TESER. handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad 2005

Transkript

1 TESER handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad

2 KARAKTÄR MALMÖ Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad 2005, har tagits fram gemensamt av Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Malmö Kulturmiljö, Stadsfastigheter, Miljöförvaltningen, Fastighetskontoret och Parkering Malmö samt interna och externa referensgrupper. Handlingsprogrammet har utarbetats på uppdrag av Kommunstyrelsen och godkändes februari 2005 BESTÄLLAROMBUD: Mats Olsson (stadsbyggnadsdirektör t o m 2004) STYRGRUPP: Gunnar Ericson, Agneta Hammer, Anders Hultgren, Jan-Olof Jönsson, Christer Karlsson, Börje Klingberg, Christer Larsson, Anders Reisnert PROJEKTLEDARE: Cecilia Hansson PROJEKTGRUPPER: Teser: Håkan Andersson, Gunilla Pauly, Staffan Björk, Kay Nilsson Hållbarhet: Eva Dalman, Karin Sjölin, Tor Fossum Stadens struktur: Cecilia Hansson, Katarina Borg, Camilla Anderson, Pia Wallin, Maria Isling INTERNA REFERENSGRUPPER: Maria Koistinen, Lennart Jönsson, Ingmar Sellberg, Rune Johansson, Arne Ek, Annika Kruuse, Christian Röder, Lars-Erik Widarsson, Malin Ingmarsdotter, Tord Andersson, Torsten Persson, Lars Nerpin, Wiebke Sundin, Christer Liljemark, Pia Laike, Susanne Klint ÖVRIGA MEDVERKANDE: Tyke Tykesson, Gunilla Kronvall, Arne Wittstrand, Jenny Secund, Emma Hedar GRAFISK FORM OCH LAYOUT: Cecilia Hansson och Stina Andersson i samråd med konsult Matilda Plöjel KORREKTURGRANSKNING: Margareta Tellenbach FOTO OCH ILLUSTRATIONER TESER Santiago Calatrava s 11 och framsida omslag, Patrik Hansson s 9 och framsida omslag, s 21 och baksida omslag, IBL bildbyrå Brian Sytnyk s 19 och framsida omslag, IBL bildbyrå s 13 och framsida omslag, Per Lierud s 25, övriga foto Jan-Erik Andersson och Stadsbyggnadskontorets fotoarkiv INFORMATION OM HANDLINGSPROGRAMMET lämnas av Cecilia Hansson, cecilia.hansson@malmo.se TRYCKERI: Tryckeri Wiking Malmö

3 Att intresset för arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor är stort märktes inte minst genom det engagemang som malmöborna visade inför för de aktiviteter som genomfördes under Arkitekturåret Arkitekturåret var inledningen på arbetet med att utforma ett lokalt Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad. Genom det nationella arkitekturåret gavs arkitektur- och formfrågor ett starkt fokus och år 2001 blev en manifestation över arkitekturens betydelse i samhället. Under arkitekturåret koncentrerades aktiviteterna i samband med Handlingsprogrammet till den utåtriktade verksamheten med bland annat utställningar, offentliga seminarier och föreläsningar som berörde de olika delprojekten: Stadens struktur, Hållbarhet samt Teser Förvaltning och upphandling. Under våren 2003 avslutades den utåtriktade processen med utställningen Karaktär Malmö på Form/Design Center. Intresset från malmöborna var stort cirka besökte utställningen. Centrala utgångspunkter för handlingsprogrammet har varit det av riksdagen godkända nationella handlingsprogrammet, Framtidsformer handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. I det nationella handlingsprogrammet slås bland annat fast att: Kvalitet och skönhetaspekter inte skall underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden och kommunerna uppmanas att arbeta fram lokala handlingsprogram för att stärka kvalitetsaspekter och miljökvaliteter i den byggda miljön. Vidare lyfts vardagslivets gestaltning och funktion samt samspelet med en bred allmänhet fram som viktiga välfärdsfrågor. I linje med programmet Välfärd för alla är det viktigt att en fördjupad medverkan och förankring hos alla befolkningsgrupper äger rum. Förhoppningen är att genom arkitekturprogrammet öppna vägen för fortsatta diskussioner om arkitektur och stadsbyggnadsfrågors betydelse i samhället. Jan-Olof Jönsson t f stadsbyggnadsdirektör 3

