Siren-inspirationshelg 26-28 oktober 2001 unga musiker av kvinnligt kön 13-20 år, oavsett musikalisk genre Rapport: Felicia Konrad Deltagare: 21 unga kvinnor i åldrarna 12-20 år, Västernorrland Kostnad för deltagare: 100 kr Musikpedagoger: Anki Hjulström och Anna Kuuse Projektledare; Felicia Konrad och Jörgen Åslund/Musik i Västernorrland Plats: Härnösands Folkhögskola Ett samverkansprojekt mellan Musik i Västernorrland och Härnösands Folkhögskola Med bidrag från Statens Kulturråd; 75 000 kr, Landstinget Västernorrland/kultur; 20 000 kr. Inledning: Jag som skriver är själv kvinna, och jag är övertygad att det behövs särskilda satsningar för kvinnor inom området musik. Det är i ljuset från denna utgångspunkt som jag presenterar min rapport, med intentionen att den ska fungera som dokumentation och inspirationskälla för andra som arbetar med liknande projekt. På avslutningen av helgen framförde 21 tjejer en önskan om att en sådan här helg skulle bli återkommande. I dagsläget finns planer att fortsätta arbetet och i vilken form, eller i vilka former diskuteras just nu på Musik i Västernorrland. Men en fortsättning följer. Vårt syfte med Inspirationshelgen Om vår föresats att försöka förändra den situation som råder i Musik Direkt /Västernorrland (med ca 80 % deltagare av ungt manligt kön och 20 % deltagare av ungt kvinnligt kön) har lyckats, återstår att se i slutet av januari. Att vi sått frön till lust att delta var helt uppenbart. Många av deltagarna var väldigt intresserade, och kanske innebär detta att de i sin tur drar med sig andra tjejer som finns i Västernorrland som inte var med på helgen. Vi får som sagt se. Bakgrund Under hösten 2000 mötte jag Jörgen Åslund/Musik i Västernorrrland/Musik Direkt och Eva Potter, dåvarande länsmusikchef. Eva Potter och Jörgen Åslund var helt överens om att den statiska könsfördelningen vad det gäller deltagandet i Musik Direkt krävde att få förändras. Att det helt enkelt kändes motiverat att genomföra ett projekt för att öka tjejernas deltagande och intresse. Vi kom överens om att dela upp projektet i tre steg, första steget skulle bli en öppen inspirationshelg på hösten 2001 med temat Musik och Kommunikation, och två steg skulle förverkligas inom ramen för Musik Direkt. Vi beslutade att delta i inspirationshelgen inte skulle kosta mer än egen resa och en matavgift på 100 kr /deltagare. Detta för att möjliggöra för alla att delta. Eftersom Jörgen Åslund var upptagen hela våren 2001, med att, organisera deltävlingarna i regionen och riksfinalen i Musik Direkt, fick jag uppgiften att utföra förberedelsearbetet med det inledande projektet. Jörgen Åslund skulle efter riksfinalen ta huvudansvaret, eftersom jag är heltidsstuderande på Kulturverkstan, Göteborg (Projektledning : Kultur och IT), och endast hade möjlighet att arbeta heltid under en schemalagd praktikperiod vår 2001. Under en vecka i september 2001, skrev jag en projektbeskrivning och en bidragsansökan. Jag beställde en elevförteckning över musikelever på olika skolor i länet. Till min glädje fanns det tjejer som spelade bas, elgitarr, trummor, slagverk, saxofon, akustisk gitarr, men sång, piano och flöjt var dominerande. Jag såg ingen kvinnlig elev som studerade komposition i de förteckningar som jag fick. Omständigheter kring arbetsprocessen Ingen av oss kunde förutsäga den turbulens som skulle råda på Musik i Västernorrland under våren 2001, med starka konflikter inför beskedet att regionpolitikerna fattat ett beslut om att flytta hela Härnösandskontoret till Sollefteå. Eller att Jörgen Åslund skulle söka ett annat jobb under våren 2002,
