Stab Styrning och planering 1 (7) KONSEKVENSUTREDNING Handläggare, direkttelefon Sven Carlsson, +46(0)104785503 2019-07-02 Dnr: 19-03047 Enligt sändlista Konsekvensutredning angående förslag till ändringar av föreskrifter om farledsavgift Sjöfartsverket har för avsikt att genomföra en höjning av farledsavgifterna med cirka två (2) procent från gällande avgiftsnivåer i SJÖFS 2018:18 från och med den 1 januari 2020. Höjningen baseras på det tillgängliga utrymme som medges enligt verkets regleringsbrev och baseras på förändringen i Konsumentprisindex Konstant skatt (KPI-KS) mellan december 2017 och december 2018. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Sjöfartsverket är ett statligt affärsverk med uppdrag att hålla Sveriges sjövägar framkomliga, tillgängliga och säkra. Den statliga formen affärsverk innebär att det är kunderna som nyttjar Sjöfartsverkets tjänster som direkt står för finansieringen av dessa tjänster i form av avgifter. Sjöfartsverket har även ett ekonomiskt mål, uppsatt av regeringen, att resultatet efter skattemotsvarighet ska uppgå till 3,5 procent av justerat eget kapital samt en soliditet på 25 procent under en konjunkturcykel. Farledsavgifterna får höjas maximalt motsvarande KPI-KS medan lotsavgiften får höjas till full kostnadstäckning med påslag för resultatkrav. Det sammanlagda uttaget av farleds- och lotsavgifter svarar för cirka 70 procent av Sjöfartsverkets omsättning. Intäkterna från farledsavgiften omfattar cirka 45 procent av omsättningen och täcker kostnaderna för de tjänster som tillhandahålls handelssjöfarten. Att hålla Sveriges sjövägar framkomliga, tillgängliga och säkra är viktigt för att möjliggöra export och import av varor och på så sätt stärka Sveriges konkurrenskraft och ekonomi. För att Sjöfartsverket ska kunna förverkliga sitt uppdrag är det nödvändigt att ekonomin är i balans och att avgiftsintäkterna är tillräckliga för att täcka Sjöfartsverkets kostnader samt ger möjlighet att bygga upp ett kapital för återinvesteringar i fartyg och anläggningar. \\SJOFARTSVERKET.SE\GEM\SAM\STAB SJÖFARTSPOLITIK\03_EKONOMI\AVGIFTER\STAFFAN 2018\AVGIFTSPROCESS JOCKE 2020\REMISS UNDERLAG INFÖR 2020\REMISS UNDERLAG FARLEDSAVGIFTER 2020\KONSEKVENSUTREDNING FARLEDSAVGIFTER.DOCX
2 (7) I januari 2019 genomförde Sjöfartsverket en generell höjning på en komma nio (1,9) procent av farledsavgiften. Innan denna höjning hade två höjningar genomförts under 2017 och 2018. Innan dess hade Sjöfartsverk inte gjort några höjningar under ett flertal år. Dock har en avgiftsväxling skett mellan lots- och farledsavgiften. För att skapa en tydlighet och förutsägbarhet när det gäller verket farleds- och lotsavgifter kommer Sjöfartsverket att initiera en årlig process där en mindre uppföljning och revidering av föreskrifterna sker. Vart femte år genomförs sedan en större utvärdering som sedan ger upphov till en genomlysning av avgiftsmodellen. Det är verkets ambition att detta ska göras ur ett helhetsperspektiv. Som ett första steg i detta har Sjöfartsverket bett VTI att under 2019 göra en första utvärdering av systemet. Sjöfartsverket har under en längre tid även arbetat med att effektivisera och förbättra verksamheten. Effektiviserings- och förbättringsarbetet har hittills bidragit till resultatförbättringar för hela Sjöfartsverkets verksamhet med över 100 miljoner kronor per år genom det så kallade Orion programmet. Dessutom har verket arbetat med att säkra kompletterande merförsäljning och extern finansiering av verksamheter för att motverka avgiftshöjningar. Trots dessa åtgärder är inte Sjöfartsverkets ekonomi i balans och ytterligare åtgärder behöver vidtas för att myndigheten även på sikt ska uppfylla sitt uppdrag om framkomliga, tillgängliga och säkra sjövägar. Under hösten 2017 och 2018 arbetade verket med en förnyad strategisk inriktning samt en kartläggning och prioritering