HÅLLBARHET. handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad 2005

Transkript

1 HÅLLBARHET handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad

2 KARAKTÄR MALMÖ Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad 2005, har tagits fram gemensamt av Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Malmö Kulturmiljö, Stadsfastigheter, Miljöförvaltningen, Fastighetskontoret och Parkering Malmö samt interna och externa referensgrupper. Handlingsprogrammet har utarbetats på uppdrag av Kommunstyrelsen och godkändes februari BESTÄLLAROMBUD: Mats Olsson (stadsbyggnadsdirektör t o m 2004) STYRGRUPP: Gunnar Ericson, Agneta Hammer, Anders Hultgren, Jan-Olof Jönsson, Christer Karlsson, Börje Klingberg, Christer Larsson, Anders Reisnert PROJEKTLEDARE: Cecilia Hansson PROJEKTGRUPPER: Hållbarhet: Eva Dalman, Karin Sjölin, Tor Fossum Teser: Håkan Andersson, Gunilla Pauly, Staffan Björk, Kay Nilsson Stadens struktur: Cecilia Hansson, Katarina Borg, Camilla Anderson, Pia Wallin, Maria Isling INTERNA REFERENSGRUPPER: Annika Kruuse, Christian Röder, Lars-Erik Widarsson, Malin Ingmarsdotter, Tord Andersson, Torsten Persson, Lars Nerpin, Wiebke Sundin, Maria Koistinen, Lennart Jönsson, Ingmar Sellberg, Rune Johansson, Arne Ek, Christer Liljemark, Pia Laike, Susanne Klint ÖVRIGA MEDVERKANDE: Tyke Tykesson, Gunilla Kronvall, Arne Wittstrand, Jenny Secund, Emma Hedar GRAFISK FORM OCH LAYOUT: Cecilia Hansson och Stina Andersson i samråd med konsult Matilda Plöjel KORREKTURGRANSKNING: Margareta Tellenbach FOTO OCH ILLUSTRATIONER HÅLLBARHET Tyke Tykesson s 41, Elvy Engelbrektson s 40 övriga foto har tillhandahållits av Jan-Erik Andersson och Stadsbyggnadskontorets fotoarkiv symboler Matilda Plöjel INFORMATION OM HANDLINGSPROGRAMMET lämnas av Cecilia Hansson, cecilia.hansson@malmo.se TRYCKERI: Tryckeri Wiking Malmö

3 Att intresset för arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor är stort märktes inte minst genom det engagemang som malmöborna visade inför för de aktiviteter som genomfördes under Arkitekturåret Arkitekturåret var inledningen på arbetet med att utforma ett lokalt Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad. Genom det nationella arkitekturåret gavs arkitektur- och formfrågor ett starkt fokus och år 2001 blev en manifestation över arkitekturens betydelse i samhället. Under arkitekturåret koncentrerades aktiviteterna i samband med Handlingsprogrammet till den utåtriktade verksamheten med bland annat utställningar, offentliga seminarier och föreläsningar som berörde de olika delprojekten: Stadens struktur, Hållbarhet samt Teser Förvaltning och upphandling. Under våren 2003 avslutades den utåtriktade processen med utställningen Karaktär Malmö på Form/Design Center. Intresset från malmöborna var stort cirka besökte utställningen. Centrala utgångspunkter för handlingsprogrammet har varit det av riksdagen godkända nationella handlingsprogrammet, Framtidsformer handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. I det nationella handlingsprogrammet slås bland annat fast att: Kvalitet och skönhetaspekter inte skall underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden och kommunerna uppmanas att arbeta fram lokala handlingsprogram för att stärka kvalitetsaspekter och miljökvaliteter i den byggda miljön. Vidare lyfts vardagslivets gestaltning och funktion samt samspelet med en bred allmänhet fram som viktiga välfärdsfrågor. I linje med programmet Välfärd för alla är det viktigt att en fördjupad medverkan och förankring hos alla befolkningsgrupper äger rum. Förhoppningen är att genom arkitekturprogrammet öppna vägen för fortsatta diskussioner om arkitektur och stadsbyggnadsfrågors betydelse i samhället. Jan- Olof Jönsson 3

4 KARAKTÄR MALMÖ HANDLINGSPROGRAM FÖR ARKITEKTUR OCH STADSBYGGNAD I MALMÖ Programmets huvudsyfte är att tydliggöra och öka Malmö stads ambitioner när det gäller arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor. Denna ambition är viktig för en stad när det gäller att utarbeta strategiska förhållningssätt och ge riktlinjer beträffande såväl hur befintlig byggnation ska förnyas, som när staden ska bygga nytt. Ett annat mål har också varit att öka samsynen mellan de olika förvaltningsenheterna inom Malmö stad. För att kunna genomföra målen krävs det ett ökat intresse för och debatt om frågorna något som programmet vill stimulera till. Ett steg i denna riktning är att lyfta fram de många goda exempel som finns i Malmö. Handlingsprogrammet består av fyra delar: 1. HÅLLBARHET 2. STADENS STRUKTUR 3. TESER FÖRVALTNING OCH UPPHANDLING 4. GODA EXEMPEL Handlingsprogrammet som helhet tar sin utgångspunkt i de nationella mål som riksdagen tog vid sin behandling av Framtidsformer Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. 1. HÅLLBARHET Kvalitet och skönhetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden (Ur Framtidsformer: Sveriges handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design) Diskussionen om hållbarhet handlar om människans behov för att leva ett gott liv idag och i framtiden. Det finns många infallsvinklar och perspektiv på frågan och en mångfald röster behövs för att föra processen framåt. Hållbarhetsavsnittet visar metoder och synsätt som leder till hållbarhet i planering och arkitektur. Hållbarhetsmålen är utarbetade med utgångspunkt från tre aspekterna på hållbarhet: ekologisk, social och ekonomisk. Hållbarhet utgör en viljeinriktning i hållbarhetsfrågor och visar hur arkitekturen kan bidra till hållbarhet och vilka konsekvenser detta får för den byggda miljön. 4

