VÄRMLANDS MUSEUM. En hållbar tillgång för regionen!?

VÄRMLANDS MUSEUM En hållbar tillgång för regionen!?

En hållbar tillgång för regionen!? VÄRMLANDS MUSEUM

OM RIKSUTSTÄLLNINGAR Riksutställningar är en myndighet med uppdrag att stödja museer och andra utställare med utveckling och samverkan. Det innebär bland annat att vi stödjer utställningssektorn med global omvärldsanalys, råd och test för införandet av nya tekniker och metoder samt olika former av ämnesspecifika utbildningar, konferenser och nyhetsbrev. Återkommande tar myndigheten även fram fördjupade analyser och utvecklingsförslag utifrån en specifik fråga eller ett ämne. Tveka inte att kontakta oss på Riksutställningar! Telefon: 0498-79 90 00 E-post: info@riksutstallningar.se Webbplats: www.riksutställningar.se Besöksadress: Artillerigatan 33A, 621 38 Visby Postadress: Riksutställningar, Box 1033, 621 21 Visby Du hittar oss även på bland annat Facebook, Twitter, Soundcloud, YouTube, Tumblr och flickr. Författare: Denna rapport är, på uppdrag av Riksutställningar, framtagen av Peter Kempinsky, Jennie Bäckman, Johan Strömblad, Isabelle Zupanc och Susanna Tirfing på analysföretaget Kontigo. Formgivare: Riksutställningar Tryck: Visby 2015

INLEDNING Riksutställningar har i tidigare analyser och utredningar lyft fram länsmuseernas utveckling mot en allt mer ansträngd ekonomisk situation. Detta samtidigt som potentialen och betydelsen av museet som mötesplats och nav i vår demokrati blir allt mer angeläget och trycket på en utveckling och förändring av verksamheten för att möta nya krav och förväntningar från samhälle och besökare ökar. Värmlands Museum har under ett flertal år genomfört åtgärder för att effektivisera sin verksamhet för att intäkter och anslag ska kunna möta kostnaderna för verksamheten. Detta samtidigt som verksamheten utvecklats, bland annat genom utvidgade öppettider och en satsning på internationella utställningar med hög nationell profil. Region Värmland har det regionala kulturansvaret och är tillsammans med Karlstads kommun den största bidragsgivaren till Värmlands Museum. För att skapa ett underlag för kommande politiska ställningstaganden, framförallt vad gäller finansieringen av museet ville parterna genomföra en utredning kring museiverksamheten. Då utmaningarna och frågeställningarna kopplade till verksamheten vid Värmlands Museum är av intresse även för museiområdet nationellt har Riksutställningar i samråd med Värmlands Museum låtit analysföretaget Kontigo utreda frågor kopplade till länsmuseets inriktning, prioriteringar och omfattning i relation till övriga länsmuseer i Sverige. Museisektorns trender och aktuella utvecklingsfrågor, med fokus på länsmuseerna. Samt museets ekonomiska utveckling, framtida utmaningar och behov avseende museibyggnaderna. Region Värmland och Karlstads kommun har medverkat till finansieringen av utredningen samt identifiering av frågeställningar för utredningen. Rebecka Nolmark Generaldirektör Riksutställningar

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 Sammanfattning 6 Bakgrund 6 Syfte och inriktning 6 Genomförande och metod 8 Länsmuseernas verksamhet 8 Länsmuseerna en del i ett större kultursystem 8 Förutsättningar för länsmuseernas verksamhet 11 Vart är länsmuseerna på väg? 12 Nuläget för länsmuseerna 15 Museets verksamhet 15 Värmlands Museum har hög ambitionsnivå 16 Samhällsuppdraget innebär omfattande verksamhet 17 Profil med nationell lyskraft 18 Museiverksamhet vid fem orter i regionen 19 Kulturmiljön viktig för regionens utveckling 20 Museets egenfinansiering 21 Värmlands Museum jämfört med andra museer 25 Museets ekonomi 25 Museet och stödet till kultur i regionen 25 Urholkning av ekonomin kräver åtgärder 29 Investeringar för att behålla museets relevans och attraktivitet 32 Museets regionala betydelse 32 Bilden av Värmlands Museum i regionen 33 Vad betyder Värmlands museum 39 För utvecklingen i näringslivet 41 För utvecklingen inom kultursektorn 44 En hållbar lösning 44 En summerande SWOT 45 Tre handlingsvägar 45 Tre scenarier 47 Tre nyckelfaktorer 49 Källor 49 Intervjuer 49 Skriftligt material

SAMMANFATTNING Länsmuseerna befinner sig i en svår ekonomisk situation. Fortsätter ekonomin urholkas på samma sätt som idag riskerar vi se en institutionsdöd inom 10 år. Trender och förändringar i omvärlden ställer nya och ökade krav på museernas utveckling. Värmlands Museum är väl känt och renommerat både i museivärlden och regionen. Det som ger museet dess profil är främst den internationella inriktningen, verksamheten inom konst och foto, pedagogisk verksamhet mot barn och ungdom samt filialerna och den lokala förankringen. Museets ledning ses som en viktig framgångsfaktor. Museets ekonomiska situation är inte unik, samtliga intervjuade länsmuseum står inför ekonomiska utmaningar och sårbarhet oavsett vilken strategi man valt för att hantera situationen. Värmlands Museum lever med ett återkommande gap mellan intäkter (främst genom anslag) och kostnader som har inneburit nedskärningar för att få en budget i balans. Återkommande nedskärningar och omorganisation har bland annat inneburit: musikarkivet har lagts på is, personalstyrkan har minskat med 25 % sedan 2007 och löneökningarna har hållits på en jämförbart låg nivå. Samtidigt har Värmlands Museum genomfört offensiva satsningar i utställningsverksamheten med internationella utställningar och en utvidgning av öppettiderna. Det finns ett stort uppdämt utvecklingsoch investeringsbehov, både för att bibehålla och utveckla verksamheten, som på grund av det ekonomiska läget har fått stå tillbaka. Det rör tillgängligheten (i vid bemärkelse) till museet, utveckling av basutställningar, utveckling av filialerna, magasin för förvaring av samlingarna, verksamhetsutveckling, kompetensväxling och upprustning av fastigheten. Politikernas och aktörerna i regionen är positiva till Värmlands Museum och den verksamhet man bedriver och ser möjligheter till fördjupad samverkan t.ex. med skolan och besöksnäringen som kan bidra till att utveckla regionen. Tre handlingsvägar finns för utvecklingen av Värmlands Museum: ökade anslag, ökad egenfinansiering samt utveckling/omformning av verksamheten. Dessa måste kombineras. Ökad egenfinansiering är möjlig som komplement till en ökad basfinansiering men för att öka intäkterna ytterligare krävs investeringar. Rapporten presenterar tre scenarios för utvecklingen av Värmlands Museum. Enligt Kontigos bedömning är en ökning av anslaget nödvändigt för att hantera den utmaning (i ekonomi och verksamhet) som museet står inför. Annars krävs en mer genomgripande förändring av verksamhet baserat på förändrade mål och inriktning Värmlands Museum bör ha en flerårig anslagsmodell som skapar förutsättningar för långsiktighet i verksamheten och för en ekonomi i balans. Utrymmet för fortsatta nedskärningar är begränsat. Nedskärningarna har inneburit en ökad arbetsbörda för personalen och innebär risk kompetensflykt. 4