4 KARAKTÄR MALMÖ HANDLINGSPROGRAM FÖR ARKITEKTUR OCH STADSBYGGNAD I MALMÖ Programmets huvudsyfte är att tydliggöra, och öka, Malmö stads ambitioner när det gäller arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor. Denna ambition är viktig för en stad när det gäller att utarbeta strategiska förhållningssätt och ge riktlinjer beträffande såväl hur befintlig byggnation ska förnyas, som när staden ska bygga nytt. Ett annat mål har också varit att öka samsynen mellan de olika förvaltningsenheterna inom Malmö stad. För att kunna genomföra målen krävs det ett ökat intresse för och debatt om frågorna något som programmet vill stimulera till. Ett steg i denna riktning är att lyfta fram de många goda exempel som finns i Malmö. Handlingsprogrammet består av fyra delar: 1. HÅLLBARHET 2. STADENS STRUKTUR 3. TESER FÖRVALTNING OCH UPPHANDLING 4. GODA EXEMPEL Handlingsprogrammet som helhet tar sin utgångspunkt i de nationella mål som riksdagen tog vid sin behandling av Framtidsformer Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. 1. HÅLLBARHET Kvalitet och skönhetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden (Ur Framtidsformer: Sveriges handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design) Diskussionen om hållbarhet handlar om människans behov för att leva ett gott liv idag och i framtiden. Det finns många infallsvinklar och perspektiv på frågan och en mångfald röster behövs för att föra processen framåt. Hållbarhetsavsnittet visar metoder och synsätt som leder till hållbarhet i planering och arkitektur. Hållbarhetsmålen är utarbetade med utgångspunkt från tre aspekterna på hållbarhet: ekologisk, social och ekonomisk. Hållbarhet utgör en viljeinriktning i hållbarhetsfrågor och visar hur arkitektur kan bidra till hållbarhet och vilka konsekvenser detta får för den byggda miljön. 4

5 2. STADENS STRUKTUR Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall tas tillvara och förstärkas (Ur Framtidsformer: Sveriges handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design) Olika tider har olika byggnadssätt och ideal som avspeglas i staden. För att kunna utforma ett förhållningssätt är det viktigt att känna igen olika malmöitiska karaktärsdrag i stadsmiljön. I Stadens struktur beskrivs åtta stadskaraktärer och tre landskapskaraktärer i stadsmiljön samt hur dessa kan utvecklas när staden växer och förändras. Syftet med Stadens struktur är att utgöra ett underlag till bland annat bygglov- och detaljplaneprocessen. Arbetet är en direkt fortsättning och fördjupning av Översiktsplan 2000 vad avser riktlinjer för hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. 3. TESER FÖRVALTNING OCH UPPHANDLING Offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphandling skall stärkas och breddas (Ur Framtidsfrågor: Sveriges handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design) För att säkerställa en god förvaltning och hög kvalitet i stadens byggnader har det tagits fram en övergripande gemensam policy i form av nio teser för stadens byggnader. Teserna utgör en gemensam värdegrund för stadens alla förvaltningar när det gäller såväl förändringar i det befintliga fastighetsbeståndet som när Malmö stad bygger nytt. Syftet med Teserna är att visa hur Malmö stad agerar i anslutning till det egna fastighetsbeståndet. Förhoppningarna är också att teserna ska inspirera andra som deltar i utformningen av stadsmiljön. 4. GODA EXEMPEL Goda exempel sammanfattar Handlingsprogrammets olika delar och intentioner med vardagliga exempel på god arkitektur och stadsbyggnad där mål för hållbarhet har styrt urvalet. Delarna ur Handlingsprogrammet, se bredvid, kan beställas från: Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret, Malmö tel , epost: anja.levau@malmo.se 5

