Lokal Barn- och Elevhälsoplan

Relevanta dokument
Lokal Barn- och Elevhälsoplan

Lokal Barn- och Elevhälsoplan

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Hågadalsskolan 2016/17

Hågadalsskolan 2015/16

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

Elevhälsoplan

Elevhälsoplan för Trollehöjdskolan

Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan 2018 /2019

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor

ELEVHÄLSOPLAN. Till stöd för ledning och personal inom grundskolan i Öckerö kommun Beslutsdatum: Barn- och utbildningsnämnden

HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

Handlingsplan - Elevhälsa

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Elevhälsoplan Svenstaviks skola

Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen. Antagen av nämnden Uppdaterad

MÅL OCH RIKTLINJER ELEVHÄLSOARBETET HORSBYSKOLAN 4-6. Trygghet Självförtroende Lust att lära för framtiden

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Central Barn- och Elevhälsoplan

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevhälsoplan Fröviskolan

Lokal elevstödagenda Rindö Skola

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

BJÖRKVALLSKOLANS ELEVHÄLSOPLAN 2018/19

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elever i behov av särskilt stöd

Plan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan

Central Barn- och Elevhälsoplan

Specialpedagogisk handlingsplan för Tolg skola

Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret

Elevhälsoplan. Rönnängs Rektorsområde Rönnängs skola, förskoleklass, fritidshem

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Barn- och Elevhälsoplan

(8) Herrestorpskolan

ELEVHÄLSOPLAN. Läsåret

Barn- och elevhälsoplan

Elevhälsoplan Österskärsskolan

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Elevhälsoplan för Fridas Hage 2015/2016

ELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN. Läsåret

ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden

LOKAL ELEVHÄLSOPLAN. Vedby skola

STÖDMATERIAL. för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet. Reviderat

Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevhälsoplan. Sandbäcksskolan. Antagen av Petra Roth januari 2018 Reviderad augusti 2018

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2017/2018

Reviderad

Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

VI SKA TÄNDA GNISTOR INTE SLÄCKA BRÄNDER ELEVHÄLSOPLAN. Braås skola

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2018/19

Elevhälsoplan för Moholms skola läsåret 2018/2019. Innehållsförteckning

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten

TÅNGVALLASKOLANS HANDLINGSPLAN för arbete med elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

Lokal elevhälsoplan Svenstaviks skola

ELEVHÄLSOPLAN TORPSKOLAN

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.

Elevhälsoplan för Kristinedalskolan

Pedagogisk kartläggning F-9

Elevhälsoplan för Rättviks kommun

Lokal Barn- och Elevhälsoplan

EHP UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LÅNGBRODALSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN 2013

JOKKMOKKS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd

Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

enligt utbildningens mål (Skollagen 3 kap 3 ).

Nya Elementars skola

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

Detta är Backatorpsskolans

Lokal plan för Karolinerskolans elevhälsa. Läsåret 2018/2019

ELEVHÄLSOPLAN FAGERSJÖSKOLAN

7-9. Elevhälsoplan. för

Storvretaskolans elevhälsoplan

Pedagogens/pedagogers bedömning

Central elevhälsoplan. Riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbete inom grundskolan i Strömsunds kommun

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA LÄSÅRET 2011/12 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Basen för Eriksbergsskolans elevhälsoarbete

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

Elevhälsoplan Bobergsgymnasiet. Läsåret 2018/2019

Elevhälsoplanens syfte Elevhälsoplanen ska beskriva elevhälsoarbetets arbetsgång och ansvarsfördelning.