BAKGRUND SYFTE OCH INRIKTNING Kontigos uppdrag syftar till att skapa underlag för kommande politiska ställningstaganden i regionen, framförallt vad gäller finansieringen av verksamheten vid Värmlands Museum. Utredningen behandlar följande områden: 1. En beskrivning av Värmlands Museums verksamhetsinriktning, prioriteringar och omfattning i relation till övriga länsmuseer i Sverige (konst, kulturmiljö, utställningar, programverksamhet, pedagogisk verksamhet, uppdragsverksamhet och samlingarna). 2. En analys av Värmlands Museums ekonomiska utveckling under perioden 2007 till idag. 3. En beskrivning av Värmlands Museums framtida utmaningar och behov avseende museibyggnaderna i Karlstad, filialerna samt magasinet i Ulvsby och tillgänglighetsaspekterna. 4. En översiktlig beskrivning av museisektorns trender och aktuella utvecklingsfrågor, med fokus på länsmuseerna. 5. Se på förutsättningarna för Värmlands Museum och för länsmuseerna att utvecklas som part i samverkansmodellen och utveckla hållbara finansieringslösningar som säkrar en utveckling av verksamheten. GENOMFÖRANDE OCH METOD Denna utredning baseras: Intervjuundersökning: 36 kvalitativa intervjuer har genomförts med: 1. Personer vid Värmlands Museum (ledningsgruppen och ordförande för styrelsen), Karlstad kommun, Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland, Visit Värmland samt kommuner med museifilial. 2. Personer vid Tillväxtverket, Uppsala universitet, Historiska museet, Anno museet (Norge), Myndigheten för Kulturanalys och Kulturrådet. 3. Personer vid andra länsmuseer: Bohusläns länsmuseum, Jönköpings länsmuseum, Kalmar länsmuseum, Östergötlands länsmuseum, Hälsingland museum, Gotlands länsmuseum, Örebros länsmuseum, Västerbottens länsmuseum samt Jamtli i Jämtland. Totalt 9 länsmuseer. Intervjupersonerna har identifierats i dialog med Värmlands Museum, Region Värmland, Karlstad Kommun och Riksutställningar. Intervjuerna har genomförts som semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide som gett möjlighet till fördjupande frågor och en anpassning av intervjun till intervjupersonernas roll och relation till Värmlands Museum. Intervjuerna har varit omfattande och tagit 45-60 minuter att genomföra. De har huvudsakligen genomförts per telefon. En sammanställning över de intervjuade återfinns i avsnittet om referenser på sid 49. Arbetsgruppen på Kontigo har bestått av Peter Kempinsky, Jennie Bäckman, Johan Strömblad, Isabelle Zupanc och Susanna Tirfing. Skrivbordsanalys: Kontigo har tagit del av underlag från Värmlands Museum som projekt- och verksamhetsberättelser, interna uppföljningar och budgetar. Vidare rapporter och utredningar från bland annat Riksutställningar, Myndigheten för kulturanalys, Kulturrådet och Riksantikvarieämbetet samt även forskningsrapporter och relevant EU-material. 6

LÄNSMUSEERNAS VERKSAMHET Innan vi närmare ser på Värmlands Museum redovisar vi i detta kapitel några förutsättningar för länsmuseernas verksamhet och för Värmlands Museum. Det rör dels kulturpolitikens inriktning och dels de utmaningar som museerna står inför samt en översikt av länsmuseernas ekonomiska situation och förutsättningarna för att möta den ekonomiska situationen. LÄNSMUSEERNA EN DEL I ETT STÖRRE KULTURSYSTEM Museerna är en viktig del av kulturpolitiken på nationell och regional nivå och ingår som en del i ett i nationellt kultursystem. Grunden till detta nationella kultursystem ges av den statliga kulturpolitiken genom beslut 1975 och 1997. Genom besluten skapades förutsättningar att etablera en nationell infrastruktur för arbetet med kultur och kulturarv. Sedan 2009 gäller följande mål för den nationella kulturpolitiken. Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Detta innebär att: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Målen ska styra den statliga kulturpolitiken och ska även vägleda kulturpolitiken i kommuner och landsting. Målen ger inriktningen för länsmuseernas samhällsuppdrag vad gäller att bidra till de kulturpolitiska målen. Museernas roll har granskats i olika utredningar. För närvarande pågår en översyn av den statliga museipolitiken. I direktiven till utredningen framhålls museernas roll som plats för reflektion kring samhällets utveckling och framtid. Kulturinstitutioner som länsmuseerna får en ökad roll och betydelse även för den regionala utvecklings- och tillväxtpolitiken där man i ökad utsträckning ser kulturen som en viktig faktor för det regionala utvecklingsarbetet. I den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020 framhålls att kultur och kulturarv (och naturmiljöer) har viktiga roller för både individers utveckling och för regioners hållbara tillväxt och utveckling, sysselsättning, attraktivitet och konkurrenskraft. Den förändring som 2011 genomförs med samverkansmodellen där regionerna ges ett ökat inflytande över hur de statliga medlen till kulturen ska fördelas på regional nivå ska bland annat ses mot denna bakgrund där kulturen och kulturarvets betydelse för regionens utveckling får ökad betydelse. Sammantaget innebär detta en vidgning av länsmuseernas samhällsuppdrag. Förutom att arbeta i enlighet med målen för den nationella kulturpolitiken är länsmuseerna som kulturinstitutioner viktiga delar i arbetet med regional utveckling och tillväxt. En vidgning som innebär en ökad komplexitet i arbetet exempelvis vad gäller arbetsformer, samverkan samt insatser och resultat. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÄNS- MUSEERNAS VERKSAMHET Samhället utvecklas och förändras på ett genomgripande sätt inom en rad olika områden. Något som innebär att museisektorn idag står inför en rad nya utmaningar. Detta innebär förändrade behov och bilder av vad ett museum bör vara, för vem, hur och varför. Museerna som angelägenhet för alla aktualiserar frågor bland annat kring demokrati och mångfald i museernas verksamhet 8