5 2. STADENS STRUKTUR Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall tas tillvara och förstärkas (Ur Framtidsformer: Sveriges handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design) Olika tider har olika byggnadssätt och ideal som avspeglas i staden. För att kunna utforma ett förhållningssätt är det viktigt att känna igen olika malmöitiska karaktärsdrag i stadsmiljön. I Stadens struktur beskrivs åtta stadskaraktärer och tre landskapskaraktärer i stadsmiljön samt hur dessa kan utvecklas när staden växer och förändras. Syftet med Stadens struktur är att utgöra ett underlag till bland annat bygglov- och detaljplaneprocessen. Arbetet är en direkt fortsättning och fördjupning av Översiktsplan 2000 vad avser riktlinjer för hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. 3. TESER FÖRVALTNING OCH UPPHANDLING Offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphandling skall stärkas och breddas (Ur Framtidsfrågor: Sveriges handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design) För att säkerställa en god förvaltning och hög kvalitet i stadens byggnader har det tagits fram en övergripande gemensam policy i form av nio teser för stadens byggnader. Teserna utgör en gemensam värdegrund för stadens alla förvaltningar när det gäller såväl förändringar i det befintliga fastighetsbeståndet som när Malmö stad bygger nytt. Syftet med Teser är att visa hur Malmö stad agerar i anslutning till det egna fastighetsbeståndet. Förhoppningarna är också teserna ska inspirera andra som deltar i utformningen av stadsmiljön. 4. GODA EXEMPEL Goda exempel sammanfattar Handlingsprogrammets olika delar och intentioner med vardagliga exempel på god arkitektur och stadsbyggnad där mål för hållbarhet har styrt urvalet. Delarna ur Handlingsprogrammet, se bredvid, kan beställas från: Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret, Malmö tel , epost: anja.levau@malmo.se 5

6 HÅLLBARHET INNEHÅLL 6

7 INTRODUKTION 8 Innehållet Avgränsning till andra program och planer ARKITEKTUR OCH HÅLLBARHET 12 MÅL FÖR HÅLLBARHET OCH DERAS KONSEKVENSER 14 Översiktlig inledning SOCIAL HÅLLBARHET Medborgarinflytande 16 Integration 20 Tillgänglighet 24 Trygghet mot brott 28 Trygghet mot olycksfall 32 EKONOMISK HÅLLBARHET Livslängd och användbarhet nybyggnad 36 Varsamhet befintlig bebyggelse 40 EKOLOGISK HÅLLBARHET Miljöanpassat byggande 46 Energi 50 Kretslopp 54 Dagvattenhanteringen 58 Biologisk mångfald 62 Handlingsprogrammet för arkitektur och stadsbyggnad. som helhet tar sin utgångspunkt i 7

8 ekonomi process trygghet MEDBORGAR- INFLYTANDE fler kan engagera sig i den demokratiska processen kring stadsbyggande, så att vi får en bred och djup diskussion om förvaltnings-, arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor. Dagens lagstadgade process är inte alltid tillräcklig. Stora medborgargrupper är tysta. Andra förstår att hantera de verktyg lagen erbjuder. Samverkan i planering och genomförande kan prövas i många olika former. Ledord: delaktighet, påverkan, metodfrågor INTEGRATION arkitektur och stadsbyggnad kan användas för att motverka segregation. Åtgärderna kan inte ensamma lösa problemen, men bidra till att minska dem på sikt. Attraktiva icke-kommersiella mötesplatser, blandning av upplåtelse- och bostadstyper med olika prislägen i alla delar av Malmö är exempel på vad Malmö stad kan verka för. Ledord: mångfald, mötesplatser, attraktiva gemensamma rum, blandad stad INTRODUKTION Trycket på våra städer ökar mer och mer när allt fler människor flyttar till dem. Stadsplaneringen är därför av avgörande betydelse för om vi ska kunna skapa en hållbar utveckling. Det som byggs och planeras idag kommer att påverka miljön för lång tid framöver. Det gäller de tekniska systemen och materialvalen, men också sättet att använda marken och hur byggnader och grönska planeras. All planering ska utgå från att främja hälsa och säkerhet också för kommande generationer. FN:s Brundtland-kommission definierade 1987 begreppet hållbar utveckling så här: den ska tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Efter FN:s möte i Rio 1992 formulerades i Agenda 21 tre kriterier för hållbarhet: ekologisk, social och ekonomisk. I all planering är det viktigt att skapa delaktighet bland så många olika grupper som möjligt för att diskutera behov och önskemål för att kunna göra så ändamålsenliga planer som möjligt. Habitatagendan från FN:s konferens om boende och bebyggelsefrågor i Istanbul 1996 fokuserar på bland annat dessa frågor. Man kan säga att den är ett sätt att försöka omsätta Agenda 21 i städer och tätorter. På det nationella planet har de övergripande internationella målen bland annat omformats till nationella miljömål, som har ett avsnitt om god bebyggd miljö. I avsnittet formuleras mål kring hur städer kan planeras för att minska transportbehovet, hur kulturella och estetiska värden kan tas tillvara och utvecklas, hur grön- och vattenområden kan bevaras och utvecklas, hur energieffektiviteten och användandet av förnybara energislag kan öka. De statliga miljömålen har avgränsats och berör inte alla delar av hållbarheten. Andra utredningar och propositioner behandlar social hållbarhet, exempelvis demokratifrågor och tillgänglighet (demokratiutredningen och demokratipropositionen, tillgänglighetspropositionen). Regeringens miljömål visar att kulturhistoriska och estetiska värden också måste tillvaratas när Sverige ställer om till hållbarhet. Det handlar om att sammanväga ibland motstridiga mål och krav till en god helhet och här är kvaliteten på livsmiljön en ledstjärna. Det är för människan vi planerar och bygger, och människan är i sin tur beroende av miljön. Alla insatser för hållbarhet måste både värna människa och miljö. Vår livskvalitet är avhängig av att ha tillgång till grönska och vatten, kulturhistoriska miljöer och god 8