Elevhälsoplan för. Älta Skola

Transkript:

Lokal Barn- och Elevhälsoplan Kållekärrs skola 2018-2019 Handläggare: Linda Åberg Reviderad: 2018 07 06 Tjörn Möjligheternas ö

Innehållsförteckning Inriktning... 3 Rutin för ansökan om stöd... 4 Elevhälsoteamets ansvar... 5 Elevhälsans kompetenser... 5 Sekretess och samtycke... 6 Anmälningsskyldig... 7 Ansvar... 7 Trygghetsteamet... 9 Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 9 Flödesschema... 11-12 Bilaga 1, extra anpassningar... 13-18 Bilaga 2, elevärende till elevhälsoteam 19 Bilaga 3, kartläggning yngre åldrar... 20-29 Bilaga 4, kartläggning fritidshem... 30-32 Sida 2 (33)

Barn- och elevhälsoarbetets inriktning Barn- och elevhälsoarbetet skall vara främjande och förebyggande och bygga på ett systemteoretiskt synsätt (helhetssyn) genom att berörda barn/elever och deras föräldrar görs delaktiga och erbjuds inflytande i processen kring elevhälsoarbetet vårdnadshavare känner trygghet inför att det egna barnets möjligheter tas till vara och att barnets eventuella svårigheter möts med acceptans och kompetens barnets behov ses i relation till omgivningens bemötande och den miljö eleven vistas i tidigt uppmärksamma och sätta in åtgärder för barn/elever som befinner sig i svårigheter och för elever som riskerar att inte nå uppsatta mål eller befinner sig i annan skolrelaterad problematik all verksamhet bedrivs utifrån ett inkluderande förhållningssätt samverkan sker med externa aktörer som är av betydelse för barnets utveckling medverka till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa hos varje barn främja en hälsosam livsstil, goda matvanor, rörelse och en aktiv fritid verka i ett 1-18 års perspektiv Sida 3 (33)

Rutiner för ansökan om stöd/konsultation eller andra insatser till Centrala Elevhälsan Ansökan skrivs från skolans elevhälsoteam i samråd med föräldrar och rektor. Ansökan skall vara Resurscentrum till handa senast en vecka före Centrala Elevhälsans möte. Ansökan skall beskriva elevens skolsituation, elevens styrkor och behov samt de åtgärder som hittills vidtagits i skolan. Ansökan ska innehålla en så konkret frågeställning som möjligt. Information från kartläggningar/ utredningar som gjorts på skolan och som kan tänkas vara relaterade till de aktuella behoven ska bifogas. De olika perspektiven skall vid behov belysas, såsom pedagogiskt, medicinskt samt socialt. Tolkning av genomförda ex läs- och skrivutredningar ska finnas med. Eventuellt åtgärdsprogram skall bifogas. Ansökan behandlas i Centrala Elevhälsan. Personal från Elevhälsoteamet och/ eller annan berörd personal inbjuds att vara med som adjungerande när ärendet behandlas. Utifrån ansökan beslutas om vilket stöd som skall ges. Stödet kan ges i form av vägledning, handledning, konsultation, samtal, utvecklingsarbete samt vid behov att bistå med specifika utredningar för att få mer kunskap om elevens behov i ett skolrelaterat perspektiv. Vid en eventuell utredning inbjuds eleven med föräldrar till Resurscentrum för genomgång av resultaten när den är slutförd. Därefter hålls ett skolmöte med utredare, berörda på skolan samt föräldrar och eventuellt elev. Sammanfattning skickas till rektor och i förekommande fall även till föräldrar. Originaljournalen förvaras på Resurscentrum samt i journalsystemet PMO. För eventuella uppföljningar åligger det skolan att ta kontakt. Sida 4 (33)