Globala utmaningar och trender ger nya förutsättningar Museerna möter en omvärld där urbanisering, migration, ökad polarisering, segregation och mobilitet samt en åldrande befolkning är några av de förändringar som får genomslag och påverkar samhället på ett genomgripande sätt och därmed också kultur och kulturarv och hur det brukas. Samhället står inför nya utmaningar och möjligheter kopplat till det välfärdssamhälle som utvecklats under 1900-talet, exempelvis vad gäller hälso- och sjukvård, socialförsäkringssystem, arbetsmarknad, integrationsfrågor och ekonomi. Samtidigt innebär globaliseringen nya utmaningar och möjligheter där samhället på lokal och regional nivå ingår i ett globalt sammanhang med nya typer av länkar och beroenden. Något som ställer nya krav på museernas funktion som arena för reflektion kring samhällets utveckling och framtid. Kris och förändrat synsätt har lett till minskade anslag I Rethinking Museum Value in times of Crisis an European Perspective diskuteras museernas roll och villkor i den kris och förändring som EU genomgår. 1 Den samhällsförändring som sker i krisens spår ställer nya krav på museerna. Museerna förväntas inte bara spegla förändringarna i samhället utan också aktivt medverka i denna förändring. Något som ställer krav på att museerna granskar den egna situationen och syftet med verksamheten. Krisen som drabbat kulturen och museerna de senaste 5-6 åren är inte främst en följd av den finansiella krisen i Europa utan mer en följd av politiska och ideologiska förändringar i samhället som påverkat synen på museerna och stödet till kulturen. Över hela Europa har det skett stora nedskärningar i anslagen till museerna, något som även drabbat de större och internationellt etablerade museerna som Louvren och Prado. Erfarenheterna från Europa är att kulturen ofta drabbas först när man genomför budgetnedskärningar. Detta sammanhänger enligt Mark Taylor, 1 Tsilidou S., Rethinking museum value in times of tidigare chef för UK Museum Association, med att Museums are easy targets...they are quite often put down as elitism. Situationen är paradoxal för museerna. Samtidigt som anslagen minskar kraftigt så möter museerna en ökad efterfrågan. Museerna förväntas hålla en hög professionell nivå och kvalitet i verksamheten och leverera mer. Detta samtidigt som museernas värde ifrågasätts och deras existens är hotad och man påverkas av de komplexa förändringarna i samhället. Hur kan museerna möta den här situationen? Erfarenheterna handlar om en ökad inriktning på samverkan med andra museer, samhället, civilsamhället och olika sektorer i samhället. För att utvecklas och överleva som museum i en alltmer konkurrensinriktad värld måste museerna forma och ingå i olika strategiska allianser. Det handlar om en ökad betoning på att utveckla och synliggöra värdet av museernas verksamhet för samhället och visa att man bidrar till att hantera de utmaningar som samhället står inför. Detta handlar inte om generella nyttoargument utan att konkret identifiera hur museerna bäst kan bidra till en definierad och tydlig nytta i samhället. Något som förutsätter ett utifrånperspektiv på museernas verksamhet. Hur vill man inom EU stärka kulturarv och museer? En utveckling av arbetet med kulturarv och museernas verksamhet handlar därför om: Ökad tillgänglighet och deltagande, där digitaliseringen ger nya förutsättningar för hur kulturarv/innehåll skapas, görs tillgängligt och används. Utveckla nya och alternativa modeller för finansiering, däribland i partnerskap som involverar aktörer inom olika sektorer och på nationell och EU-nivå. Stödja civilsamhällets medverkan i arbetet med kulturarv. 9

Integration (main streaming) av kulturarv inom andra policyområden som exempelvis regional utveckling, social sammanhållning, turism m.fl. Utveckling av metoder för utvärdering av kulturarvets betydelse för samhället. Stärka utvecklingen av kapacitet och kompetens inom sektorn. Detta i linje med de mål och inriktningar som har formulerats inom EU för arbetet med kulturarvsfrågor inom ramen för EU 2020. Kulturarv (där museerna är en viktig del) framhålls som en strategisk resurs för ett hållbart Europa och där kulturarvsfrågor ska integreras i policies på EU och nationell nivå baserat på ett öppet och inkluderande arbetssätt. Framtidens länsmuseer vad förväntar sig besökarna? Riksutställningar har i en antologi Museerna och besökarna 2050 2 sökt att ge en bild av hur museernas kommer att påverkas som följd av dessa förändringar med fokus på besökaren och dennes behov, förväntningar och krav. Ett genomgående tema är hur informationsoch kunskapssamhället alltmer kommer att prägla och förändra museiuppdragets villkor. Museerna är en viktig del av normbildningen i samhället och när tempot i samhällsomvandlingen ökar så ifrågasätts och utmanas även etablerade normer. Museerna har historiskt fungerat som en bekräftelse på förändrade synsätt och normer i samhället. Även i den samhällsomvandling som nu pågår kommer det att innebära att institutioner som museer kommer att bekräfta de nya normer och samhällskontrakt som växer fram. Den snabba utvecklingen av teknik, kommunikationsvägar, normer, värderingar, vanor och beteenden har lett till att människor nu har tillgång till ett omfattande utbud av varor och tjänster och att sociala koder förändras. Genom digitaliseringen och sociala medier ser vi fram- 2 Riksutställningar (2015). Museerna och besökarna 2050 växten av helt nya sätt att kommunicera, tillgängliggöra och ta del av information och kunskap. Samhället och kulturlivet präglas i allt högre grad av medskapande där brukarna är involverade och där gränsen mellan produktion och konsumtion tenderar att upplösas. Det har skapats en deltagarkultur som för länsmuseerna ger nya förutsättningar för hur bruket av kunskap och kultur kan och måste utvecklas. Detta leder också till sektorns behov av nya sätt att vara och verka för att få ihop sina uppdrag och sin potential med rådande förutsättningar. Behov som rör utvecklingen av rollen, funktionen, finansieringen, organiseringen, samverkansformerna osv och av att skapa rörligare (snabbare och lättare) utställningar och innehåll och att vara flexibla, följa med och vara relevanta i en allt mer föränderlig värld. Behov av att skapa tillgänglighet och delaktighet för en mångfald av människor, oavsett om det är genom ny teknik, nya perspektiv, nya berättelser eller nya metoder. En av skribenterna ger sin vision för museerna, en vision som på många sätt sammanfattar budskapet i antologin: framtidens museer sätter stort fokus och tilltro till människan; besökaren. Jag ser ett 2050 där vi människor mognat bortom vårt nutida behov av att separera, segregera och dela upp oss i kategorier enligt yttre attribut. Jag ser museer som praktiserar sitt samhällsbidrag via människan och därför lär känna människan och hens drivkrafter på djupet. Museet blir ett forum för att utveckla människans samhällsengagemang och fungerar som en bro mellan dåtid, samtid och medveten framtid. Förhoppningsvis blir museet platsen där vi alla vill vara av olika anledningar, vilket skapar möten och dynamik. Ett museum som utvecklar sin relation till besökaren utvecklar sin verksamhet. Den plats som kan vara i medveten förändring med människan i fokus är framtidens plats. 3 Utvecklingen av museerna handlar om att utveckla relationen till besökaren. 3 Wahlqvist, E. Människan i museets mitt, ur Museerna och besökarna 2050, Riksutställningar (2015) 10

