Kartläggning av RFID i svensk byggindustri

Användande och möjligheter för radiofrekvensidentifikation Jonas Elmqvist Gustaf Hjertquist Examensarbete Väg- och Vattenbyggnadsprogrammet Lunds Tekniska Högskola, LTH Institutionen för teknisk ekonomi och logistik, 2006

Kartläggning av RFID i svensk byggindustri -Användande och möjligheter för radiofrekvensidentifikation Författare: Jonas Elmqvist och Gustaf Hjertquist Handledare: Fredrik Friblick Joakim Jonsson Examinator: Everth Larsson Institutionen för teknisk ekonomi och logistik Lunds Tekniska Högskola Mediatryck Lund 2006 2

Förord Det här examensarbetet har skrivits för avdelningen Teknisk Logistik vid Lunds Tekniska Högskola i samarbete med Prolog Bygglogistik AB. Det utgör det sista momentet i vår utbildning på Väg- och Vattenbyggnadsprogrammet. Vi skulle vilja tacka våra handledare Joakim Jonsson, Prolog Bygglogistik AB och Fredrik Friblick, Teknisk Logistik, LTH. Vidare vill vi tacka alla de aktörer som har intervjuats: Andreas Johansson, Skanska, Caroline Nord, NCC Komponent, Daniel Hellström, LTH, Flemming Lund Jenssen, Saint-Gobain Isover, Gunnar Westin, Lambertsson, Göran Terning, PEAB, Jan Byfors, NCC, Johan Fors, Optimera, Kenneth Johansson, Safetool, Lars-Erik Sjögren, Knauf Danogips, Per Samuelsson & Martin Persson, Vest-wood, Olle Samuelsson, BEAst, Refik Salievski, Skanska Byggsystem, Urban Wallin, Bygglogistik Göteborg, Åke Eriksson, Arcona. Utan deras hjälp hade detta arbete inte varit möjligt att genomföra. Malmö, oktober 2006 Jonas Elmqvist & Gustaf Hjertquist 3

4

Sammanfattning Titel: Författare: Handledare: Problem: Syfte: Metod: Kartläggning av RFID i svensk byggindustri Jonas Elmqvist Gustaf Hjertquist Fredrik Friblick, Institutionen för teknisk ekonomi och logistik, Lunds tekniska högskola. Joakim Jonsson, Prolog Bygglogistik AB Vad vet aktörer inom byggindustrin om RFID-teknik, används tekniken idag och vilka tankar har aktörer inom byggindustrin gällande ett eventuellt RFID-nyttjande? Finns det möjligheter för RFID i byggindustrins framtida utveckling? Var finner man drivkrafter för RFID och vilka är dessa? Syftet med arbetet är att ge klarhet i hur RFID idag används i svensk byggindustri samt se på vad som talar för respektive emot ett i framtiden ökat användande. Studien syftar även till att ta reda på vad som kan krävas av byggindustrin för att göra ett ökat användande möjligt. Då vi gör en kartläggning av användandet av RFID i den svenska byggbranschen anser vi att det holistiska synsättet måste appliceras. Projektets problemställning var ett paradigm där slutsatsen var öppen. Ansatsen kan därför ses som induktiv där den övergripande modellen kommer att vara kvalitativ. Den forskningsmetod rapporten bygger på och syftar tillbaka till faller enligt vårt synsätt i samklang, med typen av studie vi avser göra, med Grounded Theory, eller grundad teori. Informationsinsamlingen har främst varit genom intervjuer och observationer. Slutsats: I byggbranschen har det länge funnits ett behov att kunna ha bättre kontroll på både material och personal. Det finns i dagsläget inte något utbrett och allmänt använt system för identifiering av dessa. RFID används idag i viss mån inom svensk byggindustri. Vissa skillnader finns mellan olika kategorier i 5