Elevhälsoteamets ansvar I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa god och trygga uppväxtvillkor. Prop.2009/10:165 För kunskap, valfrihet och trygghet Elevhälsan har ett hälsofrämjande och förebyggande ansvar att på uppdrag av och i samverkan med rektor att planera och genomföra insatser, t.ex. ha ett nära samarbete med arbetslagen och kännedom om elevernas arbetsmiljö initiera utvecklingsarbete på organisationsnivå identifiera kompetensutvecklingsbehov Elevhälsan har också ett åtgärdande ansvar att på uppdrag av och i samverkan med rektor planera och genomföra insatser, t.ex. ge handledning och konsultation till arbetslag och pedagoger vid behov initiera och utföra kartläggningar och utredningar ge stödjande samtal till elever, elevgrupper och föräldrar Elevhälsans kompetenser Elevhälsan på Kållekärrs skola består av: Kurator Specialpedagog tal/språk Specialpedagog Speciallärare Skolsköterska Rektor Cecilia Lindström Elisabeth Dunder Katarina Karlson Ann-Sofie Johansson Mona-Lisa Smedler Linda Åberg Elevhälsoteamet har möte varannan vecka och ärende anmäls till specialläraren. Sida 5 (33)

Sekretess och samtycke För verksamheten i förskola och skola gäller bestämmelserna i Offentlighetsoch sekretesslagen. Varje profession inom barn- och elevhälsan ansvarar för att iaktta gällande sekretess samt känna till de möjligheter som finns att utbyta nödvändig information inom ramen för elevhälsoarbetet. Sekretessen är inte bara till skydd för uppgifter som rör eleven utan också för hennes/hans anhöriga dvs. i första hand vårdnadshavare och syskon. Förskolans personal har stark sekretess. Detta innebär att det krävs samtycke från vårdnadshavarna för att få överföra information till skolans personal. För de medicinska insatserna i elevhälsan (fd skolhälsovården) gäller samma sekretessregler som för övrig hälso- och sjukvård, eftersom de medicinska insatserna är en egen verksamhetsgren inom skolan. Detta innebär att det krävs samtycke från vårdnadshavarna för att få överföra information till övriga i elevhälsan om det inte är uppenbart att en elev kan fara illa om inte information ges. För specialpedagoger, psykologer och kuratorer i elevhälsan gäller stark sekretess, dvs. sekretess är huvudregeln och uppgifter får bara föras vidare om det står klart att detta kan ske utan men för den enskilde. Specialpedagoger, psykologer och kuratorer har ingen sekretess gentemot rektor eller lärare som är berörda av ärendet, eftersom de tillhör samma verksamhetsgren. OBS! Den som tar emot information från en profession måste vara medveten om att informationen har samma sekretess som uppgiftslämnaren. Rektorer och lärare har svag sekretess, vilket innebär att huvudregeln är att uppgiften är offentlig men ska sekretessbeläggas om man kan anta att den enskilde lider men av att uppgiften röjs. Individuella utvecklingsplaner liksom åtgärdsprogram är allmänna handlingar, där huvudregeln är offentlighet. En individuell utvecklingsplan ska inte innehålla uppgifter av integritetskänslig karaktär. Dock kan vissa partier i åtgärdsprogrammet sekretessbeläggas med hänsyn till den enskildes integritet. Utredningen/kartläggningen som föregår ett åtgärdsprogram/en handlingsplan bör bevaras skild från åtgärdsprogrammet/handlingsplanen och räknas som en allmän handling. Observera att uppgifterna i en utredning ofta omfattas av sekretess. Ett skriftligt omdöme om en elev, där såväl uppgifter om studieresultat som om elevens sociala utveckling ingår, kan innehålla både offentliga och hemliga uppgifter. Utlämnande av allmänna handlingar ska alltid föregås av en menbedömning. Sida 6 (33)

