REDOGÖRELSE FÖR SAMRÅD 1. Program för

REDOGÖRELSE FÖR SAMRÅD 1 Program för Ny bostadsbebyggelse nära Ravlunda skjutfält Stadsbyggnadskontoret Kristianstads kommun 2009-11-13 Dnr ÖPÖV 08-0001

Inkomna synpunkter Programhandlingen har varit utsänd för samråd under tiden från den 25 november 2008 till den 30 januari 2009. Den har under samma tid funnits utställd på Stadsbyggnadskontoret, på Medborgarkontoret och på biblioteket i Degeberga. Ett samrådsmöte hölls i Maglehems bygdegård den 12 januari. Efter samrådet har ett möte ägt rum med Försvarsmakten där utbyggnadsmöjligheterna i Maglehem diskuterats ännu en gång. Minnesanteckningarna från detta möte finns i bilaga till denna samrådsredogörelse. Följande har meddelat ingen erinran: Telia Sonera Skanova Access Renhållningen Kristianstad C4 Energi AB Simrishamns kommun Följande har inkommit med synpunkter: Regionala och statliga instanser R1) Länsstyrelsen i Skåne län R2) Försvarsmakten R3) Skånetrafiken R4) Vägverket Kommunala instanser K1) C4 Teknik K2) Miljö- och hälsoskyddsnämnden K3) Barn- och utbildningsförvaltningen Föreningar, sammanslutningar F1) Bygderådet i Maglehem F2) Föreningen Vi i Maglehem F3) Föreningen Vi i Maglehem F4) Nordöstra Skånes Fågelklubb F5) E.ON Elnät AB Privatpersoner i Maglehem P1) Gull-Britt och Ingemar Olsson, Maglevägen 16 P2) Anders Johanson P3) Jonas Österberg, Maglehem 52:11 P4) Jonas Österberg, Maglehem 52:11 P5) Meurling, Rünow, Wennersten m.fl. enligt namnlista P6) Anders Rünow, Maglehem 10:30 P7) Christine och Håkan Meurling, Maglehem 10:20 P8) Yvonne Petersen, Maglehem 10:29 P9) Bo Christensson och Kerstin Ingelsten, Maglehem 23:46 och 10:21 P10) Carl-Henrik och Christina Henriz, Maglehem 12:13 Privatpersoner i Olseröd P11) Hellberg, Lindblad m.fl., Olseröd 3:33, 3:10, 3:13 och 8:21 P12) Lennart Råstam m.fl. enligt namnlista P13) Lennart Råstam, Olseröd 39:5 P14) Lena Stadler, Olseröd 9:14 P15) Birgitta Johanson, Olseröd 3:27 P16) Hansson, Lundgren, Fritz, Olseröd 3:28 och 6:2 2

Kommentarer och förslag till revideringar I detta avsnitt ges samlade kommentarer dels till inkomna samrådssvar, dels med anledning av det möte som hållits med Försvarsmakten efter samrådstidens slut (se minnesanteckningar i bilaga). För respektive kommentar görs en hänvisning inom parentes till de samrådsyttranden eller till minnesanteckningarna i bilagan där frågan tas upp. Förslag till revideringar markeras i texten med en svart pil. Maglehem Gränsen för ny bebyggelse mot skjutfältet (F1, Bilaga) Gränsen för ny bebyggelse i Sockenvägen/Maglevägen kan enligt Försvarsmakten inte flyttas. Bullerkurva 100 dbc Lx sträcker sig egentligen längre fram mot Sockenvägen än vad som redovisas i programhandlingen, vilket är anledningen till att Försvarsmakten lagt sin gräns för ny bostadsbebyggelse i Sockenvägen/Maglevägen. Ny bostadsbebyggelse närmre skjutfältet än så riskerar att påtagligt skada riksintresset för totalförsvaret. Ett undantag är de lucktomter som redovisas öster om Sockenvägen. Dessa kan ur Försvarsmaktens synvinkel fortfarande bebyggas med bostäder. (Bilaga) Bullerkurva 100 dbc Lx vid Maglehem revideras med det senaste underlaget från Försvarsmakten. (P1) En spridd bebyggelse norrut utanför Maglehems tätort utmed Sockenvägen-Västervångvägen- Österskogsvägen-Fästevägen är inte möjligt då sådana lokaliseringar enligt Försvarsmaktens bedömning riskerar att påtagligt skada riksintresset för totalförsvaret. Djurhållning (R1, K2) Samråd för detaljplaneläggning av områdena B2 i Maglehem pågick under november/ december 2008. I samband med detta uppgav verksamhetsutövaren på lantgården sydväst om planområdet att han inom några år kan få behov av att stalla in 250 nötkreatur som idag är frigående. De nya uppgifterna om djurhållningen förs in i beskrivningen av planeringsförutsättningar. Skyddsavståndet anpassas till 250 installade djur och utökas till 500 m enligt Miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande. I beskrivningen tydliggörs att med skyddsavståndet 500 m är inget av de föreslagna utbyggnadsområdena i Maglehem möjligt att planlägga för bostäder. Förutsättningarna kan dock snabbt förändras, t.ex. genom att installning inte längre är aktuellt eller att antalet installade djur nära bostadsbebyggelsen kan begränsas. Enstaka kompletteringar av bostadsbebyggelsen som prövas via bygglov kan vara möjligt trots närhet till djurhållningen. (P4) Beskrivningen av planeringsförutsättningar för Maglehem kompletteras med skyddsavståndet 200 m till djurhållningen på Maglehem 53:2 öster om byn. Vatten- och avloppsförsörjning (K1) Beskrivningen av förutsättningarna för vattenförsörjning i Maglehem revideras enligt följande; Kapaciteten på vattenverket är tillräckligt för 50 tillkommande fastigheter. Problem finns i de högst belägna delarna av Maglehem med lågt tryck i vattenledningsnätet. Tryckstegring kan bli aktuell inom hela eller delar av område B2, B3 och B5. (K1) C4 Teknik har efter samrådet inkommit med delvis nya uppgifter om avloppsförsörjningen i Maglehem. Beskrivningen av förutsättningarna för avloppsförsörjning i Maglehem revideras enligt följande; Avloppsreningsverket är dimensionerat för 250 personekvivalenter. Nuvarande föroreningsbelastning är ca 150 personer vilket innebär att det finns möjlighet att ansluta ca 100 personer till. Det förutsätter dock att man åtgärdar det stora inläckaget av ovidkommande vatten på ledningsnätet. 3

