Rapport från Hälsotrampare Kronoberg 2012 Av Jörgen Gustavsson, Lena Bååt och Pär Wallin 1
Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte med projektet... 4 Beskrivning av genomförandet... 4 Resultat... 6 2
Sammanfattning Under 2012 fortsatte Växjö kommun med projektet Hälsotrampare Kronoberg. Syftet var att stimulera medarbetare i Växjö kommun att oftare cykla till och från arbetet. Målet var att alla deltagare skulle få en ökad upplevelse av god hälsa men även att minska utsläpp från trafiken. För de deltagare som genomförde konditionstest var målet en mätbar förbättrad kondition. För Växjö kommun var målet även att frigöra fler tillgängliga parkeringsplatser i staden. Totalt började 28 personer cykla i projektet. De åtog sig att cykla minst 2 km enkel väg någonstans i transportkedjan både till och från arbetet under tre dagar i veckan. Deltagarna fick utrustning (cykelhjälm, cykeldator och reflexväst) och anmälningsavgift till cykelkampanjen SydostTrampar. De fick fylla i en hälsoenkät i början och slutet av projektet samt erbjudande om att genomföra ett konditionstest vid samma tidpunkter. Under sex veckor på våren och ytterligare sex på hösten noterade de sina cykelresor på SydostTrampar. De som genomförde registreringen genom SydostTrampar både vår och höst var tillsammans 22 personer. Bland dessa var det 20 respektive 18 personer som svarade på hälsoenkäterna innan projektets start och efter projektets avslutning. 84 % av dem som svarade på enkäterna upplevde hela projektet med utrustning, information och registrering som mycket bra eller bra. I enkäten svarade 61 % att de hade genomfört projektet som de hade planerat och 22 % svarade att de delvis hade genomfört som planerat. Antalet med egen upplevelse av mycket bra eller bra hälsa ökade med 22 % mellan start och avslut. Egen upplevelse av god kondition var på våren 10% och på hösten var siffrorna 78 %. Hos dem som genomförde konditionstestet uppmättes förbättringar i syreupptagningsförmågan så att fler (10 st) hade en hög eller mycket hög förmåga på hösten jämfört med våren (5 st). Sjukfrånvaron mättes bland deltagarna från Växjö kommun och den ökade med nästan två dagar under projekttiden jämfört med motsvarande period året innan. Mätningar på förra omgångens hälsotrampare (2011) visar att de har ytterligare sänkt sin sjukfrånvaro ett år efter projektet. Enligt en enkät fortsätter 61 % av dessa att cykla minst 3 dagar i veckan. Det tar kanske tid innan effekter som lägre sjukfrånvaro kommer av mer fysiskt aktiviteter i vardagen. De 22 deltagarna cyklade uppskattningsvis 27 300 km (drygt 1/2 varv runt jorden) under projektets sju månader. Deras cykling motsvarar en minskning av koldioxidutsläpp med 5600 kg och en besparing för deltagarna på totalt 100 000 kr jämfört om de hade åkt bil. Besparingen per deltagare är på drygt 4 700 kr. Under projektets tid frigjordes dessutom 22 parkeringsplatser i kommun vilket andra besökare har kunnat utnyttja.. 3
Inledning Hälsotrampare Kronoberg 2012 är en fortsättning av det framgångsrika projekt från året 2011 då 112 st medarbetare i Växjö kommun och Landstinget Kronoberg ändrade resvanor till och från arbete och som biresultat dessutom visade på färre sjukdagar för deltagarna. Detta projekt ligger dessutom helt i linje med att målen om ett fossilbränsle fritt Växjö, Europas grönaste stad och målen i transportstrategi för ett hållbart Växjö. Dessutom stödjer det arbete med folkhälsa med att inspirera till ett mer fysiskt aktivt vardagsliv. Växjö kommun valde att fortsätta med erbjudandet internt till alla anställda då rutiner och arbetssätt hade tagits fram och arbetsinsatsen var