Anmälningsskyldighet Oavsett sekretess har verksamheter som berör barn och ungdom anmälningsskyldighet till socialtjänsten enligt 14 kap 1 i socialtjänstlagen. Skyldigheten att anmäla är ovillkorlig och får inte bli föremål för överväganden av den anmälningsskyldige själv. Att få kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa betyder inte att detta ska vara klarlagt. Även svårbedömda och obestyrkta uppgifter skall anmälas, om de tyder på att ett barn kan vara i behov av hjälp och stöd från socialtjänstens sida. Ansvar Rektor Rektor har ansvar för skolans resultat och har ett särskilt ansvar för: att verksamheten och elevhälsoarbetet utformas så att elever får det särskilda stöd och den hjälp de behöver att kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn, elever och anställda att resursfördelning och stödåtgärder anpassas till den bedömning av elevers utveckling som lärare gör att varje elev och vårdnadshavare i dialog med skolan gör upp en individuell utvecklingsplan för åk 1-6, som kontinuerligt revideras under skoltiden att samverkan kommer till stånd mellan förskolan och skolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete att formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta att nödvändig information förs vidare vid övergångar och då ny personal anställs att samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning att samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande att utredning initieras kring elever i behov av särskilt stöd och att åtgärder sätts in Kurator arbetar förebyggande, enskilt och i grupp, med psykosociala frågor som exempelvis mobbning, droger, samlevnad och relationer har individuella stöd-, kris- och motivationssamtal med elever Sida 7 (33)

utför skolsocial utredning utför skolsocial utredning inför mottagande i särskolan ger stöd och konsultation till skolpersonal i elevvårdsfrågor ger råd och stöd till föräldrar samarbetar med andra förvaltningar och institutioner som exempel på detta är socialtjänst, BUP, polis och ungdomsmottagning är sakkunnig inom skolan i sociallagstiftningen Skolsköterska Skolsköterskan arbetar med: förebyggande arbete så som hälsosamtal, hälsobesök och hälsoundervisning på individ/grupp och skolnivå. vaccinationer enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram öppen mottagning för fysisk och psykisk hälsa tillför medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet rådgivning och stöd för elever, föräldrar och personal medverkar vid kartläggningar med skolmedicinsk kompetens som språkrör för barns rätt till god hälsa verkar för att eleverna får en säker och god arbetsmiljö uppmärksammar förhållanden i elevernas närmiljö som kan ge ökad risk för skador och ohälsa samarbetar bl a med BUP, socialtjänst, övrig sjukvård medverkar i arbetet med handlingsplan för oroande frånvaro Specialpedagog i skolan Specialpedagogen har ett särskilt pedagogiskt ansvar för elever i behov av särskilt stöd. Arbetet ska inriktas på: verka för skolutveckling och kvalitetssäkring i förebyggande och främjande perspektiv pedagogisk kartläggning och analys av elevers skolsituation i syfte att upptäcka vad som främjar en önskad utveckling och avvärja ev hinder för lärandet. samarbeta och vara en samtalspartner till pedagoger i skolan vid upprättande av handlingsplaner/åtgärdsprogram ge handledning/konsultation i pedagogiska frågor och ta initiativ till kompetensutveckling för personal. ha kontakt med andra stödfunktioner kring barn kan vara delaktig i föräldrakontakter delaktig vid överlämning och uppföljning vid övergångar mellan olika stadier Specialpedagog Tal- och språk, särskilt fokus arbetar ute på skolorna med elever som har olika språkliga svårigheter deltar och informerar vid personal- och föräldramöten kring barns tal- och språkutveckling Sida 8 (33)

Trygghetsteamet Enligt den lokala Likabehandlingsplanen ska eleverna på vår skola känna sig trygga och fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.. Eleverna ska känna sig sedda genom att de vuxna genast ingriper mot alla former av kränkningar, trakasserier och diskriminering. Detta innebär en skola med gott skolklimat, en skola där alla barn och ungdomar kan växa, trivas och utvecklas. Till ett gott skolklimat hör också att skolan tidigt utvecklar ett nära och respektfullt samarbete med föräldrar och vårdnadshavare. Arbetsgång vid diskriminering Vid diskriminering, trakasserier eller kränkning av elev från personal på skolan tar ledningspersonal ansvar för att ärendet behandlas, följs upp och utreds enligt denna modell: Ärendet anmäls skyndsamt till barn- och utbildningsnämnden enligt delegationsordning. Arbetsgång vid enstaka kränkningar/trakasserier elev/elev Samtal med eleverna. Dokumenteras av berörd pedagog. Kontakt med föräldrar tas vid kränkningar. Ansvar: Mentor/ansvarig pedagog Arbetsgång vid upprepade kränkningar/trakasserier elev/elev Enskilda samtal med alla inblandade. Föräldrakontakt med de inblandade elevernas vårdnadshavare. Uppföljning med alla inblandade (särskild blankett) Ansvar: Trygghetsteamet som även dokumenterar ärendet på särskild blankett. Extra anpassningar, Särskilt stöd och Åtgärdsprogram Om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar i det ordinarie arbetet i verksamheterna. Om en elev efter en tid med denna stödinsats fortfarande inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås är det viktigt att de extra anpassningarna intensifieras och anpassas ytterligare utifrån elevens behov. Är stödinsatsen trots detta inte tillräcklig gör lärare eller övrig skolpersonal en anmälan av elevens eventuella behov av särskilt stöd till rektorn som tillser att elevens behov skyndsamt utreds. Sida 9 (33)

