Regionmgsinet en tidning fån Väst Götlndsegionen www. vgegion. se n 3. 2010 ATT INTE TÅLA MATEN mång oske till övekänslighet Mång missuppfttning om mjölk Sid 14 Följ med på filminspelning i konsethuset Sid 17 Skydd dig mot influensn Sid 25
Så funge våden Om du bli sjuk Nä du bli sjuk elle behöve åd om våd inge du ntingen sjukvådsådgivningen på telefonnumme 1177 elle till din vådcentl. H du edn kontkt med våden ing till den mottgning som sköte din behndling. Ä mottgningen stängd ing 1177. Sjukvådsådgivningen nå du dygnet unt ll dg på telefonnumme 1177. Speciellt utbildde sjukskötesko ge åd diekt i telefon elle väglede till nnn våd om det behövs. Ring mbulnsen på telefonnumme 112 om någon ä llvligt sjuk elle om det h hänt en olyck. Me infomtion om vådcentle, joucentle och övig mottgning i Väst Götlnd finns på www.1177.se/vgegion. Dett ä din vådgnti Om du bli sjuk sk du få pt med vådcentlen elle sjukvådsådgivningen (1177) smm dg. Om du behöve besök en läke på vådcentlen sk du, efte medicinskt beslut, få tid fö besök inom 7 dg. Om du efte beslut om emiss/vådbegän få en emiss till den specilisede våden sk du få en tid fö besök inom 90 dg. Om du själv inge till en specilistläke äkns de 90 dgn fån den dgen specilistläken beslut tt du behöve våd. Om en specilistläke beslut tt du behöve behndling sk du få en tid inom 90 dg. Efte beslut om neuopsykitisk utedning sk du ebjuds en tid fö dett inom 90 dg. Om vådcentlen elle sjukhuset inte kn ge dig våd inom gntitiden sk de ktivt hjälp dig med tt odn en tid hos en nnn vådgive. Bn- och ungdomspsykiti Om du få en emiss till bn- och ungdomspsykitin sk du ebjuds tid fö besök inom 30 dg, efte beslut om emiss. Om du få en emiss fö en födjupd utedning/behndling inom bn- och ungdomspsykitin sk du ebjuds en tid inom 60 dg, efte beslut om emiss. Vådgnti vid cncesjukdom Vid stk misstnke om cncesjukdom sk du få en tid fö besök hos en specilistläke inom två vecko efte det tt specilistläken h fått emissen. Bn sk inte behöv vänt me än två dg. Du kn få pengn tillbk Om du h en tid fö besök på en vådcentl elle mottgning och få vänt me än en hlvtimme h du ätt tt få tillbk vgiften du betlde. Men du sk ändå få det besök du beställt. Fö tt få tillbk vgiften måste du säg till diekt. På kutmottgningen elle joumottgningen kn du inte få tillbk vgiften. Betl om du inte komme på läkbesök Om du h en tid fö besök, till exempel hos läke, och inte kn komm dit måste du tl om det innn. Anns måste du ändå betl vgiften. Om besöket inte skulle h kostt något måste du ändå betl 100 kono. Du få också betl en vgift fö äkningen. Vlfihet i våden Du kn själv välj v du vill sök våd i Väst Götlndsegionen och i Lndstinget Hllnd. Det gälle både våd som divs v egionen och v pivt vådgive som h vtl med Väst Götlndsegionen elle Lndstinget Hllnd. Du h också ätt tt sök våd i nnt lndsting, men de t emot dig om de h tid och plts. Väst Götlndsegionen betl vådkostnden men ptientvgiften och esekostnden betl du själv. Du måste själv kontkt vådgiven i det nd lndstinget. Opetione och behndling som kost me än 20 000 kono måste godkänns i föväg v Väst Götlndsegionen. Fö me infomtion om vlfihet i våden ing 020-44 55 55. Högspecilised våd omftts inte v vlfihet i våden. Välj elle byt vådcentl All öve 16 å i Väst Götlnd kn välj vådcentl. Fö bn unde 16 å välje vådndshven. Du kn nä som helst byt vådcentl. Vådcentlen kn inte nek ditt vl. Med ditt vl följe en vådpeng som vådcentlen få v Väst Götlnds egionen. Ptientvgiften ä läge på den vådcentl du h vlt än på nd vådcentle. Kontkt den vådcentl du vill välj så hjälpe de dig med ditt vl. Om du h e-legitimtion kn du gö ditt vl på webben på 1177.se/vgegion. All vådcentle som du kn välj melln finns på 1177.se/vgegion elle ing 0521-27 57 00. Du h ätt tt läs din jounl Nä du söke hjälp hos läke skive läken en jounl om dig och din sjukdom. Du h ätt tt få läs jounlen utom i säskild fll, som läken kn bestämm. Sjukeso Väst Götlndsegionen betl din eso till och fån sjukvåden inom Väst Götlnd och Hllnd elle till läke som h vtl med Väst Götlndsegionen elle Lndstinget Hllnd. Du betl en liten kostnd själv. Ring sjukesekontoet om du h fågo. Telefonnumme hitt du på de blå sidon i telefonktlogen. Rätt till tolk Du som inte föstå svensk, ä döv, h höselskd elle tlsvåighete h ätt till tolk nä du besöke sjukvåden. Du elle ditt ombud sk säg till föe besöket om du vill h hjälp v tolk. Tolksevicen ä gtis. Om du vill klg på våden Om du inte ä nöjd med den våd du h fått sk du föst pt med din läke elle nnn pesonl dä du fick våd. Om du ändå inte ä nöjd efte det kn du ing till ptientnämnden. Ptientnämnden sk ge dig stöd i tt pt med elle klg på sjukvåden elle tndvåden. Telefonnumme till ptientnämnde finns på sidn 31. Du h ätt tt få infomtion Det ä viktigt tt du beätt fö läken vd du själv vet om din sjukdom och om du till exempel äte medicine. Då ä det lätte fö läken tt ge dig ätt våd. Läken måste beätt fö dig om din sjukdom, om vilk undesökning som måste gös och om vilken våd som du kn få. Du bestämme själv om din häls och du h ätt tt tck nej till våd som du inte vill h. Du kn inte käv tt få en viss våd elle undesökning om inte läken bedöme tt det behövs. Tndvåd Infomtion om tndvåden hitt du på www.1177.se/vgegion unde egle och ättighete elle www.vgegion.se/folktndvden Me infomtion finns på: 1177.se/vgegion (klick på egle och ättighete) 2 REGIONMAGASINET 3. 2010
