När nya åtgärder blev aktuella skickades en enkät om parker, grönområden och lekplatser ut till alla. De bjöds också in att delta i diskussionsgrupper. 125 personer nappade. Den lokala webbsidan, Lindeborg.nu, användes för att chatta med stadsdelens unga. Via ett temaarbete på Lindeborgsskolan och besök på dagis engagerades barn och lärare i utformningen och förnyelsen av lekplatserna i stadsdelen. KARIN SJÖLIN, PROJEKTLEDARE, LANDSKAPSARKITEKT, GATUKONTO- RET MALMÖ STAD: Jag var från början lite nervös för att de boende skulle vara irriterade eftersom de har fått vänta så länge på ombyggnaden. Men alla har varit positiva, öppna och fulla av idéer. lokala föreningar, affärer, skola och kyrka engagerade. Det blev en härlig stämning och många Lindeborgsbor har efteråt sagt att det är precis så man vill att torget ska vara en plats för möten. Det är svårt att engagera alla åldersgrupper i arbetet. En ensidig bild kan lätt skapas om t ex bara pensionärer deltar. Det finns många sätt att nå ut till de boende. Det viktiga är att våga prova nya metoder. CITAT FRÅN CHATTEN, AVSÄNDARE: CLAUS Ett sätt att få mer liv på torget vore att de som har verksamheter flyttade ut en del av dessa på torget. T ex skulle det väl gå att ta en kopp kaffe eller äta en god pizza vid ett utebord i anslutning till torget. Kyrkan skulle vid vackert väder kunna ha sina kaffesamkväm under bar himmel ute på torget. Det skulle ju kunna vara en återkommande permanent happening från maj månad till tidig höst. Vad säger ni om det förslaget? Alltså att t ex ha utebord för servering av kaffe och ev pizza under bar himmel! HANS ALMSTRÖM, LÄRARE VID LINDEBORGSSKOLAN: Nu när lekplatsen vid Sofieholmsparken är färdig har jag en känsla av att vissa av barnens idéer tagits tillvara. Många av ADRESS: Lindeborg BYGGÅR 1971 UPPRUSTNING: 2002 PROJEKTLEDARE: Karin Sjölin m fl, Malmö stad, Gatukontoret BESTÄLLARE: Malmö stad, Gatukontoret FÖRVALTARE: Vid invigningen av torget var nästan alla 21

LORENSBORG Entreprenadformen var totalentreprenad och ett Estetiskt program som upprättades tillsammans med arkitekten var en del av förfrågningsunderlaget. Anbudsgivarna skulle bl a presentera förslag till lösningar och metoder. INGMAR JÖNSSON OCH PÅL OLSON, fj-arkitekter AB: Ambitionsnivån att återställa huset och respektera ursprunget tilltalade oss. När vi sedan fann konceptet med fiberbetong till balkongfronterna kändes det riktigt bra. Alternativet var troligen plåtfronter! Vi behöll den låga bröstningshöjden (800 mm) och kompletterade med en smäcker rostfri överliggare, för att inte äventyra husets proportioner. Den diskreta balkonginglasningen utan vertikala profiler blev lyckad och tillåter en vild placering eftersom alla hyresgäster ännu inte önskat någon inglasning. Fönsterbyte diskuterades. Valet blev att renovera de ursprungliga fönstren och fönsterpartierna, vilket kändes bra, eftersom de stora glasytorna betyder mycket för exteriören och ljusinsläppet. Fastighetsägaren och arkitekten enades snabbt om att visa respekt för husets arkitektur och att bibehålla karaktären när det stod klart att en renovering var nödvändig. Vi är mycket nöjda med resultatet och känner att fastighetsägaren och hyresgästerna också är det. Resultatet talar för sig självt. Huset står kvar i sin ursprungliga gestalt. SAMTAL MED INGRID LINDBERG OCH KJELL LUNDGREN, BOENDE: Vi har alltid tyckt att det är ett vackert hus och det gläder oss mycket att MKB har valt att bevara exteriören. MKB tog fram en fullskalemodell på balkongerna, så att vi skulle kunna förstå hur det skulle bli. Vi hyresgäster fick också en populär beskrivning av arbetsgång och metoder, så att vi visste vad som väntade. Några större klagomål har vi inte hört från andra i huset, så på det stora hela har renoveringen gått smidigt och bra. Det var naturligtvis inte helt problemfritt. Vi var båda två borta under en stor del av tiden för renoveringen, men tar risken att göra oss till tolk för flertalet, när vi påstår att med vetskap om det fina slutresultatet, så tyckte säkert de flesta att det var värt obehaget. Det känns bra, att bo i områ- 22