Det är inte möjligt att ange någon tidsgräns för hur länge extra anpassningar ska ges innan en anmälan till rektorn görs om att en elev kan vara i behov av särskilt stöd. Tidpunkten för detta måste avgöras i varje enskilt fall. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Vid behov ska samråd med elevhälsan ske. Särskilt stöd handlar, till skillnad från stöd i form av extra anpassningar, om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. 12 Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både omfattningen och varaktigheten, som skiljer särskilt stöd från det stöd som ges i form av extra anpassningar. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska rektorn fatta beslut om att ett åtgärdsprogram ska upprättas. Om utredningen å andra sidan visar att eleven inte är i behov av särskilt stöd fattar rektorn beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram. Båda dessa beslut kan överklagas av vårdnadshavare, liksom åtgärdsprogrammets innehåll. Besluten ska därför förses med besvärshänvisning. Elev och förälder skall ges möjlighet att vara aktiva i samband med att ett åtgärdsprogram utarbetas. Ett åtgärdsprogram berör inte bara den enskilde eleven utan skolan som helhet. Åtgärdsprogrammet ska därför omfatta såväl individ- och grupp- som skolnivå Kravet på att utarbeta åtgärdsprogram omfattar alla skolformer inklusive förskoleklass och fritidshem. Sida 10 (33)

Flödesschema Elevhälsan 2016-08-25 Oro för att elev inte uppnår målen i läroplanen. Pedagog informerar rektor på överenskommet sätt. Oro av annan karaktär, fyll i blanketten Elevärende till elevhälsoteamet. Ärendet bedöms på EHT. Vid oroande frånvaro se Handlingsplan vid frånvaro (se Intranätet). Mentor/klasslärare dokumenterar och arbetar utifrån extra anpassningar på individ och gruppnivå. (dokument finns under elevdokumentation i skolwebben) Vid behov, rådgör med Elevhälsans personal. Samtal med elev och vårdnadshavare angående elevens behov. Genomför, följ upp och utvärdera efter 6-8 v. Elev och vårdnadshavare är delaktiga. Stödinsatserna ger ej önskat resultat. Stödinsats ger önskat resultat Mentor/Klasslärare genomför en Pedagogisk Kartläggning (yngre åldrar/ fritids/ äldre åldrar). Äldre åldrar: ämneslärare dokumenterar i del 2, kartläggning i ämnet. Elev och hem informeras skriftligt om eleven inte når målen. Dokumentationen lämnas till EHT. Utifrån den Pedagogiska Kartläggning som är gjord bedömer rektor och tar beslut om Särskilt stöd och Åtgärdsprogram skall utarbetas eller inte. Rektor kan även ta beslut om fördjupad utredning (specialpedagogisk, social, medicinsk) av Elevhälsan. Om fördjupad utredning visar behov av Särskilt stöd och att Åtgärdsprogram ska upprättas, tar rektor eller den rektor utsett, beslut om detta. Sida 11 (33)