(K1) Kartbilden med planeringsförutsättningar för Maglehem kompletteras med preliminär avgränsning av nytt skyddsområde för vattentäkt. Nya områden för bostäder (F1, Bilaga) Ett nytt område för bostäder pekas ut norr om Bygdegården och väster om Sockenvägen. (F1, Bilaga) Ett nytt område för bostadstomter pekas ut strax väster om Sockenvägen och söder om Lillehemsvägen. Endast området närmast Lillehemsvägen är aktuellt att bebygga. Detta är en förutsättning för att Försvarsmakten ska säga ja. En utbyggnad förutsätter också att gränsen för Natura 2000 ändras. Område B7 (F1, P5, P9) Område B7 utgår enligt önskemål från de båda markägarna. Område B6 (F1, P2, P5, P7, P8) Stadsbyggnadskontoret instämmer i att den nya bebyggelsen inom område B6 kan komma att innebära betydande begränsningar av utsikten för ett antal av de närliggande fastigheterna. Område B6 ligger kvar men beskrivningen av förutsättningarna för utbyggnad kompletteras med att vid detaljplaneläggning och bygglov behöver möjligheterna att bevara siktstråk för den bakomliggande bebyggelsen studeras särskilt. I beskrivningen tydliggörs att en utbyggnad med bostäder bör kombineras med att kullen görs tillgänglig som utsiktspunkt. Beskrivningen anger redan att områdets naturvärden behöver undersökas närmre i samband med en detaljplaneläggning. Bullerkurva 95 dbc Lx Nytt område Maglevägen Sockenvägen B2 B2 B3 B1 Utgår B5 B4 Kyrka Nytt område Bullerkurva 100 dbc Lx Lillehemsvägen B7 B6 Östlig gräns för ny bebyggelse med hänsyn till skjutfältsbuller Hedblomstervägen Detaljplanelagt område Sockenvägen Ravlunda skjutfält Blå områden = lucktomter för bostäder. Röda områden = utbyggnadsområden för bostäder. Röda områden med streckad linje = utbyggnadsområden för bostäder som kan behöva avvakta på grund av skyddsavstånd till djurhållning. Föreslagna förändringar av utbyggnadsområden i Maglehem. 4

Område B5 (P10) Område B5 ligger kvar men beskrivningen av förutsättningarna för utbyggnad kompletteras med att vid detaljplaneläggning och bygglov behöver möjligheterna att bevara siktstråk för den angränsande bebyggelsen studeras särskilt. Olseröd Vatten- och avloppsförsörjning (K1, K2) Beskrivningen av förutsättningarna för avloppsförsörjning i Olseröd revideras enligt följande; Kommunalt avlopp saknas helt i området. Vid utbyggnad av nya bostadstomter bör avloppsförsörjningen genomföras med gemensamma avloppslösningar. Ett alternativ är att kommunen bildar ett verksamhetsområde för avlopp som omfattar hela byn. Enligt lagen om vattentjänster kan kommunen tvingas att anlägga gemensamt avlopp om bebyggelsen omfattar mer än 20-30 bostäder. I dagsläget finns ca 25 bostadsfastigheter inom bykärnan. Det krävs då en eller flera lokala anläggningar i Olseröd eller överföring till kommunalt avloppsreningsverk i Degeberga eller Maglehem med stora investeringar i pumpstationer och överföringsledningar som följd. För överföring till Maglehem kan även krävas åtgärder i reningsverket. Lokala lösningar kan på grund av höga grundvattennivåer eventuellt vara svåra att genomföra. Om kommunalt avlopp inte utbyggs ut i området är alternativet vid nyanläggning små privata avloppsanläggningar med hög reningseffekt, s.k. minireningsverk eller motsvarande. Dessa är relativt dyra att anlägga och kräver kunskap och resurser för att driva. Gemensamhetsanläggningar bör då bildas för grupper av fastigheter som delar på kostnaderna för inköp och professionell skötsel och drift. (K1) Beskrivningen av förutsättningarna för vattenförsörjning kompletteras med följande uppgifter från C4 Teknik; Olseröd har utbyggd vattenförsörjning från Friseboda vattenverk. Kapaciteten på vattenverket och tryckledningen bedöms som tillräcklig för det föreslagna tillskottet. Djurhållning (R1) Kartan över planeringsförutsättningar för Olseröd kompletteras med skyddsavståndet 500 m till djurhållningen på Böke 4:15. Dessutom utökas skyddsavstånden kring Olseröd 27:2 och 64:1 till 500 m. Texten kompletteras med att enstaka kompletteringar av bostadsbebyggelsen som prövas via bygglov kan vara möjligt trots närhet till djurhållningen. Område 1 vid Kölevägen (Bilaga) Försvarsmakten har framfört önskemål om att riktlinjerna för Område 1 i Olseröd ska preciseras. Texten ändras så att det framgår att med kompletteringar utmed befintligt vägnät avses även de små anslutningsvägarna fram till områdets bebyggelsegrupper. (F4) Texten om Område 1 kompletteras med att inslaget av lövdungar och kantzoner med bl.a. hägg har ett stort värde både för fågellivet och boendemiljön och bör bevaras. Stadsbyggnadskontoret instämmer dock inte i att området som helhet har ett sådant värde att det bör undantas från ny bebyggelse. Område 6 vid Olserödsvägen (F2) Ny bebyggelse längre sydösterut än vad Område 6 redovisar är inte möjligt då sådana lokaliseringar enligt Försvarsmaktens bedömning riskerar att påtagligt skada riksintresset för totalförsvaret. Föreslagna bostadstomter i bykärnans norra del öster om Sockenvägen (P11) Stadsbyggnadskontoret instämmer i att den nya bebyggelsen kan komma att innebära betydande begränsningar av utsikten för angränsande bostadsfastigheter. Beskrivningen av förutsätt- 5