försörjningskedjan men överlag befinner sig branschen enligt innovationscykeln i innovationens dimma. De faktorer som talar för att ett användande av RFID i den svenska byggindustrin ska bli verklighet är att: Tekniken fyller ett behov Tiden är rätt Kunskapsnivån är hög Aktörerna är positiva till tekniken Tidigare studier på alternativa identifikationssystem gjorts De faktorer som talar emot ett användande av RFID i den svenska byggindustrin ska bli verklighet är att: RFID ska ersätta en teknik som inte finns RFID är inte en helhetslösning (för artikelidentifikation) Byggbranschen är konservativ För att RFID skall börja nyttjas i högre omfattning av byggindustrin krävs följande: Förbättra kunskapsåterföring Pilotfall för att tydliggöra fördelar och vardaglig nytta Måste täcka fler funktioner Samarbete över företagsgränserna Alla aktörer måste ta ett större ansvar som drivare Sammanfattningsvis: Byggindustrin är positiv och medveten om RFID men för passiva för att tekniken skall börja nyttjas över företagsgränserna. Utvecklingsviljan är hög i byggindustrin, många utvecklingsprojekt är igång och RFID kommer lite i skymundan. Mycket behöver utvecklas i byggindustrin innan en implementering av RFID över företagsgränserna är möjlig. Det kommer fortfarande att dröja innan RFIDs fulla potential slår igenom i byggbranschen då andra projekt prioriteras. Byggarbetsplats-, person- och verktygskontroll ligger närmst i tiden. 6

Abstract Title: Authors: Supervisor: Problem: Purpose: Method: A survey of the implementation of RFID within the Swedish construction industry Jonas Elmqvist Gustaf Hjertquist Fredrik Friblick, Department of Industrial Management and Logistics, Lund Institute of Technology. Joakim Jonsson, Prolog Bygglogistik AB What does players in the Swedish construction industry know about the underlying technology of RFID, is the technology used today and what thoughts do they have considering a potential usage of the technology. Are there opportunities for RFID in the construction industries future development? Where does one find driving forces for RFID and which ones are these? The purpose with this report is to shed light on how RFID is used in the Swedish construction industry today and what factors that speaks for respectively against an increase in RFID-use. This report also aims to map the different action that needs to be taken by the Swedish construction industry to enable an increase in the usage of RFID. Because this is a mapping of the RFID-use in Swedish construction industry we decided that we must approach this subject with a holistic point of view. The paradigm of this problem was that the conclusion was open and constantly altered as the work proceeded. The approach can therefore be seen as inductive where the overlying model will be qualitative. The research method this report is based upon and also according to us the most appropriate one is the grounded theory. The gathering of the information for this report has mainly been done through interviews and observations. Conclusion: Means for better control of both materials and personnel has long been sought after by the construction industry and today there are no such systems which are widely 7

spread and could be considered as a generally applicable system for identification. RFID are, at present time, used in some areas of the construction industries supply chain. There are some differences between the different actors but accordingly to the innovation cycle the construction industry as a whole still remains in the fog of innovations Factors that are in favour of the use of RFID in the Swedish construction industry are as follows: The technology fills a need The time is right The level of knowledge is high Players are positive to the technology Studies of alternate means for identifications has been made Factors that are not in favour of the use of RFID in the Swedish construction industry are as follows: RFID are supposed to replace a technology that does not really exist RFID can not be seen as an overall solution(for article identification) The construction industry is known to be a conservative industry If RFID are to be used in a higher extent in the Swedish construction industry following improvements needs to be done: Improve and convey the knowledge between organisations better Pilot cases to exemplify the avail and daily benefits Must cover more areas of use Cooperation between companies All companies must take a greater responsibility and act as drivers 8