inte så stor till en förmodat gott resultat. För projektet 2012 valde Landstinget Kronoberg att inte medverka då de bedömde att arbetsinsatsen var för stor och att få deltagarna gjorde uppföljningen till fullo. Hälsotrampare Kronoberg handlar främst om att förbättra hälsan för projektdeltagarna samt att minska utsläppen av koldioxid. Det är också ett samhällsekonomiskt projekt då det också minskar parkeringsbehovet och biltrafiken i Växjö stad. Att välja cykeln framför bilen innebär minskat stillasittande och ökad fysisk aktivitet vilket har stora hälsoeffekter. Projektet är därmed i linje med arbetet i riktning mot hållbar utveckling, social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Hälsotrampare Kronoberg har inspirerats av andra liknande projekt. Främst har landstinget i Uppsala län inspirerat via sin systematiska ansats att erbjuda anställda att välja cykel och kollektivtrafik i större grad. Resultatet visade att sjukfrånvaron sjönk med i genomsnitt 6 dagar per anställd/år (2003). Det visade också att 88 % av deltagarna planerade att fortsatta att cykla samt att landstinget kunde minska sin parkeringsyta 1. Växjö kommuns samarbete med Trafikverket bidrog ekonomiskt till att projektet kunde genomföras. Syfte med projektet Syftet med projektet var att stimulera medarbetare inom Växjö kommun att börja cykla till och från arbetet. Målet var att alla deltagare skulle få en ökad upplevelse av god hälsa men även att minska utsläpp från trafiken. För de deltagare som genomförde konditionstest var målet en mätbar förbättrad kondition. Ytterligare mål var att även att frigöra fler tillgängliga parkeringsplatser i staden. Beskrivning av genomförandet För att hitta deltagare till Hälsotrampare Kronoberg spreds information internt om projektet via intranätet och via nätverket hälsoinspiratörer. Anmälningen gjordes via intranät. Genom en kort webbenkät valdes lämpliga deltagare ut. Kravet var att man var vanebilist (åkte bil 1 http://www.lul.se/templates/page 4641.aspx 4
minst tre dagar i veckan) till arbetet men att man egentligen skulle kunna cykla någonstans i transportkedjan både till och från arbetet med minst 2 km enkel väg. Deltagarna fick fylla i en hälsoenkät samt boka tid för en konditionstest hos Kommunhälsan. Vid konditionstestet överlämnades utrustningen som bestod av cykelhjälm, cykeldator och reflexväst. Deltagarna fyllde också i ett kontrakt för sin medverkan i projektet. Ett informationstillfälle genomfördes vid projektstarten om Hälsotrampare och SydostTrampar. SydostTrampar är en webbaserad cykeltävling arrangerad av Energikontoret Sydost och Korpen Småland. Syftet var att informera om projektet samt hur registreringen skulle gå till. Hjälp med montering av cykeldator genomfördes vid samma tillfälle. Projekttiden var 2 april 29 oktober. För att delta i projektet förband sig deltagaren att använda cykeln minst 3 ggr/veckan. Registreringen genom SydostTrampar startade 23 april och pågick under sex veckor. På hemsidan kunde deltagarna se hur mycket de hade cyklat totalt under perioden och få återkoppling av besparade kg CO2, kalorier samt i kronor. Deltagarna var indelade i lag med 4-15 deltagare i varje lag där alla kunde se varandras statistik på cyklade km o s v. Det var tre lag indelade efter var deltagarna arbetade, ett för skola och barnomsorg, ett för omsorgen och ett för övriga förvaltningar där deltagare från VEAB, och Växjöhem också ingick. Deltagarna noterade förutom resorna till och från arbetet också resor i tjänst med cykel samt även fritidsresor med cykel. Varje vecka var det utlottning av priser till lag som medverkade i SydostTrampar. Totalt var det 26 