Åtgärdsprogram utarbetas utifrån rektors beslut om särskilt stöd. Elev och vårdnadshavare är delaktiga. Mentor/Klasslärare ansvarar med stöd av Elevhälsan. Åtgärdsprogram genomförs, följs upp och utvärderas. Elev och vårdnadshavare är delaktiga. Åtgärder enligt ÅP ger inte önskat resultat. Nytt ÅP utarbetas. God utveckling sker. ÅP kan avslutas ev extra anpassningar inom klassens ram Samrådsmöte med rektor, vårdnadshavare och elev (beroende på mognad och ålder) samt berörd personal och Elevhälsa. Vid behov beslutas om kontakt med: Centrala BUP Västbusmöte Socialtjänst Elevhälsan Sida 12 (33)

Extra anpassningar Bilaga 1 Elev: Pedagog/Mentor: Datum: Genomfört i undervisningen: Genomtänkt placering i olika situationer och miljöer. : Dagens schema på tavlan, bildstöd Mål med lektionen/aktivitet skrivet på tavlan Tydlig inledning av lektion/aktivitet. Numrerad lista/bildstöd på tavlan för arbetsmomenten Sluttid skriven på tavlan lektion,aktivitet,dag. Tydligt avslut av lektionen/aktivitet Sida 13 (33)

Ev. Kort sammanfattning och kort redogörelse om innehållet i nästa lektion/aktivitet Stöd vid övergångar mellan aktiviteter Förberedelser inför aktiviteter Återkoppling, se så att alla elever förstått uppgiften Individuella instruktioner Individuellt arbetsschema Introducera arbetsområdet muntligt/ gemensam genomgång Introducera arbetsområdet skriftligt. Vid behov tillgång till talsyntes. Sida 14 (33)

Visuellt stöd, mindmap/stödord/bilder Förklarat nya ord, satta i nya sammanhang Återkommande repetitioner Anpassade prov. Muntligt/ utsträckt tid Formativ bedömning Synliggöra framsteg för eleven Anpassat mängden text och information till att endast omfatta E- nivån, lägsta krav nivån (För elev som behöver koncentrera sig på mindre mängd text och information för att bättre lyckas i sitt lärande.) Större teckenstorlek vid utskrifter mm Sida 15 (33)

Hörselskydd eller musik för avskärmning Väggskärm för avskärmning Digitala lärverktyg Ex. dator, surfplattor m.m. Inlästa läromedel /digitala läromedel Stavningsprogram Stava Rex/ Spell Right Som stöd när text skrivs på datorn Använt talsyntes, ordprediktion (Cd Ord) Använt andra dataprogram/ appar Sida 16 (33)

Skannat in text och mailat till eleven Eleven kan sedan använda talsyntes för att lyssna till texten. Sociala berättelser och/ eller seriesamtal Påbörja t Träna socialt samspel. Komme ntar Påbörja t Insatser på raster Anpassningar i matsalen Samtal med eleven utifrån dess situation Kontinuerlig kontakt med förälder Stöd av speciallärare el. liknade under kortare tid (Mindre än två mån) Sida 17 (33)

Sida 18 (33)

Bilaga 2 Elevärende till elevhälsoteamet Lämnas till ansvarig i elevhälsoteamet. Datum: Mentor: Elevens namn: Klass: Åtgärdsprogram finns. Datum: Frånvaro senaste månaden och/eller terminen skall bifogas Giltig: Ogiltig: Fyllt i handlingsplanen mot ogiltig frånvaro Ja Nej Mentor har haft kontakt med följande personer kring detta ärende: Elev Vårdnadshavare Undervisande lärare Arbetslaget Rektor Skolsköterska Kurator Specialpedagog Syv Trygghetsteam Frågeställning? Lägesbeskrivning: Vad önskar pedagog/elev ha hjälp med? Elevhälsan beslutar: Rektors underskrift Sida 19 (33)

