Hur hanterar lärare kontroversiella samhällsfrågor i SO-undervisningen på högstadiet? TORBJÖRN LINDMARK

Relevanta dokument
Koppling till gymnasieskolans styrdokument

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Alla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle?

Religionskunskap. Ämnets syfte

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

Bilaga 7: OH-underlag

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011, och reviderad för antagna fr. o. m 2015

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärares undervisning i SO på svenskt mellanstadium ämnet samhällskunskap

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Hela verksamheten genomsyras av vår gemensamma värdegrund samt den Årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling.

Vilka regler finns på internet?

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Dilemman och utmaningar. Emma Arneback & Jan Jämte Örebro universitet

Beslut för förskoleklass och grundskola

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Vilka regler finns på internet?

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Individer och gemenskaper

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Vitsippans och Uteförskolan Kojans förskolor 2018

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Backstugans förskola

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

LPP World's Children's Prize.

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Sofiaskolan

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Kronan

VFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Plan för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kristianstads kommun Dnr :6995 Rektor Annika Persson

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program

Övergripande planering Reviderad:

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

Transkript:

Hur hanterar lärare kontroversiella samhällsfrågor i SO-undervisningen på högstadiet? TORBJÖRN LINDMARK

Forskningsgruppen (Vid Umeå universitet) Lars Larsson Universitetslektor vid Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) Niclas Lindström Universitetslektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier Anna Larsson Forskningsledare och Professor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier Henrik Åström Elmersjö Forskare vid Institutionen för idéoch samhällsstudier Torbjörn Lindmark Universitetslektor vid Pedagogiska institutionen

Forskningsprojektet Består av flera olika empiriinsamlingar A) Läroplansstudie (grundskolans kursplaner; Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94 samt Lgr 2011 gällande samhällskunskap, historia, religion och geografi studeras med utgångspunkt i kontroversiella samhällsfrågor) B) Enkätstudie C) Fallstudier ( intervjuer av lärare och elever samt observationer av undervisning, där vi följer ett moment/arbetsområde)

Enkätstudien I denna undersökning studeras hur lärare hanterar kontroversiella samhällsfrågor i SO-undervisningen på högstadiet. Med kontroversiella samhällsfrågor i denna studie menas; Frågor som är omstridda och svårhanterliga i samhället Det finns olika uppfattningar (bland politiker, forskare och allmänhet) om problemets art, orsaker och tänkbara lösningar Frågorna kan vara känslomässigt laddade för människor till exempel elever i klassrummet.

Ämnesidentitet bland SO lärare (83 lärare besvarade enkäten) 40 2. Min läraridentitet ligger främst i ämnet: Antal 35 30 25 20 15 10 5 0 Geografi (1) Historia (2) Religionskunskap (3) Samhällskunskap (4) Annat (5) Inget svar Inte visad

Kontroversiella frågor-några nedslag Vilka kontroversiella frågor lyfter lärarna fram i SOundervisningen? Vilka förhållningssätt har lärarna till de dessa frågor i undervisningen? Vilka undervisningsstrategier använder lärarna i dessa frågor? Vilken funktion kan dessa frågor bidra med i undervisningen? Möjligheter och utmaningar med dessa frågor i undervisningen

Kontroversiella frågor i SO undervisning (exempel på frågor som lyfts fram) Migrationsfrågor Flyktingfrågor Klimatförändringar Nationalism Nazism Rasism Jämställdhet Sexualitet Israel-Palestina Fattiga och rika Sammantaget är det väldigt många olika frågor som lärarna menar är kontroversiella!

Exempel: Samhällskunskap

Exempel: Historia

Kontroversiella frågor i SO undervisning (exempel på områden som lärarna helst undviker att ta upp) - Det skulle vara vissa religiösa vinklar om jag vet att det finns elever som berörs av detta personligen. - Nej, faktiskt inte. Men jag kan välja bort visst material som kan/skulle kunna skapa obehag eller ångest. - Migrationsfrågor och religionsfrågor kan vara lite svåra att ta upp Det vanligaste svaret är ändå att lärarna inte undviker att ta upp kontroversiella frågor

Förhållningssätt till kontroversiella frågor 70% Hur förhåller du dig till kontroversiella samhällsfrågor i din undervisning? 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% De är inte aktuella i min undervisning Undviker dem helst Väljer ut ett fåtal som behandlas De genomsyrar mycket av min undervisning Inget svar Geografi Historia Samhällskunskap Religionskunskap

Undervisningsstrategier för undervisning om kontroversiella frågor Robert Stradling lyfter fram olika strategier som gör det lättare för lärare att undervisa om kontroversiella frågor - Neutral ordförande - undviker personliga åsikter, är enbart debattledare - Balans - presenterar olika aspekter/åsikter i en fråga så övertygande som möjligt utan att avslöja sin egen uppfattning - Djävulens advokat - tar medvetet ställning mot elevernas åsikter - Uttalat engagemang - avslöjar sina egna åsikter i diskussionen - Allierad - ställer sig på en elevs eller några elevers sida för att ge marginaliserade en röst - Officiell linje - stödjer aktivt samma synsätt som skolans styrdokument uppvisar

