n = v 1 v 2 = (4, 4, 2). 4 ( 1) + 4 ( 1) 2 ( 1) + d = 0 d = t = 4 + 2s 5 t = 6 + 4s 1 + t = 4 s

Relevanta dokument
LÖSNINGAR TILL LINJÄR ALGEBRA kl 8 13 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK. 1. Volymen med tecken ges av determinanten.

LÖSNINGAR TILL LINJÄR ALGEBRA kl LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK

LÖSNINGAR LINJÄR ALGEBRA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK

Detta cosinusvärde för vinklar i [0, π] motsvarar α = π 4.

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

ax + y + 4z = a x + y + (a 1)z = 1. 2x + 2y + az = 2 Ange dessutom samtliga lösningar då det finns oändligt många.

LYCKA TILL! kl 8 13

Egenvärden och egenvektorer. Linjär Algebra F15. Pelle

4x az = 0 2ax + y = 0 ax + y + z = 0

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. t 2

Provräkning 3, Linjär Algebra, vt 2016.

. b. x + 2 y 3 z = 1 3 x y + 2 z = a x 5 y + 8 z = 1 lösning?

Linjär Algebra F14 Determinanter

Övningar. MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik. Linjär algebra 2. Senast korrigerad:

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Övningar. c) Om någon vektor i R n kan skrivas som linjär kombination av v 1,..., v m på precis ett sätt så. m = n.

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Preliminärt lösningsförslag

Vektorgeometri för gymnasister

1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer

UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf. Exempeltenta med lösningar Programmen EI, IT, K, X Linjär algebra juni 2004

A = x

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl

Vektorer. Kapitel 1. Vektorbegreppet. 1.1 Låt u=(4,0, 1,3) och v=(2,1,4, 2). Beräkna vektorn 2u 3v.

3 1 = t 2 2 = ( 1) ( 2) 1 2 = A(t) = t 1 10 t

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Onsdag, 13 januari 2016

kvivalenta. Ange rangen för A samt en bas för kolonnrummet för A. och U =

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Frågorna 1 till 6 ska svaras med ett kryss för varje korrekt påstående. Varje uppgift ger 1 poäng.

. (2p) 2x + 2y + z = 4 y + 2z = 2 4x + 3y = 6

Föreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

SF1624 Algebra och geometri Bedömningskriterier till tentamen Fredagen den 22 oktober, 2010

DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 17 april 2010 kl

8(x 1) 7(y 1) + 2(z + 1) = 0

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Linjär algebra på 2 45 minuter

Vektorgeometri för gymnasister

DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 15 mars 2010 kl

Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF1604, den 12 mars 2013 kl

Vektorgeometri för gymnasister

TMV166 Linjär Algebra för M. Tentamen

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF1604, den 15 mars 2012 kl

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

MVE022 Urval av bevis (på svenska)

Lösning av tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF1604, för CDATE, CTFYS och vissa CL, tisdagen den 20 maj 2014 kl

där β R. Bestäm de värden på β för vilka operatorn är diagonaliserbar. Ange även för respektive av dessa värden en bas av egenvektorer till F.

x + y + z = 0 ax y + z = 0 x ay z = 0

1 som går genom punkten (1, 3) och är parallell med vektorn.

29 november, 2016, Föreläsning 21. Ortonormala baser (ON-baser) Gram-Schmidt s ortogonaliseringsprocess

A = (3 p) (b) Bestäm alla lösningar till Ax = [ 5 3 ] T.. (3 p)

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Linnea Hietala MVE480 Linjär algebra S

Lösningar till MVE021 Linjär algebra för I

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 3

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

Tentamen TMV140 Linjär algebra Z

2 1 1 s s. M(s) = (b) Beräkna inversen för det minsta positiva heltalsvärdet på s som gör matrisen inverterbar.

Uppgifter, 2015 Tillämpad linjär algebra

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. (1 p) (c) Bestäm avståndet mellan A och linjen l.

Lite Linjär Algebra 2017

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Lösningar kommer att läggas ut på kurshemsidan första arbetsdagen efter tentamenstillfället. Resultat meddelas via epost från LADOK.

