Arbets- och miljömedicin Lund Arbets- och miljömedicin i Lund är en solidariskt finansierad verksamhet inom hälsooch sjukvården i Region Skåne och landstingen i Blekinge, Kronoberg samt södra delen av Halland. Kliniken utreder arbetsmiljö- och miljörelaterad ohälsa och ger kunskapsstöd till allmänheten, företagshälsovården och andra aktörer inom hälso- och sjukvården samt till det omgivande samhället. I uppdraget ingår också att skapa ny kunskap i samverkan med forskningen vid Avdelningen för Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet. Pressinformation - arbetsmaterial PFAS uppmätt i blodprover hos barnen i Kallinge 2014-03-25. Arbets- och miljömedicin i Lund har analyserat blodprover hos barn i Kallinge och jämfört med en grupp barn i Ronneby. Analyserna visar på ämnet PFAS i blodet, dock i lägre koncentrationer än väntat. Det fanns tydliga skillnader mellan de två grupperna. Alla barnen från Ronneby hade väldigt låga halter av dessa ämnen i blodet. Halterna var helt jämförbara med vad man i andra undersökningar har funnit bland barn och unga vuxna i Sverige. Barnen i Kallinge hade som väntat högre halter av dessa ämnen i blodet. Dessa ämnen orsakar inte några akuta förgiftningstillstånd. Vi anser inte heller att det finns anledning att misstänka att barnen i framtiden ska få några sjukdomar, som är orsakade av PFAS, säger Bodil Persson, överläkare vid Arbets- och miljömedicin i Lund. Med tanke på halterna av PFAS i grund- och renvattnet i Kallinge som uppmätts tidigare är halterna i blodet lägre än väntat, säger Anders Glynn från Livsmedelsverket. Vattnet i Kallinge innehåller inte längre förhöjda halter av PFAS. Sedan 16 december 2013 är vattenverket i Brantafors avstängd och vattenförsörjningen i Kallinge säkras via vattenverket Kärragården. Befolkningens blodhalter kommer nu långsamt att sjunka. Bakgrund Med anledning av att man upptäckt att dricksvattnet i Kallinge har innehållit förhöjda halter av perfluorerade alkylsyror (PFAS) har Arbets- och miljömedicin i Lund tagit blodprov på 20 barn i Kallinge för att mäta deras halt av dessa ämnen i blodet. En jämförelsegrupp av 17 jämnåriga från Ronneby undersöktes samtidigt. Utblick Arbets- och miljömedicin i Lund kommer att tillsammans med Landstinget i Blekinge följa upp befolkningens exponering för PFAS, och hur den minskar med tiden. Det är däremot inte aktuellt att i nuläget göra några hälsoundersökningar, eftersom vi inte förväntar oss att kunna finna några märkbara hälsoeffekter.
2 Information om undersökningen: Vid frågor till Livsmedelsverket: Bodil Persson, överläkare, docent Anders Glynn, senior risk-nyttovärderare Arbets- och miljömedicin Region Skåne Livsmedelsverket 046-17 31 85, bodil.s.persson@skane.se 018 17 56 34 Bo Jönsson, professor Arbets- och miljömedicin Region Skåne 046 17 31 86, bo.jonsson@skane.se Fakta om PFAS FÖREKOMST Perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en grupp organiska syror som inte är naturligt förekommande. PFAS används ofta som ytskydd på grund av sin förmåga att stöta bort vatten, fett och smuts. De kan finnas i friluftskläder, skor, möbelstyger och dukar, i non-stick behandlade köksredskap och i snabbmatförpackningar. PFAA har också funnits i brandsläckningsskum. Den stora användningen av PFAS har inneburit att dessa ämnen nu finns vitt sprida i naturen, och kan påvisas i luft, vatten, djur och människor över hela världen. Ämnena är mycket svårnedbrytbara. Användningen av PFOS, en speciell typ av PFAS, är starkt begränsad i EU sedan 2008. Utfasningen av PFOS har resulterat i att nivåerna i människor har börjat sjunka. Men samtidigt ser man att nivåerna av andra typer av PFAS istället verkar öka. EFFEKTER Någon samlad utvärdering av dessa ämnens effekter på människa har inte gjorts ännu. Därför bygger mycket av kunskapen om PFASs effekter på djurförsök. PFOS är den PFAS som påverkar försöksdjur mest. De effekter som visat sig mest känsliga är nivåförändringar av sköldkörtelhormoner och kolesterol. Dessa tidiga förändringar ligger inom ramen för den variation som man normalt ser i djur och människor. De lägsta blodnivåer som kopplats till dessa förändringar ligger runt 20 000 ng/ml. Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har använt resultat från djurförsöken för att beräkna det dagliga intaget från mat och dricksvatten, som man inte bör överskida för att undvika sådana effekter. Denna nivå kallas tolerabelt dagligt intag (TDI). Denna nivå är satt ca 200 gånger under de lägsta nivåerna i försöksdjur som gett mätbara effekter. Den stora säkerhetsmarginalen har använts för att ge ett så bra skydd mot negativa hälsoeffekter som möjligt. I internationella studier av stora grupper har olika effekter av PFAS rapporterats på gruppnivå. Det har oftast varit förändringar av halter av olika ämnen i blodet, såsom kolesterol eller urinsyra. Dessa förändringar har inte kunnat kopplas till att personerna blivit sjuka. Även PFASs effekter på fortplantning såsom födelsevikt, spermiekvalitet etc. har undersökts utan entydiga fynd. Cancereffekterna ska utvärderas av WHO:s cancerforskningsinstitut (IARC) i juni i år.
3 Halt av PFOS (ng/ml serum) i olika grupper 1000 800 600 400 200 0 Max 10 000 000 Högsta Lägsta Medel
4 Halt av PFOA (ng/ml serum) i olika grupper Max 92 000 Medel 4600 Max 1280 1280
Halt av PHxS (ng/ml serum) i olika grupper 5