Tidigare ställningstaganden

Transkript

1 Oxie Mål och riktlinjer Utbyggnadsområden som bidrar till förtätning prioriteras. I utbyggnadsområdena finns det kapacitet för drygt 1000 nya bostäder. Mark för kommunal service skall reserveras i alla utbyggnadsområdena i ett tidigt skede. Kommunen skall aktivt medverka till att hitta intressenter för att bebygga kvarteren Lerteglet och Murteglet. Området väster om Kristinebergs industriområde kommer att markeras som utredningsområde för eventuellt verksamhets-och fritidsändamål. Glostorps industriområde anpassas till aktuell sträckning av v 101. Mål och riktlinjer för området finns närmare redovisade i Översiktsplan för Oxie, utställningsförslag godkänt av kommunstyrelsen 1 december Utvidgad golfbana Nya attraktiva bostäder Mer blandade boendeformer socialt Förtätning kring centrum och stationen ekonomiskt ekologiskt Stadsdelspark i Galgebacken Tidigare ställningstaganden En fördjupad översiktsplan har tagits fram för att ompröva och aktualisera de riktlinjer för utbyggnad av Oxie som finns i Översiktsplan för Malmö Målet är att skapa ett ekologiskt hållbart, geografiskt sammanhållet, logiskt orienterbart och socialt integrerat Oxie. Den fördjupade översiktsplanen för Oxie avviker inte i någon större utsträckning från Öp 2000 med avseende på markanvändningen. Däremot har vissa strategiska frågor fått nytt fokus. Detta gäller framför allt i tre avseenden: Centrums utveckling Galgebackens planering och utbyggnad Övergripande trafikstrukturfrågor. Markanvändning och gestaltning Föreslagen markanvändning syftar till att prioritera utbyggnadsområden som bidrar till att förtäta Oxie och att inte bebygga jordbruksmark om detta inte är absolut nödvändigt för utvecklingen. En viktig utgångspunkt har varit att ge förutsättningar för ett mer inbjudande centrum som kan fungera som en samlande punkt för stadsdelen och där utrymme ges för nya verksamheter. Därför föreslås att nya kommunala ansträngningar görs för utbyggnad av centrum. Galgebackens utbyggnad och användning på kort och lång sikt bidrar också till detta mål. Med de åtgärder som föreslagits kring utbyggnader och förändringar av huvudvnätet så kan orienterbarheten avsevärt förbättras. Avgörande för resultatet är Gatukontorets möjligheter att genomföra åtgärderna. Blandad bebyggelse och blandade upplåtelseformer är ett bidrag till social integration. Stadsdelen Oxie med övervande småhusbebyggelse kan med fördel kompletteras med attraktiva flerfamiljshus i mindre skala. Detta kommer att ske i några aktuella planer. Marknaden styr dock till sist vad som går att bygga. Genomförande Ett syfte med arbetet att ta fram en fördjupad översiktsplan för Oxie har varit att utveckla ändamålsenliga former för kommunikation så att nämnder, medborgare och andra intressenter kan följa och påverka planarbetet. Därmed kan planen också bli väl förankrad hos dem som ansvarar för genomförandet. Särskilt viktigt har det varit att utforska möjligheten till en ny planeringsprocess där inslaget av medborgarmedverkan är större än normalt. Med en utbyggnadstakt med i genomsnitt 50 bostäder per år beräknas utbyggnadsområdena i Oxie räcka i omkring 20 år. 36

2 Malmö 2005 en yrk sk o v a tid str ing kn äc Glostorps Kyrkov elsev rbind delse örbin Tvärf am Fr av 1 10 rnv Jä g vä Foto: Jan-Erik Andersson p ar Ny fö Lo c k Råvä gen g Lockarpsv nvä en Jär Arriev Foto: Jan-Erik Andersson Yttre Ringven Grönska och trygghet lockar barnfamiljer att bosätta sig i Oxie. Möjlig utbyggnad av verksamheter Framtida var Planerad järnv V 101 får ny sträckning väster om Klinge. Förslag till nya bostäder i kvarteret Träpanelen. 37