1. (a) Bestäm alla värden på c som gör att matrisen A(c) saknar invers: c 1

1. Bestäm volymen för den parallellepiped som ges av de tre vektorerna x 1 = (2, 3, 5), x 2 = (3, 1, 1) och x 3 = (1, 3, 0).

Linjär algebra och geometri I

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 17 mars 2016

Del 1: Godkäntdelen. TMV142 Linjär algebra Z

Facit/lösningsförslag

Exempel :: Spegling i godtycklig linje.

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) Måndagen den 13 juni 2005

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Matematik med datalogi, mfl. Linjär algebra ma014a ATM-Matematik Mikael Forsberg

Vektorerna är parallella med planet omm de är vinkelräta mot planets normal, dvs mot

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI Delkurs

1. (a) (1p) Undersök om de tre vektorerna nedan är linjärt oberoende i vektorrummet

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) , 8 13.

Frågetimmar inför skrivningarna i oktober

6.1 Skalärprodukt, norm och ortogonalitet. TMV141 Linjär algebra E VT 2011 Vecka 6. Lärmål 6.1. Skalärprodukt. Viktiga begrepp

Exempel :: Spegling i godtycklig linje.

Preliminärt lösningsförslag

Prov i matematik Civilingenjörsprogrammen EL, IT, K, X, ES, F, Q, W, Enstaka kurs LINJÄR ALGEBRA

Linjär algebra och geometri 1

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Svar till tentan. Del A. Prov i matematik Linj. alg. o geom

Linjära avbildningar. Definition 1 En avbildning mellan två vektorrum, F : V U, kallas linjär om. EX. Speglingar, rotationer, projektioner i R 3.

16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen

x + y + z + 2w = 0 (a) Finn alla lösningar till ekvationssystemet y + z+ 2w = 0 (2p)

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna

Chalmers tekniska högskola Datum: Våren MVE021 Linjär algebra I

z = 4 + 3t P R = (5 + 2t, 4 + 2t, 4 + 3t) (1, 1, 3) = (4 + 2t, 3 + 2t, 1 + 3t)

Vektorgeometri för gymnasister

19. Spektralsatsen Spektralsatsen SPEKTRALSATSEN

16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen

12. SINGULÄRA VÄRDEN. (u Av) u v

November 24, Egenvärde och egenvektor. (en likformig expansion med faktor 2) (en rotation 30 grader moturs)

Transkript:

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK LÖSNINGAR TILL LINJÄR ALGEBRA 7-8-4 kl 4 9 a) Triangelns sidor ges av vektorerna v OP OP (,, ) och v OP 3 OP (,, 4) som även blir riktningsvektorer till planet En normal till planet får vi genom Eftersom P ligger i planet får vi n v v (4, 4, ) 4 ( ) + 4 ( ) ( ) + d d Planets ekvation blir alltså 4x + 4y z + x + y z + 3 Triangelns area får vi genom v v 4 + 4 + 3 b) Linjerna har skärning om ekvationsystemet + 3t 4 + s 5 t + 4s + t 4 s har lösning Gausselimination ger lösningen (t, s) (3, ) vilket ger skärningspunkten x + 3 3 8 y 5 3 z + 3

Ekvationssystemet har entydig lösning om a 4 3 a (a 3a + ) (a )(a ) Enl huvudsatsen har vi entydig lösning när a och a När a får vi x z 4x + y z x + y + z x z y + z 3, vilket saknar lösning När a får vi x z 4x + y z 4 x + y + z 8 vilket också saknar lösning x z y + z 4,

3 Gausselimination ger trappmatrisen T 3 4 Eftersom vi har 3 pivot element och 4 kolonner blir rangen 3 och nolldimmensionen 4- Nollrummet till A får vi genom att lösa T X vilken har lösningarna X t En bas till nollrummet blir alltså vektorn (,,, ) En bas till värderummet får vi genom att plocka ut dom kolonnvektorer där pivåelementen finns från den ursprungliga matrisen, alltså 3 3 7 4 3 9 4