av ytterligare effektiviseringar och kompletterande affärer. Arbetet har skett i samråd med våra kunder och ägare för att tydliggöra uppdraget och behovet av servicenivå och därmed skapa en tydlighet mellan avgiftsnivå och uppdrag/servicenivå. Detta kommer att fortlöpa under 2020. Sjöfartsverket avser att göra en generell höjning av farledsavgiften med cirka två (2) procent från den nuvarande nivån i SJÖFS 2018:18. Denna höjning motsvarar cirka 25 miljoner kronor per år i ökade avgifter. Sjöfartsverket föreslår också att som tidigare kommunicerat stegvis ta bort rabatten för kryssningsfartygens turnaround anlöp. Under 2020 kommer därför denna rabatt att uppgå till 20 procent jämfört med de 50 procent som erhållits under 2019. Minskningen av turn around rabatten estimeras uppgå till cirka en och en halv (1,5) miljon kronor i ökade avgifter per år för kryssningstrafiken. En mindre förändring sker angående möjligheten att använda periodvisa farledsdeklarationer för bunkerfartyg. Periodvisa farledsdeklarationer används i de fall ett rederi kontinuerligt bedriver trafik på en specifik linje. För att inte rederiet ska behöva lämna in en farledsdeklaration för varje enskilt anlöp, ger Sjöfartsverket möjlighet att använda periodvisa farledsdeklarationer. Periodvis farledsdelaration innebär att rederiet efter avslutad månad redovisar samtliga
3 (7) genomförda anlöp under denna månad. Syftet med denna förändring är att fånga upp den typ av trafik bunkerfartyg där det är stora svårigheter att kunna följa upp godstransporterna. Genom den föreslagna förändringen bedömer Sjöfartsverket att de fartyg som går i vissa områden och bunkrar ett flertal andra fartyg ges möjligheten att använda periodvisa deklarationer. Förändringen bedöms innebära en minskad administration för Sjöfartsverket samt för branschen. En förändring av giltighetstiden för miljöcertifikat införs, verifieringsdatumet för certifikatet kommer nu att ligga till grund för beräkning av miljörabatt. Syftet med denna förändring är att tydliggöra certifikatets giltighetstid och därmed underlätta administrationen av miljörabatter för kunder samt Sjöfartsverket. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Föreskriftsändringarna är motiverade av de ovan angivna ekonomiska skälen. En reglering i föreskriftsform är den enda lösningen som Sjöfartsverket har rådighet över. Att minska Sjöfartsverkets ansvar anses inte vara möjligt då majoriteten av verksamheten är regelstyrd. Föreskriftsförändringen som omfattar möjligheten att periodvis inlämna deklarationer för bunkerfartyg innebär en minskad administrativ börda för näringen. En utebliven förändring skulle innebära att den rådande administrativa bördan kvarstår. Föreskriftsförändringen som omfattar en förändring av giltighetstiden för miljöcertifikat innebär en minskad administrativ börda för näringen och Sjöfartsverket. En utebliven förändring skulle innebära att den rådande administrativa bördan kvarstår. Uppgift om vilka som berörs av regleringen Förslaget till ändring av farledsavgifter berör redare (och deras kunder) vars fartyg anlöper svenska hamnar. Under 2018 lämnade 2 734 unika fartyg farledsdeklaration och de stod för sammanlagt 75 349 anlöp. Under januari till maj 2019 genomförde 1 881 unika fartyg 30 731 anlöp. Under samma period 2019 gjorde cirka 18 kryssningsfartyg så kallade turn around anlöp och skulle därför påverkas av den minskade rabatten. Antalet redare eller fartygsägare uppskattas till cirka 1 500 och antalet fartygsagentföretag uppgår till cirka 170. Avgifterna debiteras fartygsagenten i egenskap av ombud för redaren. Till följd av hur den maritima transportmarknaden fungerar (komplexa internationella ägarstrukturer, samarbeten och inhyrt tonnage) saknar Sjöfartsverket uppgifter och möjlighet att analysera den finansiella påverkan för individuella redare eller fartygsägare.