ningarna för utbyggnad kompletteras med att vid detaljplaneläggning och bygglov behöver möjligheterna att bevara siktstråk för den bakomliggande bebyggelsen studeras särskilt. Formuleringen tillfart sker från befintlig anslutningsväg i söder stryks. Föreslagna bostadstomter i bykärnans västra del mellan Olserödsvägen och Sockenvägen (P12) Området tas bort ur programmet eftersom det omfattas av ett servitut för en jordvärmeanläggning. Föreslagna bostadstomter i bykärnans östra del norr om Olserödsvägen (P14, P15, P16) Områdets utbredning begränsas för att bevara siktstråk för bakomliggande bebyggelse söder om Olserödsvägen, men rymmer fortfarande två tomter. Beskrivningen av förutsättningarna för utbyggnad kompletteras med att vid detaljplaneläggning och bygglov behöver möjligheterna att bevara siktstråk för den bakomliggande bebyggelsen studeras särskilt. Föreslagna bostadstomter i bykärnans södra del väster om Sockenvägen (P13) Avståndet till det vindkraftverk som står 590 m sydväst om bostadstomterna bör vara tillräckligt för att inte gällande bullerriktvärden ska överskridas. Blir tomterna aktuella att bygga ut får bullret från vindkraftverket mätas eller beräknas för att säkerställa att avståndet är tillräckligt. Detaljkarta bykärnan Positivt förhandsbesked har lämnats för ett bostadshus. Två tomter på betesmark. Viktigt att bibehålla trädridån mot nordväst. Tillfart bör ske samordnat uppifrån backen i söder. Tre tomter på åkermark. Tillfart sker lämpligast samordnat från Sockenvägen. Området berör en del av en känd fornlämning. Utgår Fyra tomter på betesmark. Tillfart sker från befi ntlig anslutningsväg i områdets södra gräns. Ny avgränsning Två tomter på åkermark. Tillfart bör ske samordnat från Olserödsvägen. Två eller tre tomter på åkermark. Tillfart bör samordnas. Två tomter utmed vägen vid gamla banvallen. Positivt förhandsbesked har lämnats. Föreslagna förändringar av utbyggnadsområden i Olseröds bykärna. Fritidsbebyggelsen vid havet (R1, R2) För fritidsbebyggelsen vid havet föreslår programmet att gällande byggrätter på 70 m 2 bruttoarea ska kunna ändras till 70 m 2 byggnadsarea. Förändringen innebär att det blir möjligt att ha 70 m 2 i markplan och ändå inreda vind. Stadsbyggnadskontoret instämmer inte i Försvarsmaktens bedömning att en sådan förändring skulle öka antalet permanentboende i området. För att få en sådan effekt behövs en större ökning av byggrätten. (R1, R2) Stadsbyggnadskontoret anser inte att samråd skall ske med Försvarsmakten för varje ärende när det gäller den planlagda fritidsbebyggelsen vid havet. Det finns inget skäl att samråda om bygglov inom gällande detaljplaner. Texten under Fritidshusbebyggelse vid havet kompletteras därför med att Samråd ska ske med Försvarsmakten i varje enskilt ärende, dock inte när det 6

gäller bygglov inom gällande detaljplan. Samma formulering införs för Maglehem och Olseröd. Generationsväxling inom jordbruket (R1, R2) Texterna där generationsväxling nämns ändras enligt Försvarsmaktens yttrande så att det tydligt framgår att tillkommande generationsväxlingsbostäder måste lokaliseras i direkt anslutning till befintlig bostad/gårdscentrum, annan lokalisering kommer Försvarsmakten sannolikt att bedöma att det riskerar att medföra betydande skada på riksintresset för totalförsvaret. Övriga frågor Skjutfältsbuller (F2, P7) De nya bullerkurvorna kring skjutfältet är beräknade av konsult på uppdrag av Försvarsmakten utifrån de förutsättningar som regelverket kräver. Resonemanget om att bakgrundsbuller från lokaltrafik och andra boende och verksamheter kan göra att skjutverksamheten upplevs som mindre påtaglig, finns beskrivet i avsnittet En utvecklad syn på riksintresset i programmet. Samma resonemang tillämpas när det gäller bostadsbebyggelse nära andra skjutfält i landet. Stadsbyggnadskontoret har inte tillgång till några fakta som bevisar att detta stämmer men ser heller inget skäl att ifrågasätta Försvarsmaktens bedömning. Trafikbuller m.m. (R1, R3, K2, P5, P7) Inget av de utpekade bostadsområdena ligger innanför den beräknade gränsen för 55 dba från väg 19. Trafikbuller kommer att studeras djupare vid planläggning och bygglov för att säkerställa att gällande bullerriktvärden inte överskrids. (R1) Det har inte funnits skäl att särskilt behandla skyddsavstånd till farligt gods, översvämningsrisk, miljökvalitetsnormer eller markradon i programhandlingen. Frågorna återkommer vid bygglov och planläggning. Näringsliv och turism (P2) Anledningen till att programmet endast behandlar mark för bostäder är främst att det är möjligheterna till bostadsbebyggelse som är begränsade p.g.a. skjutfältsbullret, inte verksamheter inom handel, service och turism. Kommunen är positiv till en utveckling av alla dessa verksamheter men efterfrågan på mark inom programområdet är mycket liten. Visar det sig att ett område som pekats ut som lämpligt för bostäder istället är efterfrågat för någon verksamhet får en avvägning göras av vilket ändamål som bör få företräde. Karaktär på ny bebyggelse (F1, P3) Stadsbyggnadskontoret instämmer i att höga krav bör ställas på den nya bebyggelsens anpassning till Maglehems och Olseröds kulturhistoriska värden. Detta finns redan inskrivet som övergripande riktlinjer i programmet. Hur denna anpassning ska se ut kan variera och får bedömas i det enskilda fallet. Skola (K3) Beskrivningen av service i Maglehem kompletteras med att Magleladans förskola drivs som kooperativ. Hur samrådet fungerat (P5, P6, P10, P12) Möjligheterna att förbättra informationen till allmänheten vid kommande samråd ses över. Det är dock inte rimligt att skicka ut personlig information till fastighetsägarna inom ett så stort område. De utbyggnader som redovisas i programmet kommer att prövas antingen genom detaljplan eller bygglov innan de kan förverkligas och då blir alltid berörda grannar informerade och har möjlighet att överklaga. Texten om programmets syfte kompletteras med en förklaring av skillnaden mellan översiktsplan, detaljplan och bygglov. 7

