Pulsen KOLL PÅ SÄKERHET BOKNING PÅ WEBBEN SPARAR TID SID 10. Dessutom... Läs Pulsen i intranätet! Ny rådgivning växer fram

Pulsen Personaltidning för oss i Landstinget i Jönköpings län 5.2012 Hälsoplan i mobilen SID 11 BOKNING PÅ WEBBEN SPARAR TID SID 10 Ny rådgivning växer fram SID 5 Samlat grepp kring strategier SID 5 Hemsjukvård blir kommunal SID 9 KOLL PÅ SÄKERHET Laddar för ledarskap ST-läkaren Anna-Maria deltar i ny utbildning SID 24 Dessutom... Läs Pulsen i intranätet! Omfattande satsning i sjukvården SID 12-16 KIRURGI TORBJÖRN EN AV FYRA SEKTIONS- LEDARE SID 17 LOGISTIK MARIA OCH MAGNUS SER ÖVER FLÖDEN i VÅRDEN SID 20

2 PULSEN NR 5 l NOVEMBER 2012 ingång pulsen I INTRANÄTET Senaste nyheten läser du i Pulsen i intranätet! Fördjupningar och bildreportage. NI ÄR BÄST! Det konstaterade Bra Livs förvaltningsdirektör Lars Johansson och uppvaktade Carina Linderfalk på Landsbro vårdcentral med check, diplom och kram. Säker vård ger resultat SOm patient vill man förstås ha en säker vård. Men det är ingen självklarhet. Bakom begreppet Säker vård alla gånger, och dess 16 pusselbitar, ligger ett stort och systematiskt arbete för att ge patienterna den allra bästa vården, med så små risker som möjligt. Varje dag sker en mängd moment i vården som alla syftar till patientsäkerhet. Som enskild medarbetare tänker man kanske inte alltid på den egna insatsen i det stora sammanhanget, och vad den betyder för patienten. På fem sidor i detta nummer berättar Pulsen därför om arbetet med de mörkgröna pusselbitarna. I det här numret får du också möta ett för Landstinget helt nytt yrke logistiker. De två nyanställda logistikerna ska arbeta med vårdens flöden och processer, ett spännande möte mellan effektiva processer och en bra och patientsäker vård. Nu är IT-systemet Cosmic breddinfört i Landstinget. Den 20 november är det dags att diskutera och fira under en heldag på Spira. Pulsen kommer med ett reportage i Pulsen i intranätet. Jag var alltid ensam jour utan sköterska och fick klara mig så gott jag kunde Pelle Malm, krönikan, s. 21 MIKAEL PS. Kom ihåg att läsa Pulsen i intranätet (fliken Landstinget) som innehåller en rad nyheter och reportage utöver det som finns i papperstidningen. Här kan du bland annat läsa om den nyligen genomförda psykiatriveckan på Höglandet. Pulsen PULSEN är en tidning för medarbetare i Landstinget i Jönköpings län. Den kommer fem gånger per år. Citera gärna Pulsen men ange källan. Vi ansvarar inte för insänt material som vi inte beställt. ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationsdirektör Tina Jörhall 036 32 40 40, christina.jorhall@lj.se REDAKTÖR Mikael Bergström, 036 32 40 55, mikael.bergstrom@lj.se GRAFISK FORM OCH LAYOUT Mats Fäldt, 036-32 40 49 ÖVRIGA MEDARBETARE Maija-Liisa Bernes, 036 32 34 58, Kicki Ekbladh, 0381 350 26, Olle Hall, 036 32 40 45, Lisbeth Lejon, 036 32 40 46, Anki Ringsten, 0370 69 70 26, Johan Werner, 036 32 40 67 BESÖKSADRESS Husargatan 4, Jönköping POSTADRESS Box 1024, 551 11 Jönköping PULSEN I INTRANÄTET Landstingsfliken. ADMINISTRATION Inger Bjelke, 036-32 40 44 ADRESSÄNDRING Anmäl adressändring till ditt lönekontor TRYCKERI V-TAB AB UPPLAGA 17 608 ex TRYCKT 19 november 2012, Västerås NÄSTA TIDNING februari 2012 OMSLAGSBILD Undersköterskorna Lise-Lotte Svensson och Susanne Blixth, KAD-coacher på medicinkliniken, Värnamo sjukhus, undersöker en patients urinblåsa. Foto: Johan Werner Tryck i röret. Från provtagningscentralen på Ryhov ska blodproverna i fortsättningen transporteras i ett plaströr med tryckluft. De biomedicinska analytikerna Ingrid Nielsen, Elisabet Öhlén och Shamiran Yalda demonstrerar tillsammans med medicintekniker Jonny Melin det nya slangsystemet. Det gör att de slipper promenera till kemilaboratoriet med alla prover, en finess som också akutmottagningen på Ryhov inför. Läs mer i Pulsen i intranätet. Foto: Mikael Bergström

PULSEN NR 5 l NOVEMBER 2012 3 Naturvård på ryhov. Ryhov är inte bara ett sjukhusområde. Här finns också en rad natur- och kulturvärden. Nu ska dessa bli tillgängliga genom en 3,5 kilometer lång stig som byggs för patienter, anhöriga och allmänheten att njuta av. Läs mer i Pulsen i intranätet TYCK TILL! VAD VILL DU LÄSA OM I PULSEN? MEJLA MIKAEL.BERGSTROM@LJ.SE etik Arbete i gränsland Anna Lilja, ordförande för Visions pensionärssektion med 270 tidigare landstingsmedarbetare, tycker att det är intressant att följa vad som händer i Landstinget och kommer att prenumerera på personaltidningen Pulsen. Pulsen för pensionärer Många pensionerade medarbetare uppskattar att läsa om det som händer i Landstinget och följa utvecklingen inom sitt tidigare verksamhetsområde. Men vi vet också att tidningen inte känns lika angelägen för alla och att intresset kan minska med åren. Från och med 2013 behöver du som är pensionär anmäla ditt intresse för att få personaltidningen i fortsättningen. Tidningen är fortfarande gratis. Tanken är att undvika onödiga distributionskostnader samtidigt som vi vet att Pulsen når de pensionerade medarbetare som vill följa utvecklingen i Landstinget. Pulsen är en bra input till arbetslivet och för att följa vad som händer i Landstinget. Mitt hjärta klappar fortfarande för Landstinget. Det kändes som en bra arbetsgivare, med ett enkelt och humanistiskt tankesätt. Det säger Anna Lilja, ordförande för fackförbundet Visions pensionärssektion, som under många år arbetade i Landstingets omsorgsverksamhet. Hon gick i pension 2002 men är starkt engagerad i samhällslivet och i sociala frågor. Du kan anmäla din prenumeration på tre sätt: 1. Gå in på Landstingets webbplats www.lj.se/pulsen, klicka på länken prenumerera på Pulsen, och fyll i uppgifterna. 2. Fyll i och skicka in talongen nedan 3. Ring Pulsens röstbrevlåda: 036-326474 och lämna ditt namn och fullständiga postadress. För att du ska få Pulsen från nummer 1/ 2013 behöver vi ha din anmälan senast 15 januari 2013. Men du kan när som helst anmäla - eller avanmäla Pulsen för dig eller någon anhörig. Pulsen kommer i fortsättningen som papperstidning fem gånger per år, tre på våren och två på hösten. Glöm inte att Pulsen även finns i pdf-format på Landstingets webbplats: www.lj.se/ pulsen Välkommen som prenumerant! Text och foto: Jag är pensionerad medarbetare i Landstinget och vill ha personaltidningen Pulsen: Namn: Adress: Postnummer: Postadress: Skickas till Landstingets personaltidning Pulsen, Box 1024, 551 11 Jönköping. Olof insjuknar med symtom som visar sig bero på en elakartad hjärntumör. Han opereras och strålbehandlas, men efter en tid finns tecken på att tumören kraftigt växt till. Ny operation diskuteras, men efter dialog där även Olofs familj är involverad, bestämmer han sig för att avstå. I samtalet informeras Olof om innebörden i palliativ vård och vilket stöd han kan förvänta sig. Efter en tid får Olof huvudvärk och Eivor Blomqvist, etikrådet Lilian Carlsson-Pähn, etikrådet röntgen visar att tillståndet har försämrats. Hans medicinering justeras. Han får information om att det finns ett palliativt specialistvårdsteam dit han remitteras. Hembesök görs redan nästa dag och Olof har därefter regelbunden kontakt med teamet och hemtjänsten som haft nära samarbete. Komplikationer tillstöter, men kan i de flesta fall lösas. Symtom och smärta skattas regelbundet för att kunna ge optimal smärtlindring. Familjen tackar nej till kuratorskontakt, men tar på eget initiativ kontakt med sjukhuskyrkan. Ganska snart kommer frågan upp om hur Olof önskar sin sista tid i livet. Olofs vilja är att få dö i hemmet, vilket också sker en tid senare. Olof är ett exempel på när den palliativa vården fungerar bra. Han har mött kompetent personal inom både allmän och specialiserad palliativ vård. Behovet av läkemedel har prövats kontinuerligt. Det har funnits möjlighet till samtal i livsfrågor. Läkare har flera gånger samtalat med Olof och anhöriga om vårdens inriktning och mål (brytpunktssamtal). Man har tagit hänsyn till Olofs autonomi och försökt att underlätta hans sista tid i livet så långt det varit möjligt. Samarbetet vårdgivare emellan har också fungerat bra. När registrering efter dödsfallet görs i Svenska palliativregistret kan man konstatera att de mål som finns för god palliativ vård i hög grad kunnat uppfyllas. Vård i livets slutskede kräver ofta etiska överväganden. Den skiljer sig från konventionell vård genom att perspektivet förskjuts från att bekämpa sjukdom till att främja livskvaliteten. I detta gränsland ställs göra gott- och icke skada-principerna mot varandra. Ett blodprov som kräver stick i fingret eller en standardbehandling med antibiotika kan i ett skede var helt korrekt och gagna patienten. I en slutfas av livet kan det rätta i stället vara att låta bli, för att inte orsaka lidande i onödan. Att den palliativa patienten i varierande grad har en nedsatt autonomi kräver särskild uppmärksamhet. Palliativ vård är dessutom holistisk, vilket innebär att symtomlindring även inkluderar existentiella och andliga behov. I ett brytpunktssamtal måste läkaren själv vara trygg i att arbeta i med frågor kring liv och död, kunna redogöra för fakta om grunden för beslutet och samtidigt förmedla hopp om god symtomlindring och fortsatt stöd från vården. Kunskap om etiska principer, förhållningssätt och bemötande är av stor betydelse i fortbildningen på alla vårdnivåer. Det är också viktigt med möjlighet till handledning i form av reflekterande samtal om etiska frågor. Etik på tre nivåer Frågor om förhållningssätt och bemötande, val av behandlingsform och andra vårdinsatser berör etik på en mellanmänsklig arena. Etiken finns också på organisatorisk nivå. Här ska landsting- och kommuner översätta övergripande mål till lokala vårdstrategier och besluta om principiella frågor som rör samordning och samspel mellan olika vårdaktörer. På den övergripande politiska arenan fattas beslut om att avsätta resurser till vårdens olika områden i förhållande till befolkningens behov. Det är angeläget, för ännu har vi inte nått målet om en god och jämlik palliativ vård för alla! Lilian Carlsson Pähn och Eivor Blomqvist ETIKRÅDET