Bilaga 3 PEDAGOGISK KARTLÄGGNING YNGRE ÅLDRAR Elevens namn: Mentor: Klass: Datum: Har eleven svårigheter som är utredda sedan tidigare? Om ja beskriv elevens behov utifrån den/dem. Resultat på tester enlig screeningschemat för årskursen (bil 7). Har eleven frånvaro som väcker frågor? Frågor om den pedagogiska situationen för eleven. 1 Vad utmärker klimatet i klassen? Hur påverkar det eleven? (Beskriv kortfattat.) 2 Hur fungerar eleven på raster och fria aktiviteter? I samspel och i relation till andra? 3 Hur stor del av undervisningen sker i helklass/ mindre grupp (i klassen) under skolveckan och i vilka ämnen? Sida 20 (33)

4 Hur ser det ut när elevens lärande fungerar bra? Beskriv arbetssätt och arbetsformer som fungerar bättre/ sämre för eleven. Vilket sammanhang fungerar bäst? Tid på dagen? 5 Hur upplever eleven sin skolsituation? ( Mentor intervjuar elev) 6 Beskriv kritiska situationer under hela skoldagen. 7 Beskriv elevens uthållighet och förmåga till koncentration. 8 Beskriv elevens motivation till skolarbete. 9 Har eleven modersmålsundervisning, studiehandledning? Läser eleven enligt kursplanen för svenska som andra språk? Hur fungerar det? Extra anpassningar som görs i dagsläget. (Klipps in från mall om extra anpassningar i skolwebben.) Förslag på ytterligare extra anpassningar utifrån denna kartläggning: Sida 21 (33)

Något annat som är viktigt att beskriva kring eleven. Beskrivning av elevens utveckling mot de kunskapskrav som minst ska uppnås utifrån läroplanen. Eleven når kunskapsmålen i alla ämnen, men behöver annat stöd. Gå till punkt 2. Eleven når inte kunskapsmålen i ämnet: 1. Eleven når inte följande kunskapskrav. Utdrag ur LGR 11: Beskrivning av elevens behov i ämnet. 2. Vad ser du som lärare att eleven behöver för stöd för att uppnå kunskapskraven och ha en välfungerande skolsituation? Räcker fortsatt stöd med extra anpassningar Ja Nej 3. Om nej, vilket särskilt stöd anser du behövs ytterligare? EHT notering: Ja eleven är i behov av särskilt stöd Åtgärdsprogram utarbetas Nej, eleven är inte i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram utarbetas inte. Sida 22 (33)

Måluppfyllelse / prognos för måluppfyllelse Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Musik Naturorienterade ämnen Samhällsorienterade ämnen Slöjd Svenska / svenska som andra språk Når / beräknas nå målen Når inte / beräknas inte nå målen Sida 23 (33)

Social utveckling Relationer Kan samarbeta med andra elever Klarar av fria aktiviteter Klarar av organiserade aktiviteter Umgås med jämnåriga Är sällan inblandad i konflikter Vet i teorin hur han/hon ska bete sig mot kamrater Samspelar med kamrater Samspelar med vuxna Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte Konkreta exempel på elevens styrkor och svårigheter vad gäller relationer... Sida 24 (33)

Språkutveckling Svenska språket Över sin åldersnivå Åldersadekvat Under sin åldersnivå Mkt under sin åldersnivå - Uttal - Språkförmåga när det gäller att ta in språk - Förmåga att uttrycka sig språkligt - i tal - i skrift - Språklig medvetenhet - Avkodning - Ordförståelse - Läsförståelse - Rättstavning - Grammatisk förmåga - Muntlig framställning - Fri skrivning - Lyssna och förstå Resultat på eventuellt genomförda Nationella Prov i svenska..... Konkreta exempel på elevens styrkor och svagheter:.. Sida 25 (33)