Regionala och statliga instanser R1) Länsstyrelsen i Skåne Planförslaget som helhet visar på en hög ambition och ett tydligt helhetsgrepp för hur ett område med begränsande planeringsförutsättningar ska utvecklas och växa. Riksintressen Behovet att skydda Försvarsmaktens riksintresse jml Miljöbalken (MB) 3 kap (utbildningsförutsättningar för skarpskjutning vid Ravlundafältet) framgår i programmet. Några förtydliganden behövs emellertid för att ingen skall frestas att läsa enstaka sidor och hänvisa till dessa, och därmed förorsaka merarbete. På sidan 6 andra stycket liksom på sidan 25 under rubriken övrigt talas om nya bostäder för generationsväxling i jordbruket. Texterna behöver utvecklas där generationsväxling nämns, så att det tydligt och klart framgår att tillkommande generationsväxlingsbostäder måste lokaliseras i direkt anslutning till befintlig bostad/gårdscentrum, annan lokalisering kommer Försvarsmakten sannolikt att bedöma att det riskera att medföra betydande skada på riksintresse jml MB 3 kap 9-10. På sidan 25, under rubriken fritidshusbebyggelse vid havet skrivs att byggrätterna inom utpekade områden skall utvidgas. Försvarsmaktens ståndpunkt har hela tiden varit att sådan utvidgning inte kan ske då det tillskyndar ökad grad av permanentboende i det mest bullerutsatta området. (se mötes PM 070516, 070612, 080117 samt Länsstyrelsens granskningsyttrande 2007-09-27 angående Program för kustens utveckling, Åhus-Juleboda.) På sidan 25, under rubriken fritidshusbebyggelse vid havet behöver dessutom tillföras en rad om att samråd skall ske med Försvarsmakten för varje ärende. Hälsa och säkerhet Länsstyrelsens Riskpolicy och Riktsam skall användas om bebyggelsen kommer inom riskhanteringsavstånd till väg 19 och 118. Kommunen skall beakta pågående klimatförändringar med häftiga regn, översvämningar m.m. i ett 100-årsperspektiv i de fall planområdet ligger i närheten av flera vattendrag. Enligt 5 kap 3 miljöbalken skall kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer vid planering och planläggning och detta ska framgå av planhandlingarna. Eventuella behov av trafikbullerskyddsåtgärder bör framgå av planen. Planområdets markradonförhållanden bör redovisas. Om marken befinns vara normal- eller högriskmark införs lämpligen en upplysningsruta om områdets radonförhållanden på plankartan. Upplysningsrutan kan även informera om att grundkonstruktionen ska utföras radonskyddande vid normalrisk respektive radonsäker vid högrisk. Angående djurhållning så bör kommunen i kommande handlingar motivera de skyddsavstånd som anses vara befogade, dessa regleras lämpligen i en planbestämmelse. Verksamheten på Böke 4:15 bör även tas med i bedömningen då den har ett rekommenderat skyddsavstånd på 500 meter. Fornlämningar Inom utbyggnadsområdena kan det finnas skäl för länsstyrelsen att ställa krav på att arkeologiska undersökningar genomförs inför exploatering. Det kan också finnas skäl för länsstyrelsen att avslå ansökningar om ingrepp i fornlämningar om exploatering berör ovan mark synliga fornlämningar 8

eller fornlämningar som är utpekade i områden som är av riksintresse för kulturmiljövården. R2) Försvarsmakten Behovet att skydda Försvarsmaktens riksintresse jml Miljöbalken (MB) 3 kap (utbildningsförutsättningar för skarpskjutning vid Ravlundafältet) framgår i programmet. Några förtydliganden behövs emellertid för att ingen skall frestas att läsa enstaka sidor och hänvisa till dessa, och därmed förorsaka merarbete. På sidan 6 andra stycket liksom på sidan 25 under rubriken övrigt talas om nya bostäder för generationsväxling i jordbruket. Texterna behöver utvecklas där generationsväxling nämns, så att det tydligt och klart framgår att tillkommande generationsväxlingsbostäder måste lokaliseras i direkt anslutning till befintlig bostad/gårdscentrum, annan lokalisering kommer Försvarsmakten sannolikt att bedöma att det riskera att medföra betydande skada på riksintresse jml MB 3 kap 9-10. På sidan 25, under rubriken fritidshusbebyggelse vid havet skrivs att byggrätterna inom utpekade områden skall utvidgas. Försvarsmaktens ståndpunkt har hela tiden varit att sådan utvidgning inte kan ske då det tillskyndar ökad grad av permanentboende i det mest bullerutsatta området. (se mötes PM 070516, 070612, 080117 samt Länsstyrelsens granskningsyttrande 2007-09-27 angående Program för kustens utveckling, Åhus-Juleboda.) På sidan 25, under rubriken fritidshusbebyggelse vid havet behöver dessutom tillföras en rad om att samråd skall ske med Försvarsmakten för varje ärende. R3) Vägverket Vägverket har från trafiksynpunkt inget att erinra. Vi förutsätter att trafiksäkra utfarter utreds i samband med detaljplanering och att hänsyn tas till risk för bullerstörning från väg 19. R4) Skånetrafiken Olseröd och Maglehem kommer, då regionbusstrafiken utvecklas längs väg 19, att få en förhållandevis god kollektivtrafikförsörjning. Kontakten med hållplatserna via gång- och cykelvägar blir viktigt. Kommunala instanser K1) C4 Teknik C4 Teknik vill framföra att den föreslagna utbyggnaden med cirka 50 villatomter i Maglehem medför att reningsverkets kapacitet överskrids. Den föreslagna utbyggnaden i Olseröd med 13-14 tomter medför att krav kan ställas på kommunen att bygga ut ett gemensamt avloppssystem i enlighet med lagen om allmänna vattentjänster. Kostnaderna för utbyggnad av avloppsanläggningar i Maglehem och Olseröd kan bli höga. Maglehem Avloppsreningsverket i Maglehem är dimensionerat för 250 personekvivalenter vilket också anges i vårt miljöbeslut. För närvarande är cirka 115 hushåll anslutna vilket motsvarar ungefär 250 personer. Ytterligare fastigheter kan därför i princip inte kopplas på. Verket klarar dock utsläppskraven väl i dagsläget. Problemet är att det förekommer stora inläckage av ovidkommande vatten på ledningsnätet (dräneringsvatten, takvatten etc) vilket försämrar reningsförmågan. En större utbyggnad av bostäder i Maglehem förutsätter därför ganska omfattande åtgärder på spillvattennätet, en utbyggnad av ett dagvattennät samt en utbyggnad av reningsverket. Det är oklart om anläggningsavgifterna för tillkommande fastigheter kan finansiera åtgärderna. Ett nytt beslut av miljö- och hälsos- 9