Fastighetsägaren och arkitekten enades snabbt om att visa respekt för husets arkitektur och att bibehålla karaktären när det stod klart att en renovering var nödvändig. Hög kvalitet och varaktighet i ytterligare 40 år var målet, liksom att genomföra renoveringen med minimala störningar, så att hyresgästerna kunde bo kvar. Det mellersta av de tre 16-våningshusen på Lorensborg har kvar sin ursprungliga gestaltning och det faktum att renoveringen inte syns betraktas som det bästa betyget. Byggnaden uppfördes samtidigt med intilliggande Malmö Stadion 1958. Huset som är ett bostadshus med inslag av kontor, är en god representant för sin tid. De konsekvent vita balkongfasaderna på långsidorna tillsammans med de slutna resliga gavlarna är de mest påtagliga elementen i gestaltningen. Det högsta Allbetonghus som då hittills byggts. Tidens tand hade gjort sig märkbar, trots fortlöpande underhåll. Allvarliga vittringsskador på balkongfasaderna aktualiserade mer genomgripande åtgärder. Fönster och fönsterpartier var också i stort behov av renovering. GÖRAN LARSSON OCH CHRISTER SJÖ- LIN, MKB SAMT ROLF NILSSON, PRO- CASA, PROJEKTLEDARE FÖR RENOVE- RINGEN: Flera hyresgäster hade tidigare framfört önskemål om inglasning av balkongen. Här fann vi tillsammans med arkitekten, en diskret lösning, som tillåter komplettering efterhand som önskemål inkommer. ADRESS: Hallingsgatan 6 BYGGÅR: 1958. Ombyggnaden utfördes 1997 1998 ARKITEKT: Fritz Jaenecke och Sten Samuelson ARKITEKT OMBYGGNAD: fj arkitekter AB BYGGHERRE: MKB 23 Det långsiktiga tänkandet är viktigt. Har huset klarat sig i 40 år, skall renoveringen klara ytterligare 40 år. Att hyresgästerna skulle bo kvar var en förutsättning och tysta arbetsmetoder typ knipning och sågning blev ett krav i upphandlingen.

MARIEDALSVÄGEN 35 ligt skick, det var knappt så man vågade gå ut på balkongen. Trapphusen såg för tråkiga ut, det är så trevligt nu med de olika motiven. Tack och lov byttes inte fönstren ut, de har ju hållit i 60 år och håller i 60 år till. Jag pratade lite med arkitekten om det och han sa att det var bara prima kärnvirke i dem! Det hade ju varit tokigt att byta ut dem och de ska ha beröm och en stor eloge för att de tog det så försiktigt. Det ser så trist ut när man byter till moderna fönster och balkonger, det är liksom inget organiskt material i dem. Enkel vardagsarkitektur är vacker och värd att renoveras varsamt, det visar exemplet Luggude. 24