deltagare som skrev på kontraktet att medverka i projektet. Efter semestern fortsatte projektet med sex nya veckor med start av registrering via SydostTrampar den 3 september. Deltagarna fortsatte att cykla till den sista oktober då projektet var färdigt och övergick i utvärderingsfasen. Deltagarna fyllde i hälsoenkäter och gjorde konditionstester för att se ev. förändringar. Sjukfrånvaron undersöktes för att se ev. förändringar. Kostnader för projektet Kostnaderna för projektet har varit inköp av utrustning till deltagarna, anmälningsavgift för SydostTrampar och lönekostnader för personal som har drivit projektet. Kostnader för utrustning (cykelhjälm, cykeldator och reflexväst med projektets logga på) har varit 311 kr per deltagare = 8000 kr. Kostnader för anmälan till SydostTrampar var ca 120 kr/deltagare = 3 000 kr Projektledare, folkhälsosamordnare, informatörer, hälsotester: 100h + 20h + 20h + 30h = uppskattas till cirka 170 h inom kommunen.. Totalt innebär detta cirka 170 h, och med en lönekostnad på 30 000 kr/månad + lönekostnadspåslag blir personalkostnaderna 43 000 kr. Totalkostnaden för projektet var cirka 54 000 kr Övrigt Förutom tre lag för hälsotrampare i kommunen var det ytterligare 26 lag i SydostTrampar. 5
Resultat Deltagare från Växjö kommun Totalt var det 48 personer som anmälde intresse inom Växjö kommunen och 28 som kvalificerade sig för att medverka i projektet, åkte bil minst tre dagar i veckan under sommarhalvåret, och började och 22 genomförde projektet. Sjukdomar, tidsbrist gjorde att några inte började och några inte slutförde projektet. Hälsoenkät Växjö kommun 20 fyllde i hälsoenkäten på våren och 18 på hösten, dvs. nästan 70 % svarade på båda. Ålderfördelningen var mellan 20 och drygt 60 år men 35 % var mellan 41 och 50 år. Vid projektstart hade 50 % 6 km eller mer enkel resa till arbetet. Två personer parkerade sin bil i utkanten av staden Deltagare med främst stillasittande arbete utgjorde 15 %. Svaren nedan är uppdelade på vårens och hösten enkäter: Av deltagarna var 10 % (av 20) fysiskt aktiva minst 30 minuter/dag vid projektstart och 39 % (av 18) vid projektavslut. Av deltagarna var det 20 % (av 20) som använde cykel till att uträtta ärende förutom till och från arbete minst en dag i veckan och under hösten var det 61 % (av 18) som använde cykel till ärende under veckan. Egen upplevelse av bra eller mycket bra kondition hade 10 % (av 20) på våren och 78 % (av 18) på hösten. Trötthet upplevde 25 % (av 20) mer än en gång i veckan eller mer på våren, och på hösten var det 16 % (av 18). Antalet med upplevelse av mycket bra eller bra hälsa ökade med 22% mellan vår och höst. Svaren nedan är endast från de 18 som besvarade enkäten på hösten: Av deltagarna cyklade 61 % så som de hade planerat och 22 % delvis som planerat. Utrustningen upplevdes mycket bra av 50 % och bra av 33 %. Möjligheten till konditionstest upplevdes mycket bra av 61 % och bra av 39 %. Registreringen genom SydostTrampar upplevdes mycket bra av 56 % och bra av 28 %. Av deltagarna svarade 83 % att projektet hade motsvarat deras förväntningar och 17 % delvis. 6