Vfö tål vi inte mten? Att inte tål olik sotes mt vek bli llt vnlige. De flest v oss känne nog någon som ä övekänslig mot något ätbt. Jg skulle to tt det ä väldigt ovnligt med ett dgis elle fitids dä ll bn tål ll mt och dyck som seves. Unde min föst skolå på 70-tlet minns jg en klsskmt som inte tålde fisk, och henne v vi nd väldigt vundsjuk på nä vi stt och petde i den övekokt bmbtosken. Odet lktosintolens v det däemot ingen som hde höt tls om. Idg bli dietiste oft kontktde v föäld och föskolepesonl om bn som de misstänke inte tål mjölk. Men vfö h det blivit så? Enligt fosken Ulf Bengtsson beäkns en till två pocent v den vuxn befolkningen i västvälden v övekänslig fö något födoämne. Men så mång som 20 pocent uppge i undesökning tt de ä det. Det finns fle tänkb oske till den sto skillnden. I det hä numet v Regionmgsinet del vå expete med sig v sin kunskpe om övekänslighet mot mt. Medlemmn i fmiljen Ldestm-Olofsson på Öckeö kn också kll sig expete. Fö dom ä llegie en del v vdgen, men de väg ändå låt poblemen sty öve des liv. Jg vill tt min bn sk få gö llt som nd bn få, även om det ä ext bökigt iblnd, säge mmm Eic Ldestm. Att gå på bnkls ä just en sådn sk. En gång blev Eic nästn öd till tå nä en mmm ebjöd sig tt bk en lldeles egen pizz till dotten Mj. Och visst kn det v ett enkelt sätt tt glädj någon. Men det bli ännu enkle nä du läst Regionmgsinets bnklsguide. Knske kn du då kompone en klsmeny som ll gästen kn ät ovsett vd de tål elle inte. Jämställdhet, film och nnn kultu hndl det också om i det hä numet. Men vfö stå det ingenting om hu det gick i egionvlet? Det beo på tt lndstingsvlen ä de sist som äkns. Och nä länsstyelsen meddel esulttet vid måndsskiftet septembe/oktobe ligge Regionmgsinet i tyckpessen. Infomtion om vlet hitt du enklst på www.vgegion.se dä uppgiften uppdtes löpnde. 12 8 14 22 innehåll n 3.10 Nä llegi bli en del v vdgen 4 Mång olik oske till övekänslighet 8 Bnkls fö ll 12 Mång missuppfttning om mjölk 14 Tystnd tgning, filminspelning pågå 16 Museet dä tiden stå still 20 Gö det jämt våg gnsk vekligheten 22 Skydd dig mot influens 25 Konst och konsthntvek i buksmiljö 26 Ebjudnden fån Väst Götlndsegionen 28 I kothet 29 Kosod 30 Snning elle myt 31 4 Med önskn om tevlig läsning Bettin Axelsson, chefedktö LYSSNA PÅ RM VIA INTERNET www.vgegion.se/egionmgsinet Vill du h RM som tltidning ing 031-33 35 189 Ansvig utgive: Kestin Einsson Chefedktö: Bettin Axelsson Redktionskommitté: Bettin Axelsson, Len Alexndeson, Pete Bigestm, Bo Clsson, Susnne Hillbege, Jn Kllenbeg, Mud Pihlbld, Ås Sundell Lyout: Pete Bigestm/Cohn & Wolfe Tyck: Colo Pint AB Upplg: 740 000 ex Kostnd/tidning: c 2 kono Regionmgsinet: Regionens Hus, 462 80 Vänesbog Tel: 0521-27 58 19 E-post: egionmgsinet@vgegion.se Webbplts: www.vgegion.se/egionmgsinet Omslgsbild: FoodCollection ISSN: 1651-644 REGIONMAGASINET 3. 2010 3
Att inte tål mten: Allegie mot ägg, fisk, skldju, nötte, äte, böno, mjölkpotein och gluten. Andnöd, mgkmpe, och käkning. Medicine, utedning och läkkontolle Hemm hos fmiljen Ldestm-Olofsson ä llegie en del v vdgen. En llt fö sto del, kn mn tyck. Men i dhuset på Öckeö dä de pecis böjt bo in sig finns det också plts fö lek, sktt och det dä vnlig vdgskoset som åde i de flest bnfmilje. Mn måste kunn h oligt också! Skulle vi b gå och tänk på hu dbbde vi ä så vet jg inte v det skulle slut, säge mmm Eic Ldestm. Nä llegi bli en del v vdgen Just idg pågå det bullbk i ny köket. Mj, 8 å, kvl och pensl med noggnn pecision medn lillsyste Mi, 2 å, lägge sitt enggemng på tt povsmk degen. Jg test ett nytt ecept så vi få se hu det bli. Det bli lätt tot nä mn bk med glutenfitt mjöl och utn vnligt smö, vnlig mjölk och ägg, konstte Eic. Någon bullmmme-utin tt fll tillbk på h hon inte. Men i tkt med tt födoämnesllegien i fmiljen blivit fle spende hon lltme tid vid spisen. Att hämt hem en pizz elle thimt finns inte på ktn. Inte helle tt gå ut och fik elle ät på estung. Så det bli till tt lg själv. Det bli mycket kyckling och köttfäs. Att bnen äte fukt och älsk moötte, boccoli och blomkål känns i ll fll b. Till fedgsmyset ä det oft Mjs önskemål som vgö. Då kn det bli gillt och pottisgtäng. Elle hembkd pizz. Godis köps fädigföpckt, bil och polkgis ä ett p fvoite som ll tål. Mj kn ät micopopcon och viss chips. Hon blev övelycklig nä vi hittde en dipp som hon tål, fö ett tg sedn. Den h vi till det mest nu. Bullbkdgs med hel fmiljen. Sedn dotten Mjs glutenllegi upptäcktes i soms tests ny ecept. En fö ll, ll fö en I fmiljen ä det en fö ll, ll fö en. Det som ställs på bodet kn ll ät. Undntget ä nä det komme gäste, då kn det finns olik ltentiv tt välj melln. >> 4 REGIONMAGASINET 3. 2010
Eic Ldestm Ålde: 34 å Gö: Föäldledig undeskötesk Gill: Att sjung Allegisk mot: Ägg, fisk, skldju, nötte, äte, böno och chokld. Tål helle inte pfym, ök, gäs elle pälsdju. H vit llegisk i hel sitt liv. Kn dbbs v ndnöd om hon utsätts fö något hon inte tål. H svå stm och dbbs oft v lunginflmmtione. Mj Ldestm Ålde: 8 å Gill: Att sjung, päl, it och lek spion med bästisen Ellen. Allegisk mot: Mjölkpotein, ägg och gluten. Mjs glutenllegi omftt ll spnnmål vilket innebä tt hon inte tål vnlig glutenfi podukte eftesom de oft innehålle vetestäkelse. Hon få kmp i mgen, diée och käkning om hon äte något hon inte tål. Ä även llegisk mot gäs och eventuellt pälsdju. H fökylningsstm. Fotstt llegiutedning pågå. Cles Olofsson Ålde: 37 å Gö: Däcksmn på Stysöbolgets fäjo Gill: Att spel fotboll och spel på tv. Allegisk mot: Tål llt! Mi Ldestm Ålde: 2 å Gill: Att gå till lekpltsen, gung och sping. Allegisk mot: Mjölk och ägg. Fö säkehets skull h även fisk uteslutits u kosten. Fotstt llegiutedning pågå. Fmiljen Ldestm-Olofsson, på Öckeö i Götebogs no skägåd, ä en ktiv fmilj som gill utflykte och äventy. De vill inte låt llegien begäns des liv och både Cles och Eic ä öveens om tt, så långt det ä möjligt, låt sin bn få gö det som nd bn gö. REGIONMAGASINET 3. 2010 5
Helgmys i soffn. Vnlig pottischips och gillchips och micopopcon ä något som ll tål. Men tt plock en sto påse lösgodis till lödgen ä inget ltentiv fö fmiljen Ldestm-Olofsson. Då skulle de föst få koll tt vje godissot ligge i ätt låd, tt det inte blndts med nnt godis och sedn läs igenom vje innehållsföteckning. Så godis köps fädigföpckt polkgis och bil ä något ll tål. >> llegi (fots) Nä vi själv ä botbjudn så fövänt jg mig bsolut inte tt folk sk stå och bk glutenfitt. Det ä ing poblem fö oss tt t med eget. Fst de flest v vå vänne h full koll på vd vi tål och buk fix det ändå. De ä helt fntstisk, tycke Eic. Hon ä en spudlnde peson som h nä till sktt. Det hon skn mest i tillvon ä inte ägg till fukost elle en smig äkmck, utn tid. Fö tid ä bistv nä mn ä te födoämnes llegike i fmiljen. Svåt få tiden tt äck till Att jg ldig h kunnt v med på en käftskiv ä mitt minst poblem. Däemot känns det övemäktigt tt hinn med llt iblnd. B tt läs igenom ll innehållsföteckning i mtffäen kn t en evighet. Sedn