få det andra jobbet och börja i augusti, men hinna ångra sig och gå tillbaka till sitt arbete på Musik i Västernorrland och dessutom bli pappa, och självklart ta ut en del av sin pappaledighet, några veckor innan det magiska datumet för helgen. Inte heller kunde vi förutsäga att Eva Potter skulle bli uppsagd från sitt chefskap innan projektet genomfördes. Eva Potter kläckte själva idén, och det kändes underligt för mig att hon mitt i projektet inte längre var min chef. Hennes engagemang med förflutet inom 70-tals feminismen har gett mycket till projektet och till mig personligen som projektledare. Att både hon och Jörgen hade tydliga önskemål och idéer underlättade mitt arbete betydligt. Naturligtvis rådde inte ideala förhållanden, och detta påverkade till att kraften att förbereda för steg 2 och 3 i projektet inte räckte till. Framtiden får utvisa vad som kommer hända med våra ursprungliga idéer. Mitt projektarbete under april/maj 2001 Det enda som jag inte hann med i den utsträckningen som jag önskade, var att besöka skolor och skapa direkt kontakt med unga tjejer. Jag fick förlita mig till de kontakter jag hann upprätta. Och till de olika möjligheter som erbjöds; tex. att kunna få ut flyers till sammanhang som UKM och Riksfinalen i Musik Direkt. Vi genomförde en presskonferens som resulterade i en stor artikel i Ångermanlänningen och en radiointervju i P4. Musikpedagoger och pedagogik Anci Hjulström; sångerska, skådespelare, pedagog och regissör och Anna Kuuse, sångerska, pedagog och regissör, båda medlemmar i den kända körgruppen Amanda, utformade ramen för arbetet utifrån frågor som: Hur hittar man sitt eget sätt att spela eller sjunga? Hur hittar man sig själv på scen? Hur gör man för att må bra på scen? Hur hittar man sin grej? Hur gör man för att verkligen lyssna? Vad kan man jobba med när man ingår i en grupp? Namnet Siren Fler tjejer till Musik Direkt som vår ansökan hette, kunde skrämma bort tjejer. Att inspirationshelgen skulle vara så öppen som möjligt var en viktig grundtanke. Att Siren har en dubbeltydig betydelse blev avgörande. (Nu när jag läst Nina Björks Sireners Sång tänker jag att det är ett bra namn.) Att vi nu har etablerat namnet Siren i regionen betyder att det kommer att bli lite lättare att presentera en uppföljning. Hemsida, Affisch, Flyer, Annons, Kontakter De två första veckorna ägnades huvudsakligen att åt att utforma hemsidan, affisch och flyer. Bilder tagna i Musik Direkt sammanhang, av fotografen Per Ekedahl på Rikskonserter, valdes till affischbilder. Lena A. Nilsson stod för utförandet och jag stod för allt material och förslag till layout. Rosa och svart var genomgående färger. I samband med detta gjordes också en annons, och ett s.k. kustpaket beställdes till första fredagen i september respektive oktober. Affischen spreds med hjälp av biblioteken, studieförbunden, musikskolorna och skolorna. En särskild kontaktlista upprättades, och med hjälp av e-mail utskick spreds också informationen om helgen och hemsidan. Dessa kontakter var resultat av konkreta möten som jag hade på musikskolor och studieförbund, och med unga kvinnliga musiker, skolelever. Idén om konsert Jag fick under dessa veckor en ökad kunskap om förhållandena för unga kvinnliga musiker i Västernorrland. I Sundsvall, genom Magnus Pejlert som arbetar på TBV bedrivs en verksamhet som verkligen stöttar unga tjejer som spelar rock, pop och hiphop. Många samtal med musikutövande tjejer handlade om behov av förebilder, om möjligheter att få spela ute, och önskan om speciella forum för tjejer som spelar. Jag insåg att en konsert med unga ambitiösa kvinnliga musiker den inledande kvällen på helgen, skulle kunna var en enorm stämningsskapare och ge ökad motivation. Det skulle också kunna verka som en ytterligare utvidgning av kontaktnätet mellan tjejerna.