Undervisningsstrategier för undervisning om kontroversiella frågor 40 Neutral ordförande 35 30 25 20 15 10 5 0 Inte alls likt (1) Delvis likt (2) Likt (3) Mycket likt (4) Inget svar Inte visad

Undervisningsstrategier för undervisning om kontroversiella frågor 40 Balans 35 30 25 20 15 10 5 0 Inte alls likt (1) Delvis likt (2) Likt (3) Mycket likt (4) Inget svar Inte visad

Undervisningsstrategier för undervisning om kontroversiella frågor 35 Djävulens advokat 30 25 20 15 10 5 0 Inte alls likt (1) Delvis likt (2) Likt (3) Mycket likt (4) Inget svar Inte visad

Undervisningsstrategier för undervisning om kontroversiella frågor 35 Uttalat engagemang 30 25 20 15 10 5 0 Inte alls likt (1) Delvis likt (2) Likt (3) Mycket likt (4) Inget svar Inte visad

Undervisningsstrategier för undervisning om kontroversiella frågor 40 Allierad 35 30 25 20 15 10 5 0 Inte alls likt (1) Delvis likt (2) Likt (3) Mycket likt (4) Inget svar Inte visad

Undervisningsstrategier för undervisning om kontroversiella frågor 35 Officiell linje 30 25 20 15 10 5 0 Inte alls likt (1) Delvis likt (2) Likt (3) Mycket likt (4) Inget svar Inte visad

Kontroversiella samhällsfrågors funktion, undervisningen bidrar till: Som analytiskt verktyg i projektet kring kontroversiella frågor kommer vi att använda oss av Gert Biesta och Jonas Aspelins teorier # Kvalifikation - att eleven utvecklar kunskaper och färdigheter som behövs i samhället # Socialisation - att eleven kan förstå och ta till sig samhällets rådande normer och institutioner # Subjektifiering - att eleven utvecklar förmåga att förhålla sig kritiskt till samhällets rådande normer och institutioner och kan skapa förändring # Existentialisering - att förstå samhällsfrågor och tillsammans med andra skapa mening

Kontroversiella samhällsfrågors funktion, undervisningen bidrar till: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 Kvalifikation 0 Instämmer inte alls (1) Instämmer delvis (2) Instämmer i hög grad (3) Instämmer helt (4) Inget svar Inte visad

Kontroversiella samhällsfrågors funktion, undervisningen bidrar till: 45 40 35 30 25 20 15 10 5 Socialisation 0 Instämmer inte alls (1) Instämmer delvis (2) Instämmer i hög grad (3) Instämmer helt (4) Inget svar Inte visad

Kontroversiella samhällsfrågors funktion, undervisningen bidrar till: 45 40 35 30 25 20 15 10 5 Subjektifiering 0 Instämmer inte alls (1) Instämmer delvis (2) Instämmer i hög grad (3) Instämmer helt (4) Inget svar Inte visad

Kontroversiella samhällsfrågors funktion, undervisningen bidrar till: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 Existentialisering 0 Instämmer inte alls (1) Instämmer delvis (2) Instämmer i hög grad (3) Instämmer helt (4) Inget svar Inte visad

Möjligheter med undervisning om kontroversiella samhällsfrågor Framförallt att eleverna genom dialog får möjlighet att i relation till varandra utvecklas och förstå fler perspektiv. Få elever att reflektera över viktiga frågor Få möjlighet att utmana elevernas föreställningar om hur saker ÄR och visa dem andra perspektiv, vidga deras vyer. Göra dem till medvetna, empatiska, reflekterande samhällsmedborgare. Utmana normer som kommer hemifrån/umgänget/media. Att fostra samhällsmedborgare i demokratisk anda till att värna de mänskliga rättigheterna. Utveckla förståelse och medmänsklighet samt att ifrågasätta sina värderingar

Utmaningar med undervisningen om kontroversiella samhällsfrågor Att elever kan känna sig kränkta, orättvist behandlade och förminskade i diskussioner om tex trosuppfattning. Konflikten ligger ofta i när åsikterna går emot värdegrunden och de mänskliga rättigheterna vilket jag alltid diskuterar och förklarar innan jag öppnar upp för åsikter och diskussion kring kontroversiella samhällsfrågor. Att hitta balansen där eleverna blir engagerade utan att de blir förbannade och känner att de och deras livsstil är hotad och ifrågasatt. Att skapa ett klassrumsklimat där inte några enskilda elever och deras åsikter tar plats på bekostnad av andra elever och en givande diskussion. Att övertyga redan övertygade med argument är svårt och man har att göra med hela familjers tankemönster. Våga utmana eleverna och de normer som finns i samhället. Att höra att elevernas argument kommer okritiskt från föräldrarna och att argumentera mot dem utan att såra eleverna

Hur hanterar lärare kontroversiella samhällsfrågor i SO-undervisningen på högstadiet? Tack för mig!