det i soms konsttedes tt Mj ä llegisk mot ll slgs gluten h det blivit mycket nytt tt sätt sig in i. Det innebä också tt Eic måste hinn med två, te bödbk i veckn. Lägg dätill ll plneing och ll smtl som kävs fö tt få skolgång och bnens socil liv tt funge på ett tyggt vis. Pluss på med tät läkbesök och pess in det i ett edn späckt vdgsschem så ä det lätt tt föstå tt fle timm på dygnet voe önskvät. Säskilt fö en fmilj som väg tt vstå fån ktivitete b fö tt det voe enklst så. Jg vill tt min bn sk få gö llt som nd bn få även om det ä ext bökigt iblnd. Fst det ä svåt tt v impulsiv. Sk vi iväg någonstns så måste vi plne, pck medicine och egn mtsäck. Unde de senste åen h fmiljen vit både på Lisebeg (dä flickon kn ät sockevdd men inte popcon) Kolmådens djupk och Astid Lindgens väld. De h hälst på vänne i Noge, åkt skido i fjällen och semestt på Knieön och i Kotien. Nä vi åke utomlnds pck vi en sto esväsk full med Jg vill tt min bn sk få gö llt som nd bn få även om det ä ext bökigt iblnd Eic Ldestm, mmm till Mj och Mi medicine och mtvo. En del tycke inte tt det låte som semeste tt lltid h självhushåll. Men fö oss ä det det som gälle elle stnn hemm. Fö dgsutflykte buk det äck med en vnlig yggsäck med medicine. Och den obligtoisk mtsäcken, föstås. Eic koll också lltid upp v nämste vådcentl elle sjukhus ligge. Låte inte llegien begäns livet Jg vill inte låt llegien begäns våt liv men mn få föstås inte v dumdistig. Fst nä vi lät Mj id fö tt hon så hemskt gän ville det så v det knske gänsfll. Men det gick ju b. 6 REGIONMAGASINET 3. 2010
Att läs på innehållsföteckning ä något mn få utin på som llegike. Fst iblnd kn det t en evighet tt hndl. Säskilt nä mn h en ny llegi tt t hänsyn till. Att ögondopp, nässpye, slvo och medicine stå fmme på köksbodet ä väl inget konstigt, tycke Mi, 2 å. Mj själv säge tt hon inte tänke så mycket på tt hon ä llegisk: På kls buk jg ät kov med böd, fst utn böd. Och jg kn ät isglss, helst Piggelin. Sk jg ät godis så måste vi läs på pketet föst. Fö om jg äte nåt jg inte tål så kn det böj kli på hel koppen. Elle så få jg jätteont i mgen, beätt hon medn en ljusgön pälplttefjäil t fom. Sk hon följ med en kompis hem så måste Eic föst pt med föäldn både om mt och om medicineing. Mj h lltid kotisontblette i yggsäcken i händelse v en llegisk ektion. En vnlig pckning fö en utflykt. H b koll själv I böjn kunde det v ooligt tt släpp iväg henne men det h funget jätteb. Mj böj få ätt b koll själv nu och oft skick jg med henne något tt ät. Ä någon föälde osäke så inge de helle en ext gång och dubbelkoll. Folk ä så snäll! Infö ett kls ingde en mmm upp och ebjöd sig tt bk en säskild pizz b till Mj. Då böjde jg fktiskt nästn tt gåt Ute i köket t Cles ut föst plåten med bull. Fö honom, som vuxit upp i en nästn oföskämt fisk fmilj v vdgen med llegie och llt vd de medfö en sto omställning. Idg ä hn fen på tt läs innehållsföteckning, doppmedicin i innig bnögon och födiv tiden i väntum. Det v föstås jobbigt i böjn men nu gå det v b ften. Livet ull på och mn gö det som kävs. Det jg skn mest fö egen del ä nog skldju. Och jodnötte, säge Cles och t emot lill Mi som komme klättnde upp i hns knä med siktet inställt på de vm bulln. Bullftet töms snbbt och betyget bli klt godkänt. Knske inte väldens vckste bull men god. Och pefekt tt h med sig i näst mtsäck. Text: JEANETTE BERGENSTAV FOTO: PATRIK BERGENSTAV REGIONMAGASINET 3. 2010 7
Att inte tål mten: Kn mn ät näingsik mt även om mn inte tål ll livsmedel? Ä nötllegi fligt? Kn födoämnesllegin väx bot elle bots? Allegiläkn Ulf Bengtsson och Robet Slmn och bndietisten Ann Klebom fökl och ge sv på fågo om födoämnesövekänslighet. Mång olik oske till övekänslighet Ulf Bengtsson fosk om föhållnden melln llegi och mg- och tmpoblem. Hn beskive det som detektivbete. Födoämnesövekänslighet ä ett komplext ämne med mång fktoe som smspel. Iblnd tål någon ett livsmedel en dgen, men inte en nnn dg. Oft kn vi inte upptäck llegie hos vuxn i vå teste, men pesonen ege ändå på viss livsmedel, säge Ulf Bengtsson. Som exempel på hu komplicede smbnden kn v, beätt hn tt lkohol till mten, fökylning elle en spångmsch diekt efte en måltid kn bid till tt födoämnesektione utlöses. Ny foskning vis också tt koppen kn ege loklt, till exempel i tmen, på ett födoämne. De lokl llegisk ektionen h vi tidige inte kunnt upptäck. Men med föfinde mätmetode bli vi bätte på tt dignostise födoämnesllegie i olik ogn som inte kn vläss genom blodpov elle pickteste. En till två pocent dbbde En till två pocent v den vuxn befolkningen i västvälden beäkns v övekänslig fö något födoämne. Men så mång som tjugo pocent v befolkningen uppge i undesökning tt de ä övekänslig mot något livsmedel. Jg vill inte påstå tt människo inbill sig. Det finns fle oske till den sto skillnden. En del kn till exempel h eget på något livsmedel tidige, men vuxit ifån sin övekänslighet och inte vågt pov födoämnet igen. Ulf Bengtsson tycke tt den stöst utmningen ä tt få människo tt böj våg ät ske som de tål, men som de själv inte h tott tt de tål. Jg vill uppmn människo tt slut tix hemm och uteslut fle livsmedel på egen hnd. Det kn ge näingsbist på sikt. H mn besvä med övekänslighetsektione nä mn äte och det inkäkt på ens livsföing, då tycke jg tt mn sk sök hjälp hos sjukvåden. Att ämnet födoämnesövekänslighet ä ett komplicet och omfttnde omåde bli tydligt i smtlet med honom. Listo på livsmedel som kn utlös llegisk ektione och nnn genelisende infomtion vill hn helst undvik. Mycket infomtion om födoämnesövekänslighet som finns på nätet och i tidning >> VAD ÄR ALLERGI? Allegi klls det nä koppens immunfösv ege på något ämne som egentligen ä ofligt dett ämne klls llegen. Oft finns det i mten elle komme fån pälsdju elle pollen. Koppen öveege genom tt bild llegintikopp och det kn ge upphov till ektion. Födoämnesllegi och födoämnesintolens ä olik type v övekänslighet. Intolens ge också en ektion, men då ä det inte immunfösvet som ege. De flest som h en födoämnesllegi elle intolens ege mot ett elle fle v följnde födoämnen: ägg, mjölk, fisk, skldju, bljväxte, nötte, föe elle spnnmål. VAD HÄNDER I KROPPEN? Den viktigste uppgiften fö koppens immunfösv ä tt