Pedagogiska rollspel och nya sätt att forma museimiljön ger nya sätt att möta och involvera besökaren som tar fasta på det som är museernas styrka den specifika platsen och den engagerade berättelsen där museet kan möta den verklighetshunger som finns inom olika kulturområden idag. Publikutveckling som ett integrerande perspektiv för att skapa långvariga relationer med besökarna baserat på en kunskap och förståelse för besökarnas drivkrafter är en viktig del i att utveckla relationen till besökarna. För museerna handlar det om att fungera som värd i olika sammanhang, att vara mer öppna och inkluderande, att kommunicera med många olika intressenter. För att lyckas krävs proaktivitet och även risktagande. Museerna måste för att lyckas vara en ifrågasättande plats, en frontlinje, en utmanande plats där man uppmuntrar det kritiska och oförutsägbara. 4 En viktig del i detta handlar hur museerna når olika målgrupper, vilka hinder som finns och hur länsmuseerna gör dem överkomliga? Etniska, kulturella, sociala och socioekonomiska skillnader existerar och bör tas på allvar. Beroende på bakgrund har personer olika förutsättningar att ta del av det utbud samhället erbjuder eller bör erbjuda. Museerna är idag för högutbildade svenskfödda både de som arbetar där och de som besöker. Många svenskar, oavsett ursprung, sexuell läggning, trosuppfattning, kön och så vidare är i dag exkluderade från en lång rad resurser, arenor och nätverk. Hos museerna, som tydligt är sådana arenor och resurser finns inom organisationerna och deras arbetssätt dominerande normer kopplade till etnicitet, utbildningsnivå och kön som sannolik är orsaker till att exempelvis personer med lägre socioekonomisk status, utländskt ursprung och olika kön representeras och deltar ojämlikt. 5 4 Bamford, A. Att skapa platser som utmanar framtidens publik ur Museerna och besökarna 2050, Riksutställningar (2015) 5 Riksutställningar (2014). Museerna och mångfalden. En analys av hur den svenska museisektorn kan stödja och ta vara på utvecklingspotentialen i det mångkulturella Sverige.. VART ÄR LÄNSMUSEERNA PÅ VÄG? Ett av bidragen I ett regionalt museum i en ny tid tecknar en framtidsbild med fokus på utvecklingen av de regionala museernas verksamhet. 6 De regionala museerna har präglats av ett demokratiskt bildningsideal och en public servicemodell med uppdrag att bevara och lyfta fram lokal kulturhistoria och den regionala identiteten samt att vara ett lokalt kunskapscentrum för den regionala särarten. Ett synsätt som har kommit att förändras under 2000-talet. I denna förändringsprocess granskas och ifrågasätts även sådana för oss självklara delar av länsmuseernas verksamhet som samlingarna och arbetet med regional identitet. Muchin ser fyra tendenser som viktiga för förnyelsen och utvecklingen av de regionala museerna och som kommer att ställa nya krav på utveckling av kompetens, arbetssätt och samverkan vid museerna: Ett ökat fokus på publikationen, som ett avgörande sätt att forma och sprida kunskap något som i stor utsträckning sker on demand för att möta krav på aktualitet, relevans och olika gruppers behov. De regionala museerna kommer att ha sina unika särdrag men de kommer också att vara en del av en centralisering vad gäller effektivisering och standardisering och ny organisation av verksamheten 7. Museerna måste ge uttryck för människans samtida livsvillkor med utgångspunkt i de förändringar som samhället genomgår och som även har betydelse för tjänstemannastrukturen på museerna. Museerna verkar i en global värld, något som förutsätter en integration och sammansmältning mellan det regionala och nationella perspektivet till ett regionalt perspektiv. 6 Muchin S., I ett regionat museum i en ni tid, ur Museerna och besökarna 2050, Riksutställningar (2015) 7 Det rör bland annat digitaliseringen som idag ligger på respektive museum men som ofta är nedprioriterad då det inte finns ekonomiskt utrymme. Här finns behov av en samordning av effektivitetsskäl men också för att vi i praktiken ska få en minskad tillgänglighet om museerna väljer olika lösningar. 11