6 TESER INLEDNING 6

7 Malmö stad är en stor beställare av konsulttjänster och entreprenader. Det är därför viktigt att vi har en gemensam grundsyn och ger entydiga signaler om vad Malmö stad står för och värderar när det gäller såväl byggande som bevarande och utveckling av det egna fastighetsbeståndet. Offentliga byggnader är ett uttryck för stadens själ. Vi har av tidigare generationer tagit över gamla byggnader som är flera hundra år. Vårt ansvar är att föra detta kulturarv vidare till kommande generationer, liksom det vi skapar i modern tid. Alla byggnader har en historia som det är angeläget att värna om. Vi har också ett ansvar mot kommande generationer att hushålla med våra gemensamma resurser. Kommunens byggnader ska vara funktionella för den verksamhet som ska bedrivas. Andra viktiga aspekter är flexibilitet och god arbetsmiljö. Att anlägga ett livscykelperspektiv och att bevara realvärdet under byggnadens livslängd är grundläggande. För att säkerställa en god förvaltning och hög kvalitet i våra byggnader har Malmö stad antagit en gemensam övergripande policy i form av nio teser för hur vi ska förvalta stadens byggnader och skapa vackra, trivsamma och funktionella hus. Budskapet i dessa teser återfinns också i Handlingsprogrammets delar om Stadens struktur respektive Hållbarhet med beskrivningar på de strategier och förhållningssätt som förordas. Även om teserna primärt är framtagna för att visa hur Malmö stad agerar vid förvaltning och upphandling av det egna fastighetsbeståndet är avsikten att dessa förhållningssätt ska kunna överföras och generellt gälla vid utformning av vår stadsmiljö, till exempel anläggningar, parker, torg och gator. Vi tror också att teserna kan vara inspirationskälla för andra fastighetsägare som verkar i vår stad. Teserna som redovisas på följande sidor ska utgöra en ryggrad i vårt agerande, både internt och externt. Tillsammans utgör de en gemensam värdegrund för stadens alla förvaltningar när det gäller såväl förändringar i det befintliga fastighetsbeståndet som när vi bygger nytt. Detta står Malmö stad för och detta ska vi hävda! 7

8 OBJEKTET 8

9 VÅRA PROJEKT SKA SYFTA TILL EN GOD FUNKTION OCH EN SUND INOM HUSMILJÖ FÖR NYTTJARNA Utformningen av våra byggnader ska utgå från funktion och ändamålsenlighet. Funktionella och ändamålsenliga byggnader betyder lättarbetade miljöer för personal och god orienterbarhet för besökare, och medför ett effektivt och därmed ekonomiskt utnyttjande av de lokalresurser vi har till förfogande. Vi ska vara tydliga när vi beskriver våra verksamheter och funktioner. Byggnader påverkar vår hälsa genom sättet de är byggda på. Grundläggande kriterier för ett bra inomhusklimat ska därför alltid tillgodoses. En sund inomhusmiljö uppnår vi genom att bland annat beakta tillgången på dagsljus och använda oss av giftfria material, fuktsäkra konstruktioner och optimala värme- och ventilationssystem. I de ljusa, öppna lokalerna skapas intima rum med möjligheter till det förtroliga samtalet. Mediegymnasiet i Västra Hamnen i Malmö. 9

10 OBJEKTET 10

11 VÅRA HUS SKA GE SINNLIGA UPPLEVELSER Det är inte bara fysiska faktorer som påverkar vårt välbefinnande. Lika viktigt är att de hus vi vistas i ger sinnliga upplevelser och talar till känslorna. God arkitektur stimulerar till kreativitet och skapar glädje och lust. I utformningen av stadens byggnader ska vi visa vad som är god arkitektur. Att lägga ner omsorg på utformning och estetik, och att skapa vackra och behagliga rum för att ge sinnliga upplevelser visar respekt för nyttjarna. Människor bryr sig om det som är vackert. Arkitekten Santiago Calatravas skiss av en människokropp är inspira tions källa till HSB Malmös skulpturala höghusprojekt Turning Torso i Västra Hamnen. 11