9 det Nationella handlingsprogrammet för arkitektur, formgivning och design och regeringens betonande av det lokala ansvaret för dess genomförande. Delen om hållbarhet sammanjämkar arkitekturmålen med övriga politiska mål kring omställningen till hållbarhet. INNEHÅLLET Så långt som möjligt har vi försökt integrera alla de tre hållbarhetsaspekterna (ekologisk, social och ekonomisk) i hela Handlingsprogrammet för arkitektur och stadsbyggnad. Omställningen till hållbarhet kan aldrig betraktas som ett isolerat projekt ett eget kapitel utan den förutsätter att strävan mot hållbarhet genomsyrar allt förändrings arbete i samhället. Därför inflätas håll barhets aspekter även i avsnitten om Stadens struktur och Teser förvaltning och upphandling. Avsnittet om hållbarhet beskriver dels hur arkitektur bidrar till hållbarhet, dels de konsekvenser som tillämpningen av olika mål för hållbarhet får för stadsmiljön generellt, oavsett stadskaraktär. Det innehåller också en beskrivning av de förhållningssätt och rekommendationer som förordas för att säkra stadsbilden och en hög arkitektonisk kvalitet. Vi gör ingen åtskillnad mellan arkitektur och stadsbyggnad eftersom denna gräns är flytande. Programmet behandlar inte den översiktliga planeringsnivån, utan rör sig på en detaljeringsnivå som motsvarar bostads- eller verksamhetsområdets ända ner till byggnadens eller anläggningens utformning. Avgränsningen är densamma som i avsnitten om Stadens struktur och Teser förvaltning och upphandling. Arkitektur påverkar hållbarheten. I ett inledande avsnitt behandlas detta. Men olika åtgärder för att främja hållbarhet har en arkitektonisk dimension. Detta sätt att resonera präglar resten av avsnittet om hållbarhet. Många åtgärder för hållbarhet får direkta konsekvenser för stadsbilden. Här är ett exempel: Åtgärder väntas för att förbättra energieffektivitet i bebyggelsen såväl den befintliga som den nya. Det kan handla om ändrad beskattning, nya bidrag och ändrad lagstiftning. Produktionen av förnybar energi kommer sannolikt också att stimuleras genom ekonomiska incitament. Konkret kommer detta att innebära efterfrågan på tilläggs isolering och solpaneler, vilket påverkar utformningen av våra byggnader. Handlings programmet kommer att beskriva förhållningssätt som gynnar hållbarheten samtidigt som stadsbilden värnas. I Sverige har byggsektorn tagit initiativ till att bilda Byggsektorns kretsloppsråd. Sektorn TRYGGHET frågorna om trygghet upplevs som allt viktigare i stadsmiljön. Det handlar om rätten att kunna vara säker på att kunna nå sitt färdmål, även om man sitter i rullstol. Det handlar också om skydd mot olycksfall och kriminalitet. Här kan arkitektoniska lösningar öka tryggheten. Handlingsprogrammet beskriver hur. Staden är till för alla oavsett fysisk förmåga, kön, ålder, etnisk tillhörighet eller ekonomisk bärkraft. Ledord: tillgänglighet, brottsförebyggande stadsplanering, trygghet mot olycksfall PROCESS hur en byggnad blir till påverkar resultatet. En genomtänkt process förbättrar chanserna att genomföra ett framgångsrikt byggprojekt med hög kvalitet. Handlingsprogrammet diskuterar hur upphandlingarna av arkitekttjänster kan förbättras och hur Malmö stad kan bli ett föredöme som kvalificerad beställare av god och hållbar arkitektur. Ledord: medborgarinflytande, upphandlingsförfarande, beställarroll 9

10 LIVSLÄNGD god hushållning med resurser kan leda till vackra byggnader med lång livslängd och låga driftsoch underhållskostnader. God ekonomi och arkitektur går ofta hand i hand. Väl genomtänkta fasader, planlösningar och detaljer ger ytsnåla, användbara och ekonomiska lösningar som blir värda att vårda kärleksfullt även i framtiden. Ledord: livscykelkostnader, material som åldras vackert, arkitektur värd att vårda VARSAMHET klok förvaltning med varlig hand av byggnader och gårdar innebär att ursprunglig arkitektonisk kvalitet bibehålls. Listan kan bli lång över kortsiktiga åtgärder vid renovering: tilläggsisoleringar som lett till fuktskador och byten av fönster i kärnvirke mot nya som ruttnat efter fem år är bara två exempel som visar att större varsamhet också kan löna sig ekonomiskt. Ledord: återbruksmaterial, försiktighetsprincip, renovering av detaljer, omsorg Fem avsnitt har sin tyngdpunkt i social hållbarhet: medborgarinflytande, handlar om hur stadsbyggnadsprocessen kan demokratiseras ytterligare något som stärker den sociala hållbarheten och motverkar utanförskap. Avsnittet om integration har samma syfte och tangerar också det tidigare nämnda avsnittet på flera punkter. Tillgänglighet, trygghet mot brott och trygghet mot olycksfall är också viktiga aspekter för social hållbarhet. Ett avsnitt utgår i första hand från den ekonomiska hållbarheten. Hur kan arkitektur användas för att hushålla med våra resurser? Till sist behandlas de frågeställningar som i första hand hör hemma i den ekologiska hållbarheten: miljöanpassat byggande, energi, kretslopp, dagvattenhantering och bio logisk mångfald. Det är viktigt att hålla i minnet att det inte går några glasklara gränser mellan ämnesområdena. Verkligheten är sällan så enkel. Rubrikerna är sorterade efter var deras tyngdpunkt ligger i social, ekonomisk respektive ekologisk hållbarhet. Resonemangen i texterna kan sedan spänna över vidare fält. AVGRÄNSNING TILL ANDRA PROGRAM OCH PLANER 1997 antogs ett lokalt Agenda 21-program, 2003 godkändes ett Miljöprogram för Malmö stad och 2000 ett Naturvårdsprogram för Malmö stad. Översiktsplan för Malmö 2000 innehåller mål och skrivningar som rör hållbarhet och byggd miljö. Grönplan för Malmö behandlar liknande frågor rörande det gröna. Program för ekologiskt hållbart byggande i Malmö kompletterar Handlingsprogrammet för arkitektur och stadsbyggnad genom att fokusera på byggandets och planeringens miljöfrågor ur mer teknisk synvinkel. Avsnittet Hållbar arkitektur och stadsbyggnad ska komplettera övriga planer och program genom att tillföra de arkitektoniska och stadsbyggnadsmässiga aspekterna. Arkitektur kan bidra till hållbarhet och den allmänna utvecklingen mot hållbarhet får konsekvenser för den byggda miljön. 10

11 har åtagit sig ett utvidgat producentansvar samt att verka för ett hållbart kretsloppssamhälle. Syftet med det frivilliga åtagandet är att undvika att lagstiftning tvingar fram regler inom byggsektorns ansvarsområde. Ett lokalt byggkretsloppsråd har bildats i Malmö, och flera aktörer i branschen driver seriöst miljöarbete och kan visa på goda exempel på miljöanpassat byggande. Inom ramen för HÅS, hållbart samhällsbyggande, pågår också en diskussion mellan högskolor, näringsliv och kommuner om omställning till hållbarhet. Handlingsprogrammet inbjuder till dialog med branschens företag och medborgarna om åtgärder för att åstadkomma en hållbar stadsbyggnad. Det kan betraktas som en lokal tillämpning av den statliga miljövårdsberedningens Bygga Bo Dialog, som Malmö stad spelat en aktiv roll i. I Malmös Agenda 21 och Miljöprogrammet anges systemvillkor för hållbar utveckling. Villkoren beskriver den ram inom vilken samhällets ämnesomsättning måste inpassas för att bli långsiktigt hållbart. Villkoren belyser på ett kortfattat sätt helheten och utgör en bra grund samtidigt som de i stor utsträckning är accepterade inom byggbranschen. STADSEKOLOGI byggnader och anläggningar står för en mycket stor andel av miljöpåverkan i samhället. Satsningar på stadsekologi kan därför ge ordentlig utdelning i form av minskad resursförbrukning. Arkitektonisk kvalitet kombinerad med framsynt miljöteknik är oslagbart: skönhet och klokskap. Ledord: miljöanpassat byggande, energi, kretslopp, biologisk mångfald, miljöanpassad dagvattenhantering Delen om Hållbarhet blir en sammanfattning av kommunens förhållningssätt när arkitektur- och stadsbyggnadsmål ska samordnas med övriga åtgärder för omställning till hållbarhet. Det ska kunna användas som en intern uppslagsbok för kommunens tjänstemän, men också som ett handlingsinriktat instrument som formulerar konkreta åtgärder som bör vidtas för att höja den arkitektoniska kvaliteten vid miljöinriktade åtgärder. 11