1. INLEDNING...13 1.1 BAKGRUND...13 1.2 PROBLEMFORMULERING...14 1.3 SYFTE OCH MÅLSÄTTNING...14 1.4 AVGRÄNSNINGAR...15 1.5 MÅLGRUPP...15 1.6 BEGREPP...15 1.7 PROLOG BYGGLOGISTIK AB...18 1.8 DANSKT TEKNOLOGISKT INSTITUT...18 2. METOD...19 2.1 VETENSKAPSTEORI...19 2.2 FORSKNINGSMETODER OCH VETENSKAPSTEORETISKA TRADITIONER...21 2.3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT FÖR FRAMSTÄLLNING AV PROJEKTET...23 2.4 INTERVJUTEKNIK...25 3. RFID...27 3.1 HISTORIA...27 3.2 TEKNIKEN BAKOM RFID...29 3.2.1 RFID-systemet...30 3.2.2 RFID-taggen...30 3.3 SÄKERHET...32 3.4 HUR ANVÄNDS RFID IDAG...33 3.5 INNOVATIONSCYKELN FÖR NYA TEKNOLOGIER...35 4 TEORI RELATERAD TILL BYGGINDUSTRIN..37 4.1 FÖRSÖRJNINGSKEDJAN...37 4.1.1 Försörjningskedjans aktörer...38 4.1.2 Informationsflöden...39 4.1.3 Supply Chain Management...41 4.2 INFORMATIONSTEKNIK...43 4.2.1 Affärssystem och Advance Planning and Scheduling...43 4.2.2 Kommunikationssystem...44 4.3 LEAN MANAGEMENT...45 4.4 ID06...46 5 EMPIRI...47 5.1 MATERIALTILLVERKARE...47 5.1.1 Intervjuade aktörer...47 5.1.2 Aktörernas synsätt och användande av RFID...47 5.1.3 Drivkrafter...48 5.1.4 Integritet...49 5.1.5 Utveckling...49 5.2 MATERIALLEVERANTÖRER OCH GROSSISTER...51 5.2.1 Intervjuade aktörer...51 5.2.2 Aktörernas synsätt och användande av RFID...52 5.2.3 Drivkrafter...53 5.2.4 Integritet...53 9

5.2.5 Utveckling...55 5.3 BYGGENTREPRENÖRER...57 5.3.1 Intervjuade aktörer...57 5.3.2 Aktörernas synsätt och användande av RFID...58 5.3.3 Drivkrafter...59 5.3.4 Integritet...60 5.3.5 Utveckling...61 5.4 INDUSTRIALISERADE BYGGENTREPRENÖRER...64 5.4.1 Intervjuade aktörer...64 5.4.2 Aktörernas synsätt och användande av RFID...64 5.4.3 Drivkrafter...65 5.4.4 Integritet...65 5.4.5 Utveckling...65 5.5 INTRESSEORGANISATIONER...66 5.5.1 Intervjuade aktörer...66 5.5.2 Aktörernas synsätt och användande av RFID...66 5.5.3 Drivkrafter...66 5.5.4 Integritet...66 5.5.5 Utveckling...67 5.6 KVANTITATIVA RESULTAT...68 6 ANALYS...71 6.1 VAD VET AKTÖRER INOM BYGGINDUSTRIN OM RFID-TEKNIK?...71 6.1.1 Materialtillverkare...71 6.1.2 Materialleverantörer och grossister...71 6.1.3 Byggentreprenörer...72 6.1.4 Industrialiserade byggentreprenörer...73 6.1.5 Intresseorganisationer...73 6.2 ANVÄNDS RFID INOM BYGGINDUSTRIN IDAG?...73 6.3 HUR SER AKTÖRER INOM BYGGINDUSTRIN PÅ RFID-NYTTJANDE?...74 6.3.1 Materialtillverkare...74 6.3.2 Materialleverantörer och grossister...75 6.3.3 Byggentreprenörer...75 6.3.4 Industrialiserade byggentreprenörer...76 6.3.5 Intresseorganisationer...76 6.4 INTEGRITET...77 6.5 VAR FINNER MAN DRIVKRAFTER FÖR RFID OCH VILKA ÄR DESSA?...78 6.6 MÖJLIGHETER FÖR RFID I BYGGINDUSTRINS FRAMTIDA UTVECKLING?...80 6.6.1 Materialtillverkare...80 6.6.2 Materialleverantörer och grossister...81 6.6.3 Byggentreprenörer...81 6.6.4 Industrialiserade byggentreprenörer...81 6.6.5 Intresseorganisationer...82 6.7 KVANTITATIVA RESULTAT...82 7. SLUTSATS...83 7.1 ANVÄNDANDE...83 7.2 FÖR OCH EMOT RFID...83 7.3 ÅTGÄRDER...84 7.4 SUMMERING...85 8. KÄLLFÖRTECKNING...87 Litteratur...87 10