skydd koppen mot ggessiv mikoognisme genom tt bild ntikopp. Vid en llegisk ektion ege immunsystemet även på oflig födoämnespoteine, som finns i till exempel komjölk, hönsägg elle nötte, och ntikoppen IgE bilds. Nä IgE koppl ihop sig med så kllde mstcelle som finns i olik del v koppen, mest i huden, mg-tmknlen och ndningsvägn, figös olik kemisk substnse, till exempel histmin. Resulttet kn bli svullnde, muskelsmmndgning i de påvekde ognens vägg och tt seket poduces. Symtomen upptäde i vnlig fll inom någ minute elle timm. Om immunfösvet inte ä inblndt buk ektionen istället klls fö födoämnesintolens. Intolens kn beo på mång olik ske och iblnd ä osken okl. Vid lktosintolens vet mn tt osken ä en enzymbist som gö det svåt tt byt ned mjölksocke. Symtomen vid lktosintolens ä ldig svå elle kut och hndl om mg-tmbesvä. Celiki klls oft felktigt fö glutenintolens tots tt det ä en llegi. Sjukdomen osks v en immunologisk ektion mot gluten som finns i vete, åg och kon. Celiki skilje sig dock åt fån llegie med IgE ntikopp, till exempel spnnmålsllegi, genom tt det ä nd immunologisk meknisme som ktives och symtomen ä olik. De kut, livshotnde ektionen som föekomme vid IgE fömedlde llegie finns inte. Däemot skds luddet i tunntmen och obehndld celiki kn led till låg vikt och näingsbist. Behndlingen ä livslång och innebä tt gluten utesluts u kosten. 8 REGIONMAGASINET 3. 2010
Ulf Bengtsson ä docent och h bett som öveläke och sektionschef vid Allegi sektionen på Shlgensk Univesitetssjukhuset. Dä h hn vit ykesveksm i 30 å. Sedn mång å fosk hn om födoämnes eltede mg/tmbesvä. Ä pensionä sedn 1,5 å men fosk fotfnde och hndlede doktoe vid fle svensk sjukhus. REGIONMAGASINET 3. 2010 9
Mång olik oske... (fots) >> skämme upp folk i onödn. Om och hu mn ege på ett födoämne ä oftst väldigt individuellt. Hjälp på vådcentlen På en vådcentl kn mn få hjälp med t ed på om mn ä övekänslig fö något födoämne. Ä besväen svå kn mn emittes vide till llegimottgning. De vnligste födoämnesllegien som upptäcks vid llegiutedning hos vuxn ä skldjusllegi och nötllegi. Vid en bekäftd llegi kn viss livsmedel behöv utesluts helt u kosten. De pesonen som h mång och komplicede llegie kn få hjälp med koståd och stöd fån dietist, så tt de ändå sk kunn ät gott och näingsiktigt. Ulf Bengtsson beätt tt de flest övekänslighetsektione i smbnd med måltide inte ä så llvlig som mång to. Ett exempel ä ektione på biogen mine, ämnen som kn bilds i exempelvis lgde ost- och köttpodukte, chokld elle ödvin. En pizz på fedgskvällen fylld med tonfisk, sdelle och slmi, tillsmmns med någ vällgde ost och ett gott ött vin kn ge symtom som hjätklppning, huvudväk, illmående, buksmäto och stmliknnde besvä. Det likn en llegisk ektion, men ä inte det. Rektionen kling v och ä inte flig. Vet mn om tt mn ä känslig fö dess podukte gälle det tt ät måttlig mängd, då slippe mn oftst symtomen. Allegifom som ök En födoämnesllegi som ök i Sveige ä det ol llegisyndomet (OAS), som ä vnligt SYMTOM Ä du llegisk mot något födoämne kn följnde symtom komm inom någ minute elle timm efte det tt du fått i dig elle kommit i kontkt med livsmedlet: Klåd och svullnd i mun och på läpp. Käkning, dié elle kmp i mgen. Täppt näs elle snuv. Astm. Klinde utslg, eksem elle vätskefylld blåso. Anfylxi ä den llvligste ektionen och innebä symtom fån mång ogn smtidigt. Vid födoämnesllegi ä symtom fån ndningsvägn vnligt. Även blodtycksfll kn uppstå. Att en peson få nfylxi ä sällsynt, men om det hände behövs våd diekt. Ring 112. Vid födoämnesintolens upptäde besväen oftst inte kut och de ä me diffus. De likn oft symtomen vid llegisk ektione, men kn inte påviss i llegiteste. Allegi mot mjölkpotein elle lktosintollens. Det ä två helt olik ektione på mjölk. Fisk ä ett v de livsmedel som övekänslig pesone kn ege på. UTREDNING Enkle llegiutedning kn oftst gös på vådcentl elle bn- och ungdomsmedicinsk mottgning, vid behov skicks emiss till llegimottgning. Det finns ing enstk teste som kn vgö om mn ä llegisk mot födoämnen. Istället kombines olik metode fö tt få en helhetsbild, till exempel tt bekt ptientens sjukdomshistoi och vilk llegie som finns i släkten, låt ptienten fö födoämnesdgbok, t bot espektive åteinfö livsmedel som h gett ektione, picktest på huden och blodpov. hos bjökpollenllegike. Det innebä tt pollenllegike kn få besvä, i synnehet på våen, med klåd i mun och svlg nä de äte till exempel äpplen, nötte, å moötte och även en del nd fukte och gönske. Anledningen ä tt llegenet i bjök likn llegenet i dess födoämnen. Rektionen klls fö kosektion och ä oftst snäll. Kliet i hls och mun vt efte en kot stund. Även om mn ege på nötte ä symtomen i 99 fll v 100 lindig. Men nötte och även jodnötte (som ä en bljväxt) ä födoämnen som kn ge upphov till llvlig llegisk ektione hos både vuxn och bn. Det kn v svåt fö läkn tt föutsäg hu llvlig ektione en nötllegi kn ge. På Schssk bnsjukhuset vid Södesjuk huset i Stockholm pågå foskning om test metode som sk kunn föutsäg vilk ptiente som iske tt dbbs v llvlig llegisk ektione nä de äte jodnötte espektive hsselnötte. Inom någ å komme dess teste toligtvis tt kunn gös på vådcentlen. Det ä vnligt tt pesone med bjökllegi också h llegene i blodet fö viss komponente i nötte och dämed våds fån tt ät nötte. I vå föst studie h vi upptäckt tt bjökllegike inte ege på smm komponente i nötte som nötllegike med svå ektione. Vå föhoppning ä tt vi med de ny testen, sk kunn fiskfökl människo som idg gå omking och ä livädd fö tt få i sig nötte, säge fosken och bnllegiläken Coline Nilsson. Foskningen och fmtiden Ulf Bengtsson beätt tt foskningen king födoämnesllegie snbbt gå fmåt. Smtidigt ä ämnet komplicet och det finns mång gåto kv tt lös fö foskn. Inom en tioåspeiod ä jg övetygd om tt vi fö föst gången komme tt kunn bot viss födoämnesllegie genom vccineing. Det ä en hoppfull utveckling. Fle små bn med födoämnesllegi Det bli llt vnlige tt bn och ungdom dbbs v födoämnesllegie. Men hos de BEHANDLING Det gå inte tt bot födoämnesllegi. Den end behndling som finns ä tt undvik de födoämnen som mn ä llegisk mot. En dietist kn hjälp till tt hitt livsmedel som esätte, fö tt föhind tt näingsbist uppstå. Symtomen vid llegisk ektione kn dock linds med vnlig llegimedicine som ntihistmine. Vid nfylxi ges även denlin och kotison. Om du vill du vet me om födoämnesövekänslighet och om livsmedel som kn ge upphov till ektione: www.fff.se (Foum fö födoämnesllegi) www.llegimt.com www.mjolkfi.com www.stmollegifobundet.se www.celiki.se www.slv.se (Livsmedelsveket) 1177.se/vgegion. Du hitt länken födoämnesövekänslighet unde ubiken temn. 10 REGIONMAGASINET 3. 2010