NULÄGET FÖR LÄNSMUSEERNA Utsatt ekonomisk situation för flera länsmuseer Mellan 2005-2012 uppvisar den svenska museisektorn som helhet en positiv ekonomisk utveckling. 8 2012 omsatte museisektorn drygt 4 miljarder kronor 9 och hade därmed ökat sin omsättning med 20 % sedan 2005. Det kan jämföras med utvecklingen av Tjänsteprisindex (TPI) 10 under samma period som var 12 %. Det innebär att museerna 2005-2012 hade en intäktsökning över genomsnittet i andra tjänstesektorer. En närmare titt på de olika kategorierna visar att det främst var de centrala museerna som bidrog till den positiva bilden. De regionala museerna 11 hade överlag en positiv ekonomisk utveckling med en inkomstökning på drygt 20 % mellan 2005-2012. Variationerna var dock stora mellan museerna, under samma period hade var femte länsmuseum en negativ ekonomisk utveckling. Efter 2009 växte denna negativa ekonomiska utveckling till att gälla mer än hälften av de regionala museerna. Så trots en överlag positiv utveckling hos länsmuseerna innebär de stora klyftorna mellan länsmuseerna att två distinkta grupper urskiljs. En stor museigrupp med en ekonomisk utveckling över index och en annan stor och dessutom växande museigrupp som istället upplevde realt krympande ekonomier. Den offentliga finansieringen varierar mellan länsmuseerna. Bidrag från stat, landsting/region, kommun och EU utgjorde mellan 42 % till 94 % av de totala intäkterna, men genomsnittet år 2012 var en offentlig finansieringsgrad på 70 %. Anslaget från det offentliga ökade med drygt 28 % mellan 2005-2012 och fram- 8 Avsnittet baseras på Riksutställningars rapport En analys av svenska museers ekonomiska utveckling 2005-2012. 9 Siffran avser de museer som redovisat resultat för 2012 till Myndigheten för Kulturanalys 10 Tjänsteprisindex mäter prisutvecklingen på tjänster producerade av svenska företag och speglar förändringen av faktisk intäkt som producenten erhåller. 11 Med regionala museer avses de 19 regionala museer som redovisat sina siffror varje jämförelseår till Riksutställningar. För en förteckning över dessa hänvisar vi till Riksutställningars rapport. förallt var det bidragen från landsting/region och kommun som ökade. Under perioden höjdes dessa i genomsnitt med omkring 35 % vardera. Efter 2009 avtog dock ökningen av framförallt kommunala bidrag. Riksutställningar varnar i sin rapport för att den ojämlika ekonomiska utvecklingen riskerar att skapa ett slags A- och B- lag av regionala museer. Där vi får ett antal regionala museer som befinner sig i en positiv spiral där den ekonomiska utvecklingen leder till verksamhets- och kompetensutveckling medan andra fastnar i en negativ spiral med krympande verksamheter och kompetenstapp. De intervjuer som har genomförts med länsmuseer och nationella experter bekräftar denna bild. Förändringstryck på samtliga länsmuseer Den ekonomiska utvecklingen och förändringarna i omvärlden innebär en stor utmaning för länsmuseerna. Flera av de intervjuade pekar på urholkningen av anslaget som ett hot mot länsmuseernas verksamhet. Risken för en institutionsdöd i ett 10 års perspektiv om denna utveckling inte vänds menar flera intervjuade är påtaglig. För att hantera utmaningarna ställs krav på en omställning och utveckling av verksamheten. De länsmuseer som intervjuats framhåller att man driver ett sådant förändringsarbete, även om kan ha kommit olika långt i arbetet och arbetar utifrån olika utgångspunkter. Ett länsmuseum framhåller att förhållningssättet är av avgörande betydelse, hur man ser på sig själv och sitt handlingsutrymme. Vi kan se att länsmuseerna valt delvis olika strategier för att möta utmaningarna. Det är också tydligt att man i detta arbete möter motstånd både internt och externt. I båda fallen handlar det om att förändringsarbetet utmanar etablerade föreställningar om hur man ska arbeta (internt) och hur ett länsmuseum ska vara (externt). En ambition är ofta att söka skapa mer av ett oberoende i finansieringen där man inte är helt beroende av några få finansiärer. Länsmuseernas samhälls- 12

uppdrag är komplext men också öppet, något som är positivt och ger frihetsgrader. Men det kan också vara problematiskt att prioritera situationer när verksamheten är ekonomiskt ansträngd. Något som förutsätter en reell dialog med finansiärer och uppdragsgivare, vilket flera länsmuseer menar att man har haft svårt att etablera. De regionala förutsättningarna för länsmuseernas verksamhet kan variera och skifta. Kontigos uppfattning är dock att det är fler aspekter som förenar dem än särskiljer dem oavsett dessa skillnader. Något som sammanhänger med museernas samhällsuppdrag och den gemensamma bakgrund som flertalet länsmuseer har som stiftelser med likartad ändamålsparagraf. Kontigo kan konstatera att oavsett strategi för utvecklingsarbetet vittnar samtliga länsmuseer om de utmaningar i ekonomi och verksamhet som gapet mellan kostnader och intäkter för med sig. Den ekonomiska basen blir sårbar om den till största delen är beroende av: Extern finansiering, egenintäkter eller sponsring. En finansiär bra att regionen och kommunen delar ansvaret. En fluktuerande uppdragsverksamhet. Såväl länsmuseer samt experter understryker att ett alltför starkt fokus på ekonomin gör att man riskerar tappa fokus på det som är museets samhällsuppdrag. Det är en fara om det blir viktigare att få in pengarna till lönerna än hur de kommer in och vad vi får för utbyte av det. Att enbart öka uppdragsverksamheten ses inte som rätt väg att gå. Vidare finns en skepsis till sponsring som ett sätt att skapa intäkter för museerna. Erfarenheterna av detta är att det är resurskrävande och svårt att långsiktigt lyckas med för den typ av verksamhet som länsmuseerna bedriver. 13