Rapporter...87 Artiklar...87 Intervjuer...89 Muntliga källor...89 Internet...89 BILAGOR...91 BILAGA 1, FRÅGEFORMULÄR DTI...91 BILAGA 2, KOMPLETTERANDE INTERVJUFRÅGOR...96 11

12

1. Inledning I detta kapitel behandlas kort bakgrunden till RFID samt problemformulering och syfte som tillsammans utmynnar i en stabil plattform vilken legat till grund för rapporten. Kapitlet innefattar även målgrupp, avgränsningar och förklaringar till ord och beteckningar som används i rapporten. 1.1 Bakgrund Förmågan att identifiera har genom historien alltid varit ett behov och en nödvändighet för mänskligheten 1. När Karl XI slogs mot danskarna utanför Lund i december 1676 identifierades de egna trupperna genom en kvist fäst i hatten 2, varje enskild bil kan idag identifieras med en specifik VIN-kod (vehicle identification number) 3 och varor världen över förses med streckkoder för möjlighet till automatisk identifikation. RFID, Radio Frequency IDentification är det senaste inom identifikationsområdet. Tekniken erbjuder möjligheter att lagra större mängder information och ger större avläsningsmöjligheter än andra identifikationssystem. Istället för optisk avläsning, som används vid avläsning av streckkoder, använder RFID radiovågor för att transportera information. De möjligheter till spårning och identifiering av artiklar och personer som RFID erbjuder ger möjlighet att nyttja tekniken inom en rad områden. Detta har gjort tekniken uppmärksammad och den används idag i många branscher och sammanhang. Det uppmärksammas i medier om hur radiotaggar smyger in i våra liv 4 och om hur tekniken används för bagagehantering 5, i lokaltrafik och i skidanläggningar 6. För identifiering av varor och gods används inom den svenska byggindustrin idag mestadels ett visuellt system där leveranser kontrolleras genom att se vad det är kontra vad som står på följesedeln. Försök att införa ett standardiserat streckkodssystem har gjorts. Med utredningen Kolliettikettbygg 2002 försökte en rad ledande aktörer genom intresseorganisationen BEAst få fram ett standardiserat identifikationssystem. Något egentligt genomslag har dock inte kolliettiketten fått och streckkoder används idag fortfarande i mycket liten utsträckning av branschen. Identifiering av personal är även det något där byggindustrin ligger efter många andra branscher. I byggsvängen har det varit lite High Chaparall. Folk 1 Wyld, D. (2005) Right frequency for government sid. 8 2 http://www.mdm.mil.se 3 Wyld, D. (2005) Right frequency for government sid. 8 4 Holm, N. (2006) Sydsvenskan 27/3 5 Fagerström, A. (2006) Sydsvenskan 2/4 6 Heldmark, T. (2006) SvD 10/9 13

kliver bara rakt in på bygget utan hjälm och skyddskläder. De säger att de ska prata med någon de känner eller lämna material. Någon annan snor med sig material. 7 RFID är ett verktyg för effektiv identifikation och det återstår att se om tekniken i någon större omfattning kommer att börja användas av byggbranschen. Ett konservativt tankesätt har länge präglat den svenska byggindustrin och införandet av ny teknik går ofta trögt. Danskt Teknologiskt Institut genomför våren 2006 ett europeiskt kartläggningsprojekt på uppdrag av ERA build och EU. I detta projekt efterfrågas det hur långt kommet RFID-användandet är i Sverige. 1.2 Problemformulering Vad vet aktörer inom svensk byggindustri om RFID-teknik, används tekniken idag och vilka tankar har aktörer inom byggindustrin gällande ett eventuellt RFID-nyttjande? Hur ser möjligheterna ut för RFID i den svenska byggindustrins framtida utveckling? Var finner man drivkrafter för RFID och vilka är dessa? 1.3 Syfte och målsättning Syftet med arbetet är att ge klarhet i hur RFID idag används i svensk byggindustri samt se på vad som talar för respektive emot ett i framtiden ökat användande. Studien syftar även till att ta reda på vad som kan krävas av byggindustrin för att göra ett ökat användande möjligt. 7 www.byggindustrin.com 14