flest bli llegin bätte elle fösvinne helt nä de bli älde. Födoämnesövekänslighet hos bn och vuxn skilje sig åt. Fle bn dbbs v llegie. Melln sex och ått pocent v ll bn unde två å h födoämnesllegi. Vnligst ä llegie mot bsföd som mjölk, ägg, spnnmål och soj. Immunsystemet hos bn h inte hunnit utveckl tolens mot ll födoämnen och kn däfö ege även på oflig poteine. Nä bnet växe bli immunsystemet effektive och llegin läke oft ut, beätt Robet Slmn, llegiläke vid Dottning Silvis bn- och ungdomssjukhus. Födoämnesllegien, liksom mång nd llegie, ök hos bn och ungdom i västvälden. Foskn ä inte säk på vfö, men en tolig fökling ä tt våt hygienisk sätt tt lev h ubbt blnsen melln oss själv och smexistende mikobe. Immunsystemet få fö lite stimulns v bkteie elle nd smittämnen och llegie kn uppstå. Men mång bn växe ifån llegin nä des immunsystem mogn. Det ä däfö viktigt tt egelbundet gö kontolle hos läke elle dietist fö tt se om llegin finns kv. Vi vill inte tt bn sk undvik födoämnen i onödn, säge Robet Slmn. Kisektion Ann Klebom ä bndietist på Bn- och ungdomsmedicinsk mottgningen i Alingsås. Hon beätt tt mång fmilje dbbs v en kis nä de få ed på tt des bn h födoämnesllegi. Käv tt få hjälp om du känne dig osäke, oolig och h fågo! Nöj dig inte med en list på mt som sk plocks bot u kosten. Eftesom bnet växe och h ett högt näingsbehov så ä det viktigt tt esätt de födoämnen som mn plock bot på ett b sätt, säge hon. Dietiste, som exempelvis finns vid bn- och Bljväxte som äto och böno kn ge ektione hos pesone som ä övekänslig. ungdomsmedicinsk mottgning, kn ge infomtion om vilk livsmedel som kn esätt de födoämnen som bnet ä llegiskt mot och lägg upp kostföslg. Ambitionen ä tt b t bot det som bnet inte tål u kosten och tt inte undvik födoämnen i onödn. Jg vill kunn fömedl vd bnet kn ät och det ä oftst betydligt me än vd de flest fmilje to. TEXT:KRISTINA KARLBERG FOTO: ANNA REHNBERG Den som ä glutenintolent måste undvik llt som innehålle mjöl och gyn fån olik sädesslg. REGIONMAGASINET 3. 2010 11
Klskul och hä kn Att inte tål mten: Hjälp, jg sk odn bnkls och någ v bnen tål inte ll mt. Våg jg bjud på hmbuge och tåt? Vi fågde en bndietist vilken mt som funk på klset om de små gästen inte kn ät llt. Att föäld till bn med födoämnesllegi elle födoämnesintolens vet vd des bn kn ät ä väl gnsk självklt. Men om jg, som ldig behövt tänk på vd jg seve min egn bn, få glutenintolente Klle och nötllegisk Mi som gäste i huset då ä det lätt tt bli ädd fö tt gö fel. Men vi kn v lugn, fösäk bndietisten Tuid Oslnd Johnsson på sjukhuset Näl i Tollhättn. Om mn tänke till lite finns det mång ltentiv som ll kn ät, säge hon. Fö det tevligste på bnklset ä om ll bn kn ät smm mt och de som ä övekänslig inte känne sig utpekde. Och känne mn sig osäke ä Tuid Oslnd Johnssons åd tt pt med föäldn innn. Det kn känns tyggt tt få bekäftelse på tt den mten mn seve funge. Så hä gjode vi. Vi vlde ut någ typisk ätte mn buk seve på bnkls och gick igenom dem med hänsyn till fem olik type v födoämnesövekänslighet/llegi. Vi få också tips på en meny som pss ll bn. Gästen ä glutenintolent Kov och pottismos elle pommes fites (böd funge b om mn bk själv på glutenfi mix elle köpe säskilt glutenfitt kovböd i ffäen) Hmbuge gö egn elle läs på föpckningen tt de inte innehålle mjöl elle stöböd. Om du gö egn, gö dem på en nötfäs utn någ tillstse. Tillbehö: pommes fites, slld, dessing Tcos med köttfäsö, ost, gönske, cème fiche och tcosås. Seve det håd mjsbödet till. Glsståt Glss (men uteslut ånet) Mängtåt Gäddtåt bk egn bottn med glutenfi mjölmix (se ecept nedn) elle köp glutenfi bottn (kn finns i fysdisken elle i butikshylln med specilkost) Rulltåt gjod på pottismjöl Muffins bk med glutenfi mjölmix Pnnkko med glutenfi mjölmix elle mjsmjöl (de kn v svå tt vänd men bli väldigt god) och sylt Följnde podukte buk v glutenfi, men kn i undntgsfll innehåll gluten. Fö tt v helt säke läs innehållsdekltionen på kov, hmbuge, tcokydd, håt tcoböd, glss, smågodis, sylt. Gästen ä lktosintolent Fö viss, men inte fö ll, funge det tt t lktstblette vid säskild tillfällen fö tt kunn ät det som bjuds. Om bnet inte t tblette (fåg föäldn) finns det mång nd ltentiv: Kov och pommes fites elle böd. Pottismos kn gös utn mjölk elle med lktosfi mjölk. Lite smö kn gå b, elle mjölkfitt mgin. Hmbuge och pommes fites elle böd. Slld till men gö en dessing med lktosfi podukte. Tcos med köttfäsö, ost, lktosfi cème fiche, gönske och tcosås Lktosfi glss finns tt köp. Det gå också tt gö egen glss med lktosfi gädde elle mjölk. Sobet elle isglss Gäddtåt med lktosfi gädde Rulltåt med smökäm gjod på mjölkfitt mgin Muffins Pnnkko med lktosfi mjölk och sylt Följnde podukte buk v lktosfi, men kn i undntgsfll innehåll lktos. Fö tt v helt säke läs innehållsdekltionen på kov, hmbuge, kovböd, hmbugeböd, tcosås, isglss och sobet. Gästen ä llegisk mot mjölkpotein En mjölkllegike ä mycket känslige än en lktosintolent peson. Hä måste ll mjölkpodukte utesluts och det funge inte med lktosfi mjölkpodukte. I övigt följ åden fö lktosintolens elle vsnittet All kn ät. 1 2 REGIONMAGASINET 3. 2010