kyddsnämnden krävs för att få lov till den ökade belastningen. Följande områden i programmet genomkorsas mer eller mindre av befintligt VA-nät: B1, B2, B5 och B6. Här krävs antingen omläggning av ledningarna eller att de säkerställs inom föreslagna bostadsområden. Kapaciteten på vattenverket är tillräckligt för 50 tillkommande fastigheter. Fastställt skyddsområde för de kommunala vattentäkterna finns inte, dock är ett förslag till skyddsområde under framtagande. Det kommer troligen inte att inverka på den föreslagna bebyggelsen. Det preliminära skyddsområdets utbredning bör dock redovisas. Problem finns i de högst belägna delarna av Maglehem med lågt tryck i vattenledningsnätet. Tryckstegring kan bli aktuell inom hela eller delar av område B2, B3, B5 och B7. Olseröd I dagsläget finns cirka 25 fastigheter i bykärnan. Med det föreslagna tillskottet på 13-14 tomter kan, enligt lagen om vattentjänster, framtvingas att kommunen anlägger ett gemensamt avlopp. Gränsen är enligt förarbetena till lagen satt till 20-30 fastigheter. Det krävs då en eller flera lokala anläggningar i Olseröd eller överföring till kommunalt avloppsreningsverk i Degeberga eller Maglehem med stora investeringar i pumpstationer och överföringsledningar som följd. För överföring till Maglehem krävs även åtgärder i reningsverket (se ovan). Lokala lösningar kan på grund av höga grundvattennivåer eventuellt vara svåra att genomföra. Olseröd har redan idag kommunalt vatten från Friseboda vattenverk nere vid stranden. Kapaciteten på vattenverk och tryckledning bedöms tillräcklig för det föreslagna tillskottet. K2) Miljö- och hälsoskyddsnämnden Underlaget ger en översiktlig bild av Olseröds och Maglehems historia och utveckling fram till dagens situation. Rapporten utgör därmed ur detta hänseende ett bra kunskapsmaterial inför framtida beslut om byggnationer. Vidare belyser programmet på ett bra sätt alla de intressekonflikter avseende markanvändning som finns i området, främst avseende de många olika riksintressen som finns, bl.a. naturvårdsintressen. Buller en god bebyggd miljö? Försvarsmaktens nya syn är att det inom tätbebyggda områden alltid finns ett visst bakgrundsljud pga verksamheter och trafik etc, som gör att skjutverksamhetens buller maskeras. Även om det inte presenteras några direkta fakta i ärendets handlingar så finns det mycket som talar för att det i sak kan stämma, t ex längs med de större vägarna så utgör kanske inte längre skjutbuller den huvudsakliga störningskällan, åtminstone inte på dagtid vardagar. Även om militären har ändrat sin syn på bullerfrågan, så får det inte vara den enda avgörande faktorn. Grundprincipen i den kommunala planeringen måste utgå från att lokalisering av nya bostäder ska ske på sådana platser, så att störningar från vägtrafikbuller och avgaser mm blir minimala. En ljudstörning blir inte mindre skadlig bara för att den maskeras av en annan med högre ljudnivå. Nämnden förutsätter att samtliga av de föreslagna bostadsområdena i programmet uppfyller målet om En god bebyggd miljö, dvs understiger de riktlinjer om olika former av buller som gäller vid nya bostäder. Utöver bullerfrågan så medför en byggnation intill de större vägarna även en luftkvalitéaspekt som måste beaktas. Lokalisering och motstående intressen Vid nyetablering av bostäder eller verksamheter, utgör lokaliseringen en av de viktigaste aspekterna 10

att ta hänsyn till för att förebygga att motstående intressen ger upphov till framtida konflikter. Lokaliseringens betydelse lyfts även fram i Miljöbalkens sk hänsynsregler (kap 2:4). Djurhållning utgör ett sådant motstående intresse till boende eftersom djurhållning kan orsaka vissa olägenheter t.ex. luktbesvär, eller utgöra en allergirisk. Programmet anger på ett överskådligt sätt de djurhållande verksamheter, som var aktuella vid upprättande av handlingarna. Mera noggranna och dagsaktuella uppgifter måste dock inhämtas inför varje nytt bostadsbebyggelseprojekt, eftersom uppgifterna kan förändras. De skyddsavstånd som bör eftersträvas mellan boende och djurhållare för att motverka olägenheter finns angivna i miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut 1978-08-23. I beslutet har nämnden angett riktlinjer för lämpligt skyddsavstånd mellan nybebyggelse av någon omfattning och lantbruksverksamhet. Med bebyggelse av någon omfattning menas planlagd mark för bostadsbebyggelse. Enligt samma beslut anges att För s.k. kompletteringsbebyggelse och enstaka hus görs en bedömning utanför angivna riktlinjer. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har inte sett anledning att korrigera rekommenderade skyddsavstånd i rubricerat ärende. Enligt Miljöbalken så är det den som bedriver en verksamhet som är skyldig att se till så att omgivande människor eller miljö inte påverkas så att det inte uppstår olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljö pga verksamheten. Vid befintliga verksamheter är det därför viktigt att tillräckligt skyddsavstånd bibehålls. Det är därför grundläggande att i samband med den fysiska planeringen ta hänsyn till befintliga verksamheter så att de tillförsäkras en tillräckligt stor skyddszon kring sin verksamhet, för att minimera olägenheter för omgivningen. Risk finns annars att föreläggande tvingas riktas mot verksamheten, att genomföra utredningar och skyddsåtgärder till ofta betydande ekonomiska kostnader. Frågeställningen rymmer en viktig näringspolitisk aspekt i det att befintlig verksamhet skall jämkas med nytillkommen bebyggelse. I det uppkomna läget framstår det som både logiskt och rättvist att verksamheten skyddas i första hand. En konsekvens av lokaliseringsprincipen är att de föreslagna bostadsområden som ligger inom skyddszonen för djurhållande verksamheter bör justeras eller strykas från programmet. Ett av dessa är t ex område B2 i Maglehem, som ligger strax nordväst om lantbruksfastigheten Maglehem 52:10. Enligt inkommen skrivelse från verksamhetsutövaren 2008-11-28, så bedrivs där djurhållning omfattande 250 nötkreatur, vilket enligt nämndens riktlinjer skulle motsvarar ett behov på skyddsavstånd motsvarande ca 500 meter från stallarna. Föreslaget område ligger ca 120 m från verksamheten. Vatten- och avloppsförsörjning i Olseröd Vid utbyggnad av bostadsområden i Olseröd så bör avloppsförsörjningen genomföras så som föreslås i programmet, d.v.s. med gemensamma anläggningar. Drift och underhåll av de gemensamma avloppsanläggningarna ska, för att kunna uppfylla Miljöbalkens kunskapskrav på verksamhet skötas fackmannamässigt. Ett alternativ är därför att kommunen bildar verksamhetsområden för vattenoch avloppstjänster vid de föreslagna bostadsområdena. K3) Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden har inget att erinra mot programmet men tycker att handlingar och planer under rubriken service bör inbegripa vad som finns i form av förskola och skola, vilket vi framfört i olika sammanhang. I Maglehem finns Magleladans förskola som drivs som ett kooperativ. I övrigt saknas förskola och skola på orten. 11