12 ARKITEKTUR & HÅLLBARHET Hus som älskas vårdas. Byggnadsverk som präglas av omsorg om detaljer och helhet får den sorts affektionsvärde som krävs för att bli föremål för omvårdnad under mycket lång tid. Det vi bygger kanske inte kan stå i tusen år som stavkyrkorna, men rätt utformning och material kan göra att de åtminstone står i hundratals år. Det är omöjligt att peka ut en speciell arkitekturstil som mer hållbar eller tidlös än en annan. Byggnader som idag framstår som klassiska kan ha ansetts som extrema och rentav fula av sin samtid. Ett exempel är hotell Savoy, ritat av Frans Ekelund Den väldiga volymen med strama dekorationer uppfattades på vissa håll som alltför storskalig och kantig. Det är först i efterhand som det är möjligt att bedöma om en byggnad har en stil eller ett uttryck som blir klassisk. Däremot är det viktigt att våga bedöma en byggnads arkitektoniska kvalitet redan när den byggs: ambitionsnivå beträffande utförandet av detaljer, materialval, proportionering och komposition går att utläsa från första början. Arkitekturstilens genomslag och livslängd är en helt annan sak. Byggnader med bevarandevärde har gemensamma nämnare: noggrannhet i detaljutformning, materialval och utförande. Hög arkitektonisk kvalitet är en god utgångspunkt för att skapa hållbara byggnader. Stilen kan sedan variera. Staden som erbjuder ett gott liv är också den hållbara staden.. 12

13 Diskussionen om hur vi kan ställa om till ett hållbart samhälle har hittills dominerats av resurs- och kretsloppsfrågor. Hur ska vi minska sopberget? Hur kan vi spara vatten och energi? Det är viktiga frågor som med rätta fått en framskjuten plats. De kräver sin lösning. Men diskussionen kan breddas och inbegripa frågor som är väl så betydelsefulla för att lyckas med omställning till hållbarhet. Hur skapar vi en miljö som stärker människan? Hur utformas en attraktiv och hållbar stad? Det är övergripande mål när Malmös framtid ska formas. Arkitektur och formgivning intar en nyckelroll när Malmö ska byggas om till hållbarhet. En förutsättning för att omställningen ska kunna genomföras är att det håll bara alternativet blir minst lika attraktivt som det icke-hållbara. Det ska vara lika trivsamt och bekvämt att leva hållbart som att inte göra det. Teknik och kunskap för att lösa miljöproblemen finns redan idag. Ändå går utvecklingen långsamt. En förklaring kan vara att mesta kraften lagts på att skapa rationella, tekniska lösningar, medan frågor kring det sociala och ekonomiska har fått stå tillbaka. Ännu större har tystnaden varit när det gällt strävan efter attraktivitet och skönhet. Människan styrs av sina känslor lika väl som av sitt intellekt. Därför krävs hållbara, lustfyllda alternativ redan idag, så att motivationen att ställa om samhället ökar innan det är försent. Tidlös arkitektur kännetecknas av kvalitet. Foto av målning av Vilhelm Hammershøi. Här är arkitekturens och formgivningens bidrag en grundbult. Arkitekter och formgivare ger staden och föremålen något som människan behöver för att må bra: skönhet kombinerad med god funktion. En vacker och välfungerande miljö stärker oss och ger oss glädje. När miljötekniken utformas med medveten formgivning och när ekohusen visar prov på fantastisk arkitektur blir det hållbara alternativet eftertraktat. Hållbar arkitektur handlar också om att välja material och metoder som ger vackra byggnader och gatumiljöer med lång livslängd. Det kan kosta lite mer när man bygger, men sparas sedan in på underhållskostnaden. Rätt valda material varar länge, åldras i skönhet och kan underhållas. Byggnader i kärnvirke kan stå i tusen år, som de norska stavkyrkorna. Ingen kan med säkerhet avgöra vilken arkitekturstil som kommer att stå sig. Savoy ansågs av många för storskaligt när det byggdes 1912, arkitekt Frans Ekelund 13

14 MÅL FÖR HÅLLBARHET OCH DERAS KONSEKVENSER Ensartad bebyggelse innebär att stora områden kan drabbas av ett och samma problem vid samma tidpunkt, vilket riskerar att ge en stor belastning. Mångfald innebär en riskspridning. Ett exempel: i ett område med enbart flerbostadshus kan generationsväxlingarna bli kännbara, vilket får konsekvenser för den offentliga servicen. Ett annat: det samlade transportbehovet kan minska något om bostäder och verksamheter samlokaliseras. Om effekten är marginell idag, kan den bli desto mer betydande i kris- och ofärdstider då transportsystem oftast fungerar bristfälligt, om ens alls. Här handlar det om att skapa ett robust samhälle. På följande sidor beskrivs målen för hållbarhet och hur de påverkar arkitektur och stadsbyggande även processen. Varje avsnitt avslutas med rekommenderad strategi/ förhållningssätt. Första delen behandlar social hållbarhet. Först ut i denna del är medborgarinflytande. Foto av en blandad innerstadsmiljö Den traditionella, blandade, staden har visat sig vara robust. (Möllevången) 14