1.4 Avgränsningar RFID är en förhållandevis ny teknik för folk i allmänhet, varför det skrivs mycket visionära artiklar om tekniken. Denna rapport ämnar se till de praktiskt- och realistiskt tillämpbara applikationsområdena och idéerna för användning av RFID-teknologin. Studien kommer att begränsas till att undersöka försörjningskedjan; materialtillverkare materialleverantör/grossist entreprenör/byggarbetsplats, inom den svenska byggnadsindustrin (figur 1) våren 2006. Materialflöde Leverantör Grossist Materialtillverkare Byggnadsentreprenör Informationsflöde Monetärt flöde Figur 1 Försörjningskedjan definierad i rapporten 1.5 Målgrupp Främsta målgruppen för examensarbetet är aktörer i byggindustrin intresserade av effektiviserat material- och personalflöde samt aktörer som är nyfikna på hur ny teknik används och kan användas. Examensarbetet är också avsett för studenter och forskare med intresse för byggindustrin. 1.6 Begrepp I rapporten förekommer en rad begrepp och här redogörs det för hur dessa definieras. Byggindustrin Den del av byggsektorn som är direkt sysselsatt med byggande och anläggande benämns ofta byggindustrin. Till byggindustrins verksamheter räknas uppförande av byggnader och anläggningar men också ombyggnad, reparation och underhåll av byggnader. 8 Byggbranschen I rapporten definieras byggbranschen på samma sätt som byggindustrin. 8 Skärpning gubbar! Om konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen i byggsektorn (2002), Betänkande av byggkommissionen, SOU 2002:115, s201 15

Drivkrafter En drivkraft är en yttre kraft som orsakar rörelse eller mer specifikt en omständighet som främjar ett visst handlande 9. I rapporten kan det röra sig om personer, företag, organisationer etc. som på något sätt försöker förändra eller vars beteende leder till förändring. EAN European Article Numbering. Streckkodssystem utvecklat i Europa för identifiering av dagligvaror. Koden består av 13 siffror representerade av streck vilka möjliggör maskinell avläsning optiskt (figur 2). 10 ICT Information and Communication Technology (Informations- och kommunikationsteknologi). 11 Figur 2. Streckkod av typ EAN Industriellt byggande Helt eller delvis färdigbyggda element, industriellt producerade i fabriker och levererade i moduler, monteras på den slutgiltiga tomten. Byggentreprenören är här en modern monteringsindustri som samordnar ett stort antal leverantörer som medverkar till att färdigställa projekt på en arbetsplats. 12 Konceptet industriellt byggande kan karakteriseras i åtta punkter: 13 1. Planering och kontroll av processer 2. Utvecklade tekniska system 3. Byggelement tillverkade på annan plats 4. Långvariga relationer mellan aktörer 5. Supply chain management integrerat i byggprocessen 6. Kundfokus 7. Användning av informations- och kommunikationsteknologi 8. Systematisk resultatmätning och återbruk av erfarenheter Intresseorganisation Sammanslutning som arbetar för medlemmarnas ekonomiska bästa. Utmärkande för intresseorganisationen är att den utgör en påtryckargrupp och bl.a. genom lobbyverksamhet försöker påverka beslutsfattare att ta en för organisationen och dess medlemmar gynnsam ställning. De är också ofta 9 www.ne.se 10 www.naxter.com 11 www.ne.se 12 Fernström, G et al. (1998) Industriellt byggande växer och tar marknad s. 64 13 Lessing, J. et al. (2005) Industrialised housing: definition and categorization of the concept 16