4 PULSEN NR 5 l NOVEMBER 2012 Läkarjour införs inom länets palliativa vård Genom en förstärkning på 7,5 miljoner kronor i budgeten för 2012 kan länets palliativa vård utöka sina personalresurser. Förslaget är att testa en länsövergripande läkarjourlinje. Resursförstärkningen behövs och är välkommen. Detta kommer att innebära en kompetensförstärkning för den palliativa vården på icke kontorstid, säger Björn Persson, överläkare och verksamhetschef för geriatriska kliniken på Värnamo sjukhus. I dag finns det ett palliativt team i varje länsdel som är i tjänst kontorstid och som besöker patienterna i den specialiserade palliativa vården. Förstärkningen på 7,5 miljoner kronor ska användas till ytterligare en läkartjänst i varje enhet och för att förstärka sjuksköterskebemanningen. Detta för att öka tillgängligheten till rådgivning, handledning, kompetensutveckling och konsultativa insatser under vardagar. Björn Persson har också arbetat med ett förslag som innebär att de utökade läkarresurserna ska användas till ett projekt med länsövergripande telefonjourlinje på kvällar och helger, något som landstingsledningen ska ta ställning till i slutet av november. I den specialiserade palliativa vården har vi omkring 25 patienter per länsdel. Efter årsskiftet sköts de av specialiserade kommunsköterskor som ska kunna nå jourläkarlinjen direkt. Vi har också en stor grupp patienter inom basal palliativ vård. Där ansvarar allmänläkarna, men vår jourlinje kan vara konsulter och stöd, säger Björn Persson. Med hjälp av den resursförstärkning som är aktuell på läkarsidan är det möjligt att skapa en telefonjourlinje och samtidigt klara läkarbemanningen på vardagar. Jag tror att det är en styrka att det finns ett sådant här system på kvällar och helger. Ursprunget är de nationella riktlinjerna som anger att det ska finnas en tillgänglighet på läkare dygnet runt för de här patienterna. Lättare delta i möten via video Inom Landstinget pågår just nu en stor uppgradering av videokonferenssystem. Äldre ägd utrustning byts ut till förmån för nya inhyrda system. Det händer enormt mycket spännande med video just nu och vi har möjligheten att göra något riktigt bra. Vi hyr video som en tjänst och har nu fått en partner som kan video och kan stötta oss med utrustning och uppkopplingar, säger Thomas Nilsson, videoansvarig på Höglandet och medlem i Landstingets videogrupp. Det handlar om videokonferenssystem för att kunna genomföra administrativa eller kliniska möten där information kan presenteras på ett bättre sätt med högre kvalitet. Det är varje förvaltning och enhet som beslutar om utbyte av teknik och kostnaden för det. Det vägs då mot nyttan och den tidsbesparing som blir i minskat resande. Psykiatriska kliniken på Höglandet hyr till exempel fem videosystem till sina mottagningar, och kan nu genomföra bland annat ledningsmöten via video. Det kan också bli aktuellt med videomöten med förvaltningsrätten, säger Thomas Nilsson. Vårdvalet utökas under nästa höst Hösten 2013 kommer vårdvalet att utökas till den specialiserade sjukvården, troligen inom hud, ögon och öron och eventuellt vissa områden inom ortopedi. Den 4 december kommer Landstingets planeringsdelegation att ta ställning till ett förslag om lämpliga områden för vårdval inom den specialiserade vården vårdval 2. Vi ska sedan titta på konsekvenserna och hur ett vårdval kan göras, säger hälsooch sjukvårdsdirektör Mats Bojestig. En viktig sak är samspelet mellan specialistsjukvården och primärvården, och hur man gör avgränsningen. Faktadokumenten kommer att bli en viktig bas. Principen blir densamma som för vårdvalet i primärvård. Landstinget tar fram en regelbok med de kriterier som krävs kring bland annat bemanning och kompetens för att bli godkänd. Alla mottagningar som ansöker och blir godkända blir sedan möjliga att välja för patienterna. Om en distriktsläkare vill remittera till exempel ett hudutslag, blir det möjligt för patienten att välja mellan de mottagningar som är godkända. Oavsett mottagningen drivs av Landstinget eller privat är det samma villkor, säger Mats Bojestig. Hur stort intresset är bland Landstingets medarbetare för att starta egna mottagningar är okänt. Men en fråga att utreda är om det ska bli möjligt att arbeta både för Landstinget och för en annan vårdgivare. Det finns flera orsaker till att förslaget omfattar just hud, ögon, öron och viss ortopedi. Ögonsjukvård är en av de specialiteter som föreslås ingå i det utökade vårdvalet 2013. Arkivbild: Johan Werner De har ingen jourverksamhet, utom öron som är mer komplicerat. Områdena har också en viss självständighet mot övriga sjukvården. Den fördjupade analysen får sedan visa om vi till exempel ska lyfta över hela hudverksamheten i vårdval eller inte. Det kan finnas områden där det krävs stora investeringar och det därför inte är lämpligt, säger Mats Bojestig. Kunskap om cancer på 1177.se Gemensamt lärande om etiska verktyg Landstingets medarbetare erbjuds nu en processutbildning i syfte att fördjupa samtalet kring vardagens etiska frågor och att ge verktyg för att hantera dess utmaningar. Tanken är att varje deltagande arbetsplats anmäler ett team om cirka fem personer, med fördel olika yrkesgrupper. Teamen träffas fyra gånger under ett år, med start 10 december 2012, för gemensamt lärande genom föreläsningar, reflektion och erfarenhetsutbyte. Mellan träffarna blir det eget arbete hemma. Lämna in ditt bidrag till utvecklingskraft Den 15-16 maj 2013 är det dags för Utvecklingskraft för 10:e året i rad. Har ni genomfört ett förbättringsarbete på er arbetsplats som ni vill dela med er av till andra runtom i Sverige? Presentera ert arbete genom muntlig presentation eller med en poster. Skicka in ett abstract om ert förbättringsarbete till qulturum@lj.se. Stora som små förbättringsarbeten är välkomna. Gå in på www.lj.se/utvecklingskraft för mer information. I mitten av oktober startade kampanjen Cancer. Ett ord. Tusen reaktioner. Det är en informationssatsning som ska öka kännedomen om 1177.se/cancer och locka besökare till temaområdet på sajten. 1177.se är landstingens och regionernas gemensamma webbplats för råd om vård. Varje år gör svenska folket 15-20 miljoner sökningar relaterat till ordet cancer på internet. Behovet av information är stort. 1177.se/cancer erbjuder både patienter, anhöriga och vårdpersonal ett kvalitetssäkrat innehåll i form av faktatexter, filmer, intervjuer och reportage kring frågor som rör cancer. Syftet med sajten är att öka människors möjlighet att enkelt skaffa sig kunskap om cancer, och vara en plats där cancersjuka och deras närstående känner sig mindre utsatta och ensamma. 1177.se/cancer fyller särskilt en funktion för alla som befinner sig i början av vårdkedjan, då informationsbehovet och oron är stor och den kontinuerliga kontakten med vården kanske ännu inte är påbörjad. Precis som vid tidigare marknadsföringsinsatser för 1177.se, ligger kampanjens fokus på att öka kännedomen om tjänsten hos befolkningen. Den tar specifikt sikte på 45 65-åringar som söker information om cancer för att de själva eller någon närstående har drabbats. Men även material som riktar sig till vårdpersonal har tagits fram, bland annat en guide med tips kring hur man kan använda 1177.se/cancer i mötet med patient och närstående i olika faser och situationer.

PULSEN NR 5 l NOVEMBER 2012 5 Samlat grepp om strategi För att arbeta strategiskt och långsiktigt med en rad frågor kring e-hälsa, invånartjänster och infrastruktur, bildade Landstinget för två år sedan tre så kallade programstyrgrupper. Tanken är att grupperna ska fånga upp de behov och krav som finns inom verksamheterna på respektive område. Att se om satsningar ska göras, när och hur, och sedan lyfta frågorna till Landstingets ledningsgrupp, säger landstingsdirektör Agneta Jansmyr. Hon leder själv gruppen infrastruktur och stödtjänster, medan kommunikationsdirektör Christina Jörhall leder invånartjänster (e-hälsa) och hälso-och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig är ordförande för den tredje gruppen, vårdtjänster. Tidigare hade vi fokus på IT-frågor i ledningsgruppen ett par gånger per år, men när IT-frågorna blev allt större, viktigare och mer komplexa valde vi att starta de här grupperna. Motsvarande grupper finns också nationellt i Center för e-hälsa i samverkan, Cehis, säger Agneta Jansmyr. Programstyrgruppernas viktigaste roll är att ta ett övergripande ansvar för att de satsningar som görs på olika system och tjänster skapar det värde vi avser, säger Christina Jörhall. Programstyrgrupperna har också en viktig roll vid verksamhetsplanering och budgetarbete för sina programområden. Utmaningen är att kunna tillmötesgå behov av snabba och flexibla lösningar samtidigt som vi säkerställer en långsiktighet med hänsyn taget till kompatibilitet, kostnader och förväntad effekt. I invånartjänster är det fokus på Mina vårdkontakter, 1177, landstingets webbplatser, appar och andra tjänster som ger nytta för invånarna. Men allting hänger ihop och kräver naturligtvis ett nära samarbete mellan de tre programstyrgrupperna. Tillsammans får vi en helhetsbild av de behov som finns och kan utifrån det göra rätt prioriteringar, säger Christina Jörhall. I infrastruktur och stödtjänster handlar det bland annat om införandet av SITHS-kort, namnbyte i Outlook, byte av Windows, budget för IT-frågor och liknande. Ett exempel på kommande område är att ta fram en mobil strategi som ska visa vägen för hur landstingets tjänster och system kan anpassas till mobila lösningar som skapar värde. Agneta Jansmyr tycker att programstyrgrupperna utvecklats bra under de här två åren och att gruppernas viktigaste uppgifter är att följa pågående arbeten och bereda strategiska IT-frågor till Landstingets ledningsgrupp. Vi hamnade rätt från start. Nu har vi fått till strukturen i dem. I nästa fas handlar det om att utveckla arbetet. Det händer mycket på de här områdena. Vi gör till exempel mycket i invånartjänster som hör ihop med Agneta Jansmyr Mats Bojestig Christina Jörhall vårdtjänster. Vi kan nu också se status i pågående projekt, vilket innebär att vi kan styra arbetet tydligare och göra uppföljningar. Detta har stor betydelse för arbetet med vårdtjänster. Vi kan ta ett samlat och strategiskt grepp över alla IT-program vi har i vården. De är många och de måste samverka, säger Mats Bojestig. Vi jobbar nu mycket med en förvaltningsplan för hur vi sköter driften framöver, hur vi förbättrar och förnyar program, gör tillägg eller vad som behöver bytas ut. Det händer också att programstyrgrupperna säger nej till förslag. Jag har börjat med att alltid ställa frågan om vi verkligen ska skapa något eget, eller om samma sak redan finns hos någon annan? Vi ska ju försöka arbeta så mycket som möjligt tillsammans med andra landsting, säger Agneta Jansmyr. Ny sjukvårdsrådgivning växer fram Under 2013 kommer Landstinget att starta den länsövergripande sjukvårdsrådgivningen 1177. Under 2013 startar Landstinget en gemensam sjukvårdsrådgivning för hela länet. På bilden är det distriktssköterskorna Maria Rydhe och Mitra Arghandeh som ger rådgivande samtal på Habo vårdcentral. Arkivbild: Johan Werner Nässjö är huvudalternativet för satsningen som förutom sjukvårdsrådgivning också ska innehålla telefonväxel och kundcenter. Vi ska nu börja med processen för steg 1, rekryteringen av sjuksköterskor och enhetschef till sjukvårdsrådgivningen, säger Arne Andersen, Landstingets inköpsdirektör. En utredning pekar på att sjukvårdsrådgivningen behöver cirka 20 sjuksköterskor för att klara av den beräknade volymen på cirka 180 000 samtal per år. Just nu håller vi på att ta fram en kravspec på de sjuksköterskor som ska anställas. Vi ska också undersöka möjligheterna att samarbeta med andra landsting som Östergötland och Kalmar, vilket kommer att avgöra hur stort rekryteringsbehovet blir. Samarbetet kan leda till att sjukvårdsrådgivningen vissa nätter eller helgtider sköts av kollegor i andra landsting. Sjukvårdsrådgivningen kommer att ta emot alla samtal till vårdcentralerna på jourtid, vilket gör att dagens telefonrådgivning vid de tre jourcentralerna tas bort. Om sjukvårdsrådgivningen bedömer att patienten behöver besöka jourcentralen kan de direkt boka in patienten på en tid dit, säger Britt Forsberg, utredare på Landstingets kansli, avdelningen för folkhälsa och sjukvård. Om bedömningen istället blir att vårdcentralen är det lämpligaste, får patienten en tid då vårdcentralen ringer upp så fort det blir vardag. Sjukvårdsrådgivningen ska svara inom tre minuter. Om den inte klarar det, ska samtalet gå över till någon av landets övriga sjukvårdsupplysningar, som gör bedömning och sedan kan koppla tillbaka samtalet om det ska göras en bokning. Nässjöklinikerna, med tomma lokaler efter geriatriken, är huvudalternativet för etablering av sjukvårdsrådgivningen 1177. Lokaler finns, sedan är frågan hur lång tid det tar att bygga om dem. Vi har också många andra frågor att arbeta igenom, som till exempel hur lång tid det tar för Inera att installera rådgivningsstödet 1177, säger Arne Andersen. I första steget ska sjukvårdsrådgivningen starta, troligen 1 maj 2013. I nästa steg handlar det om placering av såväl telefonväxel som kundcenter i samma enhet, vilket kan bli aktuellt senare under 2013. Fotnot: Inera är en av flera utförare som samverkar kring genomförandet av Nationell ehälsa. Målet är att stödja och effektivisera vården, stärka patientens ställning samt skapa god tillgänglighet till vården. Inera ägs av alla landsting och regioner och drivs helt utan kommersiella intressen.