ll v med! Sobet Fuktslld Rulltåt gjod på pottismjöl/glutenfi mix och bkpulve i stället fö ägg. Fyllning v bämos elle smökäm som gös på mjölkfitt mgin. Kn glses med flosocke, vtten och citon Recept på glutenfi/mjölkfi tåtbotten Tänk på tt glutenfitt mjöl h en tendens tt gö smeten kompkt. V nog med tt mät luftigt så tt inte mjölet bli fö pckt i decilitemåttet. 3 ägg 2 dl stösocke 3 dl glutenfitt mjöl ( t ex mix elle pottismjöl) 0,5 dl mtolj 2 tsk bkpulve 2 tsk vniljsocke Gästen ä äggllegike Kov och böd/pommes fites/pottismos Hmbuge och böd/pommes fites med slld och dessing. Koll föpckningen på hmbugn och om du gö egn, bind inte fäsen med ägg! Tcos med köttfäsö, ost, cème fiche, gönske och tcosås Gäddtåt bk tåtbotten utn ägg* Rulltåt elle muffins bk tåtbotten utn ägg* Glss koll föpckningen Glsståt med mäng gjod på mjölk och inte ägg (den mäng mn köpe fädig buk v äggfi, men koll ingediensföteckningen fö säkehets skull) Sobet elle isglss * Fö äggfi bkvek t bot äggen och esätt vje ägg med 1 tsk bkpulve Gästen ä nötllegike Det finns bn och vuxn som inte ens kn vists i smm um som en öppnd påse jodnötte. Pt med föäldn innn fö tt känn dig säke. En del ä llegisk mot ll nötte (inklusive jodnötte som egentligen ä en bljväxt), även mndel. Nötte och mndel ä enkl tt undvik. Se b till tt det böd/tåtbottn som seves inte vit i kontkt med nötte. Fädigföpckt kovböd och hmbugeböd buk v säket. Det ä besvälige med böd som ä köpt på bgeie dä mn nvände nötte i viss böd då kn det finns spå på bkbodet som även hmn i nd böd. All kn ät Om det finns olik type v födoämnesövekänslighet/llegi epesentede blnd bnen få du hä föslg på mt som ll oftst kn ät på klset. Kov och pommes fites elle pottismos utn mjölk (med mjölkfitt mgin och buljong/ pottisvtten) Hmbuge på enbt ent nötkött utn böd med pommes fites, slld med en ägg- och mjölkfi dessing. Till exempel en dessing på olj och vinäge. Gö så hä: Visp äggen med socket till en poös smet. Visp ne mtoljn. Blnd i en bunke de to ingediensen. Vänd ne de to ingediensen i äggsmeten. Häll smeten i smod och böd (med till exempel glutenfitt stöböd elle kokosflingo) spingfom. Gädd i 175 på nedest flsen i ugnen i cik 30 minute. Kontolle med en stick tt den ä kl. Fö säkehets skull läs lltid på ingediensföteckningen på ll podukte. TEXT: ANNA-LENA BJARNEBERG ILLUSTRATION: KARIN ÅSTRÖM BENGTSSON Godis och chokld på klset Om någon v gästen ä llegisk köp fädigföpckt godis och läs på ingediensföteckningen tt det inte innehålle någ podukte som bnen inte tål. Även om inte just det lösgodis du tänkt köp innehålle någ llegene, kn skopn du nvände t med sig spå v till exempel nötte fån en godissot till en nnn. Chokld bö mn undvik helt och hållet eftesom den kn innehåll spå v nötte och även nd llegene som ägg, soj och mjölk. ÄNNU FLER TIPS Fle tips på ecept finns på www.llegimt.com Boktips: Lindbeg: Mt fö bn och des föäld Lindebeg Wesslén: Gott utn gluten, soj, lktos, vete, mjölk och ägg Astm- och Allegiföbundet och ICA: Bjud ll Me info finns också på 1177.se/vgegion. Du hitt länken födoämnesövekänslighet unde ubiken temn. REGIONMAGASINET 3. 2010 13
Mång missuppfttning om mjölk Mjölkllegiskoln ge hjälp på vägen Att inte tål mten: Nä ett bn ä llegiskt mot ett näingsikt livsmedel som mjölk bli livet oft lite me komplicet. Mjölkllegiskol, som finns på fle ställen i Väst Götlndsegionen, ä ett sätt tt utbild föäld och föskolepesonl fö tt bnen sk få i sig llt de behöve i fom v enegi och näingsämnen även utn mjölken. Mjölkllegi och lktosintolens ä två olik ske som oft blnds ihop. Mjölkllegi vis sig oftst edn nä iktigt små bn böj smk på mt dä mjölkpodukte ingå, men llegin växe oftst bot edn unt ettåsdgen. Lktosintolens beo på tt fömågn tt t upp lktos iblnd vt nä mn bli älde. Det buk intäff tidigst i skolålden, men oftst inte föän i tonåen. Dignosen h viss gemen- smm nämne men mång viktig skillnde. Lktosfi kost h på sene å ökt i skolo och föskolo i åld dä bnen ä fö små fö tt h utvecklt en lktosintolens. Det finns mång missuppfttning king tt inte tål mjölk, och mång to tt lktosintolens h blivit vnligt, både blnd bn och vuxn. Dietisten Ande Mikkelsen bet inom bnmedicin och bnhälsovåd. Hon bli dgligen kontktd v föäld och föskolepesonl om bn som de misstänke inte tål mjölk. Det viktigste i mitt bete nä jg täff bn dä mn misstänke lktosintolens ä tt t ed på vd de äte, säge Ande. Mång to tt mjölken ä nledningen till tt mn h poblem med mgen, men jg se oft helt nd oske. Det kn till exempel v sto mängde juice, sötningsmedel, kolsyde dycke elle nnt som påvek mtvnon, som stess elle oegelbundn vno. Lktosintolens i föskoleålden ä extemt ovnligt. Pofessionell vägledning viktigt De flest slippe sin poblem om mängden mjölk begänss till 1-2 dl pe tillfälle, beätt Ande Mikkelsen. Att t bot yoghut och smö elle byt mot dy lktosfi podukte ä fö det mest helt onödigt, och innebä en isk tt mn inte få i sig ll näing mn behöve. Även om mn ä llegisk h mn ätt tt få v en i gänget, och känn sig delktig i ll situtione, men dietist Ande Mikkelsen. Genom tt spid ut mjölken öve dgen kl mn sig fint med vnlig mejeipodukte. Däemot måste den som ä llegisk mot mjölkpotein v me noggnn. Det viktigt tt hel fmiljen få täff en dietist som kn vägled till b mtvno. Det behövs god kunskpe fö tt esätt den näing som mn nomlt sett få vi mjölk, säge Ande. Ande ä en v de dietiste i Väst Götlndsegionen som bedive mjölkllegiskol. Deltgn ä föäld till bn som nyligen fått
Dietist Ande Mikkelsen och Semi Buhn med sonen Moni gå igenom listn öve livsmedel och ingediense som innehålle mjölkpotein, och hu mn kn esätt dem fö tt föbätt näingsintget. dignosen mjölkllegi, och en del föskolepesonl. All vuxn som komme i kontkt med bnet måste vet vd som gälle så tt mn till exempel inte ge lktosfi mjölk till ett bn med mjölkpoteinllegi, och tt mn vet vd mn sk håll utkik efte i en innehållsdekltion. En v deltgn i mjölkllegiskoln beätt: Mång föstå inte vd mn men med lktos- elle mjölkfitt, men på sene å h kunskpen blivit bätte, säge Semi Buhn, som även h en älde pojke med mjölkllegi. (VÄND) Exempel på mjölkllegiskolo i Väst Götlnd Lidköping Vådcentlen Guldvingen Tel: 0510-854 28 Skövde KSS Tel: 0500-43 25 09 0500-43 26 73 Mölndl Tel: 031-86 26 69 Bn- och ungdomscentum i Miestd Tel: 0501-626 00 Götebog (Kungshöjd) Tel: 031-747 94 80 Tel: 031-747 89 26 Ptille Bn- & Ungdomsmedicin Tel: 031-345 09 00 Mölnlycke Bn- och Ungdomsmedicinmottgningen Tel: 031-338 38 30 REGIONMAGASINET 3. 2010 15