15 ÖVERSIKTLIG INLEDNING För att skapa en långsiktigt hållbar stadsstruktur ska ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur finnas så att transportbehovet och behovet av ny infrastruktur minskar. Stadslivet blir rikare och staden kan erbjuda mer på kortare avstånd. En tätare bebyggelse minskar bilberoendet och gynnar kollektivtrafiken. Samtidigt blir det bättre underlag för skolor, butiker och service osamtidigt som kostnaderna för samhällsservice minskar. Genom att komplettera och komprimera befintlig stadsstruktur sparas mark, material och energi. Redan etablerad service, kollektivtrafik och teknisk infrastruktur kan användas och utnyttjas mer effektivt. Därför är det viktigt att lägga tyngdpunkten på att bygga tätare inom den befintliga staden och inte på den icke-bebyggda jordbruksmarken. Malmö skall slå vakt om möjligheterna att utveckla ett robust och långsiktigt hållbart samhälle genom att bevara Malmö som kompakt stad, främja ett miljöanpassat trafiksystem, begränsa exploateringen av värdefulla naturresurser och förstärka den biologiska mångfalden. (ur övergripande mål i Översiktsplan för Malmö 2000). Att bygga nytt inom den befintliga stadsstrukturen är komplicerat. Viktiga värden får inte gå förlorade: kulturhistoriska genom rivningar och livskvaliteter genom bebyggande av gröna friytor är två exempel. Lämplig mark kan vara s k gråmark, t ex gammal industrimark, impediment eller parkeringsytor, men även på dessa platser kan finnas skyddsvärda livsmiljöer för djur- och växtliv. Vi måste slå vakt om de parker, rekreationsområden och grönytor som finns inom Malmö, eftersom andelen parkyta per person är låg. Läs mer i Malmös Grönplan. Belastningen på stadsdelen får inte öka på ett sätt som äventyrar hälsa, trivsel eller ekologisk hållbarhet. Konkreta exempel på risker som måste utredas: ökat trafikbuller, miljöstörningar från omkringliggande verksamheter, ökad biltrafik, brist på mark för infiltration av dagvatten, brist på uppehållsytor utomhus och dåliga solvärden i bostäder. En avvägning måste göras mellan krav på högt markutnyttjande och behov av mark för kretsloppslösningar. De mindre öppna grönytorna är viktiga att bevara eftersom de påverkar luftkvaliteten, vattentillgången och hälsan. Även på impediment och gammal industrimark kan det finnas växter och djur som är skyddsvärda. Bebyggelsetätheten bör variera i olika stadsdelar beroende på de olika områdenas stadskaraktär och läge. Hänsyn skall tas till behovet för mark för kretsloppsanpassningar och dagvattenhantering. Läs mer under respektive stadsstruktur. En hållbar stadsbygd präglas av mångfald, både när det gäller bebyggelsetyper, användningssätt, invånare och upplåtelseformer. Mångfald ger flexibilitet och möjligheter till nya lösningar i framtiden, något som är viktigt för att klara den långsiktiga hållbarheten. Mångfald är också det som karaktäriserar ett spännande stadsliv. 15

16 MEDBORGARINFLYTANDE leda till reella resultat. Många försök pågår runtom i Sverige. Metoderna är varierade: arbetsboksmetoden, framtidsverkstäder och s k charretter (öppna, styrda diskussioner) är några exempel. Dessutom finns det medborgargrupper som själva tagit initiativ och bildat byalag, rädda-minbygd -föreningar och liknande. Det finns ingen enskild metod som är överlägsen alla andra. Men det finns erfarenheter att lära av. - En personlig kontakt är en förutsättning för att förmå den som normalt aldrig engagerar sig att göra det. Du är inbjuden till en konferens om framtiden här i området. Jag skulle värdesätta om du kom!. Det räcker aldrig med affischer eller inbjudningsbrev. - Möjlighet att fördjupa sig i en fråga man finner speciellt viktig eller intressant skapar motivation. Det är bra att starta flera parallella arbetsgrupper med definierade ansvarsområden. Grupparbetet är en arbetsform som engagerar. Konkreta frågeställningar är lätta att diskutera och få fram konstruktiva förslag kring. - Diskussionsforum på nätet är ett sätt att nå ungdomar och få deras synpunkter. - De högljudda får aldrig dominera workshopar, seminarier, hearings eller vad mötena än kallas. Det måste finnas väl förberedda mötesledare som ser till att även de tystlåtna Människors kunskap och engagemang i sin närmiljö kan tas tillvara när Malmö planeras.. 16

17 De traditionella formerna för demokrati har med tiden visat sig vara otillräckliga. Stora medborgargrupper är passiva och deltar inte i den demokratiska processen och denna tendens förstärks. Utbildningsnivån tycks påverka graden av engagemang. Det gäller både på en övergripande kommunal nivå och för enskilda planärenden. Lägre valdeltagande och få deltagare på samrådsmöten i stadsdelar där medelinkomsten är låg är tydliga tecken på att färre människor litar till de gängse formerna för demokratiskt inflytande. När människor inte känner att de har möjligheter att påverka sin närmiljö får det konsekvenser på många olika plan. Först och främst resulterar det i passivitet och i värsta fall likgiltighet för boplatsen. Att förstå hur planeringen gått till och känna att man varit med i processen leder till en känsla av delaktighet och i bästa fall lojalitet och ansvarskänsla. Ansvar och inflytande måste gå hand i hand. Det är svårt att känna engagemang om man inte är med och fattar besluten. Det spelar ingen roll vad jag tycker -stämningen kan brytas, men det krävs äkta vilja, mycket arbete och envishet. De offentliga rummen skall utgöra säkra och trygga mötesplatser för social gemenskap. För att uppnå detta är det viktigt att de boende och lokalt verksamma är delaktiga i planeringsprocessen (ur Översiktsplan för Malmö 2000). Men det minskande användandet av de demokratiska kanalerna leder också till mer omfattande samhällsproblem på ett mer övergripande plan. Det är ett oroväckande tecken på att allt fler medborgare känner sig maktlösa och det går att urskilja definierade grupper vars vilja att delta i den demokratiska processen är speciellt låg: invånare födda i annat land, ekonomiskt svaga, ensamstående kvinnor med barn. Dessa grupper har dessutom marginaliserats ekonomiskt under det senaste decenniet, vilket dramatiskt förstärker känslan av utanförskap. Malmö riskerar att få grupper av medborgare som känner litet eller inget intresse för samhällsgemenskapen, något som på sikt kan innebära stora problem för alla i Malmö. En bred uppslutning bakom de demokratiska idéerna är grundvalen för Sveriges välfärdsbygge. Därför är det viktigt att försöka förnya medborgarnas möjligheter till påverkan och inflytande i stadsbyggnadsfrågor. Det ska vara meningsfullt att engagera sig. Det måste Diskussionsforum på nätet har prövats i Lindeborg. Intresset var mycket stort och gatukontoret fick många goda idéer. 17