Val av plats för inspirationshelgen Jörgen Åslund ville att inspirationshelgen skulle ske i Sundsvall, eftersom deltagandet i Musik Direkt varit särkskilt lågt där de senaste åren. Efter ett par veckor klart för mig att detta var tyvärr inte realiserbart. Tillslut framstod Härnösands Folkhögskola som en drömplats för en sådan här helg. Där finns både övernattning, matservering, övningsrum och en aula med fantastisk akustisk. Dessutom erbjöd de oss en möjlighet att göra ett samverkansprojekt Vi fick vara i lokalerna gratis, och de gick in med en del av pedagogarvodet. Vi betalade för mat och övernattning. Budget Jag gjorde en budget som utgick från ett deltagarantal med 40 personer. Efter den erfarenhet jag fick, skulle jag säga; att med de lokaler vi hade, och med två pedagoger och den tidsrymd som vi hade, så skulle ett deltagarantal med 30 personer vara det absolut högsta. Vi fick 21 deltagare. Augusti, September, oktober Tidigt i augusti mailade jag det slutgiltiga upplägget som lades in på hemsidan. De som arbetade på kontoret i Härnösand fördelade ett antal arbetsuppgifter sinsemellan. Jörgen Åslund skötte all kontakt med de som anmält sig, bokning av rum och mat på folkhögskolan, och ansvarade för all teknisk utrustning. Jörgen lyckades få siffran att stiga till 25 deltagare. Att vi förlorade några på vägen, kom oss att reflektera över en viktig sak, som jag glömt. Ingenstans stod det att anmälan var bindande. Ingenstans stod något förklarat om att det vore önskvärt att om förhinder förelåg skulle det meddelas snarast, eftersom att vi bokade rum och mat i förväg och skulle betala för det vi har bokat. Genomförande Klockan 19.00 fredag den 26 oktober, inledning med presentation av alla deltagare, pedagoger och projektledare. Den första timmen var stämningen mycket sökande. Att det är stor skillnad mellan 13 och 19 åringar blev oerhört påtagligt. Hur ska detta gå tänkte jag? Klockan 20.00 klev vi in i aulan som var riggad för rockkonsert och framför oss stod fem rocktjejer som drog igång ett ruskigt råös, fullt av kaxig egensinnig attityd; Stereo Star Boys, från Sundsvall. I somras spelade de på Hultsfred, i våras spelade de förband till The Hives på Pipeline, Sundsvall. På scen rullades sen in två marimbor, Gunilla och Anna, elever från Härnösands estetiska program, som nyligen startat en slagverksduo, spelade till att börja med ett mycket vackert, stämningsfullt minimalistiskt stycke, sedan följde varsitt solostycke, av Bach och Chick Corea, och avslutade med stycke för slagverk. De blev bejublade. Gott! Vi bröt för en fika. Klockan 21.30 stod tjejerna som vann Musik Direkts Riksfinal 2001 på scen; vokalgruppen Leija från Sollefteå. Leija imponerade med sin sång och sitt sceniska utspel, och berättade under konserten om om låtar de sjungit i Musik Direkt. Detta roliga scensnack skapade en väldigt bra situation för det planerade eftersnacket om Musik Direkt efter konserten. Alla deltagare fick möjlighet att ställa frågor till tjejerna i Leija, och till Jörgen Åslund/Musik Direkt. Sängdags! Anci Hjulström och Anna Kuuse gav mig uppskattning för upplägget av helgen. Musik och Kommunikation: Scenisk Närvaro Klockan nio på morgonen var det samling i aulan och Ankis och Annas arbete startade. Jag satt med som observatör under dessa två dagar och deras lugna, metodiska, mjuka och konsekventa sätt att arbeta med gruppen och individerna, skapade en atmosfär som fick alla att respektera varandra och sig själva. Det är svårt att avhålla sig från att bli riktigt lyrisk här. Anci och Anna inledde med en lång, rolig, fysisk och röstlig uppvärmning. Många av tjejerna såg lite frågande ut inför de olika momenten, men efter ett tag släppte den första spändheten och de första leendena tittade fram, som sen följde på med fniss och gapskratt. De gick vidare med olika gruppövningar, och började sen steg för steg att inrikta sig på den sceniska situationen. Tjejerna fick olika små uppgifter att genomföra på golvet. De pratade om ögonkontakten, kroppens riktning i rummet, och vad en dialog med en publik kan innebära. På eftermiddagspasset började de att arbeta individuellt med varje person, men det material som tjejerna hade med sig, sånger, stycken. Utifrån att Anci och Anna hela tiden tog fasta på att ge tjejerna konkreta situationer inför den sceniska situationen (lite som skådespelare arbetar) växte tjejerna och deras sceniska fokus och musicerande blev starkare