6 PULSEN NR 5 l NOVEMBER 2012

PULSEN NR 5 l NOVEMBER 2012 7 DANS PÅ LUNCHMENYN Vad sägs om att kombinera en bit mat med lite dans på lunchen? Lunchbeat kallas det, och i mitten av oktober var det dags för Värnamo sjukhus att testa företeelsen som snabbt sprider sig över världen. Ett 60-tal medarbetare samlades i personalgymnastikens lokaler för att äta kycklingsallad och sedan rocka loss i allt från twist och salsa till discomusik. Vilken energikick. Man blev väldigt glad, var omdömen som vi hörde, säger friskvårdskonsulten Linda-Marie Rönnqvist som arrangerade tillsammans medkollegan Therese Erlandsson. Det är kul med något nytt och så förbränner man kalorierna direkt, sa Birgitta Holmström på röntgenavdelningen till Värnamo Nyheter. Lunchbeaten var ett av sjukhusets inslag under kampanjveckan Ett friskare Sverige, sedan man först testat det på ett 50-tal hälsoinspiratörer i april. Vi ville göra något annorlunda under de 30-45 minuter som medarbetarna har lunchrast och visa att detta är något nytt. Tanken med lunchbeat är att få ett totalt avbrott på arbetsdagen. Man kommer och äter, dansar, minglar runt och träffar andra människor, och släpper fokus på jobbet för en stund. Man blir varm i kroppen och slappnar av. Det leder till att man får igång blodcirkulationen och stressnivåerna sjunker. Om man bara vill komma och titta är det också okej, säger Linda-Marie Rönnqvist. Hon ser detta som ett inslag i Hälsofrämjande arbetsplats och i utvecklingen mot mer gränsöverskridande arbetssätt som Värnamo sjukhus arbetar med. Lunchbeat är då en bra arena, en mötesplats, som visar att vi arbetar på ett och samma sjukhus. Därför kommer det alldeles säkert att upprepas. Omkring en gång per år tycker hon är lagom och resurserna finns i form av personalavdelningen som står för arrangemanget, kostavdelningen som ordnar maten och IT-centrums Magnus Carlström som fixar den rätta stämningen med ljud, discokula och laserljus. TEXT: FOTO: JOHAN WERNER

8 PULSEN NR 5 l NOVEMBER 2012 Tre nya läkare förstärker i Gränna Med tre nyrekryterade läkare, varav två från utlandet, kan nu Gränna vårdcentral åter få en stabil läkarbemanning efter flera år med hyrläkare. Jag har haft tur med de här fantastiska rekryteringarna, samt en specialist i allmänmedicin från Östersund som börjar efter jul, säger Anette Sparf, verksamhetschef för Rosenhälsan i Huskvarna och sedan sommaren 2012 också för Gränna vårdcentral. De hon pratar om är Annika Veith, ST-läkare från Wien, och Simon Moskofian, specialistläkare från Cypern, som nu har en provanställning, sedan första september. Jag letade efter jobb på Internet och hittade den här tjänsten. Jag har alltid drömt om att få bo i Sverige, säger Annika Veith på perfekt svenska. Hon är född i Sverige av en svensk mamma, men flyttade till Österrike bara ett halvår gammal. Det var min man som föreslog Sverige. Det känns väldigt bra att jobba här. Det ger också andra möjligheter. Det finns inga specialistläkare i allmänmedicin i Österrike. Det är det jag vill bli. Hon konstaterar att Grännaborna är väldigt trevliga och att boendemiljön är perfekt med gångavstånd till förskolan där tvåårige sonen finns om dagarna. Dessutom upptäckte Annika att hon har släktrötter på Visingsö. Anette Sparf, verksamhetschef för Gränna vårdcentral ( i mitten) är glad över att ha rekryterat läkarna Simon Moskofian och Annika Veith som tillsammans med en ny erfaren distriktsläkare ska skapa kontinuitet. Foto: Mikael Bergström Annika kommer att varva sin STtjänst i primärvården mellan Rosenhälsan och Gränna och blir därmed en del i det läkarutbyte som finns mellan de båda vårdcentralerna. Det sker förstås i dialog med de berörda. Nu i december kommer några läkare från Rosenhälsan att arbeta här i Gränna, säger Anette Sparf. Simon Moskofian går bredvid på båda vårdcentralerna samtidigt som han läser svenska. Alla frågar varför jag åkt från Cypern. Men det är för mycket sol där Jag har alltid drömt om att få bo i Sverige och en annan mentalitet med mycket stress. Jag ville byta livsstil. Men jag gillar att arbeta mycket och för mig handlar det om att träna språket genom att prata och prata. Detta är också en vacker plats och det är tyst och lugnt här, säger Simon, som senast tjänstgjorde på semesterorten Ayia Napa. Om vi kommer överens om en fortsättning efter provanställningen så kommer han så småningom att vara distriktsläkare här i Gränna, sedan han kompletterat sin specialistutbildning på vissa punkter, säger Anette Sparf. Även de ordinarie distriktsläkartjänsterna håller på att lösa sig. Strax efter jul börjar en specialist med lång erfarenhet i allmänmedicin i Gränna, då han flyttar ner från Östersund för att komma närmare släkten i Östergötland. Tills vidare fortsätter också Gregor Chalfen, hyrläkare som funnits i Gränna i flera år. Men vi ska anställa en distriktsläkare till. Jag har aldrig varit rädd för att ha för många läkare. Det gäller att ha en plan över tid och ligga lite högt för det dyker alltid upp föräldraledigheter, tjänstledigheter och att medarbetare vill pröva nya jobb, säger Anette Sparf. Hon är mycket glad över att det nu finns förutsättningar för en långsiktig lösning för vårdcentralen. Det är viktigt med kontinuitet för att skapa trygghet. Det är hård belastning för personalen att ha nya läkare hela tiden. Men nu börjar vi få pusselbitar på plats, vilket känns bra. För egen del delar hon nu sin arbetstid mellan två vårdcentraler. Det är en utmaning och kräver ett annat sätt att leda. Störst förändring blir nog för Rosenhälsan, där jag kommer att vara lite mindre än tidigare. Men det är samtidigt en stabil vårdcentral med bra bemanning. Ulf arbetar för jämlikhet i psykosvården Med hjälp av nya nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni ska psykosvården bli likartad i landet och genomföras med evidensbaserade metoder. Socialstyrelsen har tagit fram rekommenderade åtgärder vid olika specifika tillstånd. Jag tycker att vi har kommit långt i Jönköping och i vissa delar av länet i övrigt, men det finns oerhört mycket kvar att göra. Det säger Ulf Rogberg, tidigare vårdenhetschef för psykosvården på Länssjukhuset Ryhov, nu processledare i Jönköping, Halland och Kronoberg i projektet Bättre psykosvård för införandet av riktlinjerna. De psykosociala insatserna är en del i ett helhetskoncept, och är åtgärder som handlar om pedagogik och färdighetsträning, att ha inflytande över vårdprocessen och minska sina funktionsnedsättningar. Riktlinjerna riktar sig till den cirka en procent av befolkningen som insjuknar i schizofreni. Gruppen som behöver psykosociala insatser är betydligt större och de psykiatriska klinikerna behöver erbjuda samma metoder för en många patienter, säger han. De nationella riktlinjerna innehåller elva punkter med olika prioritet, bland annat tidiga åtgärder för nyinsjuknade personer, psykopedagogiska insatser, och psykologisk behandling mot kvarstående symptom. Inflytande och delaktighet på individnivå är en annan insats, där shared decision making rekommenderas. Det handlar om att man inte bara ska få information utan vara mer delaktig i processen. Inom kognitiv träning har integrerad psykologisk terapi, IPT-k, prio 1-klassning. Väldigt roligt eftersom det är en metod som vi hämtat från Ulf Rogberg processledare Schweiz och sedan utvecklat hos oss. Den som drabbas av psykos behöver behandlas med läkemedel i den akuta fasen och för att förhindra återfall, men samtidigt snabbt inleda den viktiga psykosociala behandlingen. Ett program kan sträcka sig över 40 tillfällen á 45 minuter där man behöver ta hänsyn till koncentrations- och uppmärksamhetsstörningar, säger Ulf Rogberg. Socialstyrelsen ser behov av nationellariktlinjer på det här området, efter-som psykosvården idag har stora variationer. Man ska se riktlinjerna som ett stöd och en prioritering på gruppnivå. Det finns mycket diskussion inom psykiatrin om vad som är rätt och fel. Vi behöver också utveckla kvalitetsregister för psykiatrin med resultatredovisningar, tycker Ulf Rogberg. Det treåriga projektet ska stimulera psykosvården i landet att införa metoderna. Jag ska informera om riktlinjerna och ge stöd och erfarenhetsutbyte. Först till öppenvården, sedan slutenvården, privata aktörer och kommuner, säger Ulf Rogberg.

PULSEN NR 5 l NOVEMBER 2012 9 Framtidstro när hemsjukvården blir kommunal Den 1 januari 2013 tar länets kommuner över ansvaret för hemsjukvård från Landstinget. Drygt 5 000 länsbor, inskrivna i hemsjukvård berörs liksom cirka 360 landstingsanställda. De allra flesta har valt att byta arbetsgivare. På Nässjö vårdcentral träffar vi personal från Landstinget och kommunen. De är bekanta med varandra efter ett år av gemensamma förberedelser för att övergången ska bli smidig. Det blir bra för både patienter och personal för att vi vill att det ska bli bra, säger Göran Runesson, verksamhetschef på vårdcentralen. Personalen är positiv och vi har deltagit i den samverkan som kommunen har bjudit in till. Rehabiliteringspersonal från Nässjö kommun och Bra liv har redan erfarenhet av gott samarbete. Vi har drivit ett gemensamt projekt med mer rehabilitering i hemmet, säger arbetsterapeuten Elisabet Lind från kommunen. Vi ger extra stöd till rehabilitering 6-8 veckor i hemmet när personen kommit hem efter en stroke eller ett benbrott. Arbetsterapeuters och sjukgymnasters insatser i hemmet ska förhoppningsvis öka i hela länet när hemsjukvården blir kommunal. För kommunerna finns ett ekonomiskt intresse att öka hemrehabiliteringen. Med bra rehabilitering kan ökade hemtjänstinsatser skjutas upp till senare i livet. Distriktssköterskan Helena Antikainen har sitt första arbetspass som kommunanställd redan på nyårsdagen. Det kommer att fungera redan från början, säger Helena övertygande. Från 1 januari ska distriktssköterskorna i möjligaste mån arbeta kvar i de områden de har idag, men lite nya ansikten får man räkna med, säger Carina Asp, områdeschef för hälso- och sjukvården i Nässjö kommun. Vårt mål är att på sikt samverka mellan hemsjukvård i särskilt och ordinärt boende. Det har funnits en oro bland distriktssköterskorna att det ska bli svårt att snabbt få tag i en läkare, som kan ge råd eller skriva ut recept. Men Christina Olofsson, som är kommunsjuksköterska i Nässjö säger: Det har aldrig varit problem att få tag i en doktor. Anna-Lena Gummesson i Nässjö är en mönsterpatient i hemsjukvården. När distriktssköterskan Lena Johannesson kommer för att lägga om bensåret har Anna-Lena redan dukat fram materialet på sängen. Foto: Johan Werner Camilla Sundqvist, personalchef på Vårdcentralerna Bra liv, säger att övergången till kommunal hemsjukvård har varit en väl förberedd process som inleddes i god tid. Anställningserbjudandet, som gick ut före semestrarna, innebar bibehållen lön samt att sparad semester och tjänsteår flyttades över till den nya arbetsgivaren. När det gäller schema har kommunerna haft planeringsmöten med landstingspersonalen. Det kommer att fungera redan från början Cirka 60 landstingsanställda valde att inte anta kommunernas erbjudande. För cirka 40 av dessa har det pågått ett omställningsarbete i samverkan med de fackliga organisationerna. Det innebär att matcha personerna mot lediga tjänster i Landstinget, fasta tjänster eller minst ett halvårs vikariat. I början av november återstod cirka 30 personer att omplacera till nya arbeten. Ambitionen är att alla ska kunna erbjudas tjänst, säger Camilla Sundqvist. Vi försöker jobba pragmatiskt så att det inte heller drabbas av långa restider. Besvärligast är läget för Kommunals medlemmar. Vi kan inte garantera att vi kan undvika uppsägningar, säger Camilla Sundqvist. De har ju haft möjlighet att behålla sina anställningar i Landstinget. olle hall Testar vägar till snabbare provsvar Uppföljning av behandlad prostatacancer kan effektiviseras genom provsvar i Mina vårdkontakter. Ett pilotprojekt planeras nästa år. Genom ett enkelt blodprov konstaterar vi om en patient behandlad för prostatacancer fortfarande är frisk. Genom att meddela provsvaret i Mina vårdkontakter blir det en enorm avlastning för sjukvården samtidigt som patienten slipper vänta på beskedet. Det säger David Robinson, urolog på Landstingets urologienhet, och sedan början av 2012 processledare för prostatacancer Det är en stor patientgrupp som Landstinget ska ta hand om inom Regionalt cancercentrum sydöst, ett uppdrag på 20 procent under tre år. Han forskar om prostatacancer sedan tio år, och ska utveckla vården på regional nivå. Det är ett rätt så fritt uppdrag som kan kännas lite tungt i början när man funderar på hur man kan göra det bättre för alla patienter med prostatacancer. David Robinson, urolog Men det är naturligt att titta på ledtider, som varierar en del inom regionen. Frågan är hur vi får ner de långa ledtiderna. För tidig prostatacancer spelar det prognostiskt ingen roll om det går ett halvår, men det är jobbigt för patienterna att vänta. Men för mer avancerad cancer har ledtiderna betydelse. När prostatacancern är behandlad med strålning eller kirurgi startar ett tioårigt uppföljningsprogram som innebär att patienten regelbundet går på provtagning och får besked av doktorn via brev eller telefon, vilket i sig kan innebära en väntan. Därför arbetar David Robinson intensivt med en lösning där det tioåriga programmet läggs in i Mina vårdkontakter, som kan meddela svar bara några dagar efter att patienten tagit sitt blodprov, ett resultat som också behandlande läkare signerar. Och skulle nu patienten glömma att ta sitt prov kommer det påminnelse från vården. Vi har cirka 2 700 män som lever med prostatacancer i Jönköpings län. Det är en stor patientgrupp som Landstinget ska ta hand om. För de patienter som har en stabil sjukdom och för de som sannolikt är botade, vore det en enorm avlastning för sjukvården, samtidigt som patienten slipper vänta på sitt provsvar. I stället kan vi ge patienten mer tid när han behöver oss, till exempel om PSA-värdet stiger eller det skulle bli problem med urinläckage. Under våren räknar David Robinson med ett pilotförsök i Jönköpings län. Qulturum är engagerat och deras insats är viktig för att det ska lyckas. Ett nytt vårdprogram är på gång i regionen, och de nationella riktlinjer som finns och som han varit med om att ta fram, blir ett nationellt vårdprogram. Prostatacancer är en sjukdom som många drabbas av, cirka 9 000 per år. Samtidigt är det i de flesta fall ingen dödlig sjukdom, och här finns det en stor pedagogisk uppgift att informera. I de flesta fall lever man länge med sin sjukdom och dör av andra orsaker, säger David Robinson. Fotnot: Läs mer om E-hälsa på Inblick, sidorna 10-11