18 18

19 GENERELLA FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH REKOMMENDATIONER MEDBORGARINFLYTANDE kommer till tals och får ta plats. Makthavarna (politiker och i viss mån tjänstemän) måste delta aktivt och ha ett seriöst intresse för resultatet. De måste också kommunicera tillbaka ett resultat som synbarligen påverkats av samarbetet. Tillräckliga resurser (personal och pengar) skall alltid tillförsäkras innan försök med utökat medborgarinflytande beslutas. Budgetar för olika projekt borde vara projektmärkta i stället för årsmärkta, då skulle samarbetet med de boende kunna bli mer långsiktigt. Anslaget för förbättringen skulle finnas kvar även efter ett årsskifte. Hur kan medborgarnas engagemang medinflytande eller självbestämmande? tas tillvara när det aktuella projektet är avslutat? En stark känsla av övergivenhet kan annars infinna sig efter Mötet med medborgarna måste arrangeras när det fortfarande finns möjlighet projektet om tjänstemännen inte har att påverka. Fältet ska vara fritt för synpunkter, idéer och uppslag, annars tas tid och intresse längre. Då kan den sammanlagda effekten av projektet bli inte medborgarnas engagemang tillvara att det gjort mer skada än nytta. på ett seriöst sätt. Det är meningslöst att engagera sig om loppet redan är Stadsbyggnadskontorets översiktsplaneavdelning samarbetar med kört och synpunkterna uppfattas som kritik. stadsdel Oxie i ett försök med fördjupat inflytande. Ett av målen i översiktsplaneavdelningens verksamhets- Det krävs ett noggrant förarbete innan metoden väljs. Hur ser vardagslivet ut i beskrivning är att planeringssamarbetet med stadsdelarna ska utvecklas området? Vilka olika grupper finns? Hur går de att nå? PM om habitatarbete. En grupp inom Uppföljningar och fortsättningsprojekt miljöförvaltningen, stadsbyggnadskontoret m fl avser att arbeta med bör finnas med i den tidiga planeringen. en ANDRA PROGRAM OCH PÅGÅENDE ARBETEN planeringsprocess som fokuserar på Politiker och tjänstemän måste noggrant analysera motiven för ökat medborgarinflytande innan någon process startar. Varför genomförs den? Vad är målet? Det ska vara klart uttalat för alla inblandade vilken typ av medverkan som är aktuell: ska medborgarna informeras, fungera som referensgrupp, erbjudas medverkan av de boende och andra berörda och som kännetecknas av ett underifrån perspektiv Kulturarv i Dialog. En studie kring vad boende i Kroksbäck tycker och tänker om sin bostadsmiljö (avslutat). Storstadens arkitektur och kulturmiljö i samarbete med stadsbyggnadskontoret Gatukontoret bedriver sedan länge ett arbete där medborgarnas synpunkter fångas upp på olika vis: enkäter, samarbetsprocesser och diskussionsforum på nätet är några exempel. Lindeborgsprojektet är exempel på ett projekt där gatukontoret använder alla dessa tre metoder för att skapa engagemang hos medborgarna kring förnyelsen av det offentliga rummet Malmö är sedan länge en segregerad stad och utvecklingen har hittills inte gått att 19

20 INTEGRATION de kvaliteter i områdena, t ex stora friytor och vackra siktlinjer. Det gäller att vara mycket omsorgsfull vid förtätning, annars kanske bostadsområdet förlorar kvaliteter som aldrig uppvägs av de nytillkomna bostäderna. Grönområden och vatten ökar bostadsområdets attraktivitet. Det är troligtvis ingen tillfällighet att bostäder som ligger nära Bulltoftafältet är de dyraste i östra Malmö och att bostäder med utsikt över vatten alltid kostar mer. Att anlägga stora sammanhängande och välskötta grönområden är ett sätt att förstärka en stadsdel. Hög arkitektonisk kvalitet på byggnader och offentligt rum bidrar också till att stärka ett område. Nya utbyggnader kan göras så att mångfalden stärks. Malmö stads bör verka för att markupplåtelseavtal innehåller skrivningar om bostadskostnader och upplåtelseformer i de fall sådana åtgärder skulle kunna främja integration. Olika upplåtelseformer, bostadstyper lägenhetsstorlekar, prisnivåer och hushöjder kan blandas. Planbestämmelserna kan utformas så att många olika sorters verksamheter och service kan etableras. Då skapas förutsättningar för en möjlig integration, även om det inte automatiskt leder till detta så länge de ekonomiska grundförutsättningarna består. Det är dyrt att bo i nya hus. Livliga gator och torg skapar platser för möten mellan olika människor som lever olika liv. 20

21 vända. Ökande inkomstklyftor, stark inflyttning och svårigheter för etniska minoriteter att få arbete skapar en situation där individer och grupper tenderar att isoleras från varandra och från den mångfald av möjligheter till socialt liv och försörjning som staden erbjuder. Det är ett känt fenomen att många människor väljer att bo bland likasinnade, socialt och etniskt. Segregationen är i detta fall självvald. Dessvärre är boendesegregationen i Malmö i stor utsträckning påtvingad. Bristande ekonomiska resurser gör att många hushåll saknar valmöjlighet. Det är i de minst attraktiva bostadsområdena som det finns möjlighet att få ett hyreskontrakt och där hyran är lägst. Det är inte den fysiska miljön som skapar problemen. Men de förstärks när olika delar av Malmö karaktäriseras av en ensidig bostadstyp, t ex enbart byggnader från miljonprogrammet eller friliggande villor längs kusten. Ensartad befolkningssammansättning skapar få bryggor mellan sociala grupper. Utan personliga kontakter mellan grupper försvåras förståelsen och ett vi-och-dom -samhälle etableras som kan leda till starka sociala spänningar. Det offentliga rummet kan erbjuda mötesplatser som motverkar segregation. Olika arrangemang som Malmöfestivalen, gröna dagar, barnens vasalopp hjälper till att skapa gemenskap och bygger upp en gränsöverskridande malmökultur. Parker, idrottsplatser, lokaler för sport och kultur erbjuder också möjligheter till möten mellan människor med olika bakgrund och social ställning. Nöjeslokaler och butiker likaså. Det klassiska stadslivet med en blandning av bostäder, butiker, restauranger, parker och kulturutbud ger helt enkelt goda förutsättningar att se varandra och kanske byta ett ord. Därför är det viktigt att Malmös centrala delar förblir attraktiva. Cirka 30 procent av invånarna i Malmö bor i ett 20-tal bostadsområden som i negativ mening präglas av social och etnisk segregation. att komma tillrätta med den sociala och etniska segregationen måste mot denna bakgrund betecknas som en ödesfråga för Malmö. (ur Översiktsplan för Malmö 2000). Huvudmålen för Malmö kommuns bostadspolitik säger bl a att stora ensartade bostadsområden skall undvikas, att varje stadsdel skall ha ett varierat utbud av bostäder (ur Bostadsförsörjningsprogram, mars 2001). Ute i stadsdelarna kan en profilering av parker och service leda till att nya grupper söker sig dit. Ett exempel är de temalekplatser som byggts på många platser i Malmö. De kan göra att familjer söker sig nya utflyktsmål, exempelvis till musikleken i Augustenborg. Det behövs insatser för att genom ombyggnader och nybyggande få en mer allsidig befolkningssammansättning i olika delar av Malmö. I områden med storskalig bebyggelse från och 70-talen saknas villor och radhus. I villaområden saknas flerbostadshus. Strävan att förse områden med många olika bostadstyper kan dock äventyra grundläggan- Temalekplatser runtom i Malmö lockar barn från olika stadsdelar. Här musikleken i Augustenborg. 21