3 Fortuna Hemgården Mål och riktlinjer Mål för Fortuna Hemgården är att: dra nytta av planområdets fördelaktiga le med närhet till såväl staden som landskapet ge utrymme för småhus kompletterat med andra typer av bostäder och upplåtelseformer bibehålla en blandning av boende och småskalig verksamhet (t.ex. växthus) för att skapa en varierad och levande miljö utnyttja södra Toftanäs strategiska le för handel och annan service låta bebyggelse-, grön- och trafikstruktur bygga på områdets befintliga kvaliteter skapa ett befolkningsunderlag som ger förutsättningar för t.ex. en skola och kollektivtrafikförsörjning låta områdets historiska element avspegla sig i den framtida bebyggelsen utforma bebyggelsemiljön längs kommungränsen så att den fortsatt upplevs som sammanhållen eftersträva en robust struktur som möjliggör etappvis utbyggnad med naturliga avslut. Mål och riktlinjer för området finns närmare redovisat i Översiktsplan för Fortuna och Hemgården, utställningsförslag godkänt av kommunstyrelsen 16 mars Nya attraktiva bostäder Mer service i Husie socialt Stärkt identitet åt Husie Utvecklad grönstruktur ekonomiskt ekologiskt Nära till strövområden Tidigare ställningstaganden Redan i Generalplan 1966 redovisades planer på att bebygga delar av Fortuna och Hemgården. Sedan dess har varje översiktsplan visat på olika utbyggnadsmöjligheter i detta område. På grund av låg efterfrågan och ändrade förutsättningar har dock aldrig någon utbyggnad kommit till stånd. Sedan sekelskiftet råder emellertid en ökad efterfrågan på mark för småhus. I Översiktsplan för Malmö 2000 var utbyggnadsförutsättningarna i Fortuna och Hemgården endast schematiskt redovisade. För att få tydligare avvningar mellan olika intressen och en mer samlad bild av området har ett förslag till fördjupad översiktsplan för Fortuna och Hemgården tagits fram. I samband med samrådet utökades planområdet med södra Toftanäs. Markanvändning och gestaltning Fortuna och Hemgården är ett av Malmös större utbyggnadsområden för bostäder. Totalt föreslås ca 600 nya bostäder varav 400 i Hemgården och 200 i Fortuna. Området planeras i huvudsak för småhus. För att man ska kunna bo i området under livets alla skeden ges även utrymme för inslag av ungdomsbostäder, äldreboende och flerfamiljshus. Den tätaste och högsta bebyggelsen föreslås orienterad mot Sallerupsven. För att dämpa trafikbullret lämnas ett fritt område mot Yttre Ringven. En viktig utgångspunkt har varit att öka tillgången till service i norra Husie. Södra Toftanäs utvecklas därför till ett område för omkring kvm handel och annan service. På så sätt skapas en tyngdpunkt i området som bidrar till att knyta Fortuna och Hemgården till omkringliggande bostadsområden. Ökad samhörighet uppnås också genom tydliga kopplingar av bl.a. gatunätet och cykelnätet. I Hemgården lokaliseras skola och mindre handelsinslag längs en uppsamlingsgata. I Fortuna ges möjlighet för handel och annan service vid det centrala Fortunakrysset. Småhus samlas i två byar och tätare bebyggelse placeras närmast Sallerupsven. 38

4 Att erbjuda ett attraktivt boende i trygg och säker miljö har varit vledande i planarbetet. Bebyggelsen samlas i byar som kan fungera som sociala enheter med egen identitet. Planförslaget bygger vidare på Husies gröna karaktär och de boende erbjuds tillgång till olika park- och naturmiljöer. Mellan Fortuna och Hemgården anlgs en större samlande park för gemensamma aktiviteter. Parken binder även samman området med Bulltofta rekreationsområde och via en ekopassage under Yttre Ringven med backlandskapet. Områden som genomgår stora föränd- ringar har behov av ett tydligt historiskt igenkännande. Den nya bebyggelsen skall därför samspela med den befintliga. För att stärka kontinuiteten ges den väl inarbetade växthusnäringen förutsättningar att fortsätta verka i området. På så sätt motverkas en utveckling mot ett renodlat bostadsområde. Gravhögarna, vnätet och de utskiftade gårdarna är andra exempel på viktiga historiska element som tillåts avspegla sig i översiktsplanen. Genomförande Med en utbyggnadstakt på omkring 30 bostäder per år tar utbyggnaden av Fortuna och Hemgården ca 20 år. Foto: Katarina Borg Fortuna och Hemgården är ett av Malmös större utbyggnadsområden. Totalt föreslås ca 600 nya bostäder. Södra Toftanäs planeras för omkring kvm handel och annan service vilket det är brist på i Husie idag. Foto: Katarina Borg Foto: Kenneth Fryklander Illustrartion: Stellan Westerberg Växthusnäringen kommer att fi nnas kvar. Området blir attraktivt för barnfamiljer. Inslaget av småhus blir stort. 39