10 PULSEN NR 5 l NOVEMBER 2012 inblick FRÅGAN: Vilka möjligheter ser du med e-hälsa (Min hälsoplan och webbtidbok)? MARITA RYDÅ, ARBETSTERAPEUT, RE- HABILITERINGSMEDICIN RYHOV E-hälsa öppnar möjligheter för uppföljning som vi inte har idag. Tidböcker öppnas för patienter Under 2013 börjar Landstingets mottagningar och kliniker införandet av webbtidbokning via Mina vårdkontakter. Förutom att patienterna får större inflytande kommer webbtidbokning att spara tid för verksamheterna och leda till färre återbud och uteblivna besök. Grundprincipen är att alla bokningstjänster som vi erbjuder per telefon eller vid besök också ska erbjudas via Mina vårdkontakter, säger Fredrik Sargren, utvecklingsledare på Landstingets informationsavdelning, och förvaltare av personliga tjänster i Mina vårdkontakter. Möjligheten för patienterna att själva boka, boka om eller avboka tider till sjukvårdens och Folktandvårdens mottagningar och kliniker är en nationell satsning. Den tekniska plattformen och regelverket för hantering av information utvecklas gemensamt. Oavsett om det handlar om ett vårdcentralsbesök i Östergötland eller ett folktandvårdsbesök i Småland, ser det likadant ut för den patient som loggar in i Mina vårdkontakter. Att det handlar om en standardiserad koppling gör att man sparar stora utvecklingsresurser och får högre nivå när det gäller tillgänglighet och IT-säkerhet, säger Fredrik Sargren. Fredrik Sargren, webbutvecklare Under hösten 2012 testar folktandvården webbtidbokning på tre kliniker. Vi är pilotlandsting för att hitta en lösning som håller. Sedan ska det införas till de landsting som använder journalsystemet T4. Det andra stora steget är anslutningen av journalsystemet Cosmic, där pilotverksamhet just nu pågår i Östergötland. Vi får titta på lösningen för varje klinik och vårdcentral och vilka gemensamma regler som ska finnas för användningen. Det behövs också mycket stöd vid införandet, från Cosmic-gruppen, informationsavdelningen, Qulturum, webbutvecklare och projektledare. Utöver T4 och Cosmic finns det ett antal andra tidböcker inom barnhälsovården och Medicinsk diagnostik som ska anslutas. Ytterligare ett exempel är den fristående tidbok som laboratoriemedicins alla provtagningslabb har använt i drygt ett år Landstinget är ansvarig i Sverige för den fristående tidboken, som passar dem som inte har integrerad tidbok i sitt journalsystem eller som vill komma igång snabbt med webbtidbok, säger Fredrik Sargren. Webbtidbokningen kommer att variera en del i verksamheterna, med allt ifrån helt öppen tidbok, till olika begränsningar. Man kan tänka sig att systemet håller reda på hur många gånger en patient avbokat sin tandläkartid, och då kan föreslå olika alternativ beroende på orsaken. I juli 2012 nådde Mina vårdkontakter en miljon invånarkonton, som loggar in med e- legitimation eller koder via sms. Kan vi erbjuda webbtidbokning på bred front och få många att använda det, kan vi hämta hem vinsterna. Vi vet också att patienter som själva gör sin bokning är mer benägna att komma på sin tid. Man har moraliskt förbundit sig till det och tiden man valt fungerar sannolikt bättre än om man får en från verksamheten, säger Fredrik Sargren. Bokning via webben ger Marita mer tid I september började Folktandvården Vråen i Värnamo erbjuda sina patienter såväl nybokning som ombokning och avbokning via Mina vårdkontakter. Detta sparar mycket tid för oss i receptionen, framför allt samtal om alla de tider som vi skickar ut och som patienter ringer och ändrar, säger Marita Helgesson, tandsköterska och medlem i projektgruppen för det test som Vråen och klinikerna i Vetlanda och Norrahammar gör. Den första månaden handlade det om totalt 60 bokningar via webben, varav Vråen hade ett 20-tal. Men vi har inte ännu marknadsfört det något stort mer än att dela ut kort. Jag tror det blir fler och fler som väljer webbtidbokning. Tidigare har patienterna kunnat avboka tider, men nu kan de också boka och boka om, och välja tid själva. Inför en vanlig undersökning är den nya rutinen att skicka ett brev till patienten med uppmaningen att boka en tid, via webben eller telefon. Den som väljer Mina vårdkontakter kan då fritt välja utifrån den behandlingstid och tandläkare som man sedan tidigare är överens om. Om patienten inte reagerar återkommer kliniken med en kallelse. Tidigare har kallelser resulterat i många telefonsamtal med önskemål om ombokning av tiden, samtal som man nu hoppas minska. Det skulle gynna oss, och patienterna, som slipper vänta på att bli uppringda, säger Marita Helgesson. Samtidigt blir det en del samtal till patienter som avbokar sin tid, för att ta reda på orsaken. En del patienter tror att de blir kallade automatiskt igen även om Marita Helgesson, tandsköterska på Folktandvården Vråen i Värnamo, konstaterar att webbtidboken sparar mycket tid. Foto: Johan Werner de avbokar. Men vi ser att en del av de som avbokat har varit bra på att skriva förklaringar, till exempel att de har flyttat. Marita Helgesson räknar med att stora vinster på sikt. Nu väntar vi också på lite nya funktioner i den uppdatering som kommer i december. Sedan kan vi börja arbetet med att starta webbtidbok på alla Folktandvårdens kliniker. Jag tror det blir fler som väljer webbtidbokning Pia Hedberg, projektledare på Folktandvårdens kansli, är mycket nöjd med resultatet. Funktionen är fantastisk, men i ett pilotprojekt finns det alltid behov av justeringar. I slutet av året är vi beredda att göra ett breddinförande. Texter:

PULSEN NR 53 l NOVEMBER SEPTEMBER 2012 2011 17 11 LISBETH JOHANSSON, DISTRIKTS- SKÖTERSKA, GNOSJÖ VÅRDCENTRAL Det kan var ett mycket bra komplement som stöd till att öka sin motion och inom tobaksavvänjning. EWA HERMANSSON, TANDSKÖTERSKA, VETLANDA FOLKTANDVÅRD Det är jättebra att patienterna själva kan boka sina besök Vi sparar tid som vi istället kan ägna åt patienterna. CARINA GREVNERTZ, TANDSKÖTERSKA NORRAHAMMAR FOLKTANDVÅRD För patienterna är fördelen att kunna omboka närsomhelst på dygnet och man slipper telefonköer. Jag har fått vara med och bygga upp systemet från grunden, det passar mig och fungerar fint i praktiken Thommy Edberg rapporterar en rad dialysvärden i Min hälsoplan i mobilen eller läsplattan, direkt synliga för sjukvården. En trygghet att de har koll på mig, konstaterar han. Foto: Mikael Bergström Ny app ger Tommy trygghet Thommy Edberg i Huskvarna gör dialys fem sex gånger i veckan, ofta hemma. Alla blodvärden och övriga uppgifter om sin dialys rapporterar han till dialysenheten Ryhov via Min hälsoplan. Detta är en säkerhet för mig att dialysenheten kan ha koll på mig. Jag har fått vara med och bygga upp det här systemet från grunden så det passar mig, och det fungerar fint i praktiken, säger han. Tidigare fyllde han i ett pappersprotokoll hemma med uppgifter om bland annat blodvolym, blodflöden, förbrukning av dialysvätska och tryck i artärer och vener. Sedan tog jag med protokollet in till dialysenheten, eller kunde mejla in det. Men sedan ett halvår tillbaka har han Min hälsoplan i sin mobiltelefon och läsplatta, en applikation i Mina vårdkontakter för att kommunicera med vården. I det här fallet kan dialysenheten direkt kolla hans värden, och tekniken kan också larma om han närmar sig vissa gränsvärden. Min hälsoplan är en e-hälsotjänst inom Mina vårdkontakter, där patienten och vårdaktören sitter tillsammans vid datorn och lägger upp en plan för exempelvis livsstilsförändring, behandling eller rehabilitering. Diabetespatienten kan rapportera sina blodsockervärden, astmapatienten sina PEFkurvor, och den som har fått FaR-recept kan visa hur det går med den fysiska aktiviteten. Man kan säga att vården har flyttat utanför sjukhuset. Detta kommer att kräva ändrade arbetssätt för vården, säger Eva Lindholm, utvecklingsledare på Qulturum och förvaltare av Mina vårdkontakter. Genom en applikation i mobiltelefonen kan patienten fylla i genomförda aktiviteter eller mätvärden som man kommit överens om. Via appen kan patienten välja att få påminnelse om aktiviteten och kan också rapportera resultaten. Distriktsläkaren kan se värdet direkt och svara med en kommentar som bra jobbat eller jag ser att ditt värde ligger lite högt. Resultaten kan man se i olika grafer, till exempel om man har hjärtsvikt och behöver ha koll på sin vikt. Min hälsoplan kan användas i en rad sammanhang. Det kan handla om en kort period på några veckor när exempelvis ett nytt läkemedel ska ställas in, eller en långsiktig plan för den som vill göra livsstilsförändring. Caroline Fruberg projektledare Många patienter som hamnar i en ny livssituation kan ha nytta av Min hälsoplan, och kanske även patienter med kroniska sjukdomar. Man kan tänka sig att patienter med hjärtsvikt följer och rapporterar blodtryck och vikt. Att vårdgivaren kan följa utvecklingen kontinuerligt kan komma att göra skillnad, tror Eva Lindholm. Hälsoplanen blir ett starkare kontrakt där du rapporterar vad du gjort eller inte gjort. Samtidigt betonar hon att vårdpersonal inte ska övervaka patienter. Det handlar inte om att vara kontrollant eller komma med pekpinnar, utan om att vara en inspiratör, en coach, som följer patienten mer eller mindre i realtid. Tidigare har det ju kunnat gå flera månader eller mer före ett återbesök då patienten återkopplat hur det gått. Eva Lindholm ser att vården har både behov och intresse av den här utvecklingen. Detta är ett verktyg för att hjälpa patienten med saker som vi ibland gjort via telefon. Det finns ett behov av att stötta patienten utanför våra väggar, men utmaningen är att hitta arbetssätt där vi drar Eva Lindholm, utvecklingsledare nytta av informationen i realtid. Caroline Fruberg är projektledare för Min hälsoplan sedan 1 september. Vi har fokuserat på ett fåtal olika pilotverksamheter, men söker gärna fler. Många ser nyttan av Min hälsoplan, men sedan gäller det också att ha tid att vara med i detta utvecklingsprojekt. Men vi kan redan se att den justerade versionen har gjort Min hälsoplan mer lättanvänd. Min roll är att driva utvecklingsfas 2 där vi fokuserar på vissa funktioner, och samarbetar med andra landsting. Thommy Edberg tycker att tekniken ger både trygghet och frihet, och uppskattar också möjligheten att koppla upp sig på videolänk med dialysenheten. Jättebra om jag behöver få kontakt och till exempel hjälp med bedömning om armen svullnat upp. Hur Min hälsoplan fungerar i praktiken föreläser han om i olika sammanhang, senast på en nationell dag om e-hälsa i Stockholm. Det är jättekul. Jag brukar ha budskapet till vårdpersonal att försöka se det ur patientperspektivet. För det mesta gör han den fyra timmar långa dialysen hemma, men ibland på dialys enheten. Ibland behöver jag ta prover. Eller så kommer jag hit för att träffa andra patienter och sköterskorna. Det kan bli lite långtråkigt att göra dialysen hemma.

