Ändring av detaljplan P57 i Vikingstad, antagandebeslut (Östergårdsgatan m.fl.)



Relevanta dokument
Ändring av detaljplan P 182, granskningsbeslut

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

Plan- och genomförandebeskrivning

RISKBEDÖMNING STORA BRÅTA, LERUM

SAMRÅDSREDOGÖRELSE SAMMANFATTNING. Detaljplan för Rönnen 14 m.fl. i Hjo stad, Hjo kommun Fastigheten Rönnen 14 m.fl. Dnr

PM Riskanalys för kv Åran och Nätet

Ändring av detaljplan genom tillägg i Tallboda, Dpl nr 831, för område TALLBODA A, Linköpings kommun (del av PARADISET 6)

LAGA KRAFT

Ändring av detaljplan för Ryttarhagen K3 Södra delen av Ryttarhagsområdet. Planhandlingar. Diarienummer: BRN 2013:284.

INKOMNA YTTRANDEN Skriftliga yttranden har under samrådstiden inkommit enligt nedan. Yttrande utan erinran

NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Broby 2:129, Broby backar PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

DETALJPLAN FÖR CISTERNEN2, 3 OCH 8 VADSTENA KOMMUN

Särskilt utlåtande. Detaljplan för Del av kv. Björnen Björkgatan. Vårgårda tätort, Västra Götaland. Handläggning

Ändring av detaljplan genom tillägg i Tallboda, Dpl nr 831, för område TALLBODA A, Linköpings kommun (del av PARADISET 6)

Tillägg till detaljplan för Sjöängen II (fastigheten Taktpinnen 12), enkelt planförfarande beslut om antagande

PM - UTREDNING AVSEENDE SKYDDSÅTGÄRDER, LANDVETTERS-BACKA

Detaljplan för Svetsaren

Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län

Samråd om ändring i detaljplan för del av Årbol 1:4 mm (Tavlan) i Ed, Dals- Eds kommun, Västra Götalands län (15-STY-4323)

Samrådsredogörelse. Detaljplan för Göken 9 Kristinehamns kommun, Värmlands län. Antagandehandling

Granskningshandling

Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås, Krokoms kommun

Myndigheter, organisationer, föreningar, kommunala nämnder med flera

Ändring av detaljplan P56 i Vikingstad, antagandebeslut (Idrottsvägen m.fl.)

Torpartäppan 6. Samrådshandling augusti, 2014 Dnr 2013 KSM Samhällsbyggnadsförvaltningen Sophia Norrman Winter, planarkitekt

Plan- och genomförandebeskrivning, samrådshandling 1 (10) Diarienummer 2015/1105-XX. Ungefärligt planområde

Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands län - enkelt planförfarande

STENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan tillhörande

Detaljplan för Härnö-Solum1:13

Detaljplan för del av fastigheten Helenelund 7:5, vid Skogstorpsvägen, Helenelund. 665 Laga kraft Dnr 2008/415 KS 203

GRANSKNINGSHANDLING SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Planbeskrivning PLANFÖRFARANDE

ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för Montören 9. Stuvsta-Snättringe kommundel, Huddinge kommun. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning SBN

Detaljplan för kvarteren Tegelbruket och Tegelladan, Framnäs, Västerås

Detaljplan för del av Vätinge 1:118 (Stationsvägen) i Gripenbergs samhälle i Tranås kommun

Detaljplan för Borrby 43:35, 43:40 och del av 299:1, Simrishamns kommun

Antagandehandling Antagen av Tekniska nämnden , vunnit laga kraft

Detaljplan för del av Lasarettet 6, Lyckorna 649 Motala kommun

Detaljplan för del av Kungsbro 1:1, Nykvarns kommun

Samrådshandling Enkelt planförfarande PLANBESKRIVNING. Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede

HANDLINGAR Planbeskrivning med genomförandebeskrivning Plankarta och Illustration Samrådsredogörelse

PLANBESKRIVNING. Tallparksgården, Öregrund Östhammars kommun, Uppsala län. Upprättad Reviderad -

NORMALT PLANFÖRFARANDE

A N T A G A N D E H A N D L I N G 593

GRANSKNINGSHANDLING 1 (5)

Planbeskrivning. Vallbacken 24:3 mfl, kv Gustavsberg Detaljplan för bostäder, vård m.m. Gävle kommun, Gävleborgs län

DP Dnr 07:10067-BN 540 Sofie Andersson Rosell Tel Detaljplan för LYCKSTA 1:17, Romfartuna, Västerås

Utan synpunkter. Med synpunkter. Utlåtande. Detaljplan PEPPARROTEN 1, Sandsbro, Växjö kommun. Dnr 2014BN0191 Dpl 214

Antagen av byggnadsnämnden Laga kraft

DETALJPLAN - Samråd. Samrådstiden gäller från till och med Dnr Enligt sändlista

Dnr: UTSTÄLLNINGSHANDSNDLING. DETALJPLAN för Örmo 3:3 m fl i Konga samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län.

Detaljplan för BERGHEM 16:2. Berghem, Marks kommun, Västra Götalands län PLANBESKRIVNING. ANTAGANDEHANDLING Diarienummer PBN 2010/

ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för Utsälje 1:97. Inom kommundelen Segeltorp, Huddinge kommun

Ändring och upphävande av detaljplan för Industriområde i Bu

Tjänsteutlåtande. Datum

Hyltegärde 2:2 Bouleklubben

PLANBESKRIVNING P Detaljplan för del av kv FUTURUM (Folkets Hus m m) inom Järna kommundel i Södertälje

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Detaljplan för del av fastigheten Gräddö 7:2 i Rådmansö församling enligt PBL Dnr Ks

PLANBESKRIVNING. DETALJPLAN FÖR DEL AV BJÖRKFORS 1:64 och DEL AV BJÖRKFORS 1:397. november 2014 ENKELT PLANFÖRFARANDE

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun

Koncept till Granskningsutlåtande

Dnr: SBK 2009/167. Copyright BLOM Pictometry. Planbeskrivning. Detaljplan för del av Malmudden. Svartholmen 3

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Urberget 2 och 19 inom Ronna i Södertälje. Samhällsbyggnadskontoret. Arkivnummer: 0181K-P1642A Dnr:

Tillägg till detaljplan (476) för handel inom Starrkärr 1:42 m fl, avseende vårdändamål Ale kommun, Västra Götalands län

Detaljplan för Tisnarebaden, Rostorp 2:1 m.fl., Katrineholms kommun. Upprättad på stadsarkitektkontoret i Katrineholm 30 april 2010

DETALJPLAN FÖR SKIDTORG TANDÅDALEN

Valbo-Ön 5:60, Sofiedalsvägen 24

PLANENS FÖRENLIGHET MED 3,4 OCH 5 KAP. MB Planen bedöms vara förenlig med 3, 4 och 5 kap miljöbalken (MB.

Vårbo 1:33 UTSTÄLLNINGSHANDLING. Förslag till detaljplan för. Upprättad 11 aug 2011 UTSTÄLLNING 9 juli - 15 augusti 2012

PLANBESKRIVNING. Till planen hör: Plankarta med bestämmelser Denna planbeskrivning Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Bostäder och förskola på Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m.fl.

Detaljplan för Odensgården, i Odenslunda

del av Viksberg 3:1, Område B

Sagobyn och Kv. Laxen

Tillägg till byggnadsplan K8 för fastigheter Torresta 1:4 m.fl., i Bålsta tätort, Håbo kommun - upprättat i maj 2015, reviderad i december 2015.

ÖSTRANDS MASSAFABRIK GRANSKNINGSUTLÅTANDE

Samrådsredogörelse för detaljplan för stationsområdet i Aneby tätort

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Dnr BTN14/86. Detaljplan för Stavsjö 2:191, 2:187 samt del av 2:186. Stavsjö. Nyköpings kommun. Samrådshandling. Planbeskrivning. Upprättad

Byggnadsnämnden antog Ändring av detaljplan för INGELSTAD 3:121, I INGELSTAD

Detaljplan för BLIXTEN 3, Hudiksvalls kommun

FÖR ÖJE 2:28 M. FL. VILLATOMTER VID VALLMOVÄGEN I JÄRVSÖ. Järvzoo. Flygbild över Järvsö, planområdet vid Vallmovägen är markerat med en cirkel.

Sörby Urfjäll 28:4 mfl Detaljplan för kontor med utbildningslokaler mm Gävle kommun, Gävleborgs län

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

SAMRÅDSREDOGÖRELSE, ENKELT FÖRFARANDE

Detaljplan för DELNING AV BOSTADSTOMT Regnbyn 1, Lugnvik Östersunds kommun

Tillägg till planbeskrivning avseende fastigheten Ryk 2:7

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål

Samrådsredogörelse GRANSKNINGSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i denna ruta. 1(9) SPN 2012/

Tillägg till detaljplan (476) för handel inom Starrkärr 1:42 m fl, avseende vårdändamål Ale kommun, Västra Götalands län

Tillägg till detaljplan (476) för handel inom Starrkärr 1:42 m fl, avseende vårdändamål Ale kommun, Västra Götalands län

Detaljplan för Ljungblomman 17 Stuvsta

UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE

Planläggning... 3 Planmonopol De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan...

Del av Östra Eklanda. Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl. Mölndals stad Västra Götalands län. Bostäder PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING

Transkript:

1 (2) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-09-30 Dnr Sbn 2013-203 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Handläggarens namn Samhällsbyggnadsnämnden Ändring av detaljplan P57 i Vikingstad, antagandebeslut (Östergårdsgatan m.fl.) FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Ändring av detaljplan P57 i Vikingstad (Östergårdsgatan m.fl.) antas. 2. Betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 11 miljöbalken antas inte uppstå till följd av ändring av detaljplan P57 i Vikingstad (Idrottsvägen m.fl.). 3. Exploateringskalkyl för genomförande av ändring av detaljplan P57 i Vikingstad (Östergårdsgatan m.fl.) antas. SAMMANFATTNING Underliggande plan benämns Förslag till ändring av utvidgning av byggnadsplan Östra delen av Vikingstad, område öster om byggnadsplan fastställd 1958 Norra Valkebo Planområdet är beläget direkt söder om järnvägen i den östra delen av Vikingstad. Syftet med planändringen är att pröva möjligheten att utöka fastigheternas byggrätt, för att i första hand ge plats för komplementbyggnader och uterum. Ändringen avser 41 fastigheter med friliggande villor med beteckningen B. Med anledning av närhet till spåren föreslås begränsad utökning av byggrätten för 7 fastigheter. Den utökade byggrätten föreslås till 135+50+20 m 2, 200 m 2 alternativt 230 m 2 beroende på tomternas förutsättningar. BAKGRUND Planområdet är beläget direkt söder om järnvägen i den östra delen av Vikingstad. Planområdet gränsar i öster till åkermark och i söder och väster till bostadsbebyggelse. Gällande underliggande plan består av totalt 41 stycken fastigheter betecknade med BFI. Vardera av dessa fastigheter får bebyggas med en friliggande bostad med en högsta yta om 135 m 2 i en våning. Därtill får ett garage om högst 25 m 2 uppföras. Tillåtna byggrätter är betydligt mindre än dagens standarder. Allt efter att bostadsstandarden har höjts har fastighetsägare ansökt om bygglov för kompletteringsåtgärder, så som garage och uterum. Önskemålen om utökning av bostadsarean har i flera fall överskridit den byggrätt som gällande detaljplan medger.

2 Samtliga fastigheter med friliggande villor betecknade med B och F samt I (en våning) berörs av planändringar. För 7 fastigheter inom 100 meter från järnvägen föreslås den utökade byggrätten till 135+50+20 m 2. Beroende på tomtens storlek föreslås byggrätten för övriga berörda fastigheter till 200 m 2 alternativt 230 m 2. Planavgift som ska täcka kommunens kostnad för detaljplanen kommer att tas ut i samband med bygglovsprövningen. Länk till Google maps med Vikingstad järnvägsstation utmärkt. https://maps.google.se/maps?q=vikingstad+station&hl=sv&ll=58.383178,15.431972 &spn=0.018898,0.055747&sll=58.383156,15.431972&sspn=0.018898,0.055747&oq =Vikingstad+sta&t=h&hnear=Vikingstad+station&z=15 TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Anna Bertilson Katarina Löfquist Beslutet samt tillhörande tjänsteskrivelse expedieras till: Samhällsbyggnadsnämndens diarium

Ändring av detaljplan P57, i Vikingstad (Östergårdsgatan m.fl.) Planbeskrivning & behovsbedömning Planområde 2013-09-30 Dnr. Sbn 2013-203

Ändring av detaljplan P57, i Vikingstad (Östergårdsgatan m.fl.) Sammanfattning av planförslaget Planområdet är beläget direkt söder om järnvägen i den östra delen av Vikingstad. Ändringen avser 41 fastigheter med friliggande villor med beteckningen B. Planbestämmelserna anger att bostadshus betecknade F får uppta ytor om högst 135 m 2 och garage ytor om högst 25 m 2. Syftet med planändringen är att pröva möjligheten att utöka fastigheternas byggrätt, för att exempelvis ge plats för komplementbyggnader och uterum. Den utökade byggrätten föreslås till 135+50+20 m 2, 200 m 2 alternativt 230 m 2 beroende på tomternas förutsättningar. I övrigt fortsätter de bestämmelser och regleringar som anges i gällande plan P 57 Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan Östra delen av Vikingstad, område öster om byggnadsplan fastställd 1958 Norra Valkebo att gälla. P56, norr om järnvägsstationen i Vikingstad, är också föremål för översyn och hanteras med separata planhandlingar. Planändringen bedöms inte strida mot 3, 4 och kap 5 miljöbalken. Planändringen är förenlighet med förslag till Översiktsplan för Vikingstad, samrådshandling mars 2013. Revideringar av planförslaget TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Katarina Löfquist Samhällsplanerare/Projektledare Handlingar & planprocessen Planhandlingarna består av: Plankarta med förslag till nya bestämmelser, i skala 1:2000 Planbeskrivning inklusive behovsbedömning av miljökonsekvensbeskrivning, MKB Fastighetsförteckning Granskningsutlåtande, daterad 2013-09-30 Bilaga 1: Övergripande riskbedömning Fördjupning av översiktsplan Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, 2011-11-29 Bilaga 2: Bullerutredning Prognostiserad trafikbulleranalys för Vikingstad, 2012-12-17 Planarbetet sker i en process där berörda får möjlighet att lämna synpunkter på planförslagen. Figuren illustrerar planprocessen och var i processen som planarbetet är just nu. I figuren finns också en uppskattad tidplan. Detaljplanen handläggs med enkelt förfarande enligt PBL (2010:900). augusti -september 2013 2 september 2013 november 2013 december 2013