22 22

23 ANDRA GENERELLA PROGRAM FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH PÅGÅENDE ARBETEN OCH REKOMMENDATONER INTEGRATION INTEGRATION Verka för att stärka attraktiviteten i utsatta bostadsområden genom ökad satsning på grönområden och god arkitektur samtidigt som det lokala inflytandet över närmiljön stärks (se avsnittet Medborgarinflytande). Fortsätta att arrangera olika festivaler och aktiviteter med bred uppslutning. Se till att nya detaljplaner bidrar till att skapa ett allsidigt utbud av bostadstyper, hustyper och lägenhetsstorlekar. Verka för att skapa attraktiva offentligt rum med många olika slags mötesplatser som kan locka olika grupper. ANDRA PROGRAM OCH PÅGÅENDE ARBETEN Åtgärdsplan för att främja integration i Malmö antogs av kommunfullmäktige i Malmö 1999 Förslag till utbyggnadsplan för Malmö , Bostadsförsörjningsprogram Integration och bostadspolitiska mål i detaljplaner, skrivelse Malmö stad, stadsbyggnadskontoret 2001 Kommunen för en dialog med MKB och andra fastighetsägare för att hitta vägar att utveckla alla Malmös bostadsområden till trygga miljöer som bättre tillgodoser olika behov hos befolkningen. Vidare diskuteras hur diskriminering på bostadsmarknaden undviks Självförvaltning av bostäder och uppbyggnad av nätverk och mötesplatser i bostadsområden stöds av kommunen Kommunen verkar för att underlätta skapandet av flera mötesplatser mellan olika befolkningsgrupper Bostadspolitiska mål för Malmö Välfärd för alla det dubbla åtagandet 23

24 TILLGÄNGLIGHET största möjliga mån är anpassade för funktionshinder redan från början. Vissa åtgärder går utöver dem som normalt tolkas in i plan- och bygglagen. Det handlar om att arkitekter och byggare ska ha inlevelse och kunskaper att kunna välja en lösning som gynnar användbarheten för alla människor under lång tid. Ett exempel: att placera hissknapparna horisontellt i stället för vertikalt så att de kan nås av en person i rullstol, en kortvuxen eller ett barn. Trots mycket god vilja går det ofta på tok när byggnader och utemiljöer ska göras tillgängliga. Det är svårt att lyckas, eftersom väldigt små misstag i måttsättning eller planering ofta får allvarliga konsekvenser. Ramper blir kanske något brantare när de byggs än de var på ritningen, eftersom bjälklaget gjutits för tjockt eller tvättstället monteras för nära väggen av VVS-entreprenören o s v. Kunskapsnivån hos projektörer och byggare är ibland inte tillräckligt hög och här behövs insatser. Konceptet Design för alla kan genomsyra Malmö stads arbete inom arkitektur, formgivning och design. bör genomsyra statens arbete inom arkitektur, formgivning och design. Basutformning av bostäder prövas i allt fler kommuner. Malmö stad har tagit fram ett speciellt program för detta. Tanken är att alla bostäder som byggs ska utformas så att de i Alla ska kunna använda staden. Skönhet och rättvisa står inte i konflikt. 24

25 Graden av handikapp beror på hur stora hinder som finns i den fysiska och psykosociala miljön. Handikappet är inte en egenskap hos den enskilde, utan förhållandet mellan skada/sjukdom och den enskildes miljö. Den fysiska miljön ska utformas så att den underlättar för alla människor att kunna röra sig fritt och kunna orientera sig. Det gäller både det offentliga rummet, bostadsgårdarna och byggnadernas inre. Plan- och bygglagen innehåller föreskrifter om tillgänglighet. Sedan länge har lagen säkerställt tillgänglighet till bostäder. Sedan 2001 utökas kraven till att även gälla tillgänglighet i samband med iordningsställande och ändring av allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader. Föreskrifter har utarbetas av Boverket. Brister i tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser skall åtgärdas före år Vid nyanläggningar på allmän plats ska man bygga tillgängligt från början. Malmö stads handikapplan anger tillgänglighet som ett prioriterat område, likaså boendet. Listan över åtgärder för att förbättra tillgängligheten kan bli mycket lång. Men gemensamt för alla åtgärder är att de ska göras med hög arkitektonisk kvalitet. Det behöver inte vara något motsatsförhållande mellan handikappanpassning och god gestaltning, vilket bildexemplen visar. Ramper kan utformas så att de uppfattas som en naturlig del av miljön, men det finns platser där det är mycket svårt att klara tillgängligheten. Ett exempel är butiker med ett par trappsteg till entrén längs en smal trottoar. Här finns inget utrymme för fasta ramper. En möjlig lösning som prövats i Halmstad är att höja hela gatunivån, något som förändrar proportionerna mellan sockel och fasad på fasaderna. Denna lösning accepteras inte i en kulturhistoriskt värdefull miljö. Men det kan vara en god lösning på andra platser. Gatubeläggningar bör väljas så att rullstolsburna kan förflytta sig, även om den fysiska styrkan är svag. I historiska miljöer där inte den normala asfaltbeläggningen passar in, har Malmö gjort försök med en beläggning av sågad, flammad, smågatsten. På gångbanor läggs stenhällar som också gör det lättare för rullstolar, rullatorer och personer med gångsvårigheter att ta sig fram. En miljö som utformas med tanke på funktionshinder fungerar för alla; ingen utestängs. Anpassningen kan dessutom innebära fördelar för många grupper: föräldrar med barnvagn kan ta sig fram, kortvuxna når manöverknappar, tillfälligt rullstolsburna kan vistas i hemmet i stället för på sjukhus. En anpassad miljö kan designas så att den blir attraktiv, det är en utmaning för arkitekter och formgivare att göra den generella miljön och särskilda produkter för funktionshindrade estetiskt tilltalande. Design för alla är ett begrepp som speciellt nämns i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Konceptet 25 Enkelt åtgärdade hinder för tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga ska vara åtgärdade före utgången av år 2010 i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser. Vid nyanläggningar på allmän plats krävs tillgänglighetsanpassning från början enligt Plan och bygglagen. Att tillgodose grundläggande behov med speciell betoning på alla människors möjlighet till god framkomlighet, möjlighet att orientera sig samt att använda stadsrummen på ett så tryggt sätt som möjligt (Mål i gatukontoret Malmö handikapplan, 1998). Den nya beläggningen på Hamngatan är vald för att passa de flesta. Stenhällarna erbjuder ett nästan plant underlag för rullstolar. I förgrunden taktilt stråk för synskadade.