och mer levande. De var förtjusta över förändringen och blev mycket engagerade i varandras uttryck. Anki och Anna arbetar hela tiden med dialogen mellan sig själva och gruppen, vilket innebar att alla hela tiden deltog i processen. Öppen spelverkstad Inför öppen spelverkstad förberedde vi lite grand genom att kolla upp vad tjejerna hade lust att göra. Det var ett frivilligt moment, så de som ville vila till kvällspasset, eller göra något annat till dess var fria att göra detta. Men alla hade lust att göra. Ett gäng repade några låtar tillsammans med en sångerska som de aldrig spelat med. Några arbetade med att skriva sångtexter, som skulle ingå i morgondagens arbete med Anci och Anna. Jörgen Åslund hjälpte tjejerna med det tekniska och i vissa fall med lite musikalisk vägledning. Jag arbetade med text med en grupp. Kvällspass på scen Vi bänkade oss framför det allra yngsta gänget som lugnt tittade på oss bakom sina instrument; elgitarr, bas, trummor och keyboard. Deras nyfunna sångerska, betydligt äldre än de, tog ton efter ett kort intro; Imagine/John Lennon strömmade fram. Anci och Anna arbetade med varje grupp i ca en halvtimme, de tog vid där de slutade under eftermiddagen och fyllde på med nya infallsvinklar. För oss andra som var publik blev det en upplevelse av före och efter. Till rockgruppen Ymer som fick en instruktion om att bete sig som häxor på scen, skedde en makalös förändring före och efter. Vilt jubel och Ymer fick spela extranummer! Radio och press Under lördagen dök en ung tjej som arbetar extra som journalist på tidningen Ångermanlänningen upp. Ingela Hofsten, frilansjournalist på radion, arbetade på söndagen med att göra ett inslag för P2, Mitt i Musiken. Ingela lade ner stort och detaljerat arbete på att skapa ett vitalt och levande inslag. Båda dessa nedslag hos oss skapade en liten extra krydda, och faktumet att det var kvinnliga journalister som kom förhöjde. Ingela Hofstens reportage sändes onsdagen den 31 oktober på P2. Söndag: Musik och Kommunikation forts Anna och Anci inledde morgonen med en gruppuppvärmning och delade sedan in tjejerna i olika grupper, med uppgiften att skapa en helhet av det materialet som de hade tillsammans. Anki och Anna gick runt och hjälpte de tjejer som ville under arbetstiden. När det sedan var dags för uppspelet var spänningen stark. Jag jämförde de små trevande steg tjejerna tagit på lördag eftermiddag, med den självklara energi som de hade löst uppgiften på.. Och på eftermiddagen när vi utvärderade både mina skriftliga frågor, och muntligt med Anci och Anna, var det en grupp full av energirika individer som talade om vad de tyckte och tänkte. En markant skillnad på inledning och avslutning. Sammanfattning och reflektion Intensitet, motivation, ärlighet. När det gäller musik som kräver teknik och vilja, kan det te sig som om att det faktiskt är värdefullt att skapa egna sammanhang för tjejer. Som ingång och inspiration till att delta i Musik Direkt var Anci Hjulströms och Anna Kuuses arbete en bra ingång De harmonierade de olika musikaliska nivåerna och de olika musikgenrerna som fanns representerade. Dock var som vanligt när det gäller tjejer sång som dominerade som uttrycksmedel. Men glädjande nog fanns en oboespelare, två rockband, och en pianist. I och med konserten, där tre helt olika musikgenrer representerades; rock, modernt slagverk och vokalgrupp,, skapades ett rikt och varierat intryck. Vad det gäller fortsättning eller uppföljning, en återkommande inspirations helg, och ev. en fortsättningskurs för de som deltagit tidigare, anser jag att det skulle vara mycket bra med kontinuitet. Det skulle kunna skapa en mötesplats som kan utvecklas och få många betydelser. En tanke jag fått efter att jag talat med Petra Widmaier, Studieförbundet Vuxenskolan, Göteborg som anordnar Girlomanina är att det skulle vara vitaliserande för ett projekt som Siren att syssla med nätverkande. Petra Widmaier berättade om det riksomspännande Kontaktnätet som arbetar med sådan här tematik. För Sirens del vore det bra att undersöka de kontaktnät som finns i Sverige, där det finns människor som arbetar med samma typ av projekt, för att få ökad kunskap och för att vara med i ett