Mjölkllegiskoln (fots) Nu finns det även ett stöe utbud på mång estunge. Recept och ltentiv Deltgn få en lång list med mjölkfi podukte och ett häfte med mjölkfi ecept. Ande vis föpckning och tips om pålägg, skink, skivd flukov, egn öo v mkill i tomtsås, hummus och gucmole utn mjölkpodukte. Kokt otfukte elle boccoli som mn mix med olj och kyddo bli gott som pålägg, elle som en god sås om du tillsätte lite me vtten, säge Ande som se sig själv me som en hndlede än en behndle. Fmiljen komme även på enskild dietistbesök dä mn me noggnt kn gå igenom och individnpss bnets kost. Att komplette med klciumtblette ä ett geneellt åd, och de flest behöve lägg till fett fö tt få i sig tilläckligt med enegi. Mjölken behövs i svensk kost, säge Ande. Mjölken ä mång gånge bnens viktigste käll till klcium och D-vitmin. Andes pssionede mtglädje smitt v sig, och hon h mång tips fö tt fögyll och föenkl fmiljens vdg, fö tt vie kosten och hitt knep fö tt ök enegiintget genom god mellnmål och me fett i mten. Det ä viktigt tt få i sig tilläckligt med enegi fö tt väx, lä och lek. Dignostiseing Fö tt kunn ge ätt behndling och fö tt dietisten sk kunn ge ätt koståd måste mn vet dignosen. Om mn på egen hnd pov tt uteslut mjölken och bli v med sin symtom iske mn tt miss den egentlig osken till tt mn h mg-tmpoblem. Kontkt istället din vådcentl elle BVC fö tt få åd och hjälp. All h ätt till festlig tillfällen och tt känn sig delktig, även om villkoen inte ä iktigt desmm. Det ä viktigt tt llegin inte bli en nledning till utnföskp, säge Ande Mikkelsen. vet me om lktosintolens och mjölkpoteinllegi Text: KAJSA ASP JONSON FOTO: ANNA REHNBERG Lktosintolens I tunntmens slemhinn finns ett enzym som del lktosen i två enkl sockete som ts upp i tmen. Lktosintolens kn v ett sekundät poblem om tmslemhinnn ä skdd, till exempel vid en oupptäckt elle slvigt behndld glutenintolens (celiki) elle en mg-tminfektion. Fö känslig pesone finns lktoseduced och lktosfi mjölk, dä mn h söndedelt lktosen så tt den kn ts upp i tmen obeoende v enzymktivitet. Känslig pesone kn även ege på soppo, såse och chkuteipodukte som levepstej och kov. Glss, messmö och mesost (bunost) innehålle mycket lktos. Hådost ä lktosfi. Mjölkpoteinllegi En llegisk ektion mot poteinet i mjölkpodukte. Symtomen kn v käkning, kolik, dié, eksem smt iitede slemhinno, och komme oftst inom ett p timm efte tt bnet fått i sig något livsmedel med mjölkpotein. Me diffus symtom som vstnnnde viktuppgång, dié elle föstoppning föekomme. Ungefä två pocent v ll bn i Sveige dbbs. Nomlt sett växe mjölkllegin bot senst vid 3-4-åsålden, men det föekomme även höge upp i skolålden. Övekänslig mot mt? H du fågo? Måndg 18 oktobe kl 13.00 15.30 kn du chtt med en dietist på 1177.se/vgegion 16 REGIONMAGASINET 3. 2010
De sist detljen finslips innn tgning v Smuel Föle och diigenten Pe-Otto Johnsson. Tystnd tgning! Regionmgsinet besöke inspelningen v Till det som ä vcket Konsethuset ä fullt v festklädd besöke. Götebogssymfoniken och köen Po Music vänt på tecken fån diigenten. Men vd nu? Det ä ju skådespelen Smuel Föle som stå edo med tktpinnen. Filmtemets nävo fökl sken. Det ä inspelning v käleksdmt Till det som ä vcket med pemiä 22 oktobe. Regionmgsinet v med på filminspelningen. >> REGIONMAGASINET 3. 2010 17
>> Tystnd tgning! (fots) Smuel Föle som spel diigenten Adm sk just påböj en intevju med konsethusets webbtvknl. Hn småsnck lite med konsethusets nsvige fö webb-tv, Måns Pä Fogelbeg som ställe in kmen. Plötsligt hös en öst nedifån loklen. Usäkt! H du tid? B kot Det ä diigenten Pe-Otto Johnsson som vill pt lite med Smuel Föle. Pe-Otto ä den som hjälpe Smuel Föle tt diige ätt. Nu h hn synpunkte på hu okeste och kö slås v. Hn gå fm till Smuel. Alltså, du gö så hä Pe-Otto Johnsson vis med händen hu Smuel slå v okesten med en pp stängd gest. Det ä inte Amen fö mig. Amen det ä me så hä. Både koppsligt och ndligt så ä dett ett Amen, säge Pe-Otto Johnsson och knyte ihop händen långsmt. Det ä Mozts Requiem som ä ett v stycken idg. Den slut mäktigt lugnt och det ä det diigenten vill åt. Jh Jo men jg to tt det ä sådä jg gjode, säge Smuel. Det mäks tt hn ä villig tt lä men smtidigt tycke tt h kommit en bit på väg och h vinnlgt sig om tt just vslut ätt. Nej, nu gjode du så hä, säge Pe-Otto och vis igen. Jj, jg vill b tt du sk tänk på det! Inlede med konsettgning Dgen inleds med tt Smuel Föles kktä Lis Lngseth långfilmsdebute med Till det som ä vcket som hon även skivit mnus till. Adm sk diige okeste och kö. En efte en komme de på plts, viol, cello och ll de nd som tillsmmns bild den väldsbeömd okesten. Temet igg. Okesten stämme upp. Smuel Föles kktä Adm stå på sitt podium. Msköen Jessic Simonsson fix till de sist detljen och kostymssistent Sofie Cedestöm juste något på fcken. Adm stå på plts. Föutom kö, okeste och inspelningstem ä det helt tomt i loklen. I de scene som sk ts nu behövs ingen publik. A-ljudet Henik Ohlin stt musiken. U en högtle äkn en öst ned fån 5 till 1. Sen slå Adm in okesten. Mozts Requiem smeks fm u instument och högtle. Fö tt få llt ätt spel mn till en föinspeld dtfil. Det gälle tt få ätt tempo. Och tempot, det ä det som diigenten sätte. Även om Föles Adm fö en lekmn ä omöjlig tt skilj fån en veklig diigent så lämns inget åt slumpen. Jg h jobbt hel sommen med föbeedelsen fö den hä filmen. Jg fick mnus i mj (2009 eds. nm) och h sedn dess jobbt med tt lä mig musiken och tt diige, säge Smuel Föle. Sen h jg läst ptitu. Pe-Otto Johnsson, diigent med välden som betsfält ä mycket nöjd med sin dept. Smuel vill vekligen mycket och det h gått väldigt b tt instue honom. Hn ä vekligen jätteb, säge hn med eftetyck. Jg tycke tt det ä viktigt med detlje. Det ä i de små öelsen det mäks. Jg vill tt även de som kn diigeing sk känn tt det dä det dä, det kn hn. Det måste bli tovädigt, säge Smuel Föle. Lis Lngseths långfilmsdebut Lis Lngseth långfilmsdebute med Till det som ä vcket. Lis h både skivit mnus och egisse filmen som bses på hennes egen tetepjäs, monologen Den älskde. Filmen hndl om Ktin som bli helt bestt v klssisk musik, beätt Lis Lngseth. Den hndl dels om ett ine själsliv, men den Götebogs Symfonike spel en centl oll i filmen som också spelts in till sto del i konsethuset i Götebog. 1 8 REGIONMAGASINET 3. 2010