företrädda i offentliga utredningar. Intresseorganisationen försöker även påverka den allmänna opinionen genom uttalanden och annonser samt utgivning av tidningar och böcker. 14 Just in time, J-I-T Ett synsätt och en produktionsfilosofi som står för att eliminera allt slöseri genom att leverera varor i precis rätt kvantitet och vid precis den tidpunkt då de behövs i produktionen. 15 RFID Radio Frequency IDentification, samlingsbegrepp för flera metoder att identifiera personer eller ting med hjälp av radioteknik. 16 RTLS Real time locating systems. Systemet går ut på att i realtid kunna spåra objekt på ett begränsat område. Radiotaggar appliceras på det objekt som skall spåras och med hjälp av flera avläsningsanordningar, vilka fångar upp taggarnas reflekterade radiovågor, beräknas objektets position genom matrisekvationer (figur 3). 17 Figur 3. RTLS, fyra läsare registrerar en tag 18 14 http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=212745&i_word=intresseor ganisation 15 Mattsson, S. (2004) Logistikens termer och begrepp s. 75 16 www.ne.se 17 www.aimglobal.org 18 www.aeroscout.com 17

1.7 Prolog Bygglogistik AB Prolog grundades 2001, är stationerat i Malmö och har idag 10 anställda. Företaget jobbar för effektiviserat byggande genom de tre ledorden: kunskap, process och resultat. Arbetet bedrivs genom en rad effektiviseringsprojekt, nationella logistikutbildningar samt hjälp till företag i byggbranschen att förbättra lönsamheten genom effektivare verksamhet. Resultat uppnås genom att se till helheter framför enskilda aktiviteter och detta uppnås genom Prologs spetskompetens i förändringsarbete inom byggprocessen. 1.8 Danskt Teknologiskt Institut DTI (Danish Technological Institute) grundades 1906 och har idag cirka 850 anställda. DTI är ett icke vinstdrivande företag som arbetar för både den privata och den offentliga sektorn och erbjuder tjänster som konsultering, tester, certifiering och träning. Fokus för DTIs verksamhet ligger i att ständigt förkorta tiden från det att ny kunskap utvecklas till dess att den blir värdeskapande för deras kunder. 18

2. Metod I detta kapitel kommer vedertagna forskningsmetoder att redovisas. Förutom att förklara rapportens struktur beskriver vi även hur insamlandet av data gått tillväga samt vår egen ståndpunkt till de beskrivna metoderna. För att göra en undersökning eller kartläggning är det viktigt med trovärdighet och därför även viktigt att man följer vissa bestämda metoder och mönster på ett sätt som är väl strukturerat och lätt att följa. Metoden kan ses som ett sätt att underbygga undersökningsresultaten. 2.1 Vetenskapsteori Vetenskapsteori är en teori om andra teorier, ungefär på samma sätt som dessa andra teorier är teorier om delar av verkligheten. 19 Vetenskapsteori kan kort sammanfattas som läran om vetenskap. Alltså hur och vilka olika synsätt det finns att angripa teorier inom vetenskapen. Inom vetenskapsteorin används en rad olika begrepp och föreställningar. Nedan följer korta beskrivningar av några begrepp vilka är av intresse för arbetets fortskridande. Paradigm Ett paradigm, vilket kan översättas till förebildligt mönster eller uppsättning av grundpremisser, 20 kan sägas vara antaganden och grundläggande frågor vilka medför olika ställningstaganden, det är dessa paradigm som styr forskningen. Ett paradigm kan vara både individuellt eller allmänt vedertaget och det är sällan verbaliserat eller uttalat utan visar sig snarare i anförda metoder och kriterier. 21 Holism och atomism Man kan välja att se tillvaron på två olika sätt. Det atomistiska synsättet menar att det går att härleda allt ner till atomnivå och att helheten inte är mer än summan. Det holistiska synsättet menar att helheten är mer än summan och att det är omöjligt att enbart studera mindre enskilda delar för att generalisera helheten. 22 Deduktiva och induktiva principer Dessa är de två grundläggande sätten att skaffa sig nytt vetande (figur 4). Den deduktiva ansatsen innebär bevisandets väg och den induktiva innebär 19 Andersen, H. (1994) Vetenskapsteori och metodlära 20 Andersen, H. (1994) Vetenskapsteori och metodlära s.36 21 Dahlberg K. (1997) Kvalitativa metoder för vårdvetare s.47 22 Andersen, H. (1994) Vetenskapsteori och metodlära s.33 19