26 26

27 GENERELLA FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH REKOMMENDATIONER TILLGÄNGLIGHET Konceptet Design för alla kan genomsyra Malmö stads arbete inom arkitektur, formgivning och design. Gatu- och parkmiljön i Malmö ska utformas så att vi får en god tillgänglighet för personer med olika funktionshinder. Programmet Generell grundanpassning av bostäder i nyproduktion kan distribueras i alla tidiga skeden av ett bostadsprojekt. Samverkan med handikapporganisationerna kan fördjupas. Insatser för att öka kunskapen om tillgänglighet behövs. Målgrupperna är tjänstemän, projektörer, entreprenörer och byggherrar. ANDRA PROGRAM OCH PÅGÅENDE ARBETEN Stadsbyggnadsnämndens rekommendationer för generell grundanpassning av bostäder i nyproduktion, mars 1999 Handikapplan åtgärdsprogram i stadens offentliga rum, Malmö Stad, gatukontoret juni 1998 Riktlinjer vid ny- och ombyggnad av allmän plats och Åtgärdsplan för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats, under utarbetande, gatukontoret Malmö stads Plan för funktionshindrade, februari 2002 Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken,

28 TRYGGHET MOT BROTT projekt. De mest uppmärksammade forskarna är Jane Jacobs, Oscar Newman och Bill Hillier och de kommer till något motstridiga slutsatser. Den ena inriktningen står Newman för, defensible space. Han understryker betydelsen av flera olika zoner kring en byggnad: privat, halvprivat och offentligt och där gränserna mellan dessa zoner är mycket tydliga. Jacobs och Hillier menar att det viktigaste är att en stor mängd människor, kända eller okända, rör sig på stadens gator. Men det finns beröringspunkter mellan de två olika riktningarna. De behöver inte motsäga varandra utan kan kombineras. Redan i det översiktliga planarbetet bör de brottsförebyggande aspekterna finnas med. Det är svårt att förebygga brott i ett enskilt projekt om den omgivande miljön inte också den motverkar kriminalitet. Försöken att förebygga brott får inte ske på stadsmiljöns eller arkitekturens bekostnad. Alla åtgärder ska göras på ett gestaltningsmässigt genomtänkt vis. Ett exempel: Överblickbarhet innebär att belysningen måste vara god, men den får inte vara överdrivet stark eller bländande och armaturerna kan väljas med omsorg. Belysningen bör också placeras där den speciellt behövs. Det är svårt att ge generella råd om brottsförebyggande planering. Det handlar om att Det finns sätt att öka känslan av trygghet. Här finns många fönster ut mot den trånga gränden. 28

29 Frågorna om säkerhet och trygghet i staden har under senare år blivit allt mer aktuella. Allt oftare hamnar de i topp när boende utvärderar sin närmiljö och allt fler bostadsförvaltare intresserar sig för frågan. Trygghet är ett vitt begrepp. Ytterst handlar det om att slippa en ständig oro för att förolyckas eller bli ett brottsoffer och oftast handlar det om att skapa ett skydd för de mest utsatta grupperna i samhället: barnen, äldre och funktions hindrade. Statistiken är entydig; det är unga män som oftast råkar ut för våld och kriminalitet. Men detta kan naturligtvis bero på att de utsatta grupperna begränsar sin användning av staden av rädsla för att råka ut för något. Trygghetsmätningar i Malmö visar att den lokala problemnivån i Malmö är hög (Malmö, en trygg och säker stad, 2001). Andelen utsatta för brott och andelen otrygga i det egna bostadsområdet är extremt hög. De boende i de mest utsatta områdena (Södra Innerstaden, Centrum och Rosengård) uppgav att störningarna i stor utstäckning begränsade deras handlingsutrymme och fick dem att avstå från vardagsaktiviteter. Känslan av otrygghet var störst bland kvinnor och personer som själva utsatts för brott. Undersökningen visar ett klart samband mellan problemnivån i bostadsområdet, utsatthet för brott och upplevd otrygghet. Otrygghet handlar ofta om rädslan för att råka ut för brott. Och brottslighet kan i viss utsträckning förebyggas. För att ett brott ska kunna begås krävs tre saker: en motiverad gärningsman, ett objekt eller offer samt ett tillfälle. Hittills har det mesta brottsförebyggande arbetet inriktats på att påverka människor genom sociala åtgärder. Nu aktualiseras också möjligheten att genom åtgärder i den fysiska miljön skapa färre tillfällen till brott. Att planera miljöer på ett sätt som förebygger brott är ofta ekonomiskt lönsamt i längden. Men det leder också till mindre lidande och större trygghet, vilket är väl så viktigt. Utgångspunkten bör vara att behålla ett öppet samhälle med ett minimum av organiserad övervakning och fysiska avspärrningar. Det finns många olika brottstyper och de inträffar i lite olika miljöer. Ficktjuveri och gatuvåld inträffar oftast på platser där många människor är i rörelse. Övriga brott, t ex våldtäkt, bilbrott, rån, inbrott och vandalism sker däremot ofta på öde platser där risken för upptäckt är liten. Alla malmöbor skall känna sig trygga och säkra i sin stad och i sitt bostadsområde. De skall kunna röra sig fritt, utan rädsla för att utsättas för brottslighet eller kränkningar (ur Malmö, en trygg och säker stad: en övergripande strategi för det brottsförebyggande arbetet i Malmö, 2001). I den fysiska planeringen skall stadsbyggnadskontoret beakta brottsförebyggande och trygghetsskapande aspekter och avväga dessa mot andra intressen. För detta krävs ökad kompetens hos arkitekter och planerare. En plan för utbildning och seminarier samt riktlinjer i planeringen skall utarbetas (ur Malmö, en trygg och säker stad: en övergripande strategi för det brottsförebyggande arbetet i Malmö, 2001). Stadsmiljön skall kännetecknas av trivsamma och attraktiva gator och torg, parker och grönområden där såväl kvinnor som män kan känna sig välkomna och trygga (ur Översiktsplan för Malmö 2000). Den byggda miljöns betydelse för olika former av kriminalitet har studerats i forsknings- 29