Matematikutveckling Matematik Över sin åldersnivå Åldersadekvat Under sin åldersnivå Mkt under sin åldersnivå - Taluppfattning - Förståelse för positionssystemet - Förstår och kan hantera matematiska symboler - Kunna grundläggande geometriska begrepp - Tabellkunskaper - Förmåga till huvudräkning - Förstår benämnda uppgifter - Klarar matematiskt av att lösa problemuppgifter - Kan klockan digitalt - Kan klockan analogt Resultat på eventuellt genomförda Nationella Prov i matematik.... Konkreta exempel på elevens styrkor och svagheter:........ Sida 26 (33)

Utveckling i engelska Engelska Över sin åldersnivå Åldersadekvat Under sin åldersnivå Mkt under sin åldersnivå - Förmåga att uttrycka sig muntligt - Förmåga att uttrycka sig i skrift - Lyssna och förstå - Läsa och förstå Resultat på eventuellt genomförda Nationella Prov i engelska: Konkreta exempel på elevens styrkor och svagheter:........ Sida 27 (33)

Resultat på tester utifrån Screeningsschemat. Datum: Skola: Elev: Årskurs: Svenska Åk 1 Bokstav-ljud, läsmedvetenhet, läsnivå Fonologisk medvetenhet enligt God läsutveckling Åk 2 Läsförståelse TIL Läshastighet, avkodning H4 Läsförståelse, Vilken bild är rätt? Stavning DLS 2 Läsutveckling enligt God läsutveckling Åk 3 Läshastighet, avkodning H4 Läsförståelse, Vilken bild är rätt? Läsutveckling enligt God läsutveckling Resultat på NP Åk 4 Läshastighet, avkodning H4 Ordförståelse DLS Läshastighet/läsförståelse DLS Draken Morfologisk diktamen Läshastighet, avkodning H4 Åk 5 Läshastighet, avkodning H4 Rättstavning DLS 1 Läsförståelse Strutspojken Matematik Åk 1 Test 1 Handboken Åk 2 Test 1 Handboken ncm.gu Test 1 Handboken Diamant AG 1 Diamant AG 2:1 Åk 3 Test 2 Handboken ncm.gu Test 3 Handboken Sida 28 (33)

Resultat på NP Åk 4 Test 3 Handboken Test 4 Handboken Test 4 Handboken ncm.gu Åk 5 Test 4 Handboken Test 5 Handboken Test 5 Handboken ncm.gu Sida 29 (33)

Pedagogisk Kartläggning fritidshem Bilaga 4 Elev: Ansvarig pedagog: Avd: Datum: Elevens skolsituation i ett helhetsperspektiv skall belysas kortfattat. Var objektiv och beskrivande. Undvik ord som är värderande. Elevens egna tankar och önskemål : Beskriv elevens intressen, motivation och starka sidor : Hur är elevens uthållighet, uppmärksamhet och minne? : Hur fungerar eleven i samspel med andra, social förmåga? Ex. hur ta kontakt, vad och hur leker eleven, konfliktlösning, regler m.m : Hur är elevenskommunikativa förmåga? Ex. föra ett samtal, lyssna på andra, lyssna på böcker m.m : Inlärningsförmåga : Sociala situationer ex. rutiner, matsal. utelek m.m. : Sida 30 (33)

Hur är elevens självständighet i rutinsituationer? Ex. toalettbesök, hygien, påklädning m.m. : Något annat i elevens beteende ni vill beskriva? : Kritiska situationer. Vad utmärker situationer där det inte fungerar? : Vistelsetid på fritids. : Vid behov fyll på med annat som ni tycker är viktigt att berätta om. Kan även vara saker som ni ser fungerar väldigt bra. : Social utveckling Relationer Kan samarbeta med andra elever Klarar av fria aktiviteter Klarar av organiserade aktiviteter Umgås med jämnåriga Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte Sida 31 (33)

Är sällan inblandad i konflikter Vet i teorin hur han/hon ska bete sig mot kamrater Samspelar med kamrater Samspelar med vuxna Konkreta exempel på elevens styrkor och svårigheter vad gäller relationer... Sida 32 (33)

Sida 33 (33)