Kmmköen Po Music och Götebogssymfoniken spel unde Smuel Föles ledning. Fö tt få ätt tempo spel mn till föinspeld musik. Fotogf Simon Pmsten och B-foto Mimmo Hildén film en v scenen till filmen Till det som ä vcket. ä också politisk. Jg tycke tt mediebilden v ung tjeje ä sån tt de sk gill hip-hop, kläde och smink och stipp fmfö webbkmen. De sk inte v intessede v klssisk musik. Det ä en sån skillnd på ungdomskultu och högkultu. Så min histoi ä egentligen en beättelse om vå smtid, vd som ä fint och fult, b och dåligt. Ktin spänge de gänse och födom som finns. Hon gå sin egen väg och få betl ätt håt fö det, men Lis Lnseth. Nu h hon lltså bett om pjäsen och skivit ett filmmnus på smm histoi. Det vis sig v en väsensskild upplevelse tt egisse tetemonolog och en sto filminspelning. Jg kn ingenting om klssisk musik, ingenting vekligen. Men jg h tgit de stycken som jg tycke ll bäst om och det ä dem vi nvände i filmen, säge Lis Lngseth. Sttisten på plts Efte lunch ä det dgs fö scene med publik i bänkn. Efte mycket möd och god hjälp v lokldion P4 Götebog h mn till slut lyckts få ihop tilläckligt med sttiste. Publiken stömm nu in. Sttistnsvige Stin Eiksson sty in publiken till de olik sittpltsen. Det ä ett dygt jobb tt få ll på plts. Det ä dgs fö tgning. Scenen mn t nu ä den dä Ktin, som spels v Alici Viknde (teveseien And Avenyn) och Mttis som spels v Mtin Wllstöm (filmen om John Flk), komme in i sto slen i konsethuset. De h v en slump vunnit två biljette till en föeställning på konsethuset. De let ed på sin pltse och sätte sig tillätt. Just nä mn sk böj epete funge inte moniton som egissö Lis Lngseth och sciptn Ann Ödmn behöve fö tt kunn följ bilden. Medn mn let fel epetes scenen utn monitobild. Efte ett p epetitione gös någ tgning och efte ett tg sitte scenen. Det ä två vecko kv v inspelningen och Helen Ahlsson, poducent ä mycket nöjd. Det känns iktigt b, vi h ett iktigt stkt mteil. En sto del v inspelningen h skett i konsethuset i Götebog. Vi kunde ju inte föeställ oss hu det skulle v tt v hä i dett undeb hus. Det ä en sån hälig miljö och Lis h fktiskt skivit om den del scene b på gund v huset, säge Helen Ahlsson. Att mn hmnde just i konsethuset i Götebog beo till sto del på Film i Väst. Filmen h ekonomiskt stöd fån Film i Väst som ä smpoducent fö filmen. Ett v de kv som mn h fö tt ge stöd ä tt sto del v inspelningen ske i Väst Götlnd. Att hus och okeste sedn hö till den bsolut eliten gö ju inte sken säme. Även övig del v filmen spels in i Götebog. Liss mnus ä blnd det bäst jg läst och det tillsmmns med någ v Euops bäst musike ä b helt fntstiskt tt jobb med, säge Helen Ahlsson. Filmen h pemiä 22 oktobe. Text & FOTO: MICHAEL MALMBORG FAKTA FILM I VÄST Film i Väst finns i Tollhättn och Götebog. Äge: Väst Götlndsegionen Antl nställd: 14 VD: Toms Eskilsson Sttde å: 1992 Budget 2009: c 93 mnk Film i Väst Euops mest fmgångsik egionl filmveksmhet 2009 Film i Väst h både ett kultupolitiskt och ett egionlpolitiskt uppdg. Film i Väst sk genee en film- och TV-dmpoduktion i Väst Götlnd som ä publikt och konstnäligt intessnt. Bolget sk utveckl ny tlng och bygg en stk infstuktu fö tt pofessionellt poduce ölig bilde i Väst Götlnd. Att bid till sysselsättning och föetgnde ä en viktig del. Konstnälig kvlitet pise och festivle Antl pise vid intentionell filmfestivle till smpoducede långfilme:............. 65 Pise vid A-filmfestivle till smpoducede långfilme:........................... 8 (föst pis i Shnghi, Tokyo och Wszw) Antl långfilme vld till A-filmfestivles officiell sektione:.......................... 24 Antl guldbgg:.................... 10 Antl Robet (dnsk motsvighet till guldbgge): 9 Poduktionsvolym, infstuktu, föetgnde, sysselsättning i Väst Götlnd Antl film- och teve-föetg:............. 700 Antl tillsvidenställd i föetgen:..... 1 500 Antl filnsnde filmbete (inspelning):.. 550 Läs me på www.filmivst.se REGIONMAGASINET 3. 2010 19
Museet dä tiden stå still Det finns ett museum utn dtskäm och intektiv sttione. Dä exotisk fågl och dju fån 1800-tlet stå uppstoppde i gml glsmont. Och pmpig stensl i nyenässns smss med öve tusenåig egyptisk föemål. Inne i Vänesbogs museum tycks tiden h stått still. Tnken svindl. Nä vi klive in på de mönstde nött mosikgolven och fotsätte uppfö den bed stentppn dä ljuset sil in fån ett stot tkfönste se vi fktiskt nästn exkt smm ske på pecis smm sätt som 1800-tlsbesöken gjode. I de olik sln stå de flest föemålen uppställd likdnt som king fö sekelskiftet. Den end sto skillnden ä tt det nufötiden finns elekticitet i huset det instlledes 1947. Inget fö vnligt folk I slutet v 1800-tlet hde den enkl, vnlig medbogen nomlt inte tilltäde till en sådn hä miljö. Ännu minde hde hon chnsen tt få upplev exotisk föemål fån väldens ll hön. Fscintionen måste lltså h vit oehöt mycket stöe än den någonsin kn bli i dg. Å 1885 blev det lltså möjligt tt tjuss v llt dett i den lill länsstden Vänesbog. Och det v tck ve en hängiven mn som böjde sitt liv som fttig spingpojke men som kom tt bli enomt ik tck ve smt ffäe med Englnd. Hn hette Adolf Andesohn och i tkt med tt hns fömögenhet växte, växte även hns pssion fö välgöenhet, eso och tt sml på vck ske. Det fick honom tt i slutet v sitt liv föveklig sin döm: tt bygg Vänesbogs museum. Även om Adolf Andesohn tyvä vled innn hns livsvek hnn invigs, så ä hn i dg högst nävnde i de gml loklen. Vi möte honom som en veklighetstogen vxdock i ett um kt fmfö entén. Bedvid honom stå en nnn v museets två huvudpesone: Axel Eiksson slktsonen som dömde om tt få es till Afik och till slut lyckdes. Histoien om Adolf och Axel hänge ihop, och de fom hel museet med de till synes gnsk bokig smlingn. Däfö h de fått ett eget um, säge chefen fö Vänebogs museum, Pete Johnsson. Ville del med sig Medn museichefen vis unt i de olik sln beätt hn inlevelsefullt histoien om Axel Eiksson, mnnen som ligge bkom ll de dä uppstoppde fågln och djuen. Hu hn blev en fmgångsik hndelsmn och elefntjäge i nuvnde Nmibi. Att hns sto intesse v dju och ntu, och i synnehet fågl. Och hu hn till vje pis ville del med sig v dett till vänesbogn. Så kom det sig tt Axel Eiksson skickde ll dess väldokumentede fiknsk fågl och dju till sitt gml hemlnd Sveige ett enomt pojekt på den tiden. Hä stoppdes de föst upp i Uppsl innn de till slut hmnde i Vänesbogs museum dä de stå än i dg, välbevde med glänsnde fjäd och kl fäge. En unik 20 REGIONMAGASINET 3. 2010