Ändring av detaljplan P57, i Vikingstad (Östergårdsgatan m.fl.) Innehåll Sammanfattning av planförslaget... 2 Innehåll... 3 Planens bakgrund och syfte... 4 Förslag till planändring... 4 Åtgärder för att förebygga olyckor, störningar, föroreningar m.m.... 6 Administrativa bestämmelser m.m.... 8 Planens genomförande... 8 Påverkan på miljön, sociala förhållanden m.m. av planens genomförande... 8 Beskrivning av planens fastighetsrättsliga konsekvenser... 9 Planeringsförutsättningar... 9 Plandata... 9 Tidigare ställningstaganden... 9 Riksintressen... 10 Natur... 10 Befintlig bebyggelse... 10 Olycksrisker... 11 Störningar... 11 Medverkande tjänstemän... 12 Behov av miljöbedömning... 13 Samlad behovsbedömning... 13 Checklista för behovsbedömningen... 14 Plankarta och planbestämmelser... 17 3

Ändring av detaljplan P57, i Vikingstad (Östergårdsgatan m.fl.) Planens bakgrund och syfte Bakgrund Planområdet är beläget direkt söder om järnvägen i den östra delen av Vikingstad. Planområdet gränsar i öster till åkermark och i söder och väster till bostadsbebyggelse. Gällande underliggande plan består av totalt 41 stycken fastigheter betecknade med BFI. Vardera av dessa fastigheter får bebyggas med en friliggande bostad med en högsta yta om 135 m 2 i en våning. Därtill får ett garage om högst 25 m 2 uppföras. Tillåtna byggrätter är betydligt mindre än dagens standarder. Allt efter att bostadsstandarden har höjts har fastighetsägare ansökt om bygglov för kompletteringsåtgärder, så som garage och uterum. Önskemålen om utökning av bostadsarean har i flera fall överskridit den byggrätt som gällande detaljplan medger. Då tidigare gällande byggnadslagstiftning i stor utsträckning gav möjlighet för kommunernas byggnadsnämnder att medge dispens från planbestämmelserna har bygglov ofta kunnat beviljas för större byggnadsarea än vad aktuell detaljplan medger. Den generösa möjligheten till dispenser togs bort vid plan- och bygglagens införande 1987. Den nya lagstiftningen gav vissa begränsade möjligheter att lämna lov till avvikelser om de kunde bedömas som så kallade mindre avvikelser. Lagstiftningen gav även möjlighet till prövning av ändringar i gällande detaljplan utan att en helt ny plan behövde upprättas. Syfte Syftet med planändringen är att genom utökning av tillåten byggrätt i ett befintligt bostadsområde ge möjlighet till utökad tillåten byggnadsarea för i första hand garage och komplementbyggnader. Förslag till planändring Förslaget till ändring av planen är taget med hänsyn till hälsa och säkerhet samt till att det inom planområdet finns riksintresse för kommunikationer. Hänsynstagandet omfattar risk för störningar och krav på skyddsavstånd intill järnvägen genom Vikingstad med avseende på transport av farligt gods. Inom planområdet finns en utredningskorridor för Götalandsbanan. Den framtida Götalandsbanan kan komma att ha samma sträckning som södra stambanan har genom Vikingstad idag eller få annan sträckning och utbredning. Området för södra stambanan kan eventuellt behöva utökas i framtiden. Nya byggnader inom 30-50 meter från järnvägen ska disponeras med hänsyn tagen till riskperspektivet för transporter på järnväg. Åtgärder vid nybyggnation ska beaktas ur ett kostnads- och nyttoperspekitv med hänsyn tagen till eventuella förändringar kring spårområdet. 4

Ändring av detaljplan P57, i Vikingstad (Östergårdsgatan m.fl.) Planändringen avser fristående bostadsbebyggelsen söder om järnvägen i Vikingstad. Den gällande byggnadsplanen omfattar 41 fastigheter. Samtliga fastigheter med friliggande villor betecknade med B och F samt I (en våning) berörs av planändringar. Av dessa 41 fastigheter ligger 7 fastigheter inom ett avstånd om cirka 100 meter från järnvägsspåren. Med anledning av närhet till spåren föreslås begränsad utökning av byggrätten för dessa 7 fastigheter. För fastigheter betecknade med F ändras lydelsen: Inom med F betecknad områdesdel får tomtplats bebyggas med endast en huvudbyggnad och en garagebyggnad. Byggnader skola uppföras fristående. Byggnadsnämnden må dock medgiva, att garagebyggnader sammanbyggas två och två med varandra i gemensam tomtgräns i huvudsaklig överensstämmelse med anvisningar å plankartan. Huvudbyggnad får upptaga en yta av högst 135 kvm och garagebyggnad en yta om högst 25 kvm. Förslag till ny lydelse för de fastigheter med beteckningen F som är lokaliserade i norra delen av planområdet och närmast järnvägen, se skrafferat område på plankartan. Inom F betecknat område medges en fristående huvudbyggnad per fastighet med en byggnadsarea på max 135 m 2. Fristående komplementbyggnader (garage, förråd, uthus) omfattande högst 50 m 2 får också uppföras. Därutöver får ett uterum uppföras i en våning med en byggnadsarea av högst 20 m 2. Förslag till ny lydelse för fastigheter med beteckning F i resterande del av planområdet, se skrafferat område på plankartan. Inom F betecknat område medges en fristående huvudbyggnad per fastighet med kompletterande byggnader så som garage och uterum. På fastigheter under 1000 m 2 medges en total maximal byggnadsarea på 200 m 2 per fastighet. På fastigheter över 1000 m 2 medges en maximal total byggnadsarea på 230 m 2. I övrigt fortsätter de bestämmelser och regleringar som anges i P57 Förslag till ändring av utvidgning av byggnadsplan Östra delen av Vikingstad, område öster om byggnadsplan fastställd 1958 Norra Valkebo att gälla. Gestaltning och kulturmiljöer Den blandade bebyggelsen med redan idag många tillbyggnader kan kompletteras med uterum, garage och exempelvis förråd utan att påverka karaktären i området. De reglerade byggnadshöjderna samt avstånd mellan byggnad och fastighetsgräns och andra bestämmelser som anges i P57 kvarstår. Tillgänglighet Tillgänglighetskrav för nya byggnader hanteras i bygglovsskedet. Parkering och utfarter Planändringen medför inte några förändringar av parkering och utfarter. 5

Ändring av detaljplan P57, i Vikingstad (Östergårdsgatan m.fl.) Åtgärder för att förebygga olyckor, störningar, föroreningar m.m. Kontakt ska tas med Trafikverket för upplysningar om kommande planering av spårområdet innan bygglov ges. Skyddsområde Det är osäkert om i vilket läge ytterligare järnvägsspår kan komma att förläggas i Vikingstad i framtiden. Den nuvarande bedömningen är att det är mest sannolikt att nya spår dras utanför Vikingstad. Det dröjer troligtvis länge innan frågan om nya spår blir aktuell. Främsta anledningen till en eventuell förändrad markanvändning vid sidan av det befintliga spåret är att spårområdet utökas till följd av kommande behov för södra stambanan. En eventuell spårbreddning kan leda till att skyddsavstånd mellan bostäder och järnvägsspåren får ny utbredning. En riskbedömning med fokus på olycksrisker med farligt gods på järnväg är gjord för Vikingstad, bilaga 1. I riskanalysen förslås åtgärder avseende eventuell nybyggnation. Generellt anges att ett skyddsavstånd om 30 meter från närmsta spår införs genom Vikingstad tätort. Även disponering av byggnader, placering av friskluftsintag och avstängningsbar ventilation anges. Nya byggnader inom 30-50 meter från järnvägen ska disponeras med hänsyn tagen till riskperspektivet för transporter på järnväg. Åtgärder vid nybyggnation ska beaktas ur ett kostnads- och nyttoperspekitv med hänsyn tagen till eventuella förändringar kring spårområdet. Figur 1. Säkerhetsavstånd om 30 meter från ett eventuellt tänkbart nytt spårområde genom Vikingstad. Buller En trafikbulleranalys för Vikingstad är gjord med avseende på framtida tänkbara placeringar av Götalandsbanan, bilaga 2. Prognostiserad trafikbulleranalys med Götalandsbanan genom samhället medför att riktvärden för buller kan komma att överskridas för fastigheter inom planområdet. 6

Ändring av detaljplan P57, i Vikingstad (Östergårdsgatan m.fl.) Den tänkbara trafikbullersituationen ska beaktas innan bygglov ges för bostadsändamål. Figur 2:A Figur 2:B Figur 2: Situation med Götalandsbanan genom samhället. Dygnsekvivalent ljudnivå från väg- och tågtrafik 2 meter över mark. 2:A: Utan bullerskydd. 2:B: Med bullerskydd. [11026 Prognostiserad trafikbulleranalys för Vikingstad, Soundcon]. Figur 3: A Figur 3::B Figur X: Situation med Götalandsbanan vid E4, Dygnsekvivalent ljudnivå från väg- och tågtrafik 2 meter över mark. 2:A: Utan bullerskydd. :B: Med bullerskydd. [11026 Prognostiserad trafikbulleranalys för Vikingstad, Soundcon]. Figur 4: Förklarande färgskala till bullerutbredningskartorna ovan. [11026 Prognostiserad trafikbulleranalys för Vikingstad, Soundcon]. Vibrationer Vibrationer är vågrörelser som fortplantas genom marken och orsakas bland annat av ojämnheter i järnvägsspår. Linköpings kommun ställer sig bakom Trafikverkets och Naturvårdsverkets riktlinjer för nybyggnation: 7

Ändring av detaljplan P57, i Vikingstad (Östergårdsgatan m.fl.) Vibrationsnivå Hastighet Acceleration RMS (1-80 Hz) 0,4 mm/s 14 mm/s 2 Riktvärdena är framtagna för att eliminera risken för störningar från järnvägstrafik nattetid. Nivåerna avser utrymmen där människor stadigvarande vistas, främst för utrymmen för sömn och vila. Vibrationsundersökningar ska beaktas innan bygglov ges för bostadsändamål. Radon Förhöjda radonhalter i marken kan förekomma. Radonförekomst ska beaktas innan bygglov ges för bostadsändamål. Administrativa bestämmelser m.m. Huvudmannaskap Linköpings kommun är huvudman för allmänna platser inom planområdet. Det innebär att kommunen ansvarar för utbyggnad och skötsel av dessa områden. Fastighetsägarna ansvarar på motsvarande sätt för utbyggnad och skötsel av kvartersmark. Nätbolagen ansvarar för utbyggnad och skötsel av de allmänna ledningar som finns i planområdet. Genomförandetid Planens genomförandetid ska vara fem (5) år från den dag planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägarna en garanterad rätt att bygga i enlighet med planen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla, men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning för till exempel förlorad byggrätt. Planens genomförande Påverkan på miljön, sociala förhållanden m.m. av planens genomförande En behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning är gjord och återfinns längst bak i planbeskrivningen. Miljökonsekvensbeskrivningen grundar sig på att området redan är planlagt för bostadsändamål och att planändringen inte medför några förändringar för miljön eller ur ett socialt perspektiv. Förenlighet med 3, 4 och 5 kap. miljöbalken Planändringen bedöms inte strida mot 3, 4 och 5 kap miljöbalken. 8

Ändring av detaljplan P57, i Vikingstad (Östergårdsgatan m.fl.) Överensstämmelse med översiktsplanen Planändringen ligger i linje med Gemensam översikts plan för Linköping och Norrköping antagen juni 2010 samt med bestämmelser i förslag till Översiktsplan för Vikingstad, samrådshandling mars 2012. Beskrivning av planens fastighetsrättsliga konsekvenser Planekonomi Planavgift som ska täcka kommunens kostnad för detaljplanen kommer tas ut i samband med bygglovsprövningen. Planeringsförutsättningar Plandata Den i dagsläget gällande byggnadsplanen, P57, täcker ett område på cirka 6,4 ha. Planändringen avser hela området. Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer Vikingstad omfattas av Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, antagen juni 2010. Ambitionen för Vikingstad är att planera för en attraktiv tätort med boende och arbetsplatser. Översiktsplan för Vikingstad är under framtagande och har varit på samråd. Samrådshandlingen är daterad mars 2012. I förslaget till översiktsplanen anges att området ska förbli bostadsområde. En viktig förutsättning för översiktsplanen är att hela Vikingstad är lokaliserat i utredningsområdet för en ny höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg kallad Götalandsbanan. I översiktsplanen beskrivs förutsättningar som råder i Vikingstad. På grund av att utbyggnad av Götalandsbanan bedöms ligga långt fram i tiden samt att det råder stor osäkerhet om var ytterligare spår kommer att förläggas, utgår redovisning i markanvändningskartan i översiktsplanen från att de nya spåren för höghastighetståg lokaliseras utanför Vikingstad. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Gällande byggnadsplan P57 Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan Östra delen av Vikingstad, område öster om byggnadsplan fastställd 1958 Norra Valkebo. Beslut fastställdes den 17 juni 1964 av Länsstyrelsen i Östergötland. Gällande planområde innefattar 41 stycken fastigheter med friliggande villor. På gällande plan är området betecknat BFI. Inom områden med fastigheter betecknade med B och F samt I (en våning) får fristående bostäder uppföras till en yta om 135 m 2 och till högst 4,4 meters höjd. 9