12 PULSEN NR 5 l NOVEMBER 2012 Pusslar för patientsäkerhet Säker vård alla gånger, ett pussel med 16 bitar, är sedan 2008 ramen för Landstingets arbete med patientsäkerhet. På fem sidor får du följa det vardagliga arbetet kring bland annat infektioner. Användning av antibiotika med eftertanke. Spritning av händer före patientkontakt. Kateteranvändning bara när det är nödvändigt. Varje dag sker ett stort antal rutiner i sjukvården i syfte att ge patienterna en Säker vård. Mycket har sitt ursprung i det stora pusslet Säker vård alla gånger. Målet är att arbeta för att inga vårdskador ska uppkomma och att ge alla patienter samma grundläggande vård oavsett när de kommer, säger Inger Hansen, vårdutvecklare på Höglandssjukhuset. Tillsammans med Berit Axelsson, utvecklingsledare på Qulturum, och vårdens medarbetare arbetar hon med utveckling av områdena i Säker vård-pusslet. Redan 2002 togs en vision för patientsäkerheten i ett utvecklingsarbete. Syftet var att skapa förutsättningar för att göra rätt från början, säger Inger Hansen. När Landstinget 2007 fick delta som en nod i arbetet Protecting 5 Millions lives From Harm med amerikanska Institute for Healthcare Improvement, IHI, översattes det amerikanska kampanjmaterialet. Samtidigt kom en nationell satsning inom sex områden som vävdes in. Tanken på att presentera patientsäkerhetsarbetet som ett pussel tog form, i en modell med 14 bitar. Pusslet är uppbyggt med en enhetlig struktur för varje bit, där problem, åtgärder och mål presenteras. Vi har utgått från den nationella uppställningen för att fånga in det mesta i våra egna pusselbitar. Vi har varit tydliga med att detta inte är ett projekt utan en satsning för ökad patientsäkerhet, säger Berit Axelsson. Genom en rad utbildningsinsatser spreds kunskapen om satsningen och nya arbetssätt. Vi hade bland annat studiecirklar där man kunde arbeta med utvalda pusselbitar. För att få kontinuitet i arbetet görs olika insatser. På Höglandet har till exempel planscher med pusslet och resultattavlor hängts upp på vårdavdelningarna. I Landstingets referensgrupp för patientsäkerhet ingår chefläkarna. Vi har ett övergripande ansvar för att frågorna är rimligt avvägda, säger Karsten Offenbartl, chefläkare på Höglandssjukhuset, men det är processgrupperna som är motorn i arbetet. I processgruppen diskuterar vi hur vi ska få olika frågor att fungera i vardagsarbetet. Det fungerar inte med luftslott utan det ska vara rimligt, säger Inger Hansen. Berit Axelsson, utvecklingsledare på Qulturum och Inger Hansen, vårdutvecklare på Höglandssjukhuset, presenterar det nya reviderade Säker Vård-pusslet som nu innehåller 16 bitar, varav 8 nationella. Pusslet utgör ramen för det patientsäkerhetsarbete som bedrivs inom Landstinget. Foto: Johan Werner 4 7 1 Vårdprevention fall, 9 trycksår, undernäring 10 11 Tidig upptäckt svårt sjuk patient Infektioner vid centrala venösa infarter Skador vid användning av farliga läkemedel Vård vid hjärtsvikt Suicidprevention 14 16 15 Läkemedelsrelaterade problem Pusselbitarna varierar i storlek när det gäller innehåll och aktivitet. Läkemedelsområdet med tre pusselbitar är ett betydligt större område och berör många fler än lunginflammation vid respiratorvård. För alla pusselbitar finns det olika former av arbetsgrupper som arbetar med innehåll och mål. 2 3 Postoperativa 5 sårinfektioner 6 Säker vård alla gånger för ett proaktivt arbetssätt 12 Vård vid hjärtinfarkt Aktivt ledarskap 8 13 Läkemedelsfel i vårdens övergångar Lunginflammation vid respiratorvård Komplikationer vid operation VRI och spridning av MRB STRAMA Vårdrelaterade urinvägsinfektioner Kommunikation Pusselbitarna som ingår i Säker vård. Illustration: Christine Sundin. och dess effekter. Pusslet har nyligen reviderats. Tidigare bitar för fall och trycksår har bildat vårdprevention tillsammans med nutrition, som blev ett nationellt område. För vissa områden finns tydliga resultat som ska nås. För områden där det är svårt att ange resultat finns det i stället processmått, till exempel 100 procent följsamhet till hygienrutiner. Vi är väldigt duktiga på processmått, men det är inte alltid säkert att det ger omedelbara medicinska resultatmått, konstaterar Karsten Offenbartl. Som ett exempel hoppas man att det så kallade infektionsverktyget, som kommer 2013, ska ge bättre överblick över antibiotikaanvändningen. Då kan vi se orsaken till att antibiotika används, vilket är viktigt för att få kontroll överförbrukningen Revideringen av pusslet innebar att tre nya pusselbitar kom till: suicidprevention (14) läkemedelsrelaterade problem (15) och kommunikation (16). Läkemedelsrelaterade problem är en nationell bit där allt innehåll finns. Men de två andra ska vi nu bygga upp med innehåll och det ska bildas länsövergripande grupper, säger Berit Axelsson. Det fanns en efterfrågan på en pusselbit för psykiatri och suicidprevention är ett område som berör många verksamheter. Kommunikation är det andra egna nya området. Vi har utgått från den nationella uppställningen Kommunikation är svårt i sjukvården; både att ta upp information från patienterna och kommunicera med varandra. Därför började vi för fem år sedan införa SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation), säger Inger Hansen. Det innebär ett strukturerat sätt att överföra information för att minimera risken för missförstånd, där SBAR-kort med frågor är ett av verktygen. Dagens Säker vård-pussel sammanfaller med intentionerna i den nya Patientsäkerhetslagen från 2011 och med den överenskommelse om patientsäkerhet som finns mellan regeringen och SKL. Den innebär en fördelning av 525 miljoner kronor för 2012 till de som klarar målen. Karsten Offenbartl tycker att det interna arbetet med pusslet går allt bättre. Det har ett ökande genomslag. Det finns en tilltagande insikt om att pusselbitarna är viktiga att arbeta med. mikael bergström

PULSEN NR 5 l NOVEMBER 2012 13 Lyckosam kamp mot infektioner Arbetet med att förhindra infektioner vid centrala venösa infarter är framgångsrikt i länet. Vi får med beröm godkänt, och har legat bra sedan vi började mäta 1998 1999, säger narkosläkare Fredrik Hammarskjöld på operations- och intensivvårdsavdelningen, Ryhov. På många svårt sjuka patienter sätts en CVK, central venkateter, för att kunna ge vätskor, blod och läkemedel direkt in i blodbanan. En variant av CVK, venport, sätts ofta på cancerpatienter som ska ha cytostatikabehandling under lång tid och dialyspatienter kan få en speciell CVK i väntan på så kallad AV-fistel, eller som alternativ. Omkring 70 procent av alla intensivvårdspatienter får en CVK. Antalet insättningar ökar för varje år, och totalt sätter vi nu cirka 800, inklusive 200 venportar, enbart här i Jönköping. En CVK innebär samtidigt en risk för infektion. Därför finns det strikta regler för hur en CVK ska sättas och skötas. CVK sätts nästan uteslutande av narkosläkare, medan venportar också kan sättas av kirurger. Vi har tagit fram rekommendationer och erbjuder utbildningsinsatser till vårdpersonal på berörda vårdavdelningar. Vi har också ett uppföljningssystem hur slangarna ska skötas. Det skiljer ju en del mellan en intenssivvårdspatient och en palliativ patient som är hemma, även om grunden för skötseln är densamma, säger Fredrik Hammarskjöld. När Säker vård alla gånger lanserades för fem år sedan blev han ombedd att skapa rutiner för CVK-användningen, något han och kollegorna arbetat framgångsrikt med sedan slutet på 1990-talet. Arbetet växte ganska långsamt och segt, men nu har vi en länsgemensam grupp med läkare och sjuksköterskor som hittat sin form och som fungerar väldigt väl och för ut de länsgemensamma rutinerna. Det finns idag tre nationella dokument som styr CVK-hanteringen som Jönköpings län varit starkt bidragande till, säger Fredrik Hammarskjöld. Omkring 70 procent av alla IVA-patienter får central venkateter På länets tre sjukhus finns medarbetare som med stort engagemang sprider kunskap om CVK. Det har gjort att till exempel Länssjukhuset Ryhov idag ligger på 0,5 infektion per 1 000 kateterdagar, där under 1,0 är godkänt. Det finns publicerat verksamheter i världen som ligger på 10. Man mäter på så kallad blodburen CVK-infektion, och man räknar med att en sådan infektion kostar cirka 250 000 kronor att behandla, och dessutom risk för att patienten kan dö. Dödligheten i CVK-infektion ligger på 0-20 procent, så det är farliga saker. Det sker också en teknikutveckling för att motverka risken för infektioner. Det finns katetrar som är behandlade så Narkosläkaren Fredrik Hammarskjöld på OP/IVA, Länssjukhuset Ryhov, konstaterar att arbetet med att förhindra infektioner i samband med användning av centrala venkatetrar har varit framgångsrikt. Foto: Johan Werner att bakterier och svampar inte ska fastna på dem. Vi använder sådana här på IVA. Även om situationen ser bra ut inom Landstinget tycker Fredrik Hammarskjöld att det är viktigt att behålla området som en pusselbit i Säker vård. Målet är att hålla dagens nivå. Släpper vi på det får vi betala ett pris i form av ökat lidande. Det finns också variationer inom Landstinget att arbeta med. Viktigt med rökstopp före operation Rökstopp före operation, är en av fyra åtgärder för att minska risken för postoperativa sårinfektioner. Inför så kallade gastric bypass-operationer är det ett krav, vid andra operationer ett starkt önskemål. Inför gastric bypass-operationer som görs på Värnamo sjukhus och Höglandssjukhuset är det ett krav att patienten är rökfri minst fyra veckor före och fyra veckor efter operationen. Detta för att minska komplikationsrisken i samband med operation, framför allt risken för läckage i kopplingarna mellan magsäcksficka-tunntarm och tunntarm-tunntarm, förklarar Torbjörn Eriksson, kirurg på Värnamo sjukhus. Inför övriga operationer är det också en tydlig rekommendation att patienten är rökfri, helst 6 8 veckor före och efter. Det ger bättre sårläkning, minskar antibiotikaanvändningen och leder till färre vårddagar, säger Marita Andersson, tobaksavvänjare på Värnamo sjukhus. Hon konstaterar att patienterna som ska genomgå gastric bypass är ganska motiverade att sluta röka, eftersom de längtar efter sin operation. För övriga patienter är hon och hennes kollegor ute mycket på ortopedkliniken, kirurgkliniken och kvinnokliniken och informerar om betydelsen av rökstopp. Men vi vill också att primärvården ska ta tag i detta tidigt. Vi vill att distriktsläkarna ska säga att herr Nilsson, jag ser att du är tobaksbrukare och be honom kontakta tobaksavvänjare innan remissen för operation går iväg, säger hon. Det starka fokus på rökstopp inför operation är också helt i linje med de nya nationella riktlinjerna för levnadsvanor, där rökstopp har högsta prioritet. FAKTA SÅRINFEKTIONER Samtliga fyra åtgärder är väsentliga för att minska risken för infektion. När alla åtgärder följs uppstår en samlad effekt. De beskrivna åtgärderna är generella vid alla typer av operationer: Använd korrekt antibiotikaprofylax, följ rutiner för preoperativ huddesinfektion och eventuell håravkortning, uppmana till rökstopp före operation samt registrera postoperativa sårinfektioner.