upptäckandets väg 23. Utgångspunkten för den deduktiva principen är att man har en fast förståelseram. Man kan säga att en deduktiv slutsats blir följden av de redan förutbestämda förutsättningarna. Den induktiva principen är uppbyggd på att slutsatsen kommer från en serie enskilda upplevelser. Man söker i insamlat material efter generella och teoretiska slutsatser. 24 Det som går att konstatera är följande: En deduktiv slutsats kan alltid betraktas som giltig om den är logisk men den behöver dock inte vara sann. En induktiv slutsats kommer alltid vara mer eller mindre sann. Mycket ovanligt dock att den är 100 % sann. 25 Deduktiva tankesätt förespråkas främst av rationalister medan empirister förespråkar de induktiva. Den extrema rationalisten försummar det vi kan lära oss av våra erfarenheter och den extrema empiristen förringar värdet av teoretiska spekulationer. 26 Empirism Induktiv eller Hypotetiskt deduktiv metod Induktiv metod Atomism Reduktionism Klassisk medicinsk forskning - Positivism Kvalitativa ansatser och metoder - Humanvetenskap Holism Matematisk statistisk grundforskning Filosofi Deduktiv metod Deduktiv metod Rationalism Figur 4 En beskrivning av olika vägar för att ta fram kunskap 27 23 Holme, M. Solvang B. (1997) Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder s.51 24 Wallén, G. (1996) Vetenskapsteori och forskningsmetodik s.47 25 www.infovoice.se/ 26 Gunnarson, R. (2002) Dept of Prim Health Care Göteborg University - Research methodology web site 27 www.infovoice.se 20

Kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder Utgångspunkten för en kvantitativ forskningsansats är att allt kan mätas och ska kunna presenteras numeriskt. För att metoden ska kunna kvalificeras som kvantitativ måste det föreligga en viss rangordning av det insamlade materialet. Metoden ses som en envägskommunikation helt på forskarens villkor. 28 Forskaren ska ha distans till det studerade ämnet och inte vara en del av det, alltså ha ett jag-, det-förhållande till studien. Envägskommunikationen innebär höga krav på insikt i vald frågeställning. I en kvalitativ forskningsansats är strävan förståelse. Man söker en helhet och ett sammanhang av det studerade ämnet genom att se varje informationskälla som ett individuellt subjekt med unika egenskaper. 29 Forskaren skall försöka se ur studiesubjektets perspektiv när insamlade data analyseras. 30 Åsikterna går isär gällande de kvalitativa metodernas giltighet. Somliga menar att de är oprecisa och ovetenskapliga medan andra menar att de är de enda som är giltiga. Sammanfattningsvis kan sägas att de kvalitativa studierna inte har något värde i sig om de inte motiveras väl. 31 Validitet och reliabilitet Med validitet, eller modellens giltighet, menas att modellen är fri från systematiska fel. Ett resultat visar hög validitet om man mäter bara det man avser att mäta och ingenting annat. Det centrala med reliabilitet, modellens pålitlighet, är att man ska kunna upprepa sin studie med samma ingångsparametrar och visa samma resultat. Reliabiliteten påvisar inte studiens tillförlitlighet utan bara dess reproducerbarhet. 32 2.2 Forskningsmetoder och vetenskapsteoretiska traditioner Det finns ett antal olika forskningsmetoder och nedan följer en kort beskrivning av synsätt som är av intresse för rapporten. Positivismen Den positivistiska uppfattningen innebär att forskningen ska stå utanför både moral och etik. Forskarens primära mål är att finna sanningen till varje pris utan påverkan av omvärldens värderingar. Idealet innebär heller inte bara en sådan frihet från yttre påverkan utan även att forskaren själv ställer sig ovanför 28 Andersen, H. (1994) Vetenskapsteori och metodlära 29 Holme, M. Solvang B. (1997) Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder 30 Alvesson, M. Sköldberg, K. (1994) Tolkning och reflektion 31 Andersen, H. (1994) Vetenskapsteori och metodlära 32 ibid. 21