Ändring av detaljplan P57, i Vikingstad (Östergårdsgatan m.fl.) Garagebyggnad får högst uppta en yta av 25 m 2 och inte till någon del uppföras högre än 2,5 meter. Minsta tomtstorlek/fastighetsstorlek ska vara 800 m 2. Byggnader får inte placeras närmare fastighetsgräns än 6 meter. Om det bedöms lämpligt får garage förläggas på mindre avstånd till fastighetsgräns samt att garage kan få sammanbyggas två och två. Inför planarbetets start har flera intilliggande detaljplaner i området studerats. Detta för att se hur gällande detaljplaner reglerar exempelvis byggrätt, tomtstorlekar och placering av byggnader. Bland de byggnadsplaner som bedömts ingår P54, P55, P56, P57, P59 och P61, vilka samtliga dessa planer tillåter mindre byggrätter än vad de skulle klara av. Den 22 maj 2013, 136, beslutade Samhällsbyggnadsnämnden att planprövning avseende ändring av byggnadsplan P56 och P57 i Vikingstad får inledas samt bli föremål för plansamråd. Planändringar för planerna P56 och P57 handläggs parallellt med separata planhandlingar. Riksintressen Hela Vikingstad inkluderas i det stora område som utgör riksintresse för framtida järnväg söder om Linköping. Reservatet avser Götalandsbanan, den planerade höghastighetsbanan mellan Stockholm och Göteborg via Jönköping. För att tillgodose riksintresse ska de mark- och vattenområden som berörs av utpekade befintliga och planerade banor, spårområden och terminaler samt de stationer som är belägna vid dessa banor skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. I samband med prövning enligt plan- och bygglagen av ärenden som rör områden med geografisk närhet till stambanan och regionbanor kommer kommunen att samråda med Trafikverket och länsstyrelsen. Natur Radon Inom planområdet förekommer risk för markradon. Fornlämningar Inga kända fornlämningar inom området. Befintlig bebyggelse Bostäder Alla byggnader har uppförts efter planens antagande. Fasadmaterial och takfärger varierar. Därutöver förekommer tillbyggnader. 10

Ändring av detaljplan P57, i Vikingstad (Östergårdsgatan m.fl.) Figur 5. Exempel på bostadshus inom planområdet Olycksrisker Transporter av farligt gods på järnvägar Enligt den översiktiga riskanalysen som genomförts för transport av farligt gods på järnväg genom Vikingstad, bör ny bebyggelse inom ett avstånd på cirka 800 meter förses med avstängbar ventilation och friskluftsintag bör placeras med hänsyn tagen till riskkällan För järnvägstransporter med farligt gods är urspårning och sammanstötningar de mest sannolika olyckshändelserna som bedöms kunna ge upphov till allvarliga konsekvenser för tredjeperson samt till skada på behållare med farligt gods. Detta kan i sin tur ge betydande påverkan genom bland annat brand, explosion och toxiska effekter. Några nationellt fastställda och tydliga krav eller riktlinjer avseende vilka risker som kan tolereras och vilka som måste åtgärdas finns inte. Linköpings kommun tillämpar följande rekommendationer med hänsyn till farligt gods när det gäller byggnation vid järnväg: 30 meter bebyggelsefri zon 50 meter arbetsplatser och kommunikationscentra 100 meter bostäder, hotell, köpcentrum, mindre samlingslokaler 200 meter skolor, idrottsanläggningar, större samlingslokaler En översiktlig riskanalys av transporter av farligt gods på järnvägen genom Vikingstad visar dock att avståndet till bebyggelse kan kortas ned till 30 meter från järnvägen. Samtliga fastigheter i underliggande plan är belägna utanför detta skyddsavstånd om 30 meter. Fastigheterna Fålåsa 1:24, 1:25, 1:26, 1:27 1:32 samt Fålåsa 1:33 är belägna inom ett avstånd av 100 meter från järnvägen. Störningar Buller och vibrationer Väg- och spårtrafikbuller kan upplevas som störande. I kombination med vibrationer och luftföroreningar kan det effekten förstärkas. Sedan 1998 har Banverket (nuvarande Trafikverket) vidtagit åtgärder för att minska buller i permanenta bostäder som utsätts för maximala bullernivåer högre än 55 11

Ändring av detaljplan P57, i Vikingstad (Östergårdsgatan m.fl.) dba inomhus mer än fem gånger per natt. Som en följd av detta finns det längs långa sträckor längs järnvägen i Vikingstad bullerskärmar uppsatta. Mellan järnvägen och området för byggnadsplan P57 finns bullerskärmar. Figur 6: Bullerskydd längs järnvägen genom Vikingstad. Luftföroreningar Generellt sett uppstår problem med dålig luftkvalitet i anslutning till tungt trafikerade gator, kantade med hög bebyggelse. Under dessa förhållanden blir luften stillastående. Inga mätningar är gjorda i Vikingstad eftersom det saknas täta miljöer med mycket trafik. Medverkande tjänstemän Katarina Löfquist, samhällsplanerare: Projektledare för planprocessen, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Saga Wingård, plankarta, planarkitekt, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Anders Rödin, mark- och exploateringsingenjör, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Mikael Åstrand, bygglovsingenjör, Bygglovskontoret Planhandlingarna har granskats av Saga Wingård, planarkitekt, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Foto: Katarina Löfquist 12

Ändring av detaljplan P57, i Vikingstad (Östergårdsgatan m.fl.) Behov av miljöbedömning Samlad behovsbedömning I enlighet med bestämmelserna i plan- och bygglagen, miljöbalken och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar ska planer och program som kan antas leda till en betydande miljöpåverkan miljöbedömas. För dessa planer ska bland annat en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. För detaljplaner ska behovet av en miljöbedömning utredas i det enskilda fallet, en så kallad behovsbedömning. Som stöd för behovsbedömningen använder kommunen en checklista som ingår som bilaga till behovsbedömningen. Här redovisas i sammanfattande form de slutsatser som dragits i detta arbete. Påverkan Planändringen medför bättre nyttjande av befintliga villafastigheter i Vikingstad, vilket bör öka områdets attraktivitet. Befintlig grönyta på kvartersmark kan komma att bebyggas i högre utsträckning. Allmänna grönytor berörs inte av planändringen. Platsen De kompletteringar som medges genom den aktuella ökningen av byggrätterna inom området bör inte medföra några stora förändringar av den befintliga villaområdeskaraktären. Planen Ändringen av detaljplanen medför utökad byggrätt på befintliga villatomter, vilket innebär en aktualisering av detaljplanerna och minskar behovet av att upprätta helt nya detaljplaner. Slutsatser och ställningstagande Kommunen gör den sammanvägda bedömningen att den aktuella detaljplanen inte bedöms kunna ge upphov till betydande miljöpåverkan. Motivet till ställningstagandet grundas på ovanstående behovsbedömning och den analys som redovisas i bifogad checklista. Skälen till att kommunen gör bedömningen att detaljplanen inte antas medföra betydande miljöpåverkan är att området sedan tidigare är planlagt för bostadsändamål. Planändringen inte medför några förändringar för miljön eller ur ett socialt perspektiv. En miljökonsekvensbeskrivning, enligt 4 kap 34 PBL behöver därför inte upprättas för Ändring av detaljplan P57, i Vikingstad (Östergårdsgatan m.fl.) Behovsbedömningen har upprättats av Katarina Löfquist, samhällsplanerare, projektledare 13

Ändring av detaljplan P57, i Vikingstad (Östergårdsgatan m.fl.) Checklista för behovsbedömningen Denna checklista utgör arbetsunderlag för att bedöma behovet av en miljöbedömning av detaljplanen. Den används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan som behöver beskrivas i en ev. miljökonsekvensbeskrivning. Bedömningarna är preliminära. Ny kunskap som tillförs planarbetet kan innebära att bedömningarna i denna checklista måste omvärderas. Frågeställning Kommentarer Planförslagets påverkan inom och utom planområdet: Storlek och fysisk omfattning Omfattning och förening med andra projekt Utnyttjande av mark, vatten och andra resurser Alstrande av avfall Alstrande av föroreningar och störningar Effekternas omfattning Effekternas sannolikhet, frekvens, varaktighet och avhjälpbarhet Planändringen omfattar 41 fastigheter inom en yta av cirka 6,4 ha. Planändringen är förenlig med Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping samt förslag till fördjupning av översiktsplan för Vikingstad, Översiktsplan för Vikingstad. Utökad byggrätt medför en mer effektiv markanvändning. Av normal omfattning Planändringen bedöms inte påverka alstrandet av föroreningar och störningar. Effekterna av ändringen av planen är av begränsad omfattning. Effekterna bedöms hanterbara. Risker för olyckor med konsekvenser för Människors hälsa eller miljön Påverkans totaleffekt Effekternas betydelse och komplexitet. Riskerna som planförslaget omfattas av förekommer idag. Genom en planändring bedöms inte riskerna öka. Effekterna bedöms hanterbara. Planområdets och omgivningens betydelse och sårbarhet: Markens, vattnets och andra resursers Genomförande av ändring av planen bedöms ha ringa påverkan. 14

Ändring av detaljplan P57, i Vikingstad (Östergårdsgatan m.fl.) förekomst, kvalitet och förnyelseförmåga i området Nuvarande markanvändning Överskridna miljökvalitetsnormer Kulturarv Särdrag i naturen Skyddade områden Nuvarande markanvändning som kan påverkas av en planändring utgör bostäder. En planändring bedöms inte påverkan risk för överskridande av miljökvalitetsnormer. Planområdet är i dag ett bostadsområde och inkluderar inte några kända kulturarv. Planområdet är i dag ett bostadsområde och inkluderar inte några kända särdrag i naturen. Hela Vikingstad inkluderas i det stora område som utgör riksintresse för framtida järnväg söder om Linköping. Planens karaktäristiska egenskaper: Anger förutsättningarna för verksamheter och åtgärder Har betydelse för andra planers och programs miljöpåverkan Har betydelse för integreringen av miljöaspekter/miljömål Innebär miljöproblem som är relevanta för planen självt Har betydelse för möjligheterna att genomföra EG:s miljölagstiftning Planen innehåller fortsatt markanvändning för bostäder. Bygglov ska föregås av kontakt med Trafikverket för information om kommande planer för spårområdet. Planändringen bedöms inte minska möjligheten att genomföra olika miljömål. Ändringen av planen medför miljöpåverkan av normal art. Förslaget medför utökad hårdgjorda ytor, vilket påverkar dagvattenföringen i en utsträckning som bedöms vara godtagbar. 15

Ändring av detaljplan P57, i Vikingstad (Östergårdsgatan m.fl.) 16

Plankarta och planbestämmelser 17

Kontaktuppgifter Adress: Linköpings kommun, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret, 581 81 Linköping E-post: samhallsbyggnadsnamnden@linkoping.se Telefon: 013-20 64 00 Hemsida: www.linkoping.se/detaljplanering Linköpings kommun Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Teknik- och samhällsbyggnadskontoret linkoping.se

1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-10-07 Dnr Sbn 2013-203 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Ändring av detaljplan P57 i Vikingstad (Östergårdsgatan m.fl.) Granskningsutlåtande Orientering Syftet med planändringen är att pröva möjligheten att utöka fastigheternas byggrätt, för att exempelvis ge plats för komplementbyggnader och uterum. Den utökade byggrätten föreslås till 135+50+20 m 2, 200 m 2 alternativt 230 m 2 beroende på tomternas förutsättningar. Planområdet är beläget direkt söder om järnvägen i den östra delen av Vikingstad. Ändringen avser 41 fastigheter med friliggande villor med beteckningen B. Samråd och granskning av detaljplaneförslaget Detaljplanen har prövats med enkelt planförfarande. Därför sammanställs alla inkomna synpunkter från prövningsprocessen i detta granskningsutlåtande. Plansamråd har genomförts under perioden 15 augusti till och med den 8 september 2013. Samrådsmöte hölls den 3 september. Berörda har underrättats och givits möjlighet att granska planförslaget och inkomma med ytterligare synpunkter. Underrättelseskedet varade under perioden 14 september till och med den 28 september 2013. Planhandlingar Samrådshandlingar är daterade 2013-08-06 och granskningshandlingar är daterade 2013-09-09 Detaljplanekarta i skala 1:2000 med tillhörande bestämmelser Planbeskrivning Behovsbedömning av miljöbedömning Bilaga 1: Övergripande riskbedömning Fördjupning av översiktsplan Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, 2011-11- 29 Bilaga 2: Bullerutredning Prognostiserad trafikbulleranalys för Vikingstad, 2012-12-17 Fastighetsförteckning, daterad 2013-09-11 Granskningsutlåtande Besöksadress: Drottninggatan 45, Linköping, Postadress: Linköpings kommun, 581 81 Linköping Fax:013-20 62 73, E-postadress: samhallsbyggnadsnamnden@linkoping.se

2 Inkomna yttranden vid samråd och underrättelse Totalt har 6 yttranden inkommit enligt nedan: Samrådsyttranden Inkommande datum Synpunkter Inga synpunkter Lantmäterimyndigheten i Linköpings kommun 2013-08-29 X Länsstyrelsen Östergötland 2013-09-03 X Räddningstjänsten Östra Götaland 2013-09-02 X Tekniska verken 2013-09-04 X Yttranden vid underrättelse Inkommande datum Synpunkter Inga synpunkter Lantmäterimyndigheten i 2013-09-20 X Linköpings kommun Länsstyrelsen Östergötland 2013-09-25 X Tekniska verken 2013-09-30 X TeliaSonera Skanova Access AB 2013-10-02 X Myndigheter Nedan redovisas Länsstyrelsens och Lantmäteriets yttrande i sin helhet, sammanfattning av de andra yttrandena som innehåller synpunkter samt kommunens kommentarer till synpunkterna. Länsstyrelsen Länsstyrelsens yttrande i sin helhet: 1. Samråd Ändring av detaljplan i Vikingstad för P56 (Östergårdsgatan m.fl.) Rubricerat förslag har insänts till Länsstyrelsen för samråd enligt PBL 5:11. Handlingar utgörs av Planbeskrivning och behovsbedömning, Prognostiserad trafikbulleranalys för Vikingstad, Övergripande riskbedömning Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Linköping samt plankarta med planbestämmelser. Detaljplanens syfte är att genom utökning av tillåten byggrätt i ett befintligt bostadsområde ge möjlighet till utökad tillåten byggnadsarea för i första hand garage och komplementbyggnader. I Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping pekas Vikingstad ut som prioriterad utvecklingsort med allsidig service och god kollektivtrafikförsörjning. Förslaget överensstämmer med

3 översiktsplanens intentioner. LÄNSSTYRELSENS SYNPUNKTER Kontroll enligt kap 11 PBL Hälsa och säkerhet Planområdet ligger i nära anslutning till Södra stambanan, vilken ger upphov till stora bullerstörningar och risker. Länsstyrelsen set det som angeläget att bullerstörningar och risker från järnvägen beaktas, därför ser Länsstyrelsen det som viktigt att kommunen tillsammans med Trafikverket utreder vilka åtgärder som är nödvändiga för att undvika överskridande av gällande riktvärde för buller samt för att minimera de risker boende inom området kan utsättas för. Riksintressen Inom det aktuella planområdet finns riksintressen för kommunikationer (3 kap 8 miljöbalken): utredningskorridoren för Götalandsbanan samt södra stambanan. Götalandsbanan är en framtida höghastighetsbana mellan Stockholm och Göteborg. Det är av stor betydelse för riksintresset att detaljplanen inte utformas på ett sådant sätt att den i framtiden kan leda till inskränkningar i nyttjandet av järnvägen. Mot bakgrund av detta är det i samband med förändrade detaljplaner samt ökade byggrätter viktigt att kommunen kan visa att riksintresset inte kommer att påverkas negativt. Allmänt rådgivande Behovsbedömning av MKB Kommunen för den sammanvägda bedömningen att planen inte kan anses ge upphov till betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen delar denna uppfattning. Övrigt Planbestämmelsen under Ändrad lovplikt, lov med villkor Kontakt tas med Trafikverket för upplysning om kommande planering av Götalandsbanan innan bygglov ges är inte godkänd planbestämmelse och bör därför tas bort. Trafik Trafikverket har yttrat sig i ärendet. Yttrandet bifogas. Sammanfattning av Trafikverkets synpunkter: Trafikverket bedömer att den aktuella detaljplaneändringen kommer att öka områdets attraktivitet genom ett bättre utnyttjande av befintliga villafastigheter. Trafikverket gör bedömningen att den konflikt som möjligtvis kan finnas mot de riksintressen som ansluter till det aktuella området uppvägs av möjligheten att göra området attraktivare för ett boende nära en pendeltågstation. Trafikverket har ingen erinran mot förslagen detaljplaneändring.