Konditionstest 26 personer genomförde konditionstest på våren och av dessa genomförd 11 även på hösten hos kommunhälsan. Låg Något låg Medel Hög Mycket hög 02 före 1 1 4 3 2 02 efter 1 6 4 Testvärde före 3 2 4 1 1 Testvärde efter 1 2 7 1 Viktminskning 0 5 kg 5 10 kg >10 kg Antal personer 2 3 1 Alla som gjorde uppföljning med nytt konditionstest hade förbättrade resultat jämfört med innan. Syreupptagningsförmågan (O2) förbättrades. Gällande hög och mycket hög O2 före så var det 5 personer som visade det resultatet, och efter perioden var det hela 10 st. Testvärdet förbättrades tack vare att O2 blev bättre och man minskade i vikt. Gällande högt och mycket högt testvärde så var det 2 personer som visade det resultatet före och hela 8 personer efteråt. Flera personer gjorde en viktminskning relaterat till mer fysisk aktivitet och förändrad kosthållning, några hade som mål att minska i vikt och bli mer hälsosamma / göra en livsstilsförändring vilket också blev resultatet. O2 visar syreupptagningsförmågan i arbete. Pulsreaktionen på vald belastning på testcykel. Vid förbättrad kondition ser man att pulsreaktionen på samma belastning som föregående test blir lägre och det behövs tom en belastningsökning för att uppnå samma grad av ansträngning. Vad gäller det vi kallar testvärde är det syreupptagningsförmågan relaterat till kroppsvikten. Har personen minskat i vikt blir automatiskt testvärdet bättre liksom om man höjt sin syreupptagningsförmåga genom fysisk aktivitet. Har man en hög kroppsvikt blir testvärdet högt trots att man kanske har en hög syreupptagningsförmåga eftersom O2 inte räcker till att syresätta hela kroppsmassan vid fysiskt arbete i samma utsträckning som om man ligger på normalvikt. Sjukfrånvaro Växjö kommun Sjukfrånvaron undersöktes bland deltagare. Resultatet visar att de har ökat sin sjukfrånvaro med i snitt nästa två dagar, från 0,8 dagar till 2,5 sjukdagar för perioden april- oktober 2011 jmf med 2012. Kanske är det för kort tid att se någon skillnad? Förra årets omgång (Hälsotrampare 2011) minskade sin sjukfrånvaro med drygt en dag i genomsnitt under projektet. Under året har vi också gjort en uppföljning av dessa också som visar att sjukfrånvaron sjönk ytterligare med 0,7 dagar. Nu var sjukfrånvaro nere på 1,35 dagar för denna sjumånaders period för dessa. En enkätundersökning till 2011 års deltagare i Hälsotrampare visar att 61 % av deltagarna fortfarande cyklar till och från arbete minst tre dagar i veckan ett år efter projektets slut och att de också fortsätter cyklar mer på sin fritid. En tolkning är att fysiskt aktiva deltagare visar på en fortsatt minskning av sin sjukfrånvaro och kan ge arbetsgivaren en besparing framöver. Men det finns också andra faktorer som kan påverka sjuktalen för samma period som inte visar sig i denna enkla undersökning. Som jämförelse är sjukfrånvaron för Växjö kommunanställda för samma period 8,0 dagar för 2010 och 2011. I siffran inkluderas långtidsjukas sjukfrånvaro. 7
Resultat från cyklingen och inmatningen till SydostTrampar Besparingar Alla resor bara arbetsresor Besparingar i kronor Teoretiska besparing alla resor Teoretiska besparing arbetsresor Förbrukning av kcal Antal kcal tot Besparingar i km Antal km alla resor Antal km arbetsresor Individuella besparingar: alla resor bara arbetsresor KG CO2 (alla cykelresor ersätter en bilresa) alla resor bara arbetsresor 5 606 kg CO2 4 076 kg CO2 103 923 kr 75 564 kr 820 443 kcal 27 348 km 19 885 km 1 243 km/deltagare 904 km/deltagare 255 kg CO2/ deltagare 185 kg CO2/ deltagare Kronor teoretiskt (alla cykelresor ersätter en bilresa) alla resor 4 724 kr/ deltagare bara arbetsresor 3 435 kr/ deltagare Kalorier förbrukade per person alla resor 37 293 kcal/deltagare * Bygger på Konsumentverkets kostnadskalkyl för bilkostnad/km 3,8:-/ km Växjö kommun Pär Wallin, projektsamordnare Hållbart resande, Tekniska förvaltningen Jörgen Gustavsson, Folkhälsosamordnare, Kommunledningsförvaltningen Lena Bååt, Kommunhälsan, Kommunledningsförvaltningen Anna Södersten, Informatör, Kommunledningsförvaltningen För mer information om projektet Hälsotrampare Kronoberg kontakta i första hand Pär Wallin: par. wallin@vaxjo.se eller 0470-415 72 8