sina egna värdepremisser och etiska åsikter. Den enda kravet forskaren har ligger i det etiska imperativet att finna sanningen. 33 Systemteori Definitionen av ett system är där en grupp av objekt växelverkar och där objekten inte har samma egenskaper som systemet som helhet. Exempel kan vara solsystemet eller ett vädersystem. Föregångaren till systemteorin kan man säga är ekologin där man även måste studera helheten och inte isolera var objekt för sig. Systemteorin uppstod ur ett behov av att följa komplexa och växande system där en rad faktorer växelverkar med varandra. Det grundläggande för systemteorin är att helheten är mer än summan av delarna. 34 Hermeneutik Ordet i sig kan översättas till tolkningskonst eller tolkningslära. Läran härstammar från tolkningsproblem i samband med teologin, även i vissa humanistiska områden, i försök med att tolka äldre texter. Hermeneutik handlar således om tolkning av innebörder i den bredaste bemärkelse. Hermeneutik används ofta inom ämnen som psykologi och juridik där tolkningar är av största vikt. Vid tolkandet växlar man mellan del- och helhetsperspektiv och varje nytt delmoment kan leda till ett nytt sätt att tolka tidigare genomgånget material. Tolkningen framkommer genom en växling mellan tolkningen av den delen man jobbar med och den framväxande helheten. I hermeneutik måste man sätta tolkningen i en kontext, en sådan kan till exempel vara tidsaspekten. 35 Fenomenologi Fenomenologi grundas på empiriska studier av människans upplevelser och föreställningar. Dessa sammanfattas i världsbilder eller tankemönster. Svårigheten ligger i att förmedla sin upplevelse till andra och betydelsen av att bli förstådd betonas. I den positivistiska filosofin är prövningen av kunskapen gentemot yttervärlden grundläggande medan förhållandet för fenomenologin är nästan motsatsen och där upplevelsen är det centrala. Verkligheten är sådan som den omedelbart upplevs. 36 Grounded Theory En av de mest väsentliga punkterna när man pratar om Grounded Theory är att materialet ger teorin och inte tvärtom. Alltså att det inte finns en bakomliggande hypotes utan att teorin som framkommer formas allteftersom forskningen fortskrider och helt utan förhandsuppfattningar. Att vara 33 Holme, M. Solvang, B. (1997) Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder s. 332 34 Wallén, G. (1993) Vetenskapsteori och forskningsmetodik s.28-29 35 Wallén, G. (1993) Vetenskapsteori och forskningsmetodik s.33-35 36 ibid. 22

förutsättningslös är att inta en viss hållning och enligt forskare är detta en mycket ansträngande och aktiv process. 37 2.3 Tillvägagångssätt för framställning av projektet Huvuddelen av det insamlade materialet till denna rapport kommer från intervjuer och observationer. Resterande del material kommer från litteraturstudier. Intervjuerna har skett genom öppna diskussioner i möte med intervjuobjekten där samtalen har varit fria och lediga. Detta sätt valdes för att få fram maximalt med indata. Ett fåtal intervjuer har skett över telefon. Ett frågeformulär har tillhandahållits av DTI och utöver det har ett formulär framtagits av oss för att vidare utveckla och komplettera frågorna ställda för DTI. Dessa bägge presenteras i bilaga 1 och 2. Med de bägge frågeformulären strävade vi mot att få en enhällig och lättöverskådlig struktur i intervjuerna. De två formulären flyter inom vissa områden samman och tillsammans ger de ett fylligt material. Då vi gör en kartläggning av användandet av RFID i den svenska byggindustrin ser vi att det holistiska synsättet måste appliceras. Vårt resultat skall inte bara vara en summa av parametrar utan fakta som passerar genom vår intervjuprocess och granskning skall leda till en helhet med ett resultat högre än summan av parametrarna. Det hade inte varit möjligt i det här fallet att få ett önskvärt resultat med någon annan infallsvinkel. Bild 1. Intervjuerna har skett genom öppna diskussioner i möte med intervjuobjekten där samtalen har varit fria och lediga. Vi började betrakta projektets problemställning med ett paradigm där slutsatsen var öppen. Ansatsen kan därför ses som induktiv, det vill säga att beroende på hur intervjuobjekten svarar kommer slutsatsen att växa fram över 37 Wallén, G. (1993) Vetenskapsteori och forskningsmetodik s.28-29 23