4 2. Granskning Ändring av detaljplan i Vikingstad för P56 (Idrottsvägen m.fl.) Rubricerat förslag har insänts till Länsstyrelsen för granskning enligt PBL 5:18 st 2. Handlingarna utgörs av Planbeskrivning och behovsbedömning samt plankarta med planbestämmelser. Detaljplanens syfte är att genom utökning av tillåten byggrätt i befintligt bostadsområde ge möjlighet till ökad tillåten byggnadsarea för i första hand garage och komplementbyggnader. LÄNSSTYRELSENS SYNPUNKTER Länsstyrelsen godkänner planförslaget men ser det som angeläget att kommunen arbetar vidare med frågorna kring bullerstörningar och risker från järnvägen tillsammans med Trafikverket för att minimera de störningar och risker boende i området kan utsättas för. Teknik- och samhällsbyggnadskontorets kommentar: Texten om riksintresse för kommunikation har tydliggjorts. Planbestämmelsen Ändrad lovplikt, lov med villkor är ändrad till Upplysning. Lantmäterimyndigheten Lantmäteriets yttrande i sin helhet: Ändring av detaljplan i Vikingstad för P56 (Idrottsvägen m.fl.), Linköpings kommun Vid genomgång av planens samrådshandlingar har (daterade 2013-08-06) har endast synpunkter av redaktionell karaktär noterats. Dessa synpunkter har framförts via mail till Katarina Löfkvist den 28 augusti. Teknik- och samhällsbyggnadskontorets kommentar: Planområdet innefattar totalt 41 fastigheter varav 7 (rättelse) stycken är lokaliserade inom ett avstånd om cirka 100 meter från järnvägsspåren. Texten har tydliggjorts om varför dessa 7 fastigheterna får en begränsad utökning av byggrätten. Övriga berörda TeliaSonera Skanova Access AB Skanova har flera markförlagda kablar och önskar behålla befintligt när som passerar i området enligt bifogad karta. Om undanflyttning krävs förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Teknik- och samhällsbyggnadskontorets kommentar: Planändringar berör endast privata fastigheter. Teleledningar inom fastigheterna regleras inte av planen.

5 Ändringar efter plansamråd Planhandlingarna har kompletterats enligt nedan. Ändringar och kompletteringar av redaktionell karaktär och/eller mindre väsentliga för planens sakfrågor framgår inte av denna skrivelse. 7 stycken fastigheter berörs av en begränsad utökad byggnadsrätt. Planbestämmelsen Ändrad lovplikt, lov med villkor är borttagen. Texten finns kvar under rubriken Upplysning. Synpunkter som inte tillgodoses Planändringar berör endast privata fastigheter. Teleledningar inom fastigheterna regleras inte av planen. Katarina Löfquist Samhällsplanerare Granskningsutlåtandet expedieras till: Länsstyrelsen i Östergötlands län Kommunlantmäteriet

Övergripande riskbedömning Fördjupning av översiktsplan Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Linköping Granskningshandling Datum 2011-11-29

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-29 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping Dokumentinformation Process: Skede: Uppdragsgivare: Fysisk planering Fördjupning av översiktsplan Linköpings kommun Uppdragsnummer: 10158078 Handläggare: Granskare: Uppdragsansvarig: Emelie Karlsson (Brandingenjör, Civilingenjör riskhantering) Johan Lundin (Brandingenjör, Teknologie doktor) Henrik Selin (Civilingenjör riskhantering och ekosystemteknik) Datum Rev Status Upprättad av Granskad av Godkänd av 2011-11-04 - Arbetshandling, ej komplett handling Emelie Karlsson Johan Lundin Henrik Selin - 2011-11-29 Granskningshandling Emelie Karlsson Johan Lundin Henrik Selin Konsult WSP Brand och Risk 581 02 Linköping Tel: +46 13 36 00 Fax: +46 13 12 52 82 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se 2 (28)

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-29 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping Sammanfattning WSP har på uppdrag av miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen i Linköpings kommungenomfört en övergripande riskbedömning för Vikingstad väster om Linköping, avseende placering av bebyggelse närmare järnväg med farligt gods än de schablonmått som kommunen normalt använder. Utredningen ska ligga till grund för beslut om avvägningar vid framtagandet av en fördjupad översiktsplan för området Vikingstad. Utredningen beskriver den samhällsrisk som översiktsplanen kan medföra pga ökad befolkning inom området, samt till följd av minskningen av riskavstånd mellan järnväg och bebyggelse. Som komplement ges en bild av den platsspecifika individrisken inom olika avstånd från järnvägen. Tillsammans ger dessa riskmått en grund för bedömning av om huruvida översiktsplanen är acceptabel ur risksynpunkt för människorna som vistas i området. De risker som har beaktats är farligt gods-olycka, samt urspårning vid järnvägen. Den övergripande riskanalysen indikerar ett behov av åtgärder avseende eventuell nybyggnation i enlighet med förslag i fördjupningen av översiktsplanen för Vikingstad. Generellt föreslår WSP att ett skyddsavstånd om 30 meter från närmsta spår införs genom Vikingstad tätort. Utöver denna åtgärd bedöms åtgärder avseende nybyggnation rimliga och då i form av: Disposition av byggnad Placering av friskluftsintag Avstängningsbar ventilation Åtgärderna avseende nybyggnation skall beaktas ur ett kostnads-/nyttoperspektiv. I de fall ett skyddsavstånd inte kan erhållas enligt ovan skall en detaljerad riskbedömning upprättas i samband med detaljplan för att säkerställa vilka alternativa åtgärder som kan bli aktuella för att risknivån skall betraktas som samhälleligt acceptabel. En utbyggnad av spårkapaciteten från två till fyra spår medför inga betydande förändringar ur riskhänseende och en flytt av järnvägen kan inte motiveras med enkom risk som bakomliggande faktor. Dock är en alternativ dragning utanför Vikingstad, som medför att inga järnvägstransporter med farligt gods passerar genom tätorten, ett klart bättre alternativ ur riskhänseende. 3 (28)

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-29 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping Innehållsförteckning DOKUMENTINFORMATION... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 1 INLEDNING... 5 1.1 BAKGRUND... 5 1.2 SYFTE OCH MÅL... 5 1.3 AVGRÄNSNINGAR... 5 1.4 STYRANDE DOKUMENT... 6 1.5 UNDERLAGSMATERIAL... 6 1.6 INTERNKONTROLL... 6 2 OMRÅDES- OCH OBJEKTSBESKRIVNING... 7 2.1 VIKINGSTAD... 7 2.1.1 Planområdet... 7 2.2 SÖDRA STAMBANAN... 8 3 OMFATTNING AV RISKHANTERING OCH METOD... 10 3.1 BEGREPP OCH DEFINITIONER... 10 3.2 METOD FÖR RISKINVENTERING... 10 3.3 METOD FÖR RISKUPPSKATTNING... 10 3.4 METOD FÖR IDENTIFIERING AV MÖJLIGA RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER... 11 4 RISKANALYS... 12 4.1 RISKINVENTERING... 12 4.1.1 Mekanisk påverkan från urspårat tåg... 12 4.1.2 Påverkan i samband med farligt gods-olycka... 12 4.2 RISKUPPSKATTNING OCH RISKVÄRDERING... 14 4.2.1 Mekanisk påverkan från urspårat tåg... 14 4.2.2 Påverkan i samband med farligt gods-olycka... 14 4.3 RISKMÅTT... 16 4.3.1 Individrisk... 16 4.3.2 Samhällsrisk... 17 4.4 RISKREDUCERING... 17 5 DISKUSSION OCH SLUTSATS... 19 5.1 DISKUSSION ÅTGÄRDER... 19 5.2 DISKUSSION UTBYGGNAD... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 5.3 SLUTSATSER... 23 REFERENSER... 24 BILAGA A INDIVIDRISK OCH SAMHÄLLSRISK... 25 REFERENSER BILAGA A... 27 4 (28)

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-29 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping 1 Inledning WSP har av Linköpings kommun fått i uppdrag att göra en riskbedömning i samband med upprättande av fördjupad översiktsplan för samhället Vikingstad i Linköpings kommun. Riskbedömningen belyser riskbilden för planområdet, samt vid behov förslag på lämpliga riskreducerande åtgärder. Riskbedömningen skall även beakta möjligheten att ytterligare 2 spår anläggs och hur riskbilden påverkas av detta. 1.1 Bakgrund Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen i Linköpings kommun arbetar med att ta fram en fördjupning av översiktsplanen för Vikingstad. I den nya översiktsplanen skisseras ny bebyggelse i anslutning till befintliga bostadsområden. Kommunen använder sig generellt av rekommenderade riskavstånd för placering av olika typer av bebyggelse i förhållande till järnväg med transport av farligt gods. I Vikingstad kan det komma att bli aktuellt att minska dessa avstånd. Förutsättningarna för att göra detta behöver utredas. Tvärs igenom Vikingstad (och planområdet) löper Södra stambanan som utgör en viktig transportled för farligt gods 1. Kortaste avstånd mellan planerad bebyggelse och farligt gods-leden är cirka 35 meter. Enligt länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län ska riskhanteringsprocessen beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meter från farligt gods-led 2. I Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun 3 listar kommunen de rekommendationer som gäller vid byggnation invid transportleder för farligt gods: < 50 meter bebyggelse fri zon > 50 meter arbetsplatser och kommunikationscentra > 100 meter bostäder, hotell, köpcentrum och mindre samlingslokaler > 200 meter skolor, idrottsanläggningar, större samlingslokaler Ovanstående krav på riskhantering är applicerbara i samband med det pågående arbetet med fördjupningen av översiktsplanen i Vikingstad och med anledning av detta är denna övergripande riskbedömning framtagen. 1.2 Syfte och mål Syftet med genomförd riskbedömning är att på en övergripande nivå beskriva de risker som uppkommer till följd av farligt gods-transporter på Södra stambanan och hur risknivån påverkas av olika avstånd till järnvägen avseende bebyggelse. Målet är att via övergripande beräkningar av individ- och samhällsrisk belysa risknivån och vid behov föreslå riskreducerande åtgärder. Vidare genomförs en relativ kostnadsuppskattning avseende varje riskreducerande åtgärd, där uppskattningen även beskriver de variabler som påverkar kostnaden. 1.3 Avgränsningar Eventuell spårutbyggnad betraktas endast utifrån utökning av spår samt schablonavstånd för sådan utökning och behandlas i kapitel 5, Diskussion. Ingen hänsyn har tagits till faktorer så som växlar, utformning banvall, stödräl osv. Vidare sker antaganden om utökad trafikkapacitet bara på erfarenhetsmässiga bedömningar, vid eventuell järnvägsutredning/järnvägsplan kan dessa antagande komma att ändras. I riskbedömningen belyses risker förknippade med transport av farligt gods på Södra stambanan förbi planområdet. De risker som har beaktats är sådana som är förknippade med plötsligt inträffade skadehändelser (olyckor) med livshotande konsekvenser för tredje man, d.v.s. risker som påverkar personsäkerheten i området. Detta innebär att ingen hänsyn har tagits till exempelvis egendomsskador, eventuella skador på naturmiljön eller skador orsakade av långvarig exponering för avgaser, buller eller liknande. Effekt av föreslagna åtgärder har endast diskuterats på en övergripande nivå. 5 (28)

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-29 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping Riskbedömningen tar inte hänsyn till E4:an som löper drygt 1 km nordväst om planområdet eller andra eventuella riskfaktorer i området, exempelvis industriverksamhet. Resultatet av riskbedömningen gäller under i denna rapport angivna förutsättningar. Om någon förutsättning betydligt förändras kan en ny riskbedömning bli nödvändig. 1.4 Styrande dokument Följande styrande dokument har använts i uppdraget: Plan- och Bygglagen: ställer krav på att olycksrisker ska belysas i samband med upprättande av detaljplaner, för att avgöra om tilltänkt bebyggelse är lämplig, med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till skydd mot olyckshändelser. Miljöbalken: Risk ska beaktas som en av flera miljöeffekter i samband med miljöbedömning för fördjupningen av översiktsplan. Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun 3 : listar rekommendationer som gäller vid byggnation invid transportleder för farligt gods. 1.5 Underlagsmaterial Följande material har legat till grund för arbetet: Platsbesök av Henrik Selin och Emelie Karlsson, 2011-10-20 Plankarta, e-post Matilda Westling, 2011-11-24 Riskhantering i detaljplaneprocessen 2, Länsstyrelserna i Skånes, Stockholms samt Västra Götalands län. Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer 10, Länsstyrelsen Stockholms län. 1.6 Internkontroll Rapporten är utförd av Emelie Karlsson (Brandingenjör, Civilingenjör riskhantering) med Henrik Selin (Civilingenjör riskhantering och ekosystemteknik) som uppdragsansvarig. I enlighet med WSP:s miljö- och kvalitetsledningssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001, omfattas denna handling av krav på internkontroll. Detta innebär bland annat att en från projektet fristående person granskar förutsättningar och resultat i rapporten. Ansvarig för denna granskning har varit Johan Lundin (Brandingenjör, Teknologi doktor). 6 (28)