MUSEETS VERKSAMHET VÄRMLANDS MUSEUM HAR HÖG AMBITIONSNIVÅ Värmlands Museum är en stiftelse som bildades år 1980 av Värmlands läns landsting, Karlstads kommun och Värmlands Fornminnes- och Museiförening (nu Värmlands Museiförening). Region Värmland ansvarar sedan 2003 för landstingets del. Styrande för Region Värmlands arbete med kulturfrågor är den regionala kulturplanen. Nyckelord för kulturplanens inriktning är: Infrastruktur för kulturen garanteras genom offentligt stöd. Tillgänglighet till den offentligt finansierade kulturen för alla invånare. Utveckling och förnyelse av kulturverksamheten. Kulturen som kraft och motor i regional utveckling. Stiftelsens ändamål är att förvalta samlingar, fastigheter och byggnader och hålla dem tillgängliga för allmänheten. Stiftelsen ska huvudsakligen i Värmlands län bedriva och främja kulturminnesvård och museal verksamhet liksom forskning inom museets områden. Visionen för museet är att vara ett dynamiskt och angeläget museum med hög professionalitet som förmår att ge perspektiv på samtida frågeställningar samt en plats där alla känner sig välkomna och delaktiga. enligt verksamhetsberättelsen 2013. Utifrån de mål som formulerats för kulturpolitiken nationellt och regionalt ska Värmlands museum: 3. Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. 4. Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan samt. 5. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Fyra inriktningsmål är för 2013 2018 styrande för verksamheten: Värmland har det mest välbesökta, djärva och angelägna länsmuseet i Sverige. Värmlands museum skapar och driver hållbar regional utveckling. Värmlands museum gör kulturarv och kulturmiljöer i Värmland mer kända och tillgängliga. Värmlands museum är ett museum för alla. Kontigos uppfattning är att museets ledning är starka bärare av museets inriktning och ambitionsnivå och avgörande för att museet sedan 2010 har kunnat utveckla verksamheten samtidigt som man genomfört återkommande neddragningar i verksamheten. Museets breda samhällsuppdrag är viktigt för ledningen där museet som en öppen arena som kan lyfta frågor i samtiden är en viktig del. Museet har som ambition att vara ett museum för alla med en prioriterad målgrupp: ungdomar och barn. Museet har cirka 200-250 000 besökare per år och öppet alla dagar på året. År 2013 var Värmlands Museum Sveriges näst mest besökta länsmuseum och var nummer sex av samtliga över 200 museer i landet om man ser till antalet besökare. 1. Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. 2. Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. 15

Figur 1. Verksamheten vid Värmlands Museum SAMHÄLLSUPPDRAG INNEBÄR OMFATTANDE VERKSAMHET Värmlands museum driver en omfattande verksamhet som omfattar såväl utställnings- och programverksamhet som arbete med kulturmiljö och regional utveckling samt dokumentation och samlingar. Verksamhet drivs på fem orter i regionen. Dessa verksamheter kan sägas utgöra museets kärnverksamhet med koppling till den ändamålsparagraf som är styrande för museets verksamhet. Jämte dessa verksamheter har man även konferensverksamhet och en musei-butik (som också är reception för museet) samt ett café och restaurang (som inte drivs i egen regi utan arrenderas ut). Dessa verksamheter genererar intäkter för museet och bidrar till egenfinansieringen av verksamheten. Intäkter genereras också av de delar av kärnverksamheten som kan bedriva uppdragsverksamhet. Det rör uppdragsverksamhet inom arkeologi, byggnadsvård, kulturmiljö och konservering. En beskrivning av verksamheten i en bild med boxar eller som en rad funktioner gör inte rättvisa åt den verksamhet som Värmlands Museum driver. Viktiga delar av verksamheten bedrivs i projektform i mer tillfälliga satsningar, ofta i samarbete med andra aktörer. Några exempel på detta är Artist in Residence, Kultur i vården, 1001 inventions, Torsby Finnskogscentrum, samarbetet med Mölnbacka behandlingshem samt den egen utvecklade WOW-pedagogiken samt Värmlands Museum c/o, en satsning på att öka museets närvaro och kontaktytor ute i länet. En viktig del i museets verksamhet är den samverkan som sker med andra aktörer kring olika utvecklingsprocesser eller projekt i regionen. För att ge en bild av detta kan nämnas att sammanställningen av samarbetspartners i verksamhetsberättelsen för 2013 omfattar mer än 150 samarbetspartners. Dessa är självklart av olika karaktär och det finns säkert 16

stora variationer i hur omfattande och intensiv samverkan har varit i det enskilda fallen. Sammanställningen av samarbetspartners ger en indikation på omfattningen av det samarbete som museet är involverad i för arbetet med att bidra till regionens utveckling. Ett arbete som tar mycket tid och resurser i anspråk men som inte självklart alltid låter sig komma till uttryck i form av utställningar eller andra aktiviteter som mer konkret visar på resultat av museets arbete. Men för rollen som en motor för arbetet med kultur och kulturarv i regional utveckling är detta nätverksarbete avgörande. Det finns även verksamheter som i dagsläget ligger i träda, detta som följd av de nedskärningar som har skett av verksamheten de senaste tio åren. Det gäller musikarkivet där det i dagsläget i inte finns någon tjänst. Det gäller även den forskning som museet enligt ändamålsparagrafen ska bedriva men som det i dagsläget inte finns resurser till. Skälen till den diversifierade verksamheten är flera. Museets samhällsuppdrag ställer krav på en bredd i verksamheten. Det handlar också om att kunna skapa ett attraktivt erbjudande där olika verksamheter och delar bildar en helhet som attraherar besökare (och kunder) till museet och regionen. Samtidigt kan det breda utbudet ses som ett sätt att skapa verksamheter som leder till intäkter för museet och på så sätt bidrar till finansieringen av andra delar av museets verksamhet. PROFIL MED NATIONELL LYSKRAFT Värmlands museum har ambitionen att vara ett djärvt och angeläget museum med hög professionalitet. Kontigos bild är att Värmland Museum har utvecklat en profil och inriktning med nationell lyskraft. Flera delar formar denna profil. Utifrån intervjuerna främst med nationella experter och andra länsmuseer ser vi följande som viktiga för Värmland Museums profil: 1. Internationella utställningar Värmlands Museum utvecklar en profil kring internationella utställningar med nationellt genomslag. En viktig del i profilen är att koppla det internationella perspektivet till de lokala förutsättningarna i Värmland. Satsningen på internationella utställningar har uppmärksammats såväl regionalt som av andra länsmuseer och nationellt. Det gäller exempelvis 1001 Inventions Discover the Muslim Heritage in Our World samt den pågående utställningen National Geographic 125 år. Utställningen 1001 Inventions har varit särskild viktig då den visade att Värmlands Museum hade ambitionen och kapaciteten att vara en oberoende samhällsarena som fångar aktuella frågor och perspektiv. Värmlands Museum har vidare haft tre utställningar på temat Värmland Stories to be told i House of Sweden i Washington DC. 2. Samtidutställningar för konst och foto Värmlands Museum har en ambitiös och omfattande verksamhet för både konst och foto med inriktning på aktuella och angelägna samtidsutställningar. I Cyrillushuset visas både delar av samlingarna samt 5-7 tillfälliga utställningar med nutidskonst årligen. Man har idag en curator anställd på halvtid samt två konstpedagoger. Museet har vidare återkommande tillfälliga fotoutställningar samt har en dokumentärfotograf anställd. I utställningarna lyfts ofta angelägna samtidsfrågor som våld mot kvinnor, människohandel och fosterbarn. 3. Når hög andel barn och ungdomar barn och ungdom är en prioriterad målgrupp för Värmlands Museum. En viktig del av detta är den pedagogiska verksamheten för att göra kunskap och kulturarv mer tillgängligt för barn och ungdom. Idag har man 5 pedagoger anställda för detta. Pedagogerna har arbetat fram en särskild pedagogik för sitt arbete, WOWpedagogiken där hand, hjärta och hjärna är centralt i lärandet. Verksamheten bygger på samarbeten med skolan, något som är en förutsättning för att man skall kunna vara en resurs för regionen. Av Värmlands Museum besökare är en stor andel barn och ungdom. Enligt tillgänglig statistik från Myndigheten för Kultur- 17