Enkel vardagsarkitektur är vacker och värd att renoveras varsamt, det visar exemplet Luggude. Till skillnad från de hårdare renoverade fastigheterna i området har huset fått behålla sina originaldetaljer och därmed också sin funkiskaraktär. Det finns fortfarande fördomar om att varsam renovering blir dyr, men så behöver det inte vara. Genom att laga i stället för att byta spar man också in på byggavfallet och bidrar till ett hållbart resursanvändande. ANDERS REISNERT, BITRÄDANDE STADSANTIKVARIE: Ett sådant här anonymt hus blir nästan alltid hårdare renoverat. Det här är en renovering där man har fyllt varsamhetskraven och mer därtill. Fasaden och framförallt att man bevarat fönstren är jag förtjust över, och jag skulle gärna se samma behandling av de andra husen i området. ANN ROSELL, MKB FASTIGHETS AB: Renoveringen var en del av ett visionsprogram vi arbetade med. Huset var i ganska dåligt skick och behövde åtgärdas. Bland annat var fasaden väldigt smutsig och vi diskuterade hur den skulle kunna rengöras på ett varsamt sätt. Då husen är i sådant skick att det går, är det viktigt att hålla kvar vid det ursprungliga. Oftast är materialen så bra att det faktiskt inte finns någon anledning att byta. Renoveringen av huset blev jämförelsevis inte dyrare än en hårdare renovering eftersom vi inte bytte ut så mycket, till exempel renoverades fönstren på plats. MKB arbetar mycket med renoverings- och byggnadsvårdsfrågor. I och med det här projektet har vi ökat förståelsen ytterligare och det finns absolut en större medvetenhet om varsamhetsfrågor i företaget idag än för 5 10 år sedan. ULF ERNFORS, ARKITEKT: Man borde behandla varje gammalt hus som en veteranbil eller antikvitet. Reparera där det behövs med ursprungliga metoder, material och reservdelar. I det här projektet lagade vi trasiga tegelfogar med kalkbruk, reparerade balkongerna till original, tog bort färgen bara på fönstrens nedersta utsatta delar, plockade fram originalmålningarna i trapphusen och målade med linoljefärg. Att använda ursprungsmaterial som linoljefärg och kalkbruk kan ofta tyckas dyrare men kostnaden för dessa material är bara en liten del i den totala renoveringskostnaden. Vid reparation åtgår det dessutom mindre material. Att ha hyresgäster som trivs är en annan viktig aspekt. Det är billigare med hyresgäster som bor kvar än med dem som flyttar hela tiden och där man måste måla om. INGVAR JOHANSSON, HYRESGÄST: Före renoveringen var huset i mycket då- ADRESS: Fågelbacksgatan 21/ Mariedalsvägen 35 BYGGÅR: 1938 och 2001 ARKITEKT: Carl-Axel Stoltz ARKITEKT OMBYGGNAD: Bygg-A genom Ulf Ernfors BYGGHERRE: 1938 Malmö Byggnadsgillle 2001 MKB FÖRVALTARE: MKB 25

KONSTHÖGSKOLAN Holmgren. GERTRUD SANDQVIST, REKTOR VID KONSTHÖGSKOLAN När ombyggnadsprocessen påbörjades var rektor och lärare på den nya konsthögskolan ännu inte utsedda. De kom därmed sent in i processen, vilket ledde till en del felbedömningar. Traditionella utrymmen för grafik och modellmåleri överdimensionerades, medan behov av lokaler för bibliotek, video- och ljudkonst glömdes bort. Det mesta har dock varit möjligt att rätta till efterhand, konstaterar Gertrud Sandqvist. En modern konsthögskola ställer höga krav på flexibilitet. Den konstnärliga verksamheten förändras hela tiden, och lokal- och materialbehoven varierar. Man måste kunna anpassa skolan efter studenternas krav. Denna flexibilitet har varit möjlig i Mellersta förstadsskolan tack vare att man vid ombyggnaden gjorde så små ingrepp och använde enkla och anspråkslösa material. Arkitekten har gjort ett fantastiskt fint arbete, berättar Gertrud Sandqvist. Lärare och studenter trivs mycket bra i den gamla folkskolan. 26