4 (7) Givet ägarstrukturen, varornas överförbarhet m.m. kan inte Sjöfartsverket analysera ägarstrukturerna på det transporterade godset. Detta har ytterligare försvårats sedan expansionen av containersegmentet där varor samlastas. Endast frekventa bunkerfartyg omfattas av möjligheten att få inkomma med deklarationen periodvis. I dagsläget omfattas mellan fem och tio fartyg per år av detta. Endast de kunder som administrerar fartyg som innehar miljöcertifikat omfattas av förändringen av miljöcertifikatets giltighetstid. I dagsläget omfattas cirka 70 fartyg av detta. Uppgifter om de bemyndigande som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Med stöd av förordningen (1997:1121) om farledsavgift har Sjöfartsverket rätt att föreskriva om avgifter för farledsavgift, senast ändrad i SFS 2017:866. Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför Föreskrifterna förväntas inte medföra några extra lönekostnader, andra administrativa kostnader eller någon ökad resursbelastning utöver de cirka två (2) procent i ökade farledsavgift eller de ökade kostnader som minskningen av turn around rabatten medför. Att reglerna tillämpas på avsett sätt kommer att kontrolleras av Sjöfartsverket. Med utgångspunkt i den analys som CombiPort 1 genomförde kring den totala kostnaden för en sjötransport utgör Sjöfartsverkets avgifter endast en mindre del av den totala transportkostnaden (2% farledsavgift och 4% lotsavgift). Detta innebär att den nu föreslagna tvåprocentiga ökningen av farledsavgiften torde i snitt öka redarnas kostnader med cirka 0,04 procent (2% av 2%). Möjligheten till periodvisa deklarationer för bunkerfartyg innebär en minskad administrativ börda för berörda aktörer. Ändringen av miljöcertifikatet giltighetstid beräknas innebära en minskad administrativ börda för berörda aktörer. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Förändringarna bedöms vara i linje med Sveriges skyldigheter vid anslutningen till EU och inte i strid med de fyra friheterna inom EU. Bedömning av om särskild hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkt för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser 1 Combiport Förutsättningar för svensk intermodal kustsjöfart )2013-03-31)
5 (7) Reglerna avses träda ikraft den 1 januari 2020, och information om de fastställda avgifterna publiceras på Sjöfartsverkets hemsida. Föreskriften remitteras under sommaren 2019, och Sjöfartsverket bedömer att ingen ytterligare informationsinsats behövs. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen De redare och fartygsagenter som betalar farledsavgiften uppgår tillsammans till cirka 250. Sjöfartsverket uppskattade dock under 2016 att antalet berörda är betydligt fler, cirka 1 500. Uppskattningen baserades på att fartygsagenter företräder fler än en redare och en redare äger minst ett fartyg. En majoritet av dessa redare är utländska. Givet de internationella ägarstrukturerna och det faktum att fartyg är en överförbar tillgång är det svårt att analysera i vilken utsträckning som redarna är utländska. Sjöfartsverket har dock identifierat att majoriteten (80%) av fartygen är utländska. Endast kryssningsrederier påverkas av minskningen av turn around rabatten. Endast kunder som anlöper med bunkerfartyg (fartyg som används till att förse andra fartyg med framdrivningsmedel) berörs av införandet av att få inkomma med en farledsdeklaration för samtliga anlöp per kalendermånad( periodvis farledsdeklaration). Införandet avser att underlätta rapportering av anlöp för bunkerfartyg. Införandet av ändrad giltighetstid för miljöcertifikat avser att förtydliga giltighetstiden för de kunder som administrerar fartyg med miljöcertifikat. Slutkunderna av redarnas tjänster består av näringsidkare från olika typer av branscher och privatpersoner. Sjöfartsverket kan inte utröna specifika godsägare eller slutkunder och kan därför inte analysera detta vidare. Till följd av strukturen på sjöfartsbranschen (internationella ägarstrukturer, chartertonnage samt att fartyg ofta byter ägare) kan inte Sjöfartsverket uppskatta storleken på de berörda företagen utan kan enbart konstatera att förslaget berör alla företag med fartyg som är avgiftspliktiga. Beskrivning av tidsåtgång som regleringen kan föra med sig för att anpassa företagens verksamheter till förändringen Då denna föreskriftsförändring inte innebär någon strukturell ändring jämfört med nuvarande föreskrift (2018:18), utan enbart en ökad nivå på avgiften, bedöms inte någon speciell tidsanpassningsperiod behövas.