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-29 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping 2 Områdes- och objektsbeskrivning I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av det aktuella planområdets omgivning och relevant infrastruktur. 2.1 Vikingstad Vikingstad är en tätort i Linköpings kommun, belägen cirka 13 km väster om Linköping, sydöst om E4:an, se Figur 1 nedan. Orten hade år 2010 cirka 2100 invånare som i huvudsak bor i enfamiljshus (villor). 90 % av de förvärvsarbetande invånarna i Vikingstad pendlar till annan ort, de största arbetsplatserna i tätorten utgörs av Vikingstad skola, Stora Enso Packaging AB, Vikingstad Åkeri AB samt Attendo Care AB 6. Vikingstad har två mindre industriområden, belägna sydväst respektive nordost om järnvägen/planområdet. Figur 1. Vikingstad (rött område med streckad svart kant) är beläget väster om Linköping. Järnvägen (Södra stambanan) markeras med streckad svart linje. 2.1.1 Planområdet Det aktuella planområdet omfattar hela Vikingstad tätort, se Figur 2, och innefattar befintlig järnväg (dubbelspår) genom hela centrala Vikingstad, vilket är en sträcka på cirka 1 km. Planförslaget innebär etablering av bostäder i form av flerfamiljshus i Vikingstad. Om planförslaget realiseras finns tre alternativa utvecklingsprognoser som innebär en befolkningsökning på 1000, 2000 respektive 4000 personer. Enligt gemensam översiktsplan för Linköping/Norrköping kommer Vikingstad att få en befolkning på 4000-6000 personer. Personantalet bedöms gälla hela dygnet, vilket är att betrakta som ett konservativt antagande. Kortaste avstånd mellan befintlig bebyggelse och järnvägen är cirka 35 meter (till bostadshus söder om järnvägen). Kortaste avstånd mellan bostadshus som står på respektive sida om järnvägen (så att järnvägen går i mitten ) är cirka 100 m. 7 (28)

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-29 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping Figur 2. Planområdet i Vikingstad 2.2 Södra stambanan Södra stambanan sträcker sig mellan Malmö och Stockholm och passerar på vägen genom orter som Hässleholm, Nässjö, Linköping (inkl. Vikingstad) och Norrköping, se Figur 3 nedan. Södra stambanan har dubbelspår och används till såväl persontrafik som godstrafik (inkl. farligt gods). I genomsnitt passerar i dagsläget 163 tåg per dygn planområdet, av dessa är 32 st. godståg. Figur 3. Södra stambanan. Enligt en kartläggning 1 av farligt gods-transporter i Sverige som genomfördes 2006 ser fördelningen mellan de olika klasserna för transport på järnväg ut enligt Figur 4 nedan: 8 (28)

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-29 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping Figur 4. Fördelning mellan farligt gods-klasser för transport på järnväg i Sverige. För sträckan mellan Mjölby och Linköping (förbi Vikingstad) redovisar ovan nämnda kartläggning en total mängd transporterat farligt gods på 0-10000 ton enligt Figur 5 nedan: Figur 5. Total mängd farligt gods september 2006 Tabell 1 nedan redovisar transporterade mängder på aktuell sträcka, fördelat på respektive klass (klass 7 redovisas inte i kartläggningen av sekretesskäl). Mängderna bör inte betraktas som en absolut sanning då exempelvis siffrorna är från 2006, alla transportföretag inte deltog i kartläggningen och kartläggningen endast betraktade en månads transporter. Däremot kan siffrorna ge en viktig fingervisning om transportstatistiken för den aktuella sträckan. Tabell 1. Klasser och mängder Klass Ton Klass Ton Klass Ton 1 26-38 [kg] 4.1 56-73 6.1 0-460 2.1 0-5200 4.2 20-30 7 U.A. 2.2 280-370 4.3 0 8 0-3400 2.3 0-700 5.1 0-2300 9 0-1900 3 0-8700 5.2 160-190 9 (28)

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-29 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping 3 Omfattning av riskhantering och metod Detta kapitel innehåller en beskrivning av begrepp och definitioner, arbetsgång och omfattning av riskhantering i projektet samt de metoder som används i rapporten. 3.1 Begrepp och definitioner Risk avser kombinationen av sannolikheten för en händelse och dess konsekvenser. Sannolikheten anger hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och kan beräknas om frekvensen (d.v.s. hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod) är känd. Riskanalys omfattar, i enlighet med de internationella standarder som beaktar riskanalyser i tekniska system 7,8, dels riskidentifiering och dels riskuppskattning. Riskidentifieringen är en inventering av händelseförlopp (scenarier) som kan medföra oönskade konsekvenser, medan riskuppskattningen omfattar en kvalitativ eller kvantitativ uppskattning av sannolikhet och konsekvens för respektive scenario. Efter att riskerna analyserats görs en riskvärdering för att avgöra om riskerna kan accepteras eller ej. Som en del av riskvärderingen kan även ingå förslag till riskreducerande åtgärder och verifiering av olika alternativ. Det sista steget i en systematisk hantering av riskerna kallas riskreduktion/kontroll. I det skedet fattas beslut mot bakgrund av den värdering som har gjorts av vilka riskreducerande åtgärder som ska vidtas. Riskhantering avser hela den process som innehåller analys, värdering och reduktion/kontroll, se Figur 6, medan riskbedömning normalt enbart avser analys och värdering av riskerna. Figur 6. Riskhanteringsprocessen samt omfattning av riskhantering i projektet (punktstreckad linje). 3.2 Metod för riskinventering För att ta reda på vilka risker som kan vara relevanta för aktuellt område har omgivningen studerats, inom ramen för riskbedömningens avgränsningar, samt platsbesök genomförts (2010-10-20). För att identifiera de risker (förknippade med transport av farligt gods på järnväg) som kan påverka planområdet har en inventering av de möjliga konsekvenserna för olyckor som involverar respektive farligt gods-klass studerats och applicerats på det aktuella planområdet. Samma sak har genomförts för tågolyckor, främst urspårningar, i allmänhet. 3.3 Metod för riskuppskattning Utifrån planområdets olika attribut, samt erfarenhet från liknande ärenden, har en översiktlig kvalitativ uppskattning gjorts av riskbilden förknippad med transport av farligt gods på närliggande järnväg, för att bedöma relevans för planområdet och behov av vidare riskhantering. Den kvalitativa uppskattningen kompletteras med de kvantitativa riskmåtten individrisk och samhällsrisk (se definitioner och värderingskriterier i Bilaga A) för att bedöma risknivån med avseende på identifierade risker förknippade med farligt godstransporter. 10 (28)

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-29 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping 3.4 Metod för identifiering av möjliga riskreducerande åtgärder Om risknivån bedöms som ej tolerabel ska riskreducerande åtgärder identifieras och föreslås. Riskreducerande åtgärder identifieras vid behov utifrån erfarenhet och litteratur så som Boverkets och Räddningsverkets rapport Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner 9. Åtgärder redovisas som kan eliminera eller begränsa effekterna av de identifierade scenarier som bedöms ge störst bidrag till risknivån. 11 (28)

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-29 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping 4 Riskanalys I nedanstående kapitel redogörs för identifierade risker och dess uppskattade storlek, samt relevans för planområdet. 4.1 Riskinventering Transporter på järnväg bedöms medföra följande risker för planområdet: Mekanisk påverkan från urspårat tåg Påverkan i samband med farligt gods-olycka 4.1.1 Mekanisk påverkan från urspårat tåg Risken för mekanisk påverkan på människor eller byggnader är oberoende av om det rör sig om persontåg eller godståg. Den dominerande risken i anslutning till järnväg är urspårning med efterföljande kollision med byggnad eller människor samt att riskerna begränsas till området närmast banan, cirka 25-30 m, vilket är det avstånd som urspårade vagnar i de flesta fall hamnar inom (se Figur 7 och 8 nedan) 10 anger att. Samma resonemang återfinns i en rapport från statens väg- och transportforskningsinstitut 11 som anger att avståndet till bebyggelse ska vara minst 25 m med anledning av att en järnvägsvagn är cirka 25 m lång. Figur 7. Urspårningsolycka på järnväg. Figur 8. Rekommenderade avstånd mellan järnväg och olika typer av markanvändning. 4.1.2 Påverkan i samband med farligt gods-olycka Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om det inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av regelsamlingar 12 som tagits fram i internationell samverkan. Det finns således regler för vem som får transportera farligt gods, hur transporterna ska ske, var dessa transporter får färdas, hur godset ska vara emballerat och vilka krav som ställs på fordon för transport av farligt gods. Alla dessa regler syftar till att minimera risker vid transport av farligt gods, d.v.s. för att transport av farligt gods inte ska innebära farlig transport. Den vanligaste orsaken till farligt gods-olycka bedöms vara urspårning. Faktorer som tågets hastighet och objekt i närheten av banvallen påverkar dock sannolikheten att det farliga godset i sig involveras i olyckan (exempelvis om en tank springer läck). Farligt gods delas in i nio olika klasser med hjälp av de så kallade RID/ADR-S-systemen som baseras på den dominerande risken som finns med att transportera ett visst ämne eller produkt. I Tabell 2 nedan redovisas klassindelningen av farligt gods och en beskrivning av vilka konsekvenser som kan uppstå vid olycka. 12 (28)

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-29 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping Tabell 2. Kortfattad beskrivning av respektive farligt gods-klass samt konsekvensbeskrivning 13,14 RID/ADRs-klass Kategori ämnen Beskrivning Konsekvensbeskrivning, liv 1 Explosiva ämnen och föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition, etc. Tryckpåverkan och brännskador. Stor mängd massexplosiva ämnen ger skadeområde med uppemot 250 m radie (orsakat av tryckvåg). Personer kan omkomma båda inomhus och utomhus. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. Splitter och annat kan vid stora explosioner ge skadeområden med uppemot 700 m radie 15. 2 Gaser Inerta gaser (kväve, argon etc.) oxiderande gaser (syre, ozon, etc.), brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) och giftiga gaser (klor, svaveldioxid etc.). Förgiftning, brännskador och i vissa fall tryckpåverkan till följd av giftigt gasmoln, jetflamma, brinnande gasmoln eller BLEVE. Konsekvensområden över 100-tals m. Omkomna både inomhus och utomhus. 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen 5 Oxiderande ämnen, organiska peroxider 6 Giftiga ämnen, smittförande ämnen Bensin och diesel (majoriteten av klass 3) transporteras i tankar rymmandes upp till 50 ton. Kiseljärn (metallpulver) karbid och vit fosfor. Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, bekämpningsmedel, etc. Brännskador och rökskador till följd av pölbrand, strålningseffekt eller giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte större än 40 m för brännskador. Rök kan spridas över betydligt större område. Bildandet av vätskepöl beror på vägutformning, underlagsmaterial och diken etc. Brand, strålning, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Tryckpåverkan och brännskador. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med koncentrationer > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Konsekvensområden för tryckvågor uppemot 150 m. Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. 7 Radioaktiva ämnen Medicinska preparat. Vanligtvis små mängder. Utsläpp radioaktivt ämne, kroniska effekter, mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. 8 Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium- och kaliumhydroxid (lut). Transporteras vanligtvis som bulkvara. Utsläpp av frätande ämne. Dödliga konsekvenser begränsade till närområdet 16 (LC50). Personskador kan uppkomma på längre avstånd (IDLH). 9 Övriga farliga ämnen och föremål Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet. 13 (28)

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-29 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping 4.2 Riskuppskattning och riskvärdering I detta avsnitt presenteras en riskuppskattning för planområdet med avseende på mekanisk påverkan från urspårat tåg samt påverkan i samband med farligt gods-olycka. Riskuppskattningen är främst baserad på kvalitativa resonemang, men kompletteras med vissa kvantitativa ingångsvärden. 4.2.1 Mekanisk påverkan från urspårat tåg I avsnitt 4.1.1 framgår att konsekvenserna vid urspårning begränsas till området närmast banan, cirka 25-30 m, vilket är det avstånd som urspårade vagnar i de flesta fall hamnar inom. Det finns i dagsläget inga bostäder inom 30 m från de befintliga järnvägsspåren. Däremot finns bland annat en industribyggnad samt ett mindre antal friggebodar/lekstugor/förråd inom cirka 20 m från järnvägen. Dessa faktorer bedöms medföra att människor och byggnader i Vikingstad i dagsläget har en låg sannolikhet att skadas av en urspårning (mekanisk påverkan). Vid en utbyggnad av järnvägen bör ett avstånd på minst 25 m upprätthållas mellan järnvägsspåren och intilliggande bebyggelse. Eventuellt kan vidare utredning visa att urspårningsskydd, exempelvis i form av så kallade skyddsräler, medge ett kortare avstånd mellan järnväg och bebyggelse. 4.2.2 Påverkan i samband med farligt gods-olycka Då bebyggelse befinner sig på ett avstånd av mer än cirka 30 m från spårområdet betraktas enbart farligt gods-olyckor med stora konsekvensområden vara aktuella. Detta innebär främst att det är farligt gods klass 1, 2, 3 och 5 som utgör ett hot, se tabell 2 ovan. Tabell 3 nedan redovisar tänkbara scenarier i samband med olyckor för de aktuella klasserna, samt vad tidigare erfarenheter säger om de konsekvensavstånd (avstånd från olyckan inom vilket människor riskerar att omkomma) som uppkommer. Röd färg indikerar att konsekvensavståndet överskrider 30 m, grön färg indikerar att konsekvensavståndet klart understiger 30 m, gul färg indikerar att konsekvensavståndet knappt understiger 30 m. Tabell 3. Konsekvensavstånd Klass Scenario Liten explosion 1 Mellanstor explosion Stor Explosion BLEVE Liten jetflamma 2.1 Gasmolnsexplosion Mellanstor jetflamma Stor jetflamma Litet läckage låg vindstyrka Litet läckage hög vindstyrka Mellanstort läckage låg vindstyrka 2.3 Mellanstort läckage hög vindstyrka Stort läckage låg vindstyrka Stort läckage hög vindstyrka Liten pölbrand 3 Mellanstor pölbrand Stor pölbrand Explosion 5 Brand 14 (28)