12 OBJEKTET 12

13 FUNKTIONSHINDRADES KRAV SKA TILLGODOSES I PLANERINGEN Ett tillgängligt samhälle är av grundläggande betydelse för människor med funktionsnedsättning. Målet om delaktighet uppnås genom lika villkor för alla. Vi måste därför ställa krav på tillgänglighet och orienterbarhet i våra hus. Målet är lösningar som både uppfyller existerande krav och är framåtblickande. Utmaningen för arkitekter, byggherrar och förvaltare är att skapa en helhetslösning som integrerar funktionshindrades krav med god arkitektur. Var är jag? Hur tar jag mig vidare? 13

14 PROCESSEN 14

15 VÅRA PROJEKT FÅR INTE FORCERAS PÅ BE- KOSTNAD AV KVALITET OCH GOD MILJÖ Möjligheten att påverka är störst i de tidiga skedena. Genom att ge tillräckligt med tid och resurser åt väl genomförda utredningar och en noggrann projektering kan kostsamma förändringar i senare skeden undvikas. Likaså ska tillräcklig tid avsättas för utvärdering och erfarenhetsåterföring av våra projekt. Tvinga inte fram en tidigare inflyttning än vad en sund tidplan medger. Tid för uttorkning ger förutsättningar för friska hus. Tid för eftertanke och reflektion får inte underskattas. Tänk på att husen ska stå i 100 år! Med tid och tålamod blir mullbärsträdet en sidenrock. Kinesiskt ordspråk 15

16 PROCESSEN 16

17 MALMÖ STAD SKA I STÖRRE UTSTRÄCKNING ANVÄNDA SIG AV PARALLELLA UPPDRAG OCH TÄVLINGAR Malmö Stad ska eftersträva att få en uppgift belyst av flera arkitekter. Flera förslag kan resultera i nya oväntade infallsvinklar och lösningar och ger oss möjlighet att välja det som passar oss bäst. Även i mindre projekt kan det vara lämpligt med parallella uppdrag eller en tävling. Parallella uppdrag används när man t ex vill få underlag för det fortsatta arbetet. Ett lämpligt antal arkitekter bjuds in och kan få antingen samma eller skilda uppgifter. Individuella avtal sluts med respektive företag. Arbetet sker oftast i en öppen dialog. Uppdraget är begränsat och ingen vinnare utses för ett fortsatt arbete. Arkitekttävling föreligger när flera arkitekter under konkurrens och med samma förutsättningar lämnar förslag på samma uppgift. Vinnaren utses oftast till arkitekt för det fortsatta arbetet. Prissumma delas ut. Avsikten är att finna ett förslag för genomförande. Tävlingen kan vara allmän där alla intresserade får delta, eller inbjuden. Särskilda tävlingsregler finns och förslagen bedöms av en jury. Formgivningstävling är en upphandlingsform enligt LOU (Lagen om offentlig upphandling) och administreras i princip som en arkitekttävling. Tävlingen föregås av en urvalsomgång (prekvalificering) och vinnaren kan sedan direktupphandlas. EXEMPEL PÅ TÄVLINGAR I MALMÖ HOVRÄTTEN: Arkitekt Ivar Callmander, DANIAPARKEN: Arkitekt FFNS, genom Thorbjörn Andersson och PeGe Hillinge, 2001 KONSTHALLEN: Arkitekt Klas Anshelm, 1975 (White arkitekter i Malmö AB, ombyggnad 1994) 17

18 ATTITYDER 18

19 ARKITEKTUREN SKA MEDVERKA TILL ATT VI HÅLLER OSS INOM JORDENS RESURS RAMAR Offentligt byggande och förvaltning måste främja en helhetssyn som innefattar så vitt skilda begrepp som arkitektur, kvalitet, livslängd, flexibilitet och ett hållbart resursanvändande. God arkitektur förutsätter att byggnaden samverkar med naturen. Det vi skapar för framtiden har endast framtidens resurser till sitt förfogande. Trots att energibesparingsåtgärder kontinuerligt görs har energianvändningen inte minskat nämnvärt. Anledningen kan bland annat härledas till ökad yta och ökad utnyttjandegrad av byggnadsbeståndet. År 2025 kommer ca 90 % av byggnadsbeståndet att vara detsamma som i dag. Detta ställer stora krav på dagens och morgondagens fastighetsförvaltning. Viktigt för att nå hållbarhet är därför samarbete mellan samtliga aktörer i branschen, uthållig energiomvandling samt optimering av den totala energianvändningen. Ingenting försvinner. Allting sprids. Termodynamikens första och andra lag. 19