större sammanhang. Kanske kan ett moment för deltagarna vara just att få vetskap om dessa kontaktnät och kanske också få information om hur man startar en musikförening. När det gäller en fortsättningskurs skulle tonvikten kunna ligga vid ensemblespel, improvisation och instrumentclinic. Eller ett övergripande arbete med kreativ process i fokus, tex. låtverkstad Till sist vill jag tacka alla er som deltagit, arbetat eller bidragit till att skapa en helg som varit mycket lyckad! Felicia Konrad, projektledare Upplägg: Siren Inspirationshelg 26 oktober-28 oktober 2001 Program Fre 26 oktober 18.30: Inkvartering 19.00: Samling och presentation av helgen, deltagare, projektledare och pedagoger 20.00: Konsert: Stereo Star Boys, Slagverksduo; Gunilla och Anna 21.00: Fika 21.30: Konsert fortsättning: Vokalgruppen Leija 22.00: Eftersnack med Leija och Jörgen Åslund om Musik Direkt 23.00 Läggdags Lör 27 oktober 7.30 väckning 8.00 frukost 9.00-12.00 Musik och Kommunikation,( Scenisk Närvaro) Anci Hjulström och Anna Kuuse 12.00-13.30 Lunch 13.30-16.30 Musik och Kommunikation forts. 17.00 Middag 18.00-20.30 Öppen spelverkstad 21.00-23.00 Musik och Kommunikation, på scen forts. 23.00 Fika 23.30 Läggdags Sön 28 oktober 7.30 väckning 8.00 frukost 9.00-12.00 Musik och Kommunikation forts 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.00 Utvärdering och Avslutning
1. Din ålder: 4: 18 år, 5: 17 år, 4:16 år, 1: 15 år, 2:13 år, 2:12 år 2. Hur fick du information om helgen? (genom affisch, flyers, kompis?) 6 nämnde affischen, övergripande svar är kompis, spelkompis, genom Bobo som arbetar på Musik i Västernorrland, genom mail från Jörgen, Musik Direkt, 1 person nämner sin mamma, och 1 fick ett skriftligt utskick från Musik i Västernorrland och två nämner Felicia, projektledare, som tagit kontakt med dom. 3. Vad fick dig att vilja komma? Dominerande svar är här att de ville lära sig mer, utvecklas, förnyas och att det verkat spännande. Två anger Anci och Anna som huvudorsak. Många nämner möjligheten att få träffa och jobba med andra tjejer som musicerar. Någon har blivit peppad av sin sångpedagog att delta. 1 person anger som orsak att lärare och Bobo har tipsat. Flera nämner att möjligheten att få sjunga har varit avgörande. Och tre anger att de har sett det som en möjlighet att utvecklas i och med sitt band. 1 person nämner att avgiften nästan har varit gratis som ett stort plus. 4. Vad tyckte du om hemsidan? Var det lätt eller svårt att hitta informationen? 10 tyckte att hemsidan var bra, lätt att hitta i. Två tyckte att den var svår. 6 hade inte kollat hemsidan. 5. Vad tycker du om platsen, (Härnösands Folkhögskola) för en sådan här helg? Alla har svarat att de är nöjda med platsen. 9 har svarat med superlativ som perfekt, kanonställe, super och bra! 6. Tycker du att det är bra att göra speciella tjejsatsningar när det gäller musik? Varför? 17 svarar att de tycker att det behövs särskilda satsningar för tjejer, på frågan varför varierar svaret med olika anledningar som: tjejer måste få en chans, det finns så många killband, det behövs fler tjejer, tjejer behöver få mera plats i kulturen, push, killar kan ta över, killar kan vara ett störmoment för tjejer, tjejer behöver satsning för att våga ta för sig, eftersom att det finns dåliga kontaktnät för tjejer, annars kommer alltid killarna före, tjejer behöver komma fram lite mer, visa framfötterna. 