4 a) (i) är inte linjär eftersom F (, ) + F (, ) (, ) + (, ) (3, 3) F (, ) (ii) är inte linjär eftersom F (, ) (, 5) (, ) (iii) är linjär eftersom den kan skrivas med en avbildnings matris som ( ) ( ) ( ) y x 3 4 y (iv) är linjär eftersom den kan skrivas med en avbildnings matris som ( ) ( ) x y x y 3 4 x 3 b) Låt A vara avbildningsmatrisen För att kunna multiplicera A med en kolonnvektor v som har m rader måste A ha m kolonner Resultatet A v ska ha n rader, vilket gör att A blir en n m matris c) Avbildningsmatrisen A ska uppfylla AB C A CB där ( ) B och C Vi får då A CB ( ) ( ) 3 3 4 ( ) Eftersom F (ū ) (, ) ser vi att en lösning till AX ges av X p Vi ser också att en bas till nollrummet till A är X h 3 Vi får alltså den allmänna lösningsformeln X + t 3, x t R

5 a) Eftersom vektorerna ê (, ) och ê (, ) inte är parallella är dom en bas för planet Vektorerna har inte längd och därför är inte basen ortonormal Basbytesmatrisen blir ( ) S, vilket ger sambandet mellan koordinaterna X S ˆX ˆX S X Vektorn (3, ) i basen ê,ê får alltså koordinaterna ( ) ( ) ( ) 3 5 5 i basen ê, ê Vektorn (, ) i basen ē,ē får koordinaterna ( ) ( ) ( 3 5 5 i basen ê, ê b) Vi har Alltså är Ŷ  ˆX S Y ÂS X Y SÂS X A SÂS ( ) ( ) 4 9 5 ) ( ) ( ) 5 8 c) Om F G G måste avbildningsmatrisen B till G, i basen ē, ē, uppfylla A B Vi har dessutom att B S ˆBS och A SÂS, där ˆB är avbildningsmatrisen till G i basen ê, ê Vi får alltså A B SÂS S ˆB S S }{{} I Som lösning till  ˆB kan vi exampelvis välja ( ) ˆB 3 vilket ger B S ˆBS ( ) ( ) 3 5 ˆBS S ˆB S  ˆB ( ) 5 ( ) 4

a) Om x aū+b v, där ū och v är egenvektorer till A med egenvärde λ så är A x A(aū + b v) aaū + baū aλū + bλ v λ(aū + b v) λ x Alltså är linjärkombinationer av ū och v egenvektorer med egenvärde λ b) Eftersom ū och ū har samma egenvärde är alla vektorer i planet som dom spänner upp egenvektorer med egenvärde λ En normal till planet ges av n ū ū (,, ) ū 3 Eftersom ū 3 är parallel med n och därför vinkelrät mot planet som ū och ū spänner upp går det att hitta ortogonala egenvektorer till A Exempelvis kan vi välja ū, ū ū 3 (,, ) och ū 3 Normering av vektorerna ger nu matriserna S 3 3 3 λ och D λ λ 3 c) Matrisen (ηi B) är inverterbar om det(ηi B), alltså när η inte är något av egenvärdena dvs η λ och η λ 3 Eftersom lösningarna till (λ i I B)X är egenvektorerna till λ i får vi att ū, ū blir en bas för nollrummet när η λ och ū 3 blir bas när η λ 3, vilket också ger rangen när η λ och när η λ 3 För att se vad värderummet blir kan vi använda diagonaliseringen av B Om vi multiplicerar med en godtycklig vecktor v får vi Om η λ blir S(ηI D) (ηi A) v (ηi SDS T ) v S(ηI D) S T v }{{} :ṽ 3 3 3 λ λ 3 3 (λ λ 3 ) 3 3 Eftersom S(ηI D)ṽ blir en linjärkombination av kolonnerna i S(ηI D) vilka alla är parallella med ū 3 blir ū 3 en bas för värderummet På samma sätt får vi när η λ 3 att ū och ū blir en bas för värderummet