Föreningar, sammanslutningar F1) Maglehems bygderåd Efter samrådsmötet den 12/1 i Maglehems bygdegård angående program för ny bostadsbebyggelse nära Ravlunda skjutfält har bygderådet i Maglehem följande synpunkter. Den östliga gränsen för ny bebyggelse i Maglehem med hänsyn till skjutfälltsbuller flyttas enligt bilaga 1 till den gamla banvallen. Detta för att möjliggöra att hela Maglehems by skall kunna utvecklas och inte delas upp i två delar. Till följd av att den östliga gränsen för ny bebyggelse flyttas kan man möjliggöra en utveckling av byn enligt bilaga 1. Röda cirklar möjliggör en utbyggnad och komplettering av byn med en tätare bebyggelsestruktur som går i samma stil som övriga byn och där höga krav skall ställas på den nya bebyggelsen anpassning till de kulturhistoriska värdena när det gäller placering och utformning. Blå cirklar möjliggör en komplettering av bebyggelse utan att riksintresset påtagligt skadas. Exploateringen sker på åkermark med hänsyn till den kulturhistoriskt intressanta miljön. Den östliga gränsen för ny bebyggelse i Olseröd med hänsyn till skjutfältsbuller flyttas enligt bilaga 2 till 100 dbc Lx kurvan. Detta för att möjliggöra framtida bebyggelse. F2) Föreningen Vi i Maglehem Föreningen Vi i Maglehem har sedan länge varit starkt engagerad i frågor rörande framtida utveckling av denna del av Kristianstads kommun. Vid ett flertal diskussioner med förtroendevalda och tjänstemän från kommunen, har framtida utvecklingsmöjligheter diskuterats och ett politiskt nytänkande i frågan kunnat skönjas. Så var fallet, inte minst då ordförande i Byggnadsnämnden vid möte 12

i Olseröds Byastuga deklarerade följande: - Ett nytänkande och en framtidsinriktad plan ska göras tydlig med mål att värna utvecklingen även i denna del av Kristianstads kommun. - Fördjupade dialoger ska inledas med Försvarsmakten för att tydliggöra kommunens värnande om kommuninnevånarnas intresse. - Nya bygglovsansökningar välkomnades varmt och avsågs användas som verktyg för att balansera Försvarsmaktens intressen. Med dessa tre löften som utgångspunkt kan Vi i Maglehem inte mer än anse att resultatet i den nu presenterade planen är synnerligen magert. Ord blev inte handling. Återigen har kommunens företrädare vikt ner sig i kampen för kommuninnevånarnas intressen. Planen permanentar till stor del den döda handen över kommunens södra del. Vi i Maglehem menar att de nu presenterade bullerkurvorna på ett dogmatiskt sätt drar ett både verklighetsfrämmande och stelbent streck över framtida möjligheter, såväl för enskilda familjer som näringsidkare i bygden. Vi har flera frågetecken kring hur dessa bullerkurvor tagits fram. Är det en ny opartisk bullermätning som genomförts eller är det enbart en simuleringsmodell? Har kurvorna framtagits under normerande väderleksförhållanden, d v s med 75 % västlig vind eller är det worst case återigen där det ständigt blåser i alla vindriktningar samtidigt? Vi i Maglehem menar vidare att vi inte ser logiken hur nuvarande bebyggelser beviljas om man jämför Maglehems kärnområde med bebyggelse i fritidsområdena öster om byn. Vi ser också en mer framgångsrik politik i vår södra grannkommun som eftersträvansvärd för vår politiska ledning. Avslutningsvis vore Vi i Maglehem tacksamma att i samband med dessa synpunkter få svar på följande frågor att presentera för våra medlemmar: - vilka konkreta sakfrågor har kommunen drivit och vilket resultat har man nått i sina fördjupade dialoger med företrädare för Försvarsmakten sedan 2007? - vilket resultat har kommunen nått med insända bygglovshandlingar, för att som utlovat, använda dessa för att värna kommuninnevånarnas önskemål och balansera Försvarsmaktens intressen? F3) Föreningen Vi i Maglehem Föreningen Vi i Maglehem har tidigare sänt in synpunkter på kommunens utarbetade samrådsunderlag. Vi deltog också flitigt vid samrådsmötet i Maglehems Bygdegård. Efter artikeln i Kristianstadsbladet om synpunkterna och de kategoriska uttalandena från ordföranden i Miljö- och Hälsovårdsnämnden, har flera medlemmar hört av sig och reagerat starkt. Det finns många frågor. Snart har Föreningen Vi i Maglehem årsmöte och därför önskar vi svar på nedanstående frågor så snart möjligt: Hur kan det komma sig att man från kommunens sida sänder ut samrådshandlingar och genomför samrådsmöten på underlag som inte är färdigprocessat internt inom kommunen. Det är beklagligt att uppta kommuninnevånares tid för inläsning av underlag och ta deras tid för möten på underlag som inte är relevant eller realistiskt. När kommer ett nytt samrådsmöte genomföras? Det nu genomförda samrådsmötet känns efter artikeln i Kristianstadsbladet som ett slag i luften. F4) Nordöstra Skånes fågelklubb Nordöstra Skånes Fågelklubb har tagit del av programhandling enligt ovanstående rubrik. I stort har vi inget att erinra mot programhandlingen. Föreslagen utveckling av bostadsbebyggelsen i såväl Maglehem som Olseröd innebär i huvudsak förtätning av befintlig bebyggelse. Vi vill dock framföra erinran mot den föreslagna kompletteringen med bostadstomter i område 1 i Olseröd, enligt kartan sidan 19 i handlingen. Området kring Kölevägen är ett mycket välbevarat 13

småskaligt landskap med lövdungar, små åkrar/betesmarker och med ett betydande inslag av kantzoner bevuxna med bl a hägg. Området har ett högt värde för fågellivet. Därför bör detta området undantas från ytterligare bebyggelse. F5) E.ON Elnät Sverige AB E.ON Elnät har inte områdeskoncession för det aktuella området. Dock har E.ON Elnät två 20 kvledningar till Olseröd, se bifogad karta 1. E.ON Elnät planerar också att anlägga en 20 kv markkabel, se bifogad karta 2. Byggnation i närheten av kraftledningarna innebär att Elsäkerhetsverkets starkströms-föreskrifter, ELSAK-FS 2008:1, måste efterlevas. E.ON Elnät rekommenderar också att myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält beaktas i kommande arbete med detaljplanering och bygglovsprövning. E.ON Elnät har för avsikt att bibehålla befintliga ledningar i befintligt utförande och läge. Eventuella flytt- eller ombyggnadsåtgärder bekostas av den som förorsakat åtgärden. Privatpersoner i Maglehem P1) Gull-Britt och Ingemar Olsson, Maglevägen 16 Enligt kommunens planer skall bebyggelsen komprimeras och förtätas. Charmen med Maglehem är den relativt glesa och utsträckta bebyggelsen. De ansökningar och önskemål om nybyggnation som framförts från Maglehem under årens lopp är nästan uteslutande från markägare som vill bygga på sin egen mark som funnits i generationer i samma släkt. Där är de födda och har bott nästan hela sitt liv och vill fortsätta så. Andra tomter som planeras är inte aktuella i dessa fall. Vem vill i framtiden bosätta sig i Maglehems planerade tätbebyggda samhälle, utan någon som helst service som affär, skola, lättillgänglig kollektivtrafik o.s.v.? Största efterfrågan här är på en skånelänga som ligger fritt. Följden av den nya planen kommer att bli att det blir ännu svårare att få tomter enligt önskemål på egen mark, även om decibellinjerna tillåter det. Kommunens policy är i regel att inget nytt tillåts förrän allt planlagt är bebyggt. Låt Maglehem förbli den pittoreska byn med spridd bebyggelse utsträckt längre norrut via Sockenvägen-Västervångvägen-Österskogsvägen-Fästevägen. Kommunen skall hålla sig starkare mot försvaret och se till sina invånare och deras önskemål, särskilt de som har sina rötter i trakten. Dessa om några känner mycket väl till förhållandena och ser inte försvarets närvaro som en nackdel. P2) Anders Johanson Programförslaget utgör en del av kommunens översiktliga planering för Kusten. Övriga delar i detta arbete behandlas i: Program för kustens utveckling: Det växer längs kusten! Jag finner denna uppdelning mycket olycklig, främst genom att planeringen för området kring byarna Maglehem och Olseröd har begränsats till att avse mark för bostäder. Möjligheterna och behovet av service och annan näringsverksamhet, t ex hälso- och upplevelseanläggningar eller annan besöksnäring har alltså inte övervägts för denna del av kommunen. Detta trots att frågan fått en tydlig illustration under arbetets gång genom nedläggningen av lanthandeln i Maglehem. Även området norr om dessa byar har hamnat mellan stolarna. I Det växer längs kusten! skrivs: Väg 118 kan i framtiden ha en helt annan gestaltning genom boende- och aktivitets miljöer och upplevelseanläggningar. Detta tycks dock inte gälla sträckan mellan Åhus Kärr och väg 19. Jag föreslår att kommunen i det fortsatta planeringsarbetet kompletterar dessa luckor och bland 14

