Fysisk planering för en trygg vattenförsörjning

Relevanta dokument
Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro

Miljökvalitetsnormer för vatten. hur ska de in i översiktsplaneringen?

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg

Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv. Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

Här redovisar Boverket en sammanställning av sitt åtgärdsarbete under 2017 enligt de frågor som vattenmyndigheterna ställt.

Va-planeringens roll i samhället

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten

Vattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser. Magdalena Thorsbrink, SGU

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Vatten i fysisk planering

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

Detaljplan för Orrhaga 1:2 i Eksjö stad, Eksjö kommun

Låga grundvattennivåer

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten - Vad är vårt vatten värt?

Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter

Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)

Vattenförvaltningens underlag i den fysiska planeringen - exempel från Jönköping

Svenskt Vatten. Svenskt Vattens perspektiv på att skydda och spara vårt vatten Birger Wallsten VAK i Halmstad

Vattenskydd syfte och vårt regelverk

5.4 VATTENFÖRSÖRJNING

Yttrande över betänkandet "Planering och beslut för hållbar utveckling" (SOU 2015:99) Ks/2016:

Detaljplan för Gummarpsnäset Edshults-Gummar 2:4, 2:9 m.fl.

VA-översikt, Rättviks kommun Bilaga 1

Hur svensk kommunal planering har anpasset seg vattenförvaltningen. Oslo 14 mars 2016

Miljö- och klimatdialog

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Dricksvatten och planoch bygglagen

Finns det vatten så det räcker?

KSAU 51/17 Yttrande avseende Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) KS2016.

SAMMANFATTANDE SYNPUNKTER

betydande miljöpåverkan

Till: Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Skåne län

Samarbete om dricksvatten i Skåne

Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter

Styrdokument dagvatten

Dagvatten i detaljplan

Återrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Från A till ÖP. - planeringsprocesser i mindre kommuner

Planering och beslut för hållbar utveckling

Detaljplan för Vårlöken 1

Dricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING SPN-000/000 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM

Sammanfattning. Utredningens uppdrag

Vattenförvaltning och översiktsplanering -vattenrådens roll

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier

Bilaga 4 e: Vattendokument en orientering

Hur hanterar vi vattenresursfrågorna när. förändras?

Miljökvalitetsnormer i fysisk planering. Susann Jonsson Länsstyrelsen Stockholms län Samhällsbyggnadsavdelningen

Remisskonferens om Dricksvattenutredningen. Välkomna till SKL 24 augusti 2016

RAPPORT 2018:35. Fysisk planering för en trygg dricksvattenförsörjning behov och möjligheter

Upprättande av detaljplan för del av kvarteren Ludvigsborg och Låringen, Midgård, Västerviks kommun, Kalmar län.

9. Grundvatten av god kvalitet

Vad händer på HaV inom området vattenskydd?

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Juridisk analys av de nya reglerna i plan- och bygglagen om regional planering

2 Kartor Blåplan Rapporten har upprättats av. Huvudförfattare: Geraldine Thiere

Stora utmaningar kräver kreativa lösningar vatten i Stockholms stads planering

Faktorer som styr VA-planeringen

Regional vattenförsörjningsplan Gotland. Frida Eklund, Länsstyrelsen Gotlands län

Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden?

Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46

Vattenskyddsområden. Monica Andersson

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Bilaga 4 d - Vattendokument en orientering

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Riksintressesystemet. Otto Ryding

Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Tillsammans gör vi det hållbara möjligt

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

BEHOVSBEDÖMNIG/ AVGRÄNSNING

Riktlinje för markanvändning inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt

Grundvatten På gång på Länsstyrelsen

MKN för vatten. Pär Persson. tillämpning i fysisk planering. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Miljöbedömning och undersökning i PBLprocesserna. SKL 3 september 2019 Klara Falk

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Upphävande av tomtindelningsplan för kv. Strömmen

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Frågor till kommunerna för rapportering av genomförda åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2017

Behovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län

Stat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas?

Transkript:

Foto: Cecilia Näslund/Boverket Fysisk planering för en trygg vattenförsörjning Cecilia Näslund

Vad har gjorts och vad behövs? insatser vid fysisk planering Lägesbild, behov och möjligheter långsiktigt trygg vattenförsörjning. Stora påfrestningar 2016, 2017, 2018 - kommunal vattenförsörjning - enskild vattenförsörjning Enkäter: kommuner och länsstyrelser, Dialog tjänstemän: nationella myndigheter, länsstyrelser, kommuner och branschorganisationer, Granskat urval: översiktsoch detaljplaner. Foto: Cecilia Näslund/Boverket

Plan- och bygglagen PBL Kommunerna ansvarar för planläggning! Lämplighetsbedömning Hänsyn till läge, beskaffenhet och behov. Beakta bl.a. - möjlighet till vattenförsörjning: befintlig & tillkommande användning, - påverkansrisker ändrad markanvändning, - känslighet föroreningsspridning, - klimataspekter, - långsiktigt god hushållning med mark, vatten, mm. Avvägning mellan intressen Foto: Franz Feldmanis Bestämmelser direkt kopplade till vattenförsörjning: Dimensionera för - förväntade torrförhållanden - reservlösning vid förorening 2 kap. 2, 3, 5, 6, 9 3 kap. 5 9 kap. 8 Svårt!