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-29 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping Av tidigare nämnda kartläggning av farligt gods-transporter kan konstateras att samtliga klasser 1, 2, 3 och 5 förekommer på sträckan. Klass 1 (explosiva ämnen) transporteras dock i mycket liten mängd (26-38 kg på en månad), å andra sidan är andelen transporter med klass 5.2 (organiska peroxider) förhållandevis stor på den aktuella sträckan (160-190 ton på en månad). Nedan redovisas en uppdelning på skadeverkan från olycka för respektive klass: Klass 1 Explosiva ämnen transporteras i mycket liten mängd (26-38 kg på en månad) på den aktuella sträckan. Detta kan jämföras med att det vid transport på väg är tillåtet att transportera upp till 16 ton explosiva ämnen i en transport, vilket i konsekvensberäkningar motsvarar stor explosion. Enligt föregående resonemang bedöms att enbart skadehändelsen liten explosion är relevant för klass 1-ämnen på den aktuella sträckan. En liten explosion antas ha ett konsekvensavstånd på drygt 40 m. Tidigare erfarenheter indikerar att det är rimligt att anta att det främst är utsläpp av Klass 2.1 brandfarliga gaser och Klass 2.3 giftiga gaser som utgör det största hotet mot fastigheter nära järnvägen. Detta illustreras även i Tabell 3 som visar att flertalet skadehändelser med brandfarlig eller giftig gas har konsekvensområden som överstiger 30 m. Pölbränder (Klass 3 brandfarlig vätska) bör beaktas i de fall de finns hårdgjorda ytor mellan järnvägen och fastigheterna på en lägre nivå än spårområdet, konsekvensområdet är enligt tabell 2 vanligtvis inte större än 40 m. Skadehändelser som involverar Klass 5 oxiderande ämnen och organiska peroxider: oxiderande ämnen kräver generellt brännbart organiskt material för att en explosion ska kunna uppstå, varvid sannolikheten kan antas vara låg. Till följd av den kemiska strukturen är dock organiska peroxider mycket reaktiva och dess termiska instabilitet kan medföra att ämnet sönderfaller, i vissa fall explosionsartat. Sönderfallet kan initieras av såväl värme, friktion som kontakt med främmande ämne 17. I de fall peroxiden är innesluten i behållare kan explosion med tryckvåg och splitter uppstå, men detta gäller endast för en av de sex typer av ämnen som finns i riskgruppen. Övriga faktorer som spelar in för planområdet listas nedan: Splitterskydd, i form av exempelvis naturliga barriärer, saknas. Majoriteten av personerna inom planområdet antas befinna sig inomhus. Sett till riskmått bör såväl samhällsrisken som individrisken beaktas. Då tillkomsten av fler hushåll innebär att befolkningstätheten i området ökar kommer samhällsrisken (som beskriver den kollektiva risken att omkomma per år) påverkas. Ju närmre järnvägen en person vistas desto större kommer individrisken pga järnvägen att vara (då individrisken beskriver en platsspecifik risk för en individ). För att bedöma om ovanstående risker är att betrakta som acceptabla krävs att riskerna kvantifieras och värderas mot tillämpliga kriterier. 15 (28)

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Frekvens att omkommna per år Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-29 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping 4.3 Riskmått I detta kapitel redovisas individrisknivån och samhällsrisknivån för området med avseende på identifierade riskscenarier förknippade med farligt gods-transport och urspårning. Syftet med att uppskatta dessa risknivåer är att kunna bedöma behovet av riskreducerande åtgärder i planområdet. För att kunna bedöma storleken på individrisken och samhällsrisken i planområdet uppskattas dessa med hjälp av de acceptanskriterier som anges i Bilaga A. Beräkningarna tar hänsyn till sannolikhet och konsekvens för olyckor med respektive ämnesklass. 4.3.1 Individrisk Individrisken är platsspecifik och påverkas inte av befolkningstätheten. Individrisken redovisas i form av en individriskprofil, som visar frekvensen att omkomma per år som funktion av avståndet från riskkällan. Övre gräns för område där risker endast under vissa förutsättningar kan tolereras markeras med röd linje, övre gräns för område där risker kan kategoriseras som små markeras med grön linje. Området där emellan är det s.k. ALARP-området, där en risk kan värderas som acceptabel om rimliga riskreducerande åtgärder vidtas, se vidare i Bilaga A. 1,E-02 1,E-03 Övre kriterie 1,E-04 Undre kriterie 1,E-05 1,E-06 1,E-07 1,E-08 1,E-09 Individrisk Vikingstad Endast farligt gods Endast urspårning Ökning av antal transporter med 50% 1,E-10 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Avstånd [m] Figur 9. Individrisknivån vid olika avstånd från järnvägen, samt acceptanskriterier. Individrisknivån ligger över ALARP-området fram till omkring 25 meter från järnvägen. Mellan 25-30 meter befinner sig individrisknivån inom ALARP-området. Bortom 30 meter är individrisknivån enligt valda riskkriterier att betrakta som acceptabelt låg. ALARP-området innebär enligt värderingskriterierna att risker där kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna. I enlighet med riskvärderingskriterierna måste riskreducerande åtgärder övervägas för detta område om människor ska kunna vistas där mer än tillfälligt. Inom närområdet utgör urspårning den största faktorn för riskpåverkan. 16 (28)

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Frekvens för N eller fler omkommna per år Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-29 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping 4.3.2 Samhällsrisk Samhällsrisken redovisas i form av en F/N-kurva. Precis som för individrisken markeras övre och nedre gräns för ALARP-området med röd respektive mörkgrön linje. Beräkningarna har genomförts för fyra olika scenarier, dessa beskrivs här nedan: 0-alternativet, där ingen exploatering av området antas ske och persontätheten för området antas förbli som i dagsläget, det vill säga ca 2100 personer/km 2. Scenarierna 3100 personer/km 2, 4100 personer/km 2, 6100 personer/km 2 där området antas ha exploaterats med nya bostäder, i form av flerfamiljshus, vilket innebär en befolkningsökning på 1000, 2000 respektive 4000 personer. 1,E-02 1,E-03 1,E-04 Övre kriterie 1,E-05 1,E-06 1,E-07 1,E-08 1,E-09 Undre kriterie 0-alternativ (2100personer/km2) 3100 personer/km2 4100 personer/km2 6100 personer/km2 1,E-10 1 10 100 1000 10000 100000 Antal omkomna (N) Figur 10. Samhällsrisknivån för aktuellt område i Vikingstad i förhållande till acceptanskriterier. Den beräknade samhällsrisknivån för både 0-alternativet och samtliga exploateringsscenarier är inom det så kallade ALARP-området. Detta innebär enligt värderingskriterierna att risker där kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna. 4.4 Riskreducering Riskreducerande åtgärder som kan bli aktuella listas nedan: Disposition av planområde Åtgärden disposition av planområde är egentligen ingen enskild säkerhetshöjande åtgärd, utan en kombination av åtgärder, som exempelvis användning av mark och skyddsavstånd. Kostnadsmässigt kan åtgärden vara såväl dyr som billig och är helt styrd av markens värde. Generellt kan sägas att åtgärder som innefattar skyddsavstånd är effektiva men i tätbebyggda områden kan åtgärdens ses som dyr och även som barriärbyggande då det skapas tomma ytor. Dessa tomma ytor kan dock användas som exempelvis motionsspår, men skall inte uppmuntra till stadigvarande vistelse. 17 (28)

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-29 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping Disposition av byggnad Åtgärden innebär disposition av lokaler i en byggnad för att uppnå ett skydd mot olyckor. Exempelvis planeras en byggnad så att inga eller få personer vistas i den del som är närmst järnvägen. Utrymningsvägar bör förläggas så att de inte mynnar mot riskkällan (regleras av Boverkets Byggregler). Detta gäller dock främst byggnader/verksamheter andra än bostäder. Kostnadsmässigt är åtgärden rimlig i samband med nybyggnation, särskilt om kraven framställs tidigt. Krav på motsvarande åtgärd kan även komma utifrån buller- och vibrationshänseende. Sammantaget är åtgärden rimlig ur ett kostnads-/nyttoperspektiv. Placering av friskluftsintag Åtgärden innebär att friskluftsintag placeras på oexponerad sida, vanligen bort från riskkällan. Syftet med åtgärden är att minska den mängd gas som kommer in i byggnaden via ventilationssystemet. Åtgärden minskar konsekvensen av utsläpp av brandgaser och andra giftiga gaser inomhus. Dock kan det i vissa fall bildas högre koncentrationer i lä för vinden, alltså på den oexponerade sidan. Åtgärdens effekt minskar om det finns andra öppningar i fasad, som fönster och dörrar. Åtgärden kan vara lämplig att reglera i detaljplan om denna är projektanpassad, annars kan åtgärden vara olämplig i detaljplaneskede. Kostnadsmässigt är åtgärden rimlig i samband med nybyggnation ur ett kostnads-/nyttoperspektiv. Avstängningsbar ventilation Om byggnadernas ventilation utformas med mekanisk tilluft bör denna utformas så att möjlighet till manuell avstängning finns. Behov av möjlighet till avstängning kan uppstå vid brand på stationsområdet eller annat gasutsläpp. Kostnadsmässigt är åtgärden att betrakta som billig, särskilt om den betraktas i tidigt skede. Skyddsräl Skyddsräl, alternativt stödräl uppförs där det finns bebyggelse närmre än 30 meter från järnvägen. Åtgärden minskar konsekvenserna av en urspårning. Skyddsrälen består av en rälsspår i en mindre dimension än det spår som tågen åker på och är rent kostnadsmässigt en billig åtgärd. Dock är åtgärden förknippad med ett antal problem ur planeringshänseende. Åtgärden ska vidtas på mark som ägs av Trafikverket, med andra ord kan Linköpings kommun inte styra över åtgärden. Åtgärden är även förknippad med vissa underhållsproblem, exempelvis i samband med snöröjning. Slutligen kan konstateras att urspårning är ursprungshändelsen till de allra flesta farligt gods-olyckor och en skyddsräl är således även en generell riskreducerande åtgärd avseende farligt gods-olycka. Barriär Separationsåtgärder framför byggnader uppförs i områden med förhöjda risknivåer för att skydda mot olycka. Barriären består vanligen av någon av följande tre varianter: skyddsmur, bullerplank eller vall. Kostnaden såväl som den konsekvensreducerande effekten skiljer sig mellan de olika barriäralternativen. En skyddsmur som har en god riskreducerande effekt bedöms översiktligt kosta ca 20 000 kr/löpmetern, men har god riskreducerande effekt. Bullerplank har en begränsad riskreducerande effekt, men kan dock uppföras i icke-brännbart material och därmed minska konsekvenserna i samband med brand. Bullerplank är, den relativt sett, billigaste separationsåtgärden, men har dock den lägsta riskreducerande effekten. En vall har den bästa riskreducerande åtgärden, men kan vara dyr och tar mycket mark i anspråk. 18 (28)

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-29 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping 5 Diskussion 5.1 Diskussion åtgärder Järnvägen medför risker i form av urspårning och utsläpp av farligt gods. Av dessa två kategorier risker kan konstateras att risken för urspårning endast har en påverkan inom ca 30 meter från spåret, medan ett utsläpp av farligt gods kan få betydligt större konsekvensområden. Genomförda beräkningar påvisar ett behov av åtgärder. För att sammanfatta redan nämnda åtgärder och väga dessa mot varandra ur ett övergripande kostnads-/nyttoperspektiv så redovisas åtgärderna i nedanstående tabell där för- och nackdelar anges. Kostnads-/nyttoperspektivet är nödvändigt då risknivån är sådan att åtgärder endast behöver vidtas om så är rimligt, detta eftersom risknivån bedöms ligga inom ALARP. Tabell 4 Riskreducerande åtgärder och deras egenskaper Riskreducerande åtgärd Riskreducerande effekt Kostnad + - Disposition av planområde Konsekvensbegränsande Beror på markvärdet, men kan vara betydande Effektiv åtgärd Kan vara dyr Disposition av byggnad Konsekvensbegränsande Om krav ställs tidigt är åtgärden förknippad med mindre kostnader Låga kostnader Begränsar användningen av byggnaden Friskluftsintag Avstängningsbar ventilation Konsekvensbegränsande Ej betydande Låga kostnader Kan ha begränsad effekt vid vissa särskilda omständigheter Konsekvensbegränsande Ej betydande Låga kostnader Kan kräva underhåll Skyddsräl Sannolikhetsbegränsande Ej betydande Låg kostnad och är en icke synlig åtgärd Kan ej styras av kommunen Skyddsbarriär skyddsmur Konsekvensbegränsande Ca 20-40 000 kr/löpmetern, men varierar beroende på bredd och höjd Begränsar urspårning, brand och spårspring Dyr och kan ta stor plats Skyddsbarriär bullerplank Konsekvensbegränsande Ca 7-14 000 kr/löpmetern (aluminium modulbaserade) Kan kombineras som åtgärd för risk/buller Begränsad effekt, skyddar främst mot brand/splitter. Skyddsbarriär vall Konsekvensbegränsande Kostnaden är helt beroende av tillgång till materiell samt markvärdet Effektiv åtgärd, bra att använda om schaktmassor finns att tillgå Tar stor plats och kan vara dyr Av tabell 4 kan konstateras att ett antal åtgärder är möjliga att vidta för att sänka risknivån till en acceptabel nivå. Valet av riskreducerande åtgärder styrs av effekt, kostnad och möjlighet att vidta åtgärden rent praktiskt. Att ange fasta kostnader för respektive åtgärd är mycket svårt, då de flesta åtgärders kostnader beror på specifika omständigheter i varje enskilt fall. 19 (28)