annat prövar behovet av markreservationer för besöksnäring etc. Likaså bör tänkbara platser för service och detaljhandel inplaneras. När det gäller Maglehem bör de geografiska och topografiska möjligheterna särskilt beaktas. Byn ligger längst söderut i kommunen och, som det uttrycks på kommunens webbsajt, på randen till Österlen. Här finns dessutom flera platser som erbjuder mycket vackra vyer över landskapet och Hanöbukten. Dessa platser bör hållas allmänt tillgängliga, i första hand i form av orörd natur, men också ge plats för viss form av besöksnäring. I den avsikten föreslås område B6 i planförslaget inte bebyggas med privata bostäder utan ges ett allmänt ändamål. Fler platser bör reserveras för upplevelseanläggningar etc! I anslutning till planerad ombyggnad av riksvägen bör också prövas om en rast/informationsplats kan anläggas på endera sida av vägen. Som jämförelse kan tas de platser som anlagts både norr och söder om Simrishamn, t ex vid Vårhallen. Även trafikfrågorna för området har fallit bort. I Trafikutredning Kusten noteras visserligen att förbindelsen mellan Furuboda och riksväg 19 försvinner med den nya trafikeringsmodell som Skånetrafiken avser genomföra i år. Den innebär att Maglehem/Olseröd tappar bussförbin delsen med Kusten, men denna effekt låg utanför studiens avgränsning. Jag föreslår att det alternativ som kort nämns i Trafikutredningen med små badbussar utökas till en ringlinje: Furuboda, Olseröds sommarby, Degeberga sommarby, Juleboda, Maglehem, Olseröd, väg 19, Åhus kärr, Furuboda. P3) Jonas Österberg, Maglehem 52:11 Ville bara tacka för igår och komma med lite synpunkter. Jag heter Jonas Österberg och är med min fru ägare till gården vid kyrkan och området B1. Vi är förmodligen den som investerat tyngst i Maglehems charm de senaste åren. Du gjorde en jättebra presentation och jag fick verkligen klart för mig att programmet är ett resultat av en förhandling. Vad jag däremot inte tycker kom fram var att kommunen också har en uttalad vilja att inte bebygga byns norra och östra delar utan att landskapet där skall vara intakt. I detta sammanfaller försvarets och kommunens vilja. Nu blev resultatet närmast, att om man kunde flytta bullergränsen till järnvägen, så skulle det vara fritt fram att bygga på de östliga sluttningarna. Där kunde ni ha varit tydligare. Som du märkte fanns några med särintresse att vilja bygga i de östra delarna. Snacket om Berlinmur blev minst sagt konstigt. Vi skulle få en delad by där östberlinare skulle stå mot västberlinare. Hela den diskussionen hade kunnat lugnas ner om ni framhållt att i den norra delen sammanfaller kommunens och försvarets intressen och hade man i förhandlingen med kommunen kunnat få gränsen i söder placerad från kyrkan till stationshuset hade det stora flertalet blivit västberlinare. Min starkaste synpunkt är frågan om hur förtätning sker i de markerade områdena. De blå områdena och B1till B5 ligger mitt i byn. Det är viktigt att den nya bebyggelsen i sin arkitektur anpassas till den äldre skånska bebyggelsen till material, mått och proportioner. Jag vet att byggnadsnämder i allmänhet har allt svårare att ställa sådana krav och det är därför det ser så hemskt ut på många håll. Här tycker jag ni borde sätta ner foten redan nu. Tomterna skall inte vara för stora, 600-800 kvm. Gatuhus med förgårdsmark och uthus präglade de flesta byarna. Husen skall bygga på den skånska längan med 45-50 graders taklutning, lågt fasadliv och smal huskropp. Taken skall vara papp, pannplåt, strå eller enkupigt tegel. Fasaderna skall vara puts (inte nyfunkisputs på frigolit), locklistpanel eller korsvirke och grunden skall ha en tydlig 15