14 PULSEN NR 5 l NOVEMBER 2012 Ständig kamp mot resistens VRI och spridning av MRB Strama. Bakom den något kryptiska rubriken döljer sig Landstingets intensiva arbete med att stoppa multiresistenta bakterier, alltså MRSA, ESBL och VRE. Grunden i arbetet är de riskbedömningar och provtagningar som sker av patienter för att upptäcka multiresistenta bakterier. Vi arbetar utifrån en checklista, säger hygiensjuksköterska Andreas Lägermo på smittskydd och vårdhygien. Jag tror att så gott som alla medarbetare känner till den och vill arbeta med den. Men vi skulle kunna bli ännu bättre på att göra riskbedömning tidigare i vårdkedjan. Under 2011 togs cirka 20 000 prover, vilket innebär cirka 5 000 patienter. Några huvudindikatorer för provtagning är om patienten vårdats utomlands, har svårläkta sår eller diarrésjukdom. Samtidigt är det dags att utvärdera checklistan och diskutera om antalet prover är på rätt nivå. Vi har en väldigt ambitiös provtagningsplan och ligger högt jämfört med andra landsting. Men det kostar, och vi ska se om det går att spetsa till indikatorerna på vissa områden för när provtagning ska ske, till exempel genom att förtydliga sår och infarter säger Andreas Lägermo. I pusselbit 10 ingår också arbetet med Strama, samverkan mot antibiotikaresistens, som Andreas Lägermo tycker är lite snävt. Stramaarbetet täcker egentligen flera pusselbitar, men också det som ingår i 10. Vi jobbar mycket med antibiotikaförskrivningen på många vårdcentraler, och de som tidigare legat högt i förskrivning har fått lämna in handlingsplaner. Detta har också gett resultat och fått ner förskrivningen till mer rimliga nivåer. Under september 2011 till augusti 2012 låg förskrivningen i genomsnitt på 340 recept per 1 000 patienter i primärvården, inte så långt från målet på 330 recept, men en bra bit från det nationella målet 250 recept. Statistiken är per vårdcentral, men innehåller den förskrivning som den enskilda patienten fått i såväl primärvård som övrig sjukvård och tandvård. Strama arbetar för en ansvarsfull användning av antibiotika Syftet är att inte ge grogrund till multiresistenta bakterier. Vi måste ha effektiv antibiotika kvar för att kunna bedriva den sjukvård vi vill, säger Andreas Lägermo. Han tar behandlingen av cancerpatienter som ett exempel, där immunförsvaret sätts ur spel i arbetet för att bota cancern, vilket gör att bakterier kan ta chansen att infektera. Strama är inte alls emot antibiotika, som en del kanske tror, utan arbetar för en ansvarsfull användning. Andreas Lägermo, hygiensjuksköterska Strama vill motverka ökad resistens för att kunna ha kvar antibiotika som ett behandlingsalternativ. Antibiotika behövs bland annat för att behandla vårdrelaterade infektioner, VRI, vilket är ett komplext problem. Det känns som att vaksamheten kring VRI ökar. Numera mäter de flesta verksamheter sina VRI-fall varje månad och det tycks som om utvecklingen går åt rätt håll. Grunden i arbetet mot VRI handlar mycket om handhygien. För vissa infektioner spelar till exempel antalet bakterier och sporer i miljön roll, och då är städning viktigt, men det måste till mer insatser om vi ska bespara fler patienter infektioner, säger Andreas Lägermo. Texter: Anne-Maries studie ledde till förändring Antibiotikaförskrivningen kan förbättras genom mer information och lättillgängliga riktlinjer. Det visar ett projekt på medicinkliniken, Höglandssjukhuset. Vi har ju haft mycket problem med Clostridium-bakterier här på Höglandssjukhuset, och Cefotaxim tillhör en av flera antibiotikagrupper som innebär en risk att skapa Clostridium-infektion som komplikation. Med hjälp av en vårdadministratör började hon granska journaler för de patienter som börjat behandlas med Cefotaxim för att jämföra infektioner med riktlinjerna. I januari 2012 var det använt rätt i 25 procent av fallen jämfört med riktlinjerna, i februari 40 procent. Ofta blev det fel där det handlat om gamla människor som inte kunnat ge så mycket sjukdomsberättelse, och där det inledningsvis är svårt att bedöma var i kroppen infektionen sitter. Behandlingen i sig har varit korrekt, men man borde alltså ha valt ett ur resistens- och Clostridium-synpunkt bättre antibiotika. Min känsla var att vi inte hade så bra kännedom om riktlinjerna och att vi använde det intravenösa antibiotikat Cefotaxim lite för mycket, lite för godtyckligt och på felaktiga infektioner, säger Anne-Marie Suutari, ST-läkare på medicinkliniken och en av två Strama-ansvariga. Med en bakgrund som apotekare har hon stort intresse för läkemedel, däribland antibiotika, och valde att granska Cefotaxim som ett projekt på sin arbetsplats. Anne-Marie Suutari insåg att det behövdes en förändring. Under våren pratade vi mycket om ämnet och vi hade en infektionsläkare på besök. Vi har gått igenom riktlinjerna, gjort dem mer lättillgängliga och delat ut ett informationskort om antibiotika Jag har också varit på akutmottagningen och pratat med personalen om hur vi ska tänka rätt kring infektioner. Hennes mål var att nå rätt antibiotikaval till 75 procent. Granskningen av journalerna i juli visade på drygt 80 procent rätt. Det är jätteroligt att man kan hitta en sak som man känner är fel och sedan vända det på ganska kort tid. Sedan gäller det att upprätthålla detta när det blir vinter och fler patienter har infektioner. Nästa steg kan nu bli att sprida erfarenheterna till övriga medicinkliniker. Samtidigt har Höglandssjukhuset tagit ytterligare ett steg i kampen mot Clostridium. Man behöver städa först för att få bort sporerna, sen gäller det att arbeta med antibiotikafrågan för att inte ge sporerna fäste igen, säger Anne-Marie Suutari. ST-läkaren Anne-Marie Suutari är Strama-ansvarig på medicinkliniken i Eksjö, och har i ett projekt granskat antibiotikaanvändningen. Foto: Johan Werner

PULSEN NR 5 l NOVEMBER 2012 15 Bra Liv vill ha bättre koll på användning av antibiotika Genom regelbundna diskussioner i förskrivargrupper och en annonskampanj till allmänheten, vill de 31 vårdcentralerna inom Vårdcentralerna Bra Liv minska antibiotikaförskrivningen. Antibiotika bara när det behövs, är temat för kampanjen i samarbete med läkemedelskommittén och länets Stramagrupp, som pågår till mars 2013. Syftet är att få distriktsläkarkåren återhållsam med förskrivningen, och allmänheten medveten om skälet till det, att inte driva på utvecklingen av resistenta bakterier. I vårt landsting har vi sett en ökning av förskrivningen, och därför har vi sagt att vårdcentralerna inom Bra Liv vill ta ett större ansvar i förskrivningen av antibiotika, säger Johan Carlsson, verksamhetschef för Kungshälsans vårdcentral i Huskvarna och kampanjansvarig för de 31 vårdcentralerna. Cirka 65 procent av all antibiotika förskrivs i primärvården, och kan vi inom Bra Liv minska vår förskrivning påverkar det resultatet. Vi vill vara stolta över att vi gjort vår läxa. Vid läkarmötet på Kungshälsans vårdcentral i Huskvarna går Hans Lind (längst till vänster) igenom förskrivningsläget av antibiotika för sina kollegor, preparat för preparat. Vi har tre preparat som sticker ut i statistiken och där vi ska tänka oss för innan vi förskriver, säger han. Foto: Johan Werner Omkring hälften av länets 52 vårdcentraler ligger precis på eller över länets förskrivningsmål 330 recept per 1 000 invånare och år. Jönköpings län har gått lite åt fel håll och är bland de sämre i klassen. Därför är vår målsättning att vända den trenden. Här finns mycket förbättringsarbete att göra. Det säger Hans Lind, distriktsläkare på Kungshälsan, med en bakgrund som infektionsläkare och nu koordinator för den aktuella antibiotikakampanjen. Han konstaterar att de stora områdena för förskrivning är urinvägsinfektioner och luftvägsinfektioner, samt i viss mån hudinfektioner. I takt med ny kunskap förändras också förskrivningsmönster. För 15 år sedan var det självklart att behandla öroninflammationer med antibiotika, vilket det inte är idag. Likadant med bihåleinflammationer. Antibiotika eller inte gör väldigt liten skillnad på tiden till tillfrisknande. Min uppfattning är att det sker en slentrianmässig förskrivning för urinvägsinfektioner. Där finns en stor överförskrivning att hämta hem. FAKTA Antibiotika En av de kvalitetsersättningar som vårdcentralerna får styrs av antibiotikaförskrivningen, där ersättningsnivån är uppdelad i halv och hel ersättning. Den vårdcentral som når målet får 20 kronor per listad invånare. Målet för varje enskild vårdcentral varierar beroende på vårdcentralens totala andel förskrivna antibiotikarecept (täckningsgrad) och ålder på de invånare som valt vårdcentralen. Hans Lind konstaterar att det finns ganska stora variationer i förskrivning mellan vårdcentralerna. Genomgången med de egna kollegorna visar dock att de allra flesta vårdcentraler sänker sin förskrivning, men att många ligger lite högt på vissa preparat. Hyrläkarbemanningen är en faktor. Är man inte helt säker som hyrläkare, och inte har möjlighet att följa upp en patient, kan antibiotika vara den enklaste lösningen på ett problem. Men även de bästa förskrivarna kan bli bättre, och själva har vi på Kungshälsan särskilt tre preparat där vi sticker ut och som vi behöver hålla i. Under kampanjtiden ska alla 31 vårdcentraler bli medvetna om sin förskrivning och på vilka grunder olika diagnoser behandlas. Med hjälp av statistik från läkemedelskommittén ska den medicinske rådgivaren på varje vårdcentral ha månatliga diskussioner med sin läkargrupp. Här ska man då kunna titta på förskrivningen av olika preparat, ett tiotal, så att de följer rekommendationerna, säger Johan Carlsson. Dessutom har vårdcentralerna med högst förskrivning fått lämna in speciella handlingsplaner. Ett annat steg är att informera allmänheten om vikten av att bara använda antibiotika när det behövs, för att minska risken för resistenta bakterier. Traditionellt var inte patienten nöjd med läkarbesöket om det inte slutade med ett recept på antibiotika. Det finns patienter som är väldigt pålästa och totalt sett kan vi börja ana en liten ändring. Men vi är nog bara i början på den resan ännu, säger Hans Lind. Enligt Johan Carlsson finns det stor samsyn bland vårdcentralerna om behovet av kampanjen. Medarbetarna erbjuds också att bära en knapp Antibiotika bara när det behövs. Som en påminnelse, och för att förstärka budskapet. Andel patienter med VRI % 14 12 10 8 6 4 2 0 Johan Carlsson, verksamhetschef Hans Lind, distriktsläkare Höglandet Ryhov Värnamo Länet Riket Våren 2008 Hösten 20012 Patienter med vårdrelaterade infektioner. Illustration: Johan Werner