Sötvattenanvändning idag 1500 Volym (100 000 m3/år) 1000 500 0 Enskild Allmän Kommunal (kommunal) Sverige, 2015. Ursprung Ytvatten 80 % Grundvatten 13 % Ofördelat 7 % (SCB s statistik och VA-branschens databas VASS)

Framtida vattentillgång Ytvattentillgång Grundvattentillgång Förändring (%) minskning upp till drygt 40 %. Medeltillrinning sommar, Lyckebyån. (SMHI 2015) Ytvattentillgång sommar (2069-2098). Årlig grundvattenbildning (2071-2100) - minskning upp till 15 20 %. (SGU 2017)

Vattenkvalitet Status vattenskyddsområden 2017 Skyddsmöjligheter - Vattenskyddsområde - Miljökvalitetsnormer - Riksintresse: Områden för anläggningar för dricksvattenförsörjning 51 % (787 st) 32 % (497 st) 17 % (268 st) Saknar vattenskyddsområde. Vattenskyddsområde enligt miljöbalken. Äldre vattenskyddsområde. - Regionala vattenförsörjningsplaner (Vattenmyndigheterna 2018) Redan idag stora påverkansrisker. Kommunenkät 2018. grundvattenförekomst Från: VISS

Översiktsplan Huvudsakliga verktyget styra undan olämplig användning. Behövs Redovisning av dricksvattenresurser med hänsynsområde. Tydliga ställningstaganden: markanvändning, hänsynsbehov. Urval översiktsplaner - redovisar dricksvattenresurser, - oftast otydliga ställningstaganden om användning och hänsynsbehov. Involvera ansvariga - informationssäkerhet - vattenförsörjning Tidigt skede

Översiktsplan Uppnått 2018 Många dricksvattenresurser saknar juridiskt skydd. 35 rev! 51 % (787 st) 32 % (497 st) 17 % (268 st) 16 nya! Svåra intresseavvägningar! Framtida dricksvattenförsörjning; osäkerhet... Alternativ - andra vattenresurser, samarbeten? - ökad magasinering? - ny reningsteknik? Starka motstående exploateringsintressen. Kumulativa effekter Foto: Mikael Svensson/Scandinav

Detaljplan Risker föroreningsspridning dagvatten Dialog: stor tilltro till hantering med planbestämmelser. PBL ger begränsade möjligheter. Ex: - utformning vägnät - utrymme för reningsanläggningar - förbud mot infiltrationsanläggning Utformning, funktion dagvattenlösningar: PBL. miljöbalken, vattentjänstlagen. Lagstiftning dagvatten - splittrad - ibland svårtolkad

Sammantagen bedömning 51 % (787 st) 32 % (497 st) 17 % (268 st) Vattenskydd Vägledning och planeringsunderlag grundvattenförekomst Påverkansrisker Nuvarande förutsättningar troligt fortsatt exploatering av känsliga områden vid konkurrens om plats. Saknas helhetsbild för landet: vattenresurser, vattenbehov, riskbild och exploateringstryck.

Klimatförändringar - nya förutsättningar! Från: VISS - Periodvis konkurrens/ vattenbrist - Förändrat vattenbehov - Utvecklingspotential Som helhet i Sverige: god vattentillgång. Stora geografiska variationer samordningsmöjligheter. Från: VISS Behov: utveckla systemet för vattenförsörjning. Sydvatten fler storskaliga lösningar?

Nationell plan och strategi vattenförsörjning Plan Skapa förutsättningar för önskad utveckling. Proaktiv planering stabilitet - utpekade dricksvattenresurser, - vattentillgång för utveckling av näringar, - utbyggnad infrastruktur vattenförsörjning. Långsiktig utveckling av näringar nationellt perspektiv. Strategi Effektivisera vattenanvändning: styrmedel. Utvärdera skyddsbehov vattenresurser. Foto: Thomas Adolfsén/Scandinav

Långsiktigt trygg vattenförsörjning Hushållningen med mark- och vattenområden behöver utvecklas! Proaktiv planering samtliga intressen, nationellt perspektiv. Rapport 2018:35 Fysisk planering för en trygg dricksvattenförsörjning behov och möjligheter Huvudförslag 1. Nationell plan och strategi för vattenförsörjning. 2. Tydligare roll för dricksvattenförsörjning vid fysisk planering. 3. Översyn av regleringen kring dagvatten.