20 ATTITYDER 20

21 VID OMBYGGNAD AV VÅRA HUS SKA VARSAMHET OCH ÖDMJUKHET VARA VÅRA HONNÖRSORD Malmö Stad har ett ansvar att förvalta sina byggnader åt kommande generationer. Vid nyproduktion ska vi redan i projekteringsstadiet beakta att byggnaden i framtiden kan komma att nyttjas av en annan typ av verksamhet med andra krav. Byggnadens konstruktion bör därför utformas på ett sådant sätt att förändringar kan ske utan ingrepp på de delar som ger byggnaden dess karaktär. Vid ombyggnad ska byggnadernas kvaliteter tas till vara. Om funktionen ställer krav på större ingrepp än önskvärt är det viktigt att vi finner lösningar som gör att det går att återställa husen i ursprungligt skick. Har vi inte råd att göra vad som krävs överväg att avstå! Vi ska i text och bild dokumentera våra byggnader före ombyggnad. Motiv till förändringarna ska också anges. En sådan dokumentation underlättar ett eventuellt återställande, samtidigt som den för kommande generationer redovisar de överväganden som ligger bakom ombyggnaden. Vid en renovering av Pauliskolan (John Smedberg 1896) bevarades och förstärktes många av byggnadens ursprungliga kvaliteter. 21

22 EKONOMI 22

23 MALMÖ STAD SKA BEAKTA EKONOMIN UR ETT LIVSCYKELPERSPEKTIV Byggnadens hela livscykel ska beaktas redan i planeringsskedet. Initiala kostnader får inte fälla det slutgiltiga avgörandet. Likaså kan besparingar i byggskedet resultera i högre kostnader över byggnadens livslängd. Vi bygger våra hus för att de ska stå i många år och kunna nyttjas även av kommande generationer. Valet av teknik och material är av avgörande betydelse för den totala kostnaden över livscykeln. Tekniska lösningar med låga drifts- och underhållskostnader över tiden ska prioriteras. Hållbara och lättskötta material medför att den totala kostnaden blir lägre samtidigt som det bidrar till att bibehålla husens karaktär över åren. Vi ska därför alltid göra en alternativkalkyl baserad på livscykelkostnaderna. Golvet i det nära 600-åriga Kompanihuset är fortfarande lika vackert. 23

24 EKONOMI 24

25 MALMÖ STAD SKA VÄLJA AKTÖRER SOM I DET LÅNGA PERSPEKTIVET SÄKERSTÄLLER RÄTT PRODUKT TILL RÄTT PRIS Lägst pris är inte alltid billigast. Förutsättningen för att kunna säkerställa byggnaders långsiktiga hållbarhet är att ha rätt kompetens för det specifika uppdraget. Val av arkitekt är en av projektets viktigaste strategiska utgångspunkter. Vid val av arkitekt kan följande kriterier användas: Kompetens och erfarenhet hos de till uppdraget engagerade medarbetarna Referenser som dokumenterar samarbetsförmåga och idérikedom Kvalitets- och miljöledningssystem och hur företaget lever upp till dessa Pris Genomförandetid Prioriteringsordningen rekommenderas för denna typ av tjänster. Detta synsätt ska vara grundläggande vid all upphandling, till exempel konsulter, entreprenörer och leverantörer av inredning. Är uppdraget mycket väldefinierat till innehåll, tid och rum, som t ex vid entreprenader, kan andra kriterier som pris och färdigställandetid få ökad betydelse. Genom att bestämma och ange utvärderingskriterier blir upphandlingen mer genomtänkt och anpassad till det som ska upphandlas man tvingas tänka efter före! Nu är samtliga omständigheter sådana att jag behöver en bunt ritningar så billigt som möjligt. 25

26 26

27 27

28 Malmö stad 28