Konsthögskolan, en av Malmös praktfullaste gamla folkskolor, genomgick i mitten av 1990-talet en varsam renovering och ombyggnad för att kunna ta emot Malmö Konsthögskola. Ett hus byggt för massundervisning omvandlades därmed till en institution med individualiserad utbildning för konstnärer. Trots funktionsomvandlingen skiljer sig den byggnad vi ser idag inte mycket från den som en gång uppfördes. Såväl exteriör som interiör har behållit sin karaktär. Mellersta förstadsskolan är en av flera skolbyggnader som ritades av Salomon Sörensen. Skolan invigdes högtidligen den 15 september 1900 och hyllades då som en av de förnämsta folkskolorna i landet. Folkskolan planerades för 1300 elever. Idag studerar ett sextiotal blivande konstnärer i de rymliga lokalerna. Skolans 30 klassrum hyser bland annat ateljéer, föreläsningssalar, kök, video- och fotostudio och datasal. Källarens matbespisning, slöjd och badrum har omvandlats till träverkstad, ljudstudio och fotolab. Gymnastikhuset på gården används som skulpturverkstad. Jan Holmgren. Byggnaden har en enkel och tydlig disposition: klassrum utmed fasaderna, och en ljus korridor vänd mot skolgården. Vår intention var att bevara så mycket som möjligt av byggnadens kvaliteter och undvika större ingrepp. Vi ville t ex inte fördärva rumsindelningen, utan lyfte in ateljéer i klassrummen, förklarar Jan Holmgren. De nya funktionerna har försiktigt inordnats i den gamla strukturen. Man har genomgående satsat på bra, naturliga material för att undvika problem med mögel och fukt. Skolans gamla uppvärmningssystem används för naturligt självdrag, vilket varit en lyckad satsning ekonomiskt. Samtidigt har man sluppit ventilationsbrus och skrymmande ventilationstrummor. Ombyggnaden skedde i stort samförstånd mellan uppdragsgivare, arkitekt och konsthögskolans representanter. Tack vare ett återhållsamt synsätt blev projektet också jämförelsevis billigt, konstaterar Jan ADRESS: Föreningsgatan 42 BYGGÅR: 1898 ARKITEKT: Salomon Sörensen ARKITEKT OMBYGGNAD: White Arkitekter AB genom Jan Holmgren BESTÄLLARE/BYGGHERRE: Stadsfastigheter JAN HOLMGREN, OMBYGGNADSARKI- TEKT, WHITE ARKITEKTER White arkitekter blev tidigt inkopplade för att pröva om ombyggnaden var möjlig. Vi kunde snabbt konstatera att det kunde bli bra. Det är en fantastiskt vacker byggnad som passar väl för ändamålet, säger 27

MÄSTER ERIKSPLAN skolan som satte sig i våra privata bersåer och förstörde. Vi bad alla boende om idéer som jag sen skickade till Camilla på Gatukontoret. Förut var det helt enkelt inte inbjudande att vara på Mäster Eriks Plan, det fanns inget som lockade. Nu finns den fina rabatten och bänkar som går att flytta dit man vill ha dem. Högstadieeleverna har plötsligt fått en fin plats att vara på under rasterna. Folk spelar kubb, har picknick eller sitter och njuter. Hundarna får inte vara där längre. Jag tycker ombyggnaden har blivit jättebra. Får bara hoppas att det finns pengar till skötsel av platsen Mäster Eriksplan är ett exempel på hållbar landskapsplanering. Den byggdes på 1930-talet och dess form och funktion fungerar fortfarande. 28

Mäster Eriksplan är ett exempel på hållbar landskapsplanering. Den byggdes på 1930-talet och dess form och funktion fungerar fortfarande. Parken var välbevarad och i stort sett oförändrad sedan byggtiden, men sliten och i behov av upprustning. Nyligen gjordes därför en smärre förnyelse, men grunden är den ursprungliga. Rabatten fick nytt innehåll och kantades med en låg kalkstensmur och försågs med ett par sittplatser, en låg bokhäck planterades mot söder, beläggningarna förnyades, nya träd planterades och fler bänkar sattes ut. Efter önskemål från de boende försågs parken även med hylsor till volleybollstolpar. CAMILLA ANDERSON, LANDSKAPS- ARKITEKT: Platsen behövdes rustas upp. Det är en avlång gräsplan med två ändar: en med sittplatser och en med lekplats. Det hade försvunnit bänkar, lekredskapen var slitna och slänterna ner till gräsytan var odefinierade i formen. I perennrabatten fanns en eländig, ensam ros och lite ogräs. Gröningen kändes ändå väldigt användbar, precis som den var. Den är södervänd, nedsänkt och skyddad; ja, ett vackert litet parkrum. Funktionerna är precis de som behövs för en liten kvarterspark, närlek, sittplatser, skönhetsupplevelser, lite yta där man kan vistas, leka eller samlas. Det enda som behövdes var en liten ansiktslyftning. När det gäller materialen, både växterna och de hårda, så har de också haft en hyfsad livslängd. De hade också en karaktär som vi tyckte var värd att bevara. Den är väldigt enkel, och vi gjorde bara några små tillägg. PIA SCHMIDTBAUER, TRÄDGÅRDSAN- SVARIG (1998-2002) I BOSTADS RÄTTS - FÖRENINGEN MALMÖ NYA EGNAHEMS- FÖRENING: Jag fick idén att be kommunen göra något åt platsen så jag tog kontakt. Vår förenings sju byggnader ligger runt platsen och vi hade problem, vi stördes av hundarna som rastades där och av eleverna från Sorgenfri- ADRESS: Mäster Eriksplan, Västra Sorgenfri STADSPLAN: Erik Bülow-Hübe. BYGGNADSÅR: 1930-talet UPPRUSTNING: 2000 LANDSKAPSARKITEKT UPPRUSTNING: Camilla Anderson, Malmö stad, Gatukontoret BESTÄLLARE: Malmö stad, Gatukontoret FÖRVALTARE: 29