analys utgjorde barn och ungdom 2013 cirka 20 % av besökarna. Under utställningen 1001 Inventions gjordes som del av utställningen en särskild satsning på att nå ut till barn och ungdom med resultat att cirka 85 % av länets skolelever 6-18 år tog del av utställningen. 4. Bred lokal förankring som bidrar till regional utveckling verksamheten vid Dyvelstens flottningsmuseum, von Echstedtska gården, Långbans gruv- och kulturby och Torsby Finnskogscentrum (se nedan) innebär att museet har en närvaro i olika delar av länet. Museet är med och lyfter kulturmiljön i länet genom att visa värdena i industribyggnader, miljonprogramområden och villakvarter. Ett exempel är utredningen med fokus på Säffle centrums 1950-60-talshus och dess betydelse för stadens historia och identitet resulterade i rapporten Ny stad i rött tegel om bostadsbyggandet i Säffle centrum 1950-1969 för Säffle kommun som blev mycket uppskattad. Det breda kulturmiljöarbetet är viktiga delar i museets arbete med lokal och regional utveckling. Detta utvecklas vidare i efterföljande avsnitt om kulturmiljöarbetet. MUSEIVERKSAMHET VID FEM ORTER I REGIONEN I en viktig del i den verksamhet som Värmlands Museum driver och för museets regionala och lokala roll är verksamheten vid fyra orter i regionen, förutom Karlstad. Verksamheten omfattar både utställningar och programaktiviteter. Verksamheten vid dessa fyra orter är säsongsöppen under 2-3 månader per år. Dyvelstens flottningsmuseum, Forshaga kommun. Filialen har cirka 2. 000 besökare/år. Värmlands Museum har tillsammans med kommunen tagit fram en vision för en utveckling av verksamheten. Förutsätter ett ökat engagemang då visionen kräver en ökning av de personella resurserna. 2014 bidrog museum med 90 tkr och Forshaga kommun med 80 tkr. Långbans gruv- och kulturby, Filipstads kommun. Långban hade 2014 cirka 6,000 besökare. Ingår i Bergslagssatsningen och har haft en stark utveckling de senaste fem åren. Satsningar har gjorts för att bredda utbudet med bland annat ett café för att stärka Långban som besöksmål. Värmlands Museum ser ett behov av en fortsatt utveckling för att forma en attraktiv verksamhet. 2014 bidrog Värmlands Museum med 900 tkr sek och Filipstads kommun med 339 tkr. Finnskogscentrum, Torsby kommun. Hade 2014 över 10 000 besökare som var den första säsongen efter ett omfattande utvecklingsarbete som genomförts i samarbete mellan museet och kommunen. Under 2014 bidrog Värmlands Museum med 1,1 miljon kronor (mnkr) och Torsby kommun med 500 tkr 2014. Torsby kommun investerade även 5.9 mnkr i den nya anläggningen under 2014. Von Echstedtska gården, Säffle kommun. Hade under 2014 cirka 5.000 besökare. Verksamheten har utvecklats på ett positivt sätt de senaste 20 åren. Värmlands Museum har fastighetsansvaret för gården som ingår i museets samlingar. Under 2014 bidrog Värmlands Museum med 500 tkr och Säffle kommun med 200 tkr. De återkommande översynerna av verksamheten som följd av urholkningen av anslagen till museet (se nedan) har även medfört en diskussion om filialernas vara eller inte. Det är lätt att peka på filialerna som en möjlig källa till besparing. Museiledningen framhåller filialerna som centrala för museets förankring lokalt och regionalt. Filialerna ger vidare en möjlighet till samarbete med kommunerna och föreningslivet, som en bas för museets samverkan gentemot aktörer i samhället på lokal och regional nivå. Filialerna är också viktiga för museets regionala roll vad gäller att forma konkreta utvecklingsprojekt tillsammans med aktörer i samhället. Som för övriga delar av museets verksamhet krävs en kontinuerlig utveckling av verksamheten vid filialerna för att man ska attrahera besökare. En 18