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-29 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping Dock kan sägas att åtgärderna som avser ventilation och friskluftsintag är att betrakta som åtgärder förknippade med små kostnader och dessa åtgärder kan i princip alltid genomföras i samband med nybyggnation. Likaså är disposition av byggnaden en ekonomiskt försvarbar åtgärd, om den framförs tidigt i projekteringen av aktuell byggnad så att åtgärden arbetas in från början. Att i efterhand disponera om en byggnad är mycket dyrt. Åtgärden är främst aktuell i samband med byggnation av kontor och byggnader där flera olika verksamheter ska samlokaliseras. Åtgärden skyddsavstånd är alltid effektiv och WSP är av den uppfattningen att 30 meter från järnvägen är ett lämpligt skyddsavstånd som bör beaktas i såväl översikts- som detaljplanering. Här kan tilläggas att marken närmast järnvägen inte bör vara av största intresse att exploatera även ur bulleroch vibrationshänseende. Att bebygga närmre järnvägen än 30 meter är erfarenhetsmässigt dyrt, då det kräver åtgärder ur samtliga tidigare nämnda hänseenden (risk, buller, vibrationer) där till är Trafikverket restriktiva till att tillåta bebyggelse så nära järnvägen om inte särskilda skäl finnes. Slutligen ska konstateras att ovanstående åtgärdsförslag baseras på riskreducering. Övrig påverkan så som buller och vibrationer beaktas inte. Bullerskydd förutsätts vara nödvändigt och är förmodligen dyrare än de riskreducerande åtgärder som kan bli aktuella. Exempelvis kan nybyggnation kräva fönsterkarmtjocklekar på 10-20 cm och specialglas inom avstånd på 30-50 meter från järnvägen. Dock krävs en akustikutredning för att bedöma detta. 5.2 Diskussion utbyggnad Nedan följer ett översiktligt resonemang om hur en eventuell utbyggnad till fyrspårstrafik påverkar riskbilden avseende järnvägen genom Vikingstad. 5.2.1 Hur påverkas Vikingstad av en utbyggnad? En eventuell fyrspårstrafik genom Vikingstad medför att minst 25 meter av marken tas i anspråk inom spårområdet, eftersom krav finns på avstånd mellan spår mm. Detta avstånd kan dock variera och framförallt vara ännu större beroende på fysiska förutsättningar så som de geotekniska. Vidare är ytan som tas i anspråk beroende på antalet plattformar och storleken på dessa som i sin tur beror på tåghastighet och antalet resenärer. Om samtliga fyra spår ska kunna släppa av och på passagerare i Vikingstad krävs såväl mitt- som sidoplattformar vilket i sin tur kräver än mer yta. Om två spår kan användas av endast förbipasserande trafik räcker det med antingen mittplattform eller två sidoplattformar. 5.2.2 Hur påverkas riskbilden? För att ta hänsyn till en eventuell utökning av järnvägstrafiken i framtiden har en känslighetsanalys genomförts där samhällsrisken har beräknats för en 50 procentig ökning av järnvägstrafiken förbi/igenom Vikingstad. Resultatet illustreras i Figur B.1 i Bilaga B, vilken visar att samhällsrisken fortfarande håller sig inom ALARP-området, trots en 50 procentig ökning. Där till skall också konstateras att fyra spår innebär att de innersta spåren kommer längre ifrån omgivningen och ett automatiskt skyddsavstånd byggs in, dessutom bedöms de yttre spåren delvis kunna fungera som urspårningsskydd om en urspårning sker på de inre spåren. Riskbilden påverkas även delvis av val av plattformsutformning i samband med en eventuell utbyggnad. Utifrån dagens läge kan exempelvis plattform vid stationshuset användas som en sidoplattform och spårutbyggnad sker norrut och avslutas med en ny sidoplattform och de två inre spåren används för förbipasserande tåg. Detta är ur riskhänseende ett bra val, eftersom båda sidoplattformarna blir en skyddsbarriär och kan fånga upp urspårande tåg samt att stationshusets nuvarande position kan kvarstå. Dock är denna bedömning endast baserad på riskaspekten, huruvida alternativet är möjligt ur ett generellt järnvägshänseende måste bedömas av sakkunniga inom järnväg. 20 (28)

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-29 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping 5.2.3 Behov av åtgärder? En utökning av spårkapaciteten medför att det blir större avstånd mellan spår och bullerskydd vilket medför att det krävs en högre höjd på exempelvis bullerplank för att uppnå en tillfredställande bullerreduktion. Det finns exempel på höjder uppemot 4 meter för att klara kraven. Detta skulle innebära att utbyggnaden innebär en tydlig barriär såväl på bredden som på höjden genom Vikingstad. En kombination av bulleråtgärd så som plank och riskreducerande åtgärd så som vall är möjlig för att skapa en trevligare estetik i närområdet till järnvägen. En fördel med en utbyggnad är att det är enklare att via järnvägsplan reglera införandet av skyddsräl som riskreducerande åtgärd. Vid en utbyggnad skapas en barriär som kan uppmana till obehörigt spårbeträdande och risk för påkörning. Vid flera fall har det konstaterats att vanligt stängsel av typen Gunnebo klipps upp och hål görs för att enkelt kunna skapa sig en genväg över spåren. Vid Vikingstad bör denna risk vara kraftigt begränsad om bullerplank byggs längs med de områden där det finns bebyggelse. Även vid utbyggnad förordas ett skyddsavstånd om 30 meter från närmsta spår till bebyggelse. Detta kan komma att medföra att inlösen av närliggande fastigheter krävs för att skapa tillräcklig yta för järnvägsspåren. Vilka andra åtgärder, utöver inlösen av mark, som kan bli aktuella för att tillräcklig yta för spårutbyggnad ska erhållas måste utredas i samband med upprättande av järnvägsplan. Exempelvis har skyddsavståndet minskats i tätbebyggda områden där markinlösen har varit för kostsamt och andra riskreducerande åtgärder har vidtagits, till exempel införande av skyddsräl. Detta måste dock bedömas från fall till fall där en sammanvägning av påverkansfaktorer genomförs. 5.2.4 Alternativ sträckning? Ett alternativ till utbyggnaden vid befintligt spår är att en dragning av spår sker utanför Vikingstad. Ur risksynpunkt är detta ett bättre alternativ eftersom det innebär att farligt gods-transporter kan ledas runt Vikingstad och helt eliminera samhällsrisken avseende farligt gods, dvs. en mycket effektiv åtgärd. Dock bedöms dagens risknivå samt den risknivå som beräknas för Vikingstad i samband med nybyggnation vara på en sådan nivå att riskreducerande åtgärder i form av skyddsavstånd á 30 meter samt eventuella ytterligare åtgärder från tabell 4 medföra en risknivå som är att betrakta som acceptabel ur ett kostnads-/nyttoperspektiv. Vidare undviks även annan problematik så som bullerreduktion och eventuella barriäreffekter i centrala Vikingstad. 5.3 Aktivitetspark I samband med fördjupning av översiktsplan för Vikingstad utvärderas också möjligheten att anlägga en aktivitetspark norr om befintliga spår, där barn och ungdomar skall ha möjlighet att nyttja parken för exempelvis skateboardåkning. Ur riskhänseende bör återigen krav på skyddsavstånd om 30 meter ställas även här. Om parken ska ligga närmre måste maximalt antal personer som kan vistas i parken med mera anges för att en utförligare riskbedömning avseende parken ska kunna genomföras. Dock föreslår normalt de närmsta 30 metrarna kring en järnväg att utformas för att uppmuntra till ej stadigvarande vistelse, varför en aktivitetspark inom 30 meter ej är att rekommendera. Om en park trots allt anläggs närmre än 30 meter kan eventuella riskreducerande åtgärder så som skyddsmur vara aktuell, men kräver godkännande av såväl Trafikverket som Länsstyrelsen. Om parken anläggs på ett avstånd om mer än 30 meter från närmsta spår bedöms förslaget som genomförbart ur risksynpunkt. 21 (28)

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-29 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping 5.4 Osäkerheter Riskbedömningen är av övergripande karaktär och syftar till att beskriva riskbilden till följd av järnvägstrafiken och är därför att betrakta som vägledande. De beräkningar avseende individ- och samhällsrisk baseras på schabloner och är ej att betrakta som absoluta, utan endast framtagna för att ge en bakgrund till den kvalitativa bedömningen och de åtgärdsförslag som redovisas samt öka förståelsen för den diskussion som förs ovan. 22 (28)

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-29 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping 6 Slutsats Den övergripande riskanalysen indikerar ett behov av åtgärder avseende eventuell nybyggnation i enlighet med förslag i fördjupningen av översiktsplanen för Vikingstad. Generellt föreslår WSP att ett skyddsavstånd om 30 meter från närmsta spår införs genom Vikingstad tätort. Utöver denna åtgärd bedöms åtgärder avseende nybyggnation rimliga och då i form av: Disposition av byggnad Placering av friskluftsintag Avstängningsbar ventilation Skyddsavstånd kan kombineras med skyddsbarriär, till exempel vall/mur. Utformningen på en sådan barriär beror på dess placering i förhållande till järnvägen och om den kombineras med annan åtgärd (till exempel ett kortare skyddsavstånd). Skyddsräl är ur riskhänseende en bra åtgärd genom tätbebyggt område i och med att såväl antalet farligt gods-olyckor som urspårningar reduceras. Dock är åtgärden förknippad med vissa underhållsmässiga problem samt att den styrs av Trafikverket och åtgärdens effekt är svår att kvantifiera. Åtgärderna avseende nybyggnation skall beaktas ur ett kostnads-/nyttoperspektiv. I de fall ett skyddsavstånd inte kan erhållas enligt ovan skall en detaljerad riskbedömning upprättas i samband med detaljplan för att säkerställa vilka alternativa åtgärder som kan bli aktuella för att risknivån skall betraktas som samhälleligt acceptabel. En utbyggnad av spårkapaciteten från två till fyra spår medför inga betydande förändringar ur riskhänseende och en flytt av järnvägen kan inte motiveras med enkom risk som bakomliggande faktor. Dock är en alternativ dragning utanför Vikingstad, som medför att inga järnvägstransporter med farligt gods passerar genom tätorten, ett klart bättre alternativ ur riskhänseende. En sammanvägning av risk, buller och kostnad för åtgärder kan motivera en dragning runt Vikingstad. En sådan sammanvägning bör beaktas i samband med miljöbedömning och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning för fördjupning av översiktsplan och/eller i samband med järnvägsutredning/järnvägsplan. 23 (28)

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-29 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping Referenser 1 Kartläggning av farligt godstransporter, Räddningsverket, september 2006 2 Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län, 2006. 3 Linköpings kommun, Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun, Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen & Teknik- och samhällsbyggnadskontoret, 2009. 6 Linköpings kommuns hemsida, Tillgänglig: http://www.linkoping.se/sv/bygga-bo/hitta-bostad/tomtformedling/ Aktuellt-tomtutbud/Vikingstad/. [Hämtat 2011-10-24] 7 International Electrotechnical Commission (IEC). International Standard 60300-3-9, Dependendability management Part 3: Application guide Section 9: Risk analysis of technological systems, Genéve, 1995. 8 International Organization for Standardization (ISO). Risk management Vocabulary Guidelines for use in standards. Guide 73, Geneva, 2002. 9 Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner, Boverket och Räddningsverket, 2006. 10 Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, Länsstyrelsen Stockholms län, 2000. 11 Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI rapport 387:3 Vägtransporter av farligt gods, farligt gods olyckor i vägtransportolyckor. 12RID-S, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2009:3) om transport av farligt gods på järnväg, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2009. 13 Översiktplan för Göteborg, fördjupad för sektorn TRANSPORTER AV FARLIGT GOD, Stadsbyggnadskontoret, 1997. 14 Handbok för riskanalys, Statens Räddningsverk, 2003. 15 Förvaring av explosiva varor, Statens Räddningsverk, dec 2006, handbok. 16 Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg, VTI-rapport 387:4, Väg- och transportforskningsinstitutet, 1994. 17 Halmemies, Sakari. Räddningskemi - Farliga ämnen. Publikation 10/2000. u.o. : Räddningsverket, 2000. 24 (28)

Individrisk (per år) Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-24 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping Bilaga A Individrisk och samhällsrisk Individrisk Med individrisk avses sannolikheten (frekvensen) att enskilda individer ska omkomma inom eller i närheten av ett system, d.v.s. frekvensen för att en person som befinner sig på en specifik plats omkommer eller skadas. Individrisken är platsspecifik, och tar ingen hänsyn till hur många personer som kan påverkas av skadehändelsen. Individrisken är således oberoende av hur många människor som vistas i området. Syftet med riskmåttet är att se till så att enskilda individer inte utsätts för icke tolerabla risker. Individrisken kan redovisas i form av en individriskprofil, som visar individrisken som funktion av avståndet från riskkällan, se exempel i Figur 7 nedan. 1,00E-03 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 Figur A.1. Exempel på individriskprofil. Samhällsrisk 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Avstånd (m) Vid användande av riskmåttet samhällsrisk beaktas även hur stora konsekvenserna kan bli med avseende på antalet personer som påverkas vid olika skadescenarier. Då beaktas befolkningssituationen inom det aktuella området med avseende på befolkningsmängd och persontäthet. Till skillnad från vid beräkning av individrisk tas även hänsyn till eventuella tidsvariationer, som t.ex. att persontätheten i området kan vara hög under en begränsad tid på dygnet eller året. Samhällsrisken redovisas ofta med en F/N-kurva, se exempel i Figur 8 nedan, som visar den ackumulerade frekvensen för ett visst utfall, t.ex. antal omkomna till följd av en eller flera olyckor. Figur A.2. Exempel på F/N-kurva för beskrivning av samhällsrisk.