NOVO NORDISK AB ten tror jag lokalerna skulle upplevas som överväldigande. Vi har använt oss av en inredningsarkitekt inom koncernen, och resultatet har blivit rent och mycket danskt. Inga avskärmningar mellan arbetsplatserna är tillåten, och detta accepteras i dag av alla med mycket få undantag. INGER APPELKVIST, ARBETSMILJÖVERKET: Vi trivs mycket bra i våra lokaler som vi själva fått vara med att utforma tillsammans med Alldeles vid entrén till Bulltofta industriområde ligger detta kontorshus som präglas av omsorg om utformning och materialval. arkitekten. När jag betraktar interntrappan med sin konstruktion av målade järnbalkar och ledstänger och steg i lärkträ associerar jag till båtar. Vi utgick från vår organisation när vi valde planlösning, och det har resulterat i att varje arbetsgrupp sitter samlad i ett öppet kontorsrum. Alla arbetsplatser är lätt ju-sterbara efter personliga önskemål, och många väljer att arbeta i stående ställning. 30

Alldeles vid entrén till Bulltofta industriområde ligger detta kontorshus som präglas av omsorg om utformning och materialval. Fastighetsägaren har satsat på god arkitektur och kvalitet i materialvalet i en del av Malmö där detta är mindre vanligt än i de mer centrala delarna. Huset har byggts i ett nära samspel mellan fastighetsägaren Briggen och den största hyresgästen, Novo Nordisk. GÖRAN STRÖM, FASTIGHETS AB BRIG- GEN: Idén att producera en ny kontorsfastighet växte fram ur hyresgästens önskan att förändra sina dåvarande lokaler. Vi erbjöd oss att bygga nya lokaler i Bulltofta som har goda kommunikationer för såväl den svenska som danska personalen. 31 Det danskägda företaget Novo Nordisk deltog mycket aktivt i idé- och projekteringsfasen tillsammans med vår arkitekt. Visst var kulturskillnaderna ofta märkbara, men tack vare en god projektledare, Kaj Andersson från Sigma Sävab, flöt samarbetet mycket bra. Byggnaden hade en produktionskostnad på knappt 11 000 kr/kvm, vilket får betraktas som relativt lågt. Byggnaden är mycket yteffektiv och så gott som alla ytor kan nyttjas i hyresgästernas verksamhet. NILS P JOHANSSON, ARKITEKT, TAGE MØLLER ARKITEKTBYRÅ AB: Det var roligt att jobba med projektet, eftersom Novo Nordisk hade en så tydlig bild av vad de ville ha. Detta tillsammans med en lyhörd fastighetsägare gjorde att samarbetet fungerade mycket bra. Vi valde att bortse från tidstrender och höll oss till en stram klassisk stil. Materialvalet är begränsat: infärgad betong, lärkträ och glas. Takvåningen är inklädd i zinkplåt. Byggnaden är mycket öppen med få mellanväggar och bärs upp av pelare. Detta gör att varje hyresgäst lätt kan skapa sin egen karaktär i lokalerna. GERT MOBERG, NOVO NORDISK SCAN- DINAVIA AB: Vi valde en öppen kontorslösning, men med möjligheter till avskildhet i särskilda rum när så behövs. Det finns öar av mötesplatser som på ett naturligt sätt bryter av i landskapet. Utan dessa avbrott i öppenhe- ADRESS: Vattenverksvägen 47, Bulltofta BYGGÅR: 2001 ARKITEKT: Tage Møller Arkitektbyrå AB genom arkitekt Nils P Johansson BESTÄLLARE/BYGGHERRE: Fastighets AB Briggen HYRESGÄSTER: Novo Nordisk AB, Arbetsmiljöverket