förutsättning för detta är ett nära samarbete med kommunledningarna i de aktuella kommunerna. De kommuner där Värmlands Museum har filialer framhåller filialernas värde som besöksmål som genererar intäkter från turism och övernattningar. Filialerna har vidare betydelse för kommunens varumärke internt och externt, där filialernas bidrar till lokal stolthet. KULTURMILJÖN VIKTIG FÖR REGIONENS UTVECKLING En viktig del av museets verksamhet rör arbetet med kulturmiljö. Ett område som är centralt för museets roll när det gäller regional utveckling. Arbetet rymmer en rad olika verksamheter och insatser inom områdena arkeologi, byggnadsvård och kulturmiljö. Det är också en verksamhet som präglas av breda kontaktytor gentemot samhället i stort gentemot kommuner, civilsamhället, företag och privatpersoner. Många av de samverkanspartners och samarbeten som listas i verksamhetsberättelserna rör arbetet med kulturmiljö och regional utveckling. Värmlands Museum har en både bred och djup samlad kompetens och erfarenhet inom de områden som ingår i kulturmiljöarbetet, trots att man är relativt få personer som är anställda i verksamheten. Kompetensen och erfarenheten inom området framhålls (internt och externt) som museets främsta konkurrensmedel i arbetet med kulturmiljö i regionen och i uppdragsverksamheten. Även den kontinuitet och det sammanhang som museet representerar när det gäller arbetet med kulturmiljö är något som ger legitimitet åt museets arbete inom området. Även uppdragsverksamheten inom området har genomgått förändringar som en del i det återkommande arbetet med att utveckla och effektivisera verksamheten. Under en period efter 2014 låg uppdragsarkeologin nere då de anställda arkeologerna sas upp och fick driva verksamheten i eget bolag. De blev senare återanställda. Museet har även anställt en konservator (som är en del av uppdragsverksamheten) när ett företag lades ned och man såg att det fanns en möjlighet att bredda/utveckla verksamheten. Inom uppdragsverksamheten använder man också tillfälligt anställd personal för att kunna svara på de förändringar i efterfrågan som sker. En utveckling av uppdragsverksamheten inom kulturmiljöområdet förutsätter investeringar från museets sida. Uppdragsverksamheten verkar på en alltmer konkurrensutsatt marknad. För att utveckla verksamheten ställs krav på kompetens och kunnande vad gäller affärsutveckling och försäljning, något som inte finns i organisationen idag. En del i utvecklingen handlar om att utveckla organisationen för uppdragsverksamheten för att få ett tydligare fokus på affärsutveckling och intäktsskapande. En utmaning för uppdragsverksamheten är att efterfrågan till en del styrs av faktorer som museet svårligen kan påverka själva. Det gäller särskilt de delar av uppdragsverksamheten som är kopplade till investeringar i infrastruktur och samhällsbyggnation och där variationerna mellan regionerna är stora. Något som direkt påverkar nivån och omfattningen av uppdragsverksamheten. Det finns också en priskonkurrens som gör att museet kan ha svårt att konkurrera om vissa uppdrag. Det gäller exempelvis mindre uppdrag och byggnadsantikvariska uppdrag gentemot privatpersoner. Statliga mål men ingen särskild finansiering Kulturmiljöarbetet är en central del av museets verksamhet. Därför kan det finnas anledning att kort beskriva arbetsfördelning och finansiering relativt de statliga anslagen. För arbetet med kulturmiljö finns nationella mål för de statliga insatserna men också som inspiration och vägledning för kommuner och landsting (att jämföra med målen för kulturpolitiken). 12 Ledorden i målen är ett hållbart samhälle, människors delaktighet, ett inkluderande samhälle och en helhetssyn som innebär att kulturmiljön tas tillvara i samhällsutvecklingen. 12 Detta avsnitt bygger på rapport från Riksantikvarieämbetet (2015) Kulturmiljöarbetet under utveckling - delrapport i uppdraget Ett offensivt och angeläget kulturmiljöarbete 19

Länsmuseernas roll och uppdrag i kulturmiljöarbetet är enligt Riksantikvarieämbetet inte tydligt då det inte är uttalat i den förordning som styr fördelningen av statsbidrag till regional kulturverksamhet (kultursamverkansmodellen). Museiverksamhet är ett av sju verksamhetsområden som kan få stöd enligt förordningen (de övriga sex områden rör andra verksamheter inom kulturområdet). Kulturmiljöarbete är inte definierat som ett eget verksamhetsområde utan är en del av det vidare området museiverksamhet. Det finns inga specialdestinerade anslag till arbetet med kulturmiljö utan tanken har varit att i princip hälften av statsbidraget och medfinansieringen för museiverksamheten ska gå till kulturmiljöarbetet. 13 MUSEETS EGENFINANSIERING Cirka 30 % av omsättningen för Värmlands Museum genereras av egna intäkter. Egenfinansieringen omfattar: Uppdragsverksamheten inom arkeologi, byggnadsvård, kulturmiljö och konservator (se ovan). Restaurang, museibutik samt konferensverksamhet. Sponsring av enskilda utställningar och aktiviteter som utställningen 1001 Inventions Discover the Muslim Heritage in Our World som under 2013 genererade intäkter till museet. Sponsring framhålls som en potentiell inkomstkälla för museer och andra kulturinstitutioner. Så också för Värmlands Museum, där det från politiskt håll funnits intresse för sponsring. Kulturen borde, precis som sporten, menar vissa kunna attrahera sponsormedel. De svårigheter som finns menar man är strukturella, det finns ingen tradition av sponsring av kultur. De erfarenheter som finns av sponsring visar att det inte är en långsiktigt hållbar väg. I vissa sammanhang kan man få sponsorer för enskilda utställningar, men det är inte rimligt att se 13 http://www.raa.se/kulturarvet/kulturpolitik/da-ochnu-att-bevara-anvanda-och-utvecklakulturmiljon/statliga-pengar-till-regional-kulturmiljo/ sponsring som en vare sig långsiktig eller stabil finansieringsform. Värmlands Museum har arbetat med sponsring och nått framgång med detta i samband med 1001 Inventions-utställningen. För andra utställningar har det dock varit svårare att generera sponsringsintäkter i större omfattning. Museet har tidigare haft en anställd som arbetade med sponsring men tjänsten avvecklades då det inte genererade sponsringsintäkter i tillräcklig omfattning. Av andra etablerade museer lyfts Östasiatiska museet fram som exempel på ett museum som haft framgång med sponsring. Men även här rör det sig om sponsring av en enstaka utställning med den kinesiska terracottaarmén. En utställning som liksom 1001 Inventions-utställningen var unik och med en hög internationell profil. Den sammantagna bilden från intervjuer med andra länsmuseer och experter är att sponsring inte är en långsiktigt hållbar finansieringskälla. Även om man kan lyckas med enskilda engagemang som har en hög profil och genomslag så är det svårt att långsiktigt säkra sponsorstöd till museiverksamheten. En under-sökning från kulturrådet visar att sponsring står för totalt cirka 2 % av den totala finansieringen inom museisektorn (som i kulturrådets undersökning även innefattade konsthallar). 14 I praktiken innebär det att sponsring i begränsad utsträckning bidrar till finansieringen av museernas verksamhet. Kontigo ser möjligheter till en ökad egenfinansiering, men ser det inte som enda lösningen för att hantera museets ekonomiska situation utan som ett komplement till anslagsfinansieringen. Både uppdragsverksamheten och konferensdelen skulle kunna utveckla och öka sin verksamhet. I båda fallen krävs dock insatser och investeringar. Att satsa på fler EU-projekt har också potential men är ett risktagande då arbetet med ansökan är resurskrävande och det är inte säkert att man i slutändan får projektet. Alla tre förslag kräver med andra ord att man har finansiella möjligheter att satsa i ett inledande skede. 14 Kulturrådet: Kulturrådets icke offentliga finansiering, 2010:4 20