5 Befintlig stadsmiljö Mål och riktlinjer Handlingsprogrammet som helhet tar sin utgångspunkt i de nationella mål som riksdagen tog vid sin behandling av Framtidsformer Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. Kvalitet och skönhetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekonomiska övervanden. Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall tas tillvara och förstärkas. Offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphandling skall stärkas och breddas. Mer om arkitektur och stadsbyggnadsfrågor finns i Karaktär Malmö Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad, godkänd av kommunstyrelsen 9 februari socialt Attraktiv levnadsmiljö ekonomiskt ekologiskt Kulturhistoriska värden Arkitektur som bidrar till hållbarhet Handlingsprogram för stadsmiljön Huvudsyftet med Karaktär Malmö Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad är att tydliggöra och öka Malmö stads ambitioner när det gäller arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor. Denna ambition är viktig för en stad när det gäller att utarbeta strategiska förhållningssätt och ge riktlinjer beträffande såväl hur befintlig byggnation ska förnyas, som när staden ska bygga nytt. Ett annat mål har varit att öka samsynen mellan de olika förvaltningsenheterna inom Malmö stad. Handlingsprogrammet består av fyra delar: 1. HÅLLBARHET 2. STADENS STRUKTUR 3. TESER FÖRVALTNING OCH UPPHANDLING 4. GODA EXEMPEL 1. Hållbarhet Diskussionen om hållbarhet handlar om människans behov av att leva ett gott liv idag och i framtiden. Det finns många infallsvinklar och perspektiv på frågan och en mångfald röster behövs för att föra processen framåt. Hållbarhetsavsnittet visar metoder och synsätt som leder till hållbarhet i planering och arkitektur. Hållbarhetsmålen är utarbetade med utgångspunkt från tre aspekter på hållbarhet: ekologisk, social och ekonomisk. Hållbarhet utgör en viljeinriktning i hållbarhetsfrågor och visar hur arkitektur kan bidra till hållbarhet och vilka konsekvenser detta får för den byggda miljön. 2. Stadens struktur Olika tider har olika byggnadssätt och ideal som avspeglas i staden. För att kunna utforma ett förhållningssätt är det viktigt att känna igen olika malmöitiska karaktärsdrag i stadsmiljön. I Stadens struktur beskrivs åtta stadskaraktärer och tre landskapskaraktärer i stadsmiljön samt hur dessa kan utvecklas när staden växer och förändras. Syftet med Stadens struktur är att utgöra ett underlag till bland annat bygglov- och detaljplaneprocessen. Arbetet är en direkt fortsättning och fördjupning av Översiktsplan 2000 vad avser riktlinjer för hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. 3. Teser förvaltning och upphandling För att säkerställa en god fövaltning och hög kvalitet i stadens byggnader har det tagits fram en övergripande gemensam policy i form av nio teser för stadens byggnader. Teserna utgör en gemensam värdegrund för stadens alla förvaltningar när det gäller såväl förändringar i det befintliga fastighetsbeståndet som när Malmö stad bygger nytt. Syftet med Teserna är att visa hur Malmö stad agerar i anslutning till det egna fastighetsbeståndet. Förhoppningarna är också att teserna ska inspirera andra som deltar i utformningen av stadsmiljön. 4. Goda exempel Goda exempel sammanfattar Handlingsprogrammets olika delar och intentioner med vardagliga exempel på god arkitektur och stadsbyggnad där mål för hållbarhet har styrt urvalet. 40

6 Sluten kvarterstad Storskaliga bostadsområden Verksamhetsområden Öppen kvarterstad Småskalig bebyggelse Gröna rum Grannskapsenheter Institutioner Landskap 41