16 PULSEN NR 5 l NOVEMBER 2012 Håller koll på blåsorna Minskad kateteranvändning och tät kontroll av urinmängden minskar risken för urinvägsinfektion och uttänjd urinblåsa för patienter som vårdas inom slutenvården. Alla vill ha en fungerande urinblåsa i behåll när de lämnar sjukhuset, säger Rose-Marie Johansson, sjuksköterska och processledare för KAD (kvarsittande kateter) kateter bara när det behövs. Efter fyra års intensivt arbete börjar hon nu se resultat i sjukvården. Det tar sin tid att förändra ett arbetssätt, men nu har vi 70 procents följsamhet till riktlinjerna i omvårdnaden. Vi ser också en tendens i mätningarna, där de vårdrelaterade urinvägsinfektionerna i Landstinget minskat från 2,2 procent 2011, till 1,2 procent hittills 2011. Nästa steg är vidareutveckla läkarnas journalföring. Många kliniker har kommit långt i sina rutiner för att bevaka urinvolymer med ultraljud och hittills har 22 av 47 vårdenheter klarat de målvärden som finns. Det handlar om att riskbedöma patienter, att undersöka urinvolymer med rätt intervall, och sedan få patienterna att tömma sin blåsa genom toalettbesök eller tillfällig kateter. Syftet är att minska riskerna för infektioner och uttänjda urinblåsor, vilket kan leda till vårdskador, särskilt för äldre. Uppvakningsavdelningen på Länssjukhuset Ryhov tar varje dygn hand om ett 30-tal patienter efter operation. Majoriteten av dem har inte kateter, vilket är en stor förändring jämfört med för några år sedan. I stället kontrolleras deras urinvolym med ultraljud minst en gång i timmen, så kallad bladder-scan, vilket tar cirka en minut. De patienter som inte klarar att tömma urinblåsan tappas med tillfällig kateter. Att själv kunna gå på toaletten är absolut att föredra och är en del i mobiliseringen av patienten. Vi tar upp alla som klarar det och vågar och där det är lämpligt med tanke på arten av operation, säger vårdenhetschef Monica Leander-Malmlöf. Att hjälpa patienterna till toaletten har blivit en ny arbetsuppgift för oss! Vi kan också dra dem i säng ända ut till den handikapptoalett som vi Lotta Hallberg, undersköterska på uppvakningsavdelningen Ryhov, väntar på en patient utanför toalettdörren. Foto: Johan Werner Att vi har bra resultat beror på kunskap hos personalen Rose-Marie Johansson, processledare Monica Leander-Malmlöf, vårdenhetschef har. Men det är inte alltid så lätt att kissa när man måste, säger Kerstin Josefsson, funktionsansvarig sjuksköterska. Även de patienter som klarar att kissa själva på toaletten behöver få sin urinvolym kontrollerad. Narkos, smärtstillande preparat, smärta eller att man ligger ner, gör det svårare att känna behovet av att kissa. Då måste personalen understödja det naturliga beteendet, eller tappa dem med tillfällig kateter. Förr kunde kateter sitta kvar även om det bara behövdes tappning en gång, säger Rose- Marie Johansson. Målet är att ingen patient ska få större urinvolym än 400 milliliter, innan urinblåsan blir tömd. Urinvolymer på omkring 1 000 milliliter var inget ovanligt förr. Över 1 000 milliliter innebär en risk. Den nivån har de bara haft vid ett tillfälle 2011 och ett 2012, konstaterar Rose-Marie Johansson, trots att kontrollerna skett i rätt intervall. Att vi har så bra resultat beror på kunskap hos personalen. Man slarvar inte med detta, säger Monica Leander- Malmlöf. I samband med intensivvård eller operationer kan kateter behövas. För operationer på högst två timmar sker kontroll och tömning av urinblåsan innan. Vid längre operationer sätts kateter, ofta på operation, men tas bort så fort det går. När vi sätter färre katetrar slipper vi också infektioner, och behöver inte använda så mycket antibiotika, säger Monica Leander-Malmlöf. På medicinkliniken i Värnamo, avdelning A och B, erbjuds alla patienter kontroll av urinvolymen regelbundet med ultraljud. På det sättet har kateteranvändningen och problemen med infektioner minskat. Undersköterskorna Lise-Lotte Svensson och Susanne Blixth är KAD-coacher på medicinkliniken i Värnamo och arbetar intensivt med att patienternas urinmängder kontrolleras. Foto: Johan Werner Många av våra patienter är gamla och multisjuka och många har uttänjda urinblåsor och svårt med tömningen. Men tar vi hand om detta från början behöver det inte bli ett problem, säger undersköterskan Susan Blixth som tillsammans med kollegan Lise-Lotte Svensson är så kallade KAD-coacher på avdelningen sedan två år tillbaka. Det var då de tog tag i problemen kring urinretention, alltså problem med att tömma urinblåsan. Eftersom många av de patienter som kom från akutmottagningen bedöms som riskpatienter, införde man rutinen att undersöka urinvolymen på alla med bladder scan, vilket sker antingen på akuten eller på avdelningen. På det viset kan de hålla koll på patientens urinvolym med individuella tidsintervaller, oavsett om patienten tömmer blåsan själv på toaletten eller genom tillfällig kateter. Att få in de nya rutinerna krävde en hel del arbete, bland annat med informationer på APT. Men nu tycker jag att det fungerar bra, säger Lise-Lotte Svensson. Detta har lett till att andelen patienter med fasta katetrar har minskat. Där de fortfarande behövs är det då viktigt med dokumentation om planerad behandlingstid. Att ta blodtrycket är en rutinåtgärd i sjukvården. Rose-Marie Johansson tror att det om några år blir likadant med kontroll av urinmängden. Det finns fortfarande ett antal katetrar i vården som inte behövs, och det finns fortfarande patienter som far illa av detta. Lyckas vi halvera de vårdrelaterade infektionerna på våra tre sjukhus skulle vi spara cirka sju miljoner kronor, och coacherna gör här ett fantastiskt arbete för att vi ska få bra resultat, säger Rose-Marie Johansson. Fotnot: Vid 150 200 milliliter urin blir man kissnödig första gången. Den känslan går dock att undertrycka ganska lätt. Vid 300 350 milliliter blir man ordentligt kissnödig, och bör gå på toaletten. Annars finns det risk för att man tänjer ut sin urinblåsa.

PULSEN NR 5 l NOVEMBER 2012 17 Tre ledare klara inom kirurgin Hans Ravn, verksamhetschef för kirurgkliniken, medicinsk tekniske chefen Qusai Anani och anestesisjuksköterskan Annika Hedtjärn Åkesson, diskuterar möjligheterna i den nya hybridoperationssalen på Höglanssjukhuset i Eksjö. Foto: Mikael Bergström Efterlängtad sal nu i drift I mitten av november tog Höglandssjukhuset i Eksjö i drift en hybridoperationssal, där kirurgi kan kombineras med röntgen, vilket ger fler alternativ och större precision. Här kan vi jobba med flera olika metoder utan att behöva flytta patienten. Vi kan kombinera titthålskirurgi och endoskopiska operationer med röntgen, säger Hans Ravn, verksamhetschef för kirurgkliniken, där hybridsalen finns. Ju mer vi har hållit på, desto fler saker har vi kommit på att vi kan utveckla. Får vi till exempel in ett trauma med blödning kan kontrollera det samtidigt som vi diagnosticerar med röntgen, säger Hans Ravn. Att kunna operera parallellt med röntgen ger helt nya möjligheter, och fler alternativ under operationen. Man kan tänka sig en laparoskopisk gallstensoperation, där stenen sitter så inkilad att man behöver operera öppet i stället. Då kan man direkt göra det i hybridsalen. Röntgen är integrerat och följer operationsbordet, så vi förlorar aldrig fokus på det vi gör med patienten. Hans Ravn konstaterar att det nu handlar om att utnyttja möjligheterna fullt ut. Vi kommer att göra tarmoperationer och kärloperationer, och i framtiden är ryggoperationer en möjlighet. Vi måste nu se på vilka sätt vi arbetar och tänka på hur vi bygger upp operationsarbetet. Driften av den nya operationssalen föregås av en omfattande utbildning av operationspersonalen, både i salens nya teknik och i strålskydd. Vi har utbildning i hur vi skyddar oss och minimerar strålningen för patienter. Förutom en variant på CT-tomograf finns också ultraljud och kontraströntgen i salen. Vi kan också använda koldioxid vid kärlröntgen och bukkirurgi. Hybridsalen har stora materialförråd i väggarna för att minska springet ut och in, och ett avancerat ventilationssystem för att skapa en steril miljö. All utrustning och kablar hänger ner från taket för att minimera saker på golvet, vilket gör salen lättstädad och snabbt klar inför nästa operation. Via kameror ska operationer kunna följas i aulan. Hybridsalen används vardagar dagtid i början, men i takt med att personalen utbildas kommer användningen att öka. Hans Ravn konstaterar också att hybridsalen betyder mycket för arbetsmiljön på kliniken. Vår operationsavdelning är ganska sliten, men att vi nu får en upprustning av arbetsmiljön gör att personalen blir stimulerad. Detta kommer att bli jättebra. Framför allt slipper vi nu transporter av svårt sjuka patienter till röntgen, säger anestesisjuksköterskan Annika Hedtjärn Åkesson. Kliniken är nu också väl bemannade med kirurger. Om ett halvår har vi inte längre behov av hyrläkare. Men det har tagit oss fyra år att lösa detta, säger Hans Ravn. För Landstinget handlar det om en satsning på 45 miljoner kronor för hybridsalen och den ombyggnad som sker av akutmottagning och ambulansangöring. Hans Ravn räknar med att hybridsalen kommer att leda till att vissa kirurgiska ingrepp kan tas hem till länet. Genom röntgenmöjligheten under operationer ökar precisionen i ingreppen och därmed patientsäkerheten, och vårdtiderna kan på sikt bli kortare. Detta är något som patienter i hela länet kommer att få glädje av. I det samarbete vi nu bygger upp inom kirurgin kan vår personal assistera kirurger från övriga länet som vill operera sina patienter. Hybridsalen kan till exempel användas för att operera vissa cancerformer. Landstingets kirurgiska verksamhet ska bedrivas i fyra sektioner som kommer att arbeta med att utveckla sin verksamhet och kvalitet på ett länsövergripande sätt. Jag tror att Torbjörn Eriksson, kirurg, Värnamo den organisation som vi nu riggar kan bli väldigt bra, säger Torbjörn Eriksson, kirurg på Värnamo sjukhus och sektionsledare för övre gastrokirurgi. Hans kollega Niklas Zar på Länssjukhuset Ryhov kommer att leda sektionen för nedre gastrokirurgi, medan kirurgen Peter Skoog flyttar från Värnamo sjukhus till Höglandssjukhuset och blir sektionsledare för endokrin, bröst- och plastikkirurgi. För den fjärde sektionen, kärlkirurgi, kommer inriktningen av verksamheten att diskuteras vidare innan sektionsledare utses. Torbjörn Eriksson räknar med att det länsövergripande sektionsarbetet ger stora möjligheter på sikt. Vi har idag en bra verksamhet på tre sjukhus. Men vi har också specialiserat oss mycket, och på varje ställe finns det bara några med spetskompetens inom varje område, vilket gör det sårbart. Nu ska vi samarbeta över sjukhusgränserna. Plötsligt blir vi åtta tio medarbetare med spetskompetens och kan vid behov antingen skicka patienter eller arbeta hos varandra, och diskutera enstaka patientfall. Inom hans sektion, övre gastrokirurgi, dominerar fetmakirurgi, gallstensproblem och omhändertagande av patienter med cancer i matstrupe, magsäck, galla, lever och bukspottkörtel. Nu ska han samordna denna verksamhet över helalandstinget. Vi ska lära känna varandra och hitta ett sätt att arbeta som tillför nytta. Skapandet av länsgemensamma sektioner ses som den viktigaste faktorn för att stärka kirurgin. Ann-Marie Schaffrath, ordförande för medicinsk programgrupp kirurgi, är nöjd med att tre sektionsledare nu är utsedda: Vi har haft en bra start i arbetet. Vi har börjat med att förtydliga rollen som sektionsledare och hur de ska arbeta tillsammans med verksamhetscheferna. Sektionerna ska ta fram handlingsprogram och börja forma sin verksamhet kring utvecklingsoch kvalitetsfrågor. Vi pratar nu mycket om kompetenskluster där vi hjälps åt inom sektionerna.