1 person har svarat att det i detta fallet med denna helg lika gärna kunde ha varit killar med. Men att det kan vara bra med uppdelade tjej- och killaktiviteter. 7. Hur har helgen varit för dig? Vad har du gillat bäst, och vad har du tyckt varit dåligt? 17 svarar att helgen varit bra. Många svarar med superlativ. Det finns en stor variation med vad de gillat bäst. Den enda kritik som jag uppfattat är att två som spelar instrument inte upplever att de fått lika mycket hjälp som de som sjunger har fått. Varav den ena personen anger att hon haft det sådär p.g.a. det, men att hon haft skoj! Många anger att de inte har några som helst anmärkningar. Så allt från; stor upplevelse, fruktansvärt berörande, jättekul, roligast med rep, tråkigast med drama(ibland) jätteintressant och givande, mycket inspiration från andra musicerande tjejer, få upp ögonen för nya saker och metoder, få göra övningar där man verkligen kan spela ut, att få träffa, se och lyssna på alla underbara människor, underbar stämning, fått bort lite av min scenskräck, allt var kul, roligast att göra arbetet på slutet tillsammans med andra, hur vi som band utvecklades på scen, nya intryck och kunskaper, när man tillsammans spelat och sedan bedömt vad man kan göra bättre- sämst var att man var tvungen att sjunga på vissa övningar- jag hatar att sjunga, jättekul att spela, kanske inte roligt hela tiden men väldigt nyttigt.
8. Har du lärt dig något? I så fall vad? Alla svar innehåller att de har lärt sig mer om att vara på scen. Vikten av ögonkontakt, riktning och fokus, att allt på scen syns och märks. Några svarar att deras band hittat sin egentliga stil och vad de ska tänka på när de står inför en publik. 1 person svarar att hon har öppnat sig själv mer och fått mod att samarbeta. Några skriver att de lärt sig att man kan associera låten man sjunger med något så att den får mer liv, och att använda sina känslor mer. 1 person svarar att hon lärt sig mer om att spela i sitt band. 9. Om du fick bestämma temat på en sådan här inspirationshelg, vad skulle det bli? Och hur skulle man jobba? Flera har svarat att de inte vet. 2 personer vet inte om de tycker att det går att göra bättre och tycker att man ska jobba så här, men vi har också fått många väldigt individuella svar som kan vara bra att ta fasta på inför framtiden. Tre personer vill arbeta med sång, dans och teater.1 person vill arbeta mer med sångteknik. 1 person vill arbeta med att lära sig att binda hop låtar med mellansnack. Spela mer tillsammans och experimentera mer, och kanske hitta fortsättningar efter kursen, vill 1 person. 1 person vill ha en helg med skriv din egen musik. 1 person vill arbeta mer med hur hon skulle kunna vara på scen. 2 personer vill arbeta såsom vi arbetade, men också mer individuellt och med saker man behöver jobba på. 1 person vill koncentrera sig på problem. 10. Blev du inspirerad av konserten? Fick du lust att själv stå på scen och spela? 14 svar JA!, 2 uppträdde själva, 1 missade konserten, 1 svarade nej. 11. Tycker du att det är viktigt att tjejer / kvinnor som sysslar med musik upprättar egna nätverk och kontaktnät? 16 svar ja, 1 svarar att det inte borde behövas det ska lika mycket kontakt med båda könen, 1 svarar att det ska vara både killar och tjejer med i sådana nätverk. 12. Hur har du eller din grupp med speltillfällen? Är det lätt att få spelningar, eller svårt? 6 har aldrig haft en spelning, eller försökt att få en spelning. Av de andra tolv anger; 1 : svårt, jag är ensam solist utan komp, 1: periodvis svårt, men ibland bra, 1: om spelar gratis är det lätt annars knivigt, 1: svårt att få de riktigt bra spelningarna, 1: ganska lätt om man själv visar intresse 1: lätt, min pappa är musiklärare och han känner väldigt många, 1: går i perioder, om man visar intresse själv och söker spelningar är det inte omöjligt 1: det är mittemellan, våran sånglärare brukar tipsa oss 1: jobb ger jobb, bara man kommer igång så är det inte jättesvårt, men det är inte direkt en inkomstkälla. 1: njae, inte så svårt. 1: det är ganska lätt, folk ringer lite nu och frågar efter oss.