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-24 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping Fördelen med att använda sig av både individrisk och samhällsrisk vid uppskattning av risknivån i ett område är att risknivån för den enskilde individen tas i beaktande, samtidigt som det tas hänsyn till hur stora konsekvenserna kan bli med avseende på antalet personer som påverkas. Metod för riskvärdering Riskkriterier, individ- och samhällsrisk I Sverige finns inget nationellt beslut om vilka kriterier som ska tillämpas vid riskvärdering inom planprocessen. Vid riskvärderingen används Det Norske Veritas (DNV) förslag på riskkriterier 1 gällande individoch samhällsrisk, vilka även tillämpas av räddningstjänsten i Linköping vid detaljplaneprocesser i Östergötlands län 2. Riskkriterierna berör liv, och uttrycks vanligen som sannolikheten för att en olycka med given konsekvens ska inträffa. Risker kan kategoriskt indelas i tre grupper; acceptabla, acceptabla med restriktioner eller oacceptabla, se Figur A.1 nedan. Figur A.3. Princip för värdering av risk. Följande förslag till tolkning rekommenderas, se Figur A.2: Risknivå över röd linje klassificeras som oacceptabel och föranleder mer detaljerade analyser och/eller riskreducerande åtgärder. Risknivå mellan röd och grön linje värderas som acceptabel om rimliga riskreducerande åtgärder vidtas enligt ALARP-principen (As Low As Reasonably Practicable). Risker som ligger i den övre delen, nära gränsen för oacceptabla risker, accepteras endast om nyttan med verksamheten anses mycket stor, och det är praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. I den nedre delen av området bör kraven på riskreduktion inte ställas lika hårda, men möjliga åtgärder till riskreduktion skall beaktas. Ett kvantitativt mått på vad som är rimliga åtgärder kan erhållas genom kostnadnytta-analys. Risknivå under grön linje kategoriseras som små och kan värderas som acceptabla. Dock ska möjligheter för ytterligare riskreduktion undersökas. Riskreducerande åtgärder, som med hänsyn till kostnad kan anses rimliga att genomföra, ska genomföras. Som acceptanskriterier för individ- och samhällsrisk används i denna rapport de som är framtagna av DNV och föreslås av Räddningsverket. Inga kriterier finns för det förväntade antalet omkomna per år. Detta riskmått används som komplement vid jämförelser av samhällsrisken. För individrisk föreslår Räddningsverket följande kriterier: Övre gräns för område där risker, under vissa förutsättningar, kan tolereras Övre gräns för område där risker kan kategoriseras som små : 10-5 per år : 10-7 per år 26 (28)

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-24 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping För samhällsrisk föreslår Räddningsverket följande kriterier: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: o F=10-4 per år för N=1 med lutning på F/N-kurva: -1 Övre gräns för område där risker kan anses vara små: o F=10-6 per år för N=1 med lutning på F/N-kurva: -1 Figur A.4. Föreslagna kriterier för individrisk samt samhällsrisk utifrån DNV. Ovanstående kriterier återfinns i riskvärderingen för bedömning av huruvida risknivån avseende olyckor med farligt gods i anslutning till planområdet är acceptabel. Den övre gränsen markeras med röd linje och den undre med grön. Kriterierna för samhällsrisk är avpassade för sträckor på 1 km. Referenser Bilaga A 1. Värdering av risk, Räddningsverket Karlstad, 1997. 2. Josefsson, J. & Lago, U. Risker i detaljplaneprocessen i E-län. Förslag till när och hur riskhänsyn kan tas i detaljplaneprocessen. Förslag till kriterier för acceptabel risk. 27 (28)

C:\Documents and Settings\sehs13027\Desktop\Övergripande riskutredning_vikingstad_111129_granskningshandling.docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Frekvens för N eller fler omkommna per år Uppdragsnummer: 10158078 Övergripande riskbedömning Datum: 2011-11-24 Utökning av Södra stambanan genom Vikingstad, Rev: Granskningshandling Linköping Känslighetsanalys Bilaga B Samhällsrisk vid en 50 % ökning av antalet tågtransporter förbi Vikingstad. 1,E-02 1,E-03 1,E-04 1,E-05 1,E-06 1,E-07 1,E-08 Övre kriterie Undre kriterie 0-alternativ (2100personer/km2) 3100 personer/km2 4100 personer/km2 1,E-09 6100 personer/km2 1,E-10 1 10 100 1000 10000 100000 Antal omkomna (N) Figur B.1. Samhällsrisk vid en 50% ökning av tågtrafiken genom Vikingstad 28 (28)

Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 11026 Prognostiserad trafikbulleranalys för Vikingstad Rapport 11026-12121400.doc Antal sidor: 5 Bilagor: 8 Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping 2012-12-17 g:\kontakt\dokument\11026\11026-12121400.doc Soundcon AB Järnvägsgatan 9, 553 15 Jönköping, Sweden Phone +46 (0)36-440 98 80 www.soundcon.se

Rapport 11026-12121400 Prognostiserad trafikbulleranalys för Vikingstad Uppdragsgivare: Linköpings Kommun Stadshuset 581 81 Linköping Uppdrag: Att ta fram en prognos för framtida ljudnivåer som kan påverka utbyggnaden av tätorten. Handläggare: Kvalitetskontroll: Torbjörn Appelberg Magnus Ingvarsson g:\kontakt\dokument\11026\11026-12121400.doc Sida 2 (5)

Rapport 11026-12121400 Innehåll 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Riktvärden för trafikbuller... 3 3. Förutsättningar... 3 4. Trafikdata... 4 5. Utförda beräkningar... 4 6. Resultat utan bullerskyddsåtgärder... 5 7. Resultat med bullerskyddsåtgärder... 5 1. Bakgrund och syfte Linköpings kommun håller på att ta fram en fördjupad översiktsplan för Vikingstad. Översiktsplanen behöver en prognos för framtida ljudnivåer från väg- och tågtrafiken som eventuellt kan påverka utbyggnaden av tätorten. 2. Riktvärden för trafikbuller I samband med Infrastrukturpropositionen, 1996/97:53, som antogs 1997-03-20, fastställde riksdagen riktvärden för trafikbuller. Dessa riktvärden för nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad och/eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur redovisas i sammanfattning nedan. Utrymme Högsta trafikbullernivå, db(a) Ekvivalentnivå Maximalnivå Inomhus 30 45 (nattetid) Utomhus (frifältsvärden) Vid fasad 55 På uteplats 70 Källa: Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 3. Förutsättningar Vikingstad har flera större vägar och järnväg i sin närhet som påverkar tätorten. De större befintliga trafiklederna är motorvägen E4 som passerar strax norr om samhället samt Södra Stambanan som löper genom samhället. Tätorten ligger i området där den framtida Götalandsbanan planeras. I utredningen studeras två alternativa placeringar på Götalandsbanan. I det ena scenariot läggs g:\kontakt\dokument\11026\11026-12121400.doc Sida 3 (5)

Rapport 11026-12121400 ytterligare två spår parallellt med dagens befintliga spår och i det andra scenariot läggs nya spår längs med E4. Till utredningen har vi erhållit kartmaterial från Linköpings kommun i form av laserscannade markhöjder m m. Från kommunen har även prognoser för framtida trafik på vägar och järnvägar erhållits. 4. Trafikdata Uppgifter angående vägtrafiken har erhållits från Linköpings kommun. Scenariot avser trafik för 2030 enligt nedan: Väg ÅDT Andel tung trafik Hastighet E4 30 100 17% 120 km/h Väg 1028 760 9% 80 km/h Väg 1030 1 030 20% 30-70 km/h 1 Väg 1037 1 500 5% 40,70 km/h 2 Väg 636 7-8 000 6% 70,100 km/h 3 Ny uppsamlingsgata 500-1 000 6% 40 km/h 4 Lövhagsvägen 1 000 6% 60 km/h 1) 70 km/h nor om samhället sedan avtagande hastighetsgräns söderut 2) 40 km/h i samhället och 70 km/h utanför samhället 3) 7000 fordon och 70 km/h väster om rondellen, 8000 fordon och 100 km/h öster om rondellen 4) 500 fordon i norra delen och 1000 i södra Uppgifter angående tågtrafiken har erhållits från Linköpings kommun. Scenariot avser trafik för 2030 med utbyggnad av Götalandsbanan enligt nedan: Tågsträcka Godståg Snabbtåg Pendeltåg Övr pendeltåg Linköping-Mjölby 29 136 28 Götalandsbanan 104 24 Snabbtågen bedöms ha hastigheten 200 km/h, godstågen 100 km/h och övriga tåg 160 km/h. 5. Utförda beräkningar Beräkningarna har utförts enligt Nordiska beräkningsmodellen för väg- och tågtrafikbuller, SNV rapport 4653 och 4935 och genomförts i programmet SoundPlan ver 7.1. g:\kontakt\dokument\11026\11026-12121400.doc Sida 4 (5)

Rapport 11026-12121400 6. Resultat utan bullerskyddsåtgärder Resultaten från beräkningarna redovisas i bilagor som ljudutbredningskartor i steg om 5 dba enligt följande. Bilaga 01 Bilaga 02 Bilaga 03 Bilaga 04 Ekvivalent ljudnivå - situation Götalandsbanan genom samhället Maximal ljudnivå - situation Götalandsbanan genom samhället Ekvivalent ljudnivå - situation Götalandsbanan vid E4 Maximal ljudnivå - situation Götalandsbanan vid E4 7. Resultat med bullerskyddsåtgärder Av resultaten i bilagorna framgår att ljudnivån i de planerade bostadsområdena inte är orimligt höga. Med traditionella bullerskyddsåtgärder bör riktvärdena kunna uppnås. Den huvudsakliga ljudkällan är tågtrafiken. Vägtrafiken påverkar förhållandevis lite de planerade bostadsområdena. Det framgår också att det erfordras bullerskyddsåtgärder längs järnvägen genom samhället oberoende av Götalandsbanans placering. Vi har i utredningen studerat följande bullerskyddsåtgärder för att uppfylla riktvärdena 55 dba ekvivalent ljudnivå och 70 dba maximal ljudnivå inom större delen av de planerade bostadsområdena: 1. För scenariot med Götalandsbanan genom samhället - en bullerskyddsskärm på vardera sidan om spåren. Skärmens höjd är på den södra sidan 4 m över rälsen och på den norra sidan 3 m över rälsen. I bilagorna nedan framgår ljudnivåer och skärmarnas placering. Bilaga 11 Bilaga 12 Ekvivalent ljudnivå - situation Götalandsbanan genom samhället Maximal ljudnivå - situation Götalandsbanan genom samhället 2. För scenariot med Götalandsbanan vid E4 - en bullerskyddsskärm på vardera sidan om befintliga spår. Skärmens höjd är på den södra sidan 2,5 m över rälsen och på den norra sidan 2 m över rälsen. Vid Götalandsbanan har en skärm studerats som är 3 m över rälsen. I bilagorna nedan framgår ljudnivåer och skärmarnas placering. Bilaga 13 Bilaga 14 Ekvivalent ljudnivå - situation Götalandsbanan vid E4 Maximal ljudnivå - situation Götalandsbanan vid E4 g:\kontakt\dokument\11026\11026-12121400.doc Sida 5 (5)

VIKINGSTAD Prognostiserad trafikbulleranalys Situation med Götalandsbanan genom samhället. Dygnsekvivalent ljudnivå från vägoch tågtrafik 2m över mark ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna inklusive fasadreflexer. Ekvivalent ljudnivå L A,eq (dba) > 70 65-70 60-65 55-60 50-55 45-50 <= 45 Skala (i A3) 1:10000 0 50 100 200 300 400 500 m PROJEKTNUMMER 11026 BILAGA 01 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM 2012-12-17 JÄRNVÄGSGATAN 9 036-440 98 80 553 15 JÖNKÖPING WWW.SOUNDCON.SE

VIKINGSTAD Prognostiserad trafikbulleranalys Situation med Götalandsbanan genom samhället. Maximal ljudnivå från väg- och tågtrafik 2m över mark ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna inklusive fasadreflexer. Maximal ljudnivå L A,max (dba) > 85 80-85 75-80 70-75 65-70 60-65 <= 60 Skala (i A3) 1:10000 0 50 100 200 300 400 500 m PROJEKTNUMMER 11026 BILAGA 02 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM 2012-12-17 JÄRNVÄGSGATAN 9 036-440 98 80 553 15 JÖNKÖPING WWW.SOUNDCON.SE

VIKINGSTAD Prognostiserad trafikbulleranalys Situation med Götalandsbanan vid E4 Dygnsekvivalent ljudnivå från vägoch tågtrafik 2m över mark ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna inklusive fasadreflexer. Ekvivalent ljudnivå L A,eq (dba) > 70 65-70 60-65 55-60 50-55 45-50 <= 45 Skala (i A3) 1:10000 0 50 100 200 300 400 500 m PROJEKTNUMMER 11026 BILAGA 03 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM 2012-12-17 JÄRNVÄGSGATAN 9 036-440 98 80 553 15 JÖNKÖPING WWW.SOUNDCON.SE

VIKINGSTAD Prognostiserad trafikbulleranalys Situation med Götalandsbanan vid E4 Maximal ljudnivå från väg- och tågtrafik 2m över mark ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna inklusive fasadreflexer. Maximal ljudnivå L A,max (dba) > 85 80-85 75-80 70-75 65-70 60-65 <= 60 Skala (i A3) 1:10000 0 50 100 200 300 400 500 m PROJEKTNUMMER 11026 BILAGA 04 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM 2012-12-17 JÄRNVÄGSGATAN 9 036-440 98 80 553 15 JÖNKÖPING WWW.SOUNDCON.SE

VIKINGSTAD Prognostiserad trafikbulleranalys Situation med Götalandsbanan genom samhället med bullerskyddsåtgärder. Dygnsekvivalent ljudnivå från vägoch tågtrafik 2m över mark ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna inklusive fasadreflexer. Ekvivalent ljudnivå L A,eq (dba) > 70 65-70 60-65 55-60 50-55 45-50 <= 45 Skala (i A3) 1:10000 0 50 100 200 300 400 500 m PROJEKTNUMMER 11026 BILAGA 11 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM 2012-12-17 JÄRNVÄGSGATAN 9 036-440 98 80 553 15 JÖNKÖPING WWW.SOUNDCON.SE

VIKINGSTAD Prognostiserad trafikbulleranalys Situation med Götalandsbanan genom samhället med bullerskyddsåtgärder Maximal ljudnivå från väg- och tågtrafik 2m över mark ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna inklusive fasadreflexer. Maximal ljudnivå L A,max (dba) > 85 80-85 75-80 70-75 65-70 60-65 <= 60 Skala (i A3) 1:10000 0 50 100 200 300 400 500 m PROJEKTNUMMER 11026 BILAGA 12 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM 2012-12-17 JÄRNVÄGSGATAN 9 036-440 98 80 553 15 JÖNKÖPING WWW.SOUNDCON.SE

VIKINGSTAD Prognostiserad trafikbulleranalys Situation med Götalandsbanan vid E4 med bullerskyddsåtgärder Dygnsekvivalent ljudnivå från vägoch tågtrafik 2m över mark ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna inklusive fasadreflexer. Ekvivalent ljudnivå L A,eq (dba) > 70 65-70 60-65 55-60 50-55 45-50 <= 45 Skala (i A3) 1:10000 0 50 100 200 300 400 500 m PROJEKTNUMMER 11026 BILAGA 13 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM 2012-12-17 JÄRNVÄGSGATAN 9 036-440 98 80 553 15 JÖNKÖPING WWW.SOUNDCON.SE

VIKINGSTAD Prognostiserad trafikbulleranalys Situation med Götalandsbanan vid E4 med bullerskyddsåtgärder Maximal ljudnivå från väg- och tågtrafik 2m över mark ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna inklusive fasadreflexer. Maximal ljudnivå L A,max (dba) > 85 80-85 75-80 70-75 65-70 60-65 <= 60 Skala (i A3) 1:10000 0 50 100 200 300 400 500 m PROJEKTNUMMER 11026 BILAGA 14 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM 2012-12-17 JÄRNVÄGSGATAN 9 036-440 98 80 553 15 JÖNKÖPING WWW.SOUNDCON.SE