18 PULSEN NR 5 l NOVEMBER 2012 Digital information samlas i eget arkiv I Landstingets arkiv går det att hitta handlingar tillbaka till 1863. Snart finns det även ett e-arkiv för att lagra all den information som de senaste decennierna samlats i digitala system. Vi har upp emot tusen elektroniska system i Landstinget med information, men många av dem används inte längre, säger landstingsarkivarie Tomy Eklöv. Från första september 2012 har vi nu anslutit oss till ett system för att bevara den elektroniska informationen. De sju landstingen inom Tomy Eklöv, arkivarie Uppsala-Örebro sjukvårdsregion har utvecklat R7e-arkiv för långtidslagring av elektronisk information, där Landstinget i Jönköpings län blir första externa part. Här kommer vi att lägga in digital data som ska bevaras. Det handlar om journalsystem av olika slag, diariesystem, personal- och ekonomisystem, webbsidor och liknande. Allt sparas förstås inte. Vad som ska sparas och vad som ska gallras bort beslutas av arkivmyndigheten, i det här fallet landstingsstyrelsen, enligt samma rutin som gäller för pappersarkiv. Den som äger informationen får gå igenom och bedöma tillsammans med centrala arkivfunktionen, säger Tomy Eklöv. Under 2013 finns ekonomiska medel avsatta för arbetet att lägga över information i R7e-arkiv. En rad elektroniska system väntar på att föra över information som idag finns Grön rehab startar 2013 Kring årsskiftet 2012-2013 startar Landstinget ett pilotprojekt kring Grön rehabilitering, för människor som är sjukskrivna eller i riskzonen att bli det. Det handlar om att hitta tillbaka till sin egen motivation och kunna ta ett steg framåt, säger Kristina Ljungdahl, arbetsterapeut och projektledare. Grön rehabilitering sker i samarbete med Landstingets naturbruksgymnasier, Tenhults naturbruksgymnasium, Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium. I grön rehabilitering samverkar grön och vit kompetens som tillsammans utgör ett team. Behandlingstiden handlar om cirka 8-12 veckor, med terapeutiska samtal och möjligheter till olika aktiviteter nära natur och djur, säger Kristina Ljungdahl. på band, skivor eller i servrar. För att föra över informationen måste det skapas exportprogram, som ser till att informationen får rätt format för långtidslagring. Tomy Eklöv är mycket nöjd med att R7earkiv är såväl mellanarkiv som slutarkiv. Informationen i systemet är sökbar i mellanarkivet för verksamheterna. De som ska ha tillgång till informationen kan logga in på en webbsida och söka. Samtidigt ser han behov av att vara proaktiv när nya system för elektronisk lagring köps in. Vi behöver redan från början ställa krav på att det ska gå att gallra information som blir inaktuell, och ha en budget för såväl gallring som avveckling av system. Det borde vara lika enkelt att gallra elektronisk information som den som är på papper. Tomy Eklöv ser en rad fördelar såväl praktiskt som ekonomiskt med att långtidslagra information i R7e-arkiv. Den som ska söka information behöver bara logga in i ett system, och vi slipper kostnader för att gamla system i drift, konsultarvoden och licensavgifter. Lagringen av information i R7e-arkiv kommer också att innebära en del arbete för IT-Centrum. Vi ska diskutera med systemägare och systemförvaltare vilken information som finns och hur den ser ut. Kanske kan vi utveckla standardiserade exportprogram för överföringen, säger Tomas Lundberg, projektledare på IT-Centrum. Deltagarna remitteras till grön rehabilitering från sin vårdenhet. Idag finns ett glapp mellan sjukskrivning och arbetsåtergång, det saknas en period där patienten i ett tidigt skede av sin sjukskrivning kan erbjudas en mindre kravfylld insats. Grön rehabilitering är lämplig som rehabiliteringsinsats i detta skede, och riktar sig till människor med bland annat smärtoch stressproblematik och psykisk ohälsa. Målet är att deltagaren efter avslutad rehabilitering ska kunna återgå till någon form av arbetsträning, arbete eller studier och då uppleva högre livskvalitet. Fotnot: Läs mer på www.lj.se/forsakringsmedicin. Projektledaren Kristina Ljungdahl nås via e- post: kristina.ljungdahl@lj.se Munhålan hänger ihop med kroppen. Det lockade mig att få tänka utanför munnen, att se kroppen som en helhet. Så förklarar Alkisti Anastassaki Köhler varför hon som tandläkare kom att intressera sig för bettfysiologi. Ett intresse som har lett till en doktorsavhandling, framlagd i dagarna, den 14 december. FLER HAR ONT I KÄKARNA Alkisti är uppvuxen på Kreta och utbildad i Grekland. Det var två stora namn inom bettfysiologivärlden, Tomas Magnusson och Matti Helkimo, och ett unikt specialistutbildningsprogram som lockade mig till OI, Odontologiska institutionen i Jönköping 1994. Bettfysiologi hade blivit egen specialitet året innan. 1998 var hon färdig specialist. Efter en kort tid i hemlandet Grekland erbjöds hon en forskartjänst i danska Århus. Det var där mitt forskningsintresse utvecklades, säger hon. Efter Århus arbetade hon som lärare för tandläkarstudenter och som specialisttandläkare i flera svenska städer samtidigt som hon veckopendlade till Jönköping. 2006 fick hon fast tjänst här. Mitt avhandlingsprojekt har tagit nästan tio år, säger hon. Jag har delade känslor över att vara klar. Det har varit en utmanande och otroligt lärorik tid. På något sätt vill jag fortsätta med forskning. Som doktorand har hon använt sig av de världsberömda Jönköpingsundersökningarna, från åren 1983, 1993 och 2003. Hennes frågeställning i avhandlingen var: Har smärta och funktionsnedsättningar i käksystemet ökat eller minskat på tjugo år? Ont i käkmuskler och käkleder är den näst vanligaste orsaken till ansiktssmärta, efter smärta som härrör från tänderna. Käkleden kallas ibland för den sociala leden. Smärta därifrån kan göra det svårt att gapa, tugga, skratta, tala, le, svälja eller gäspa. Svaret på hennes fråga blev att besvären har ökat, tvärtemot vad som gäller för karies och tandlossning. Särskilt har besvären ökat hos vuxna. Fler rapporterar om att de pressar eller gnisslar tänder och har spända käkar. Besvären hänger ofta ihop med självupplevd nedsatt allmänhälsa. Bland 20-åriga kvinnor har det skett en anmärkningsvärd ökning av regelbunden huvudvärk mellan 1983 och 2003. Det verkar som om förekomsten av funktionsstörningar och smärta i käksystemet följer en allmän ökning i samhället av värk och psykiska besvär. Om detta finns ingen tidigare vetenskaplig information, säger Alkisti Anastassaki Köhler. En annan del av avhandlingen är en studie av patienter som behandlades på bettfysiologiska kliniken 1995-2002. Alkisti försökte hitta faktorer, som kunde förutspå ut-

PULSEN NR 5 l NOVEMBER 2012 19 Alkisti Anastassaki Köhler som kliniker på bettfysiologiska kliniken. I dagarna försvarar hon sin doktorsavhandling om problem i käksystemet. Foto: Johan Werner. Mitt avhandlingsprojekt har tagit nästan tio år. Jag har delade känslor över att vara klar. Det har varit en utmanande och otroligt lärorik tid. På något sätt vill jag fortsätta med forskning. FAKTA Länsbor i studie Åren 1973, 1983, 1993 och 2003 genomfördes tvärsnittsundersökningar av tand- och munhälsan hos invånare i Jönköpings kommun. 100 individer i vardera åldersgrupperna 3, 5, 10, 15, 20, 30, 40, 50, 60, 70 och 80 år deltog i varje undersökning. Materialet används som underlag till forskning i hela världen. Nästa år, 2013, är det tänkt att det ska genomföras en ny omgång av Jönköpingsundersökningarna. Alkisti Anastassaki Köhler sitter med i planeringskommittén. fallet av behandlingen. Men några starka sådana faktorer hittade hon inte. Däremot var behandlingsresultaten generellt bra. Bettfysiologiska besvär kan ta sig många uttryck hos patienten. Det kan vara trötthetskänsla i käkmusklerna, smärta i ansiktet, huvudvärk, smärta vid käkrörelser, nedsatt gap- och tuggförmåga, eller låsningar i käkarna. Viktigaste steget i behandlingen är att minska patienternas oro, säger Alkisti. Få patienten att förstå varför det gör ont, varför musklerna blir ansträngda och att detta inte är tecken på något farligt. Nästa steg i behandlingen kan vara olika tekniker för avspänning, rörelseträning för käkmusklerna, bettskena som avlastar muskler och leder från ansträngning samt ibland inflammationsdämpande läkemedel. Det är viktigt att ta reda på patientens allmänna hälsa och bakomliggande psykosociala faktorer när man utreder och behandlar dessa patienter. Se hela människan alltså inte bara titta i munhålan. Just det skäl som gjorde att Alkisti Anastassaki Köhler valde bettfysiologi som sin specialitet. Olle Hall Fotnon: Bettfysiologiska besvär = funktionsstörningar och olika smärttillstånd i ansikte och käkar (käksystemet).

20 PULSEN NR 5 l NOVEMBER 2012 nytt om namn LINDA MYLLYMÄKI, VERKSAMHETS- CHEF OPERATIONS- OCH INTENSIV- VÅRDSKLINIKEN, EKSJÖ: Jag vill bidra till fortsatt gemensam utveckling och förbättring av vården för våra patienter. fem frågor Fem frågor till Monica Berg, som med utgångspunkt från Landstingets utvecklingsplan för vuxenpsykiatrin nu utreder den neuropsykiatriska verksamheten. 1. Vad är ditt uppdrag? Jag ska göra en fördjupad översyn av den grupp som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det handlar om människor med ADHD, ADD, Asperger och andra tillstånd inom autismspektrat samt Tourettes syndrom, men många diagnoser går in i varandra. Jag ska belysa utvecklingen av behov, organisation och resursfördelning och även titta på om det finns behov av en länsspecialitet. Utredningen ska omfatta både barn och vuxna, vilket är väldigt bra. 2. Hur går du tillväga? Jag startade i augusti och träffade tidigt patientföreningarna. Nu gör jag ett enkätutskick till alla 52 vårdcentraler, neuropsykiatriska team, psykiatriska mottagningar, BUP, barnhälsovården, habiliteringen och liknande. I slutet av februari ska jag presentera ett resultat. 3. Vad vill du ha svar på? Jag vill veta var dessa patientgrupper finns, hur mycket resurser som läggs ner och om detta har förändrats över tid, hur man utreder och behandlar och vilka man samarbetar med. På landstingsnivå finns det en del vårdprogram, och nu är det också på gång nationella riktlinjer för ADHD. 4. Vad är ditt intryck hittills av vården av den här gruppen? Många arbetar med den här gruppen, men det känns samtidigt som ett svart hål. Patientorganisationerna tycker att det fungerar bra för barn, men det måste finnas resurser också när de blir vuxna. Vi gör många neuropsykiatriska utredningar men vi måste också ta hand om och behandla resultatet. Många har psykisk ohälsa, men det är inte självklart att alla i den här gruppen finns inom psykiatrin, utan de kan finnas inom flera områden i Landstinget och kommunerna. Därför måste de finnas med i medvetandet i allt vi gör. Nya perspektiv på Landst Landstinget har många processer inom vård och övriga verksamheter. Hur de kan utvecklas ska Landstingets två logistiker arbeta med. Landstinget arbetar redan idag mycket och bra med logistik, men man kallar det inte alltid för det, säger Maria Malmström, som tillsammans med Magnus Strömberg började sin tjänst i augusti som Landstingets första logistiker, på Qultururm. De kommer båda från näringslivet. Maria är civilingenjör inom industriell ekonomi med inriktning logistik och Magnus är högskoleingenjör med inriktning produktionsekonomi. Nu ska de titta med logistikerns kunskap på Landstingets breda verksamhet. Utmaningen är att tillsammans utveckla lösningar och utbilda medarbetare så att de kan göra ett så bra jobb som möjligt och få flöden att fungera smidigare för patienter och kunder. Det är viktigt för oss att hela tiden arbeta länsövergripande och med ett helhetsperspektiv, säger de. Några konkreta exempel som redan finns är Geriatrik direkt där patienten kommer direkt från ambulans till avdelning, eller det nya flödet där patienter med misstänkt stroke körs direkt till röntgen. Förbättringsarbete är en grundbult i Landstingets verksamhet. Som ett led i detta kommer de båda logistikerna bland annat att utveckla så kallade genombrottsmodeller, alltså lösningar för bättre logistik, som kan användas av fler verksamheter som har samma eller liknande problem. Det handlar om att det rör där alla flöden av sjukvård, information och material ska fram blir så rakt och smidigt som möjligt, beskriver Magnus Strömberg. Det handlar också om att tillsammans titta över verksamhetsgränserna, för att förstå vilka förändringar som gynnar den totala processen. Det kan vara så att det tar mer tid i ett moment, men leder till att tre andra moment sparar tid, säger han som exempel. I diskussionen om nya processer kan logistikerna också bidra med beräkningar av till exempel kostnad för eventuella nyinvesteringar, hur mycket tid det sparar för medarbetare och inte minst vilken nytta det ger för patienterna. Det är viktigt att beräkningarna är rätt för att kunna fatta riktiga beslut, säger Magnus Strömberg. Magnus och Maria har börjat med en rad studiebesök för att få inblick i verksamheten, och kan konstatera att de blivit mycket väl mottagna. Landstinget är en väldigt glad organisation. Vilken positiv arbetsplats, noterar