6 (7) Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen När de nya föreskrifterna träder i kraft kommer inga större administrativa, praktiska eller andra åtgärder behöva vidtas för vare sig Sjöfartsverket, fartygsagenter, redare eller fartygsägare utöver ordinarie åtgärder vid ökning av kostnaderna. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Det råder i dagsläget en hög prispress på transporter till följd av flera faktorer. Dels finns en hög rivalitet inom transportbranschen och i sjöfartssegmentet i synnerhet. Detta kommer dels av historiska skäl men även några inneboende faktorer så som fartygens stora investeringskostnad, långa livscykel samt svårighet att hitta alternativa användningsområden. Utöver detta har transportköparna och slutkunderna en låg betalningsvilja för transporter. Mycket av de råvaror som används vid transporter handlas till världsmarknadspris vilket gör det svårt att förutsäga fluktuationer eller förhandla långa kontrakt. Det finns även för vissa segment inom sjöfartsbranschen en substitutionsrisk med andra transportslag. Sjöfartsverket vill därmed påtala att transportbranschen utsätts för en hård konkurrens med ett stort fokus på pris men då en höjning av farledsavgifterna påverkar alla Sjöfartsverkets kunder likvärdigt innebär det att konkurrenssituationen mellan dem är oförändrad. Då Sjöfartsverkets olika kunder konkurrerar inom sitt eget segment, exempelvis inom frakt av olja, bedöms konkurrensen mellan dessa företag vara oförändrad. Som ovan angivit finns sjöfart som möter konkurrens mot andra transportslag, för vilka en avgiftshöjning kan ha negativ inverkan på deras konkurrensförmåga. Detta är dock inte något som Sjöfartsverket har möjlighet att analysera vid tidpunkten av framtagandet av konsekvensutredningen. Sjöfartsverket observerar dock att i statens godsstrategi [1] lyfts det fram att omkring åtta (8) procent eller 28 miljoner ton gods som transporteras inrikes med lastbil transporteras längre än 300 kilometer, ett område som ofta framhålls som gränsen för då andra trafikslag såsom tåg, flyg och sjöfart kan konkurrera med lastbilstransporter. Det innebär ändå inte att överflyttning alltid är möjlig framför allt inte till sjöfart då vatten inte finns tillgängligt mellan alla städer/omlastningspunkter. Med utgångspunkt i tidigare analyser kring inlandssjöfart [2] bedöms denna konkurrensyta omfatta en mindre del av Sjöfartsverkets kunder. [1] Effektiva, kapacitetsstarka, och hållbara godstransporter en nationell godstransportstrategi s. 13 [2] Analys av utvecklingspotentialen för inlands- och kustsjöfart i Sverige SjöV Dnr 16-00767
7 (7) Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen En höjd avgift kan, för företag med låga marginaler, ha en negativ påverkan på företagens finansiella situation och i värsta fall leda till konkurser. Sjöfartsverket har dock inte möjlighet att bedöma antalet eller hur kraftigt detta slår mot företagen då Sjöfartsverket inte har en uppfattning om vilka dessa företag är. De berörda företagen har också möjligheten att skjuta över hela eller delar av avgiftshöjningen till sina slutkunder alternativt optimera sina slingor för att minimera avgifterna. Sjöfartsverket bedömer att inga andra konsekvenser för de berörda företagen finns. Beskrivning av om särskild hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Ingen särskild hänsyn behöver tas till små företag vid utformningen av reglerna då dessa inte förändras utan förslaget är begränsat till en avgiftsökning. Beskrivning av effekter för kommuner eller landsting Kommuner och landsting påverkas inte av de föreslagna ändringarna. Kontaktperson Sven Carlsson +46(0)104785503 sven.carlsson@sjofartsverket.se