sockel. Fönstren skall vara spröjsade. Regler som ovan ger betydligt större förtätning och bebyggelse som upplevs som naturlig. De som vill bygga mer modernt med stora glasade ytor och nyfunkis bör hänvisas till andra områden i kommunen såsom Yngsjö. Beträffande mitt markområde B1 är jag väl inte odelat positiv till byggnation. Om vi kunde enas om regler enligt ovan tror jag dock att det kunde bli något hyfsat som dessutom knappt skulle märkas. Vad gäller Olseröd ser jag risken med insprängda hus längs befintligt vägnät. Här blir regler enligt ovan helt avgörande för hur helheten kommer att uppfattas. Dallas villor och nyfunkis i detta helt unika landskap blir ju en katastrof. P4) Jonas Österberg, Maglehem 52:11 Hej igen, Vi hade möte igår i byn om något helt annat. Känslorna svallade dock högt om lördagens artikel i Kristianstadbladet där det framgår att Miljö- och hälsoskyddsnämnden inte gillat er rapport. Det borde, enligt flera, ha framgått vid vårt möte. Man förstår inte att Bygderådet behandlats som vilken remissinstans som helst och naturligtvis kan dessa inte ha tillgång till de andra remissvaren vid ett yttrande. 500 m skulle ju lägga en död hand på hela byn och eventuell expansion måste ske långt utanför. Det är ju precis vad en del vill; man vill ju bygga öster om Maglevägen/Sockenvägen i ensamt majestät och med fin utsikt. Vad ni och Miljö och hälsoskyddsnämnden glömt är att vi har en gård till att ta hänsyn till. Där har man installade kor så det är värre. Det är gården öster om kyrkan, vilket skulle ta död på önskemålen från de som vill bygga enligt ovan. Där har ägaren uppenbarligen inte klagat och därmed har han glömts bort. Jag bor precis mitt emellan de båda gårdarna och störs inte ett dugg. Något lite lantluft kan man väl känna någon gång från den nedre gården. Den övre har djuren frigående året om och ingår i ett EU-försök med djur frigående utan möjlighet till vindskydd eller tak. Stämningen i byn är infekterad och kommunens företrädare står inte högt i kurs. Personligen tycker jag att er rapport är rimlig och det måste gå att hitta en kompromiss med rörelseidkarna. Om man exkluderar de tomter som ligger i omedelbar närhet till den utpekade gården kunde väl Miljö och hälsoskyddsförvaltningen acceptera planen som den är OM gårdens försök med frigående djur permanentas. Om försöket faller mindre bra ut är det ju inte ett alternativ att ta in alla djuren i byn. Det kan ju inte vara rimligt. Tidigare var han ju mjölkbonde med betydligt färre djur. Det vore bra för byn att frågan kunde klargöras en gång för alla. P5) Meurling, Rünow, Wennersten m.fl. enligt namnlista Vi har inget emot nybyggnation i Maglehem och att byn utvecklas under förutsättning att byns karaktär bibehålls. Framför allt anser vi att nybyggnation bör ske i söder och i norr längs Sockenvägen. Våra synpunkter gäller områdena B6 & B7. Vi motsäger vi oss å det bestämdaste att bebyggelse sker på nämnda områden B6 och B7. Motiveringar: Området är attraktivt p.g.a. sin utsikt. Den bebyggelse som finns idag skulle i så fall förlora sin attraktion och i många fall sin utsikt. Det är en kvalitet att mer av det öppna ängs- och beteslandskapet närmast befintlig bebyggelse bibehålls. Området är idag jordbruksmark. Djurhållning kan i framtiden bli aktuell vid ev. ägarbyte varför all befintlig jordbruksmark behövs. 16

Är skyddsavståndet för djurhållning korrekt? Skyddsavstånd enl. Naturvårdverket, Räddningsverket och Socialstyrelsen är rekommenderat till 500 m. Växtligheten är av stort intresse p.g.a. rara växter som tofsäxing, hedblomster och vild riddarsporre m.fl. så kallad torrmarksflora. Djurlivet och fågellivet är rikt med rapphöns, fasaner och fälthare som finns ända in i bebyggelsen. Vi anser att området bör vara tillgängligt för allmänheten t.ex. genom vandringsled och utsiktspunkt. Detta kunde kanske bli möjligt genom det Leaderprojekt som ska starta. Dessutom kommer Pilgrimsvandringar att starta i maj 2009, varför kullen utgör en naturlig meditationsplats. Vi anser att det Natura 2000 område som finns även kan omfatta detta område samt området ända fram till gården. Syftet är att man bl.a. ska bevara ett ålderdomligt odlingslandskap, värdefulla livsmiljöer för vilda djur och växter samt ett tilltalande strövområde för allmänheten. Nordlig gräns för naturvård ligger inom områdena. Byn är gammal och vi ifrågasätter om det är gjort någon arkeologisk undersökning eftersom det är en av de högre punkterna i byn. Hur kan man göra ett sådant här förslag utan att göra en miljökonsekvensbeskrivning? Närheten till väg 19 bullernivån? Är det rimligt att människor ska vänja sig vid bakgrundsbuller från lokaltrafik och andra boende och verksamheter? De som bosätter sig i Maglehem flyr från storstadsbuller, trafik etc. och blir i förslaget klämda mellan väg 19 och 100 dbc. Vi ifrågasätter också på vilket sätt informationen gått ut till berörda personer. P6) Anders Rünow, Maglehem 10:30 I månadsskiftet nov. dec. 2008 annonserade stadsbyggnadskontoret i Kristianstadsbladet att detta dokument fanns tillgängligt på biblioteket i Degeberga. För alla av oss som inte läser Kristianstadsbladet var det omöjligt att veta att detta dokument fanns. Det var först när djungeltelegrafen efter informationsmötet fungerade som jag blev informerad. Det är mycket anmärkningsvärt att vi alla berörda mark- och tomtägare inte fick personlig information i form av ett brev. Motiveringen att brevinformation skulle kosta för mycket är minst sagt dålig om man t.ex. jämför med C4 Teknik som brevledes informerar alla berörda om soptömningstider. Det är inte vi som skall söka information då vi inte vet var, när eller hur den publicerats. Det är Er skylighet att förvissa Er om att alla berörda blir informerade. Det finns all anledning att ompröva nuvarande informationsrutiner. Om man i form av ett tillägg till den aktuella samrådshandlingen förklarat de olika tekniska termerna t.ex. skillnaden mellan planärende, översiktsplan, utbyggnadsområde och delajplan hade man gjort det möjligt för en lekman att lättare förstå samrådshandlingen. Hade man dessutom förklarat vilka remissinstanser som kan vara aktuella och vem som fattar de olika besluten hade det varit mycket enklare att förstå hur stadsbyggnadskontoret handlägger ett ärende som detta och vilken betydelse det aktuella dokumentet har. Problemet är inte specifikt för denna samrådshandling utan måste anses vara generellt. Man kan förvänta sig att stadsbyggnadskontoret utformar en för lekmannen enkel beskrivning av den terminologi och handläggningsgång som man använder eller ännu bättre använder ett språk som lekmannen förstår. Hade man gjort detta hade den aktuella samrådshandlingen inte skapat så mycket upprördhet, ilska och oro. Man hade med största sannolikhet även undvikigt att enskild person drabbats av svår allvarlig ohälsa. Jag instämmer helt i och har även undertecknat skrivelsen daterad 2009-01-18 ställd till stadsbyggnadskontoret. 17

P7) Christine och Håkan Meurling, Maglehem 10:20 Denna skrivelse handlar endast om området söder om Lillehemsvägen kallat för B6 i programmet. I Maglehem söder om Lillehemsvägen föreslås att 1½ plans hus skall byggas på område B6 (sid 13 1:a stycket vänster). Detta område ligger inom påverkansområde för buller, säkerhet eller annan aspekt på gränsen mellan 100 dbc och 95 dbc, enligt Försvarsmakten 080310 Riksintresse för totalförsvaret Ravlunda skjutfält omgivningspåverkan, se Bilaga l. Alla plan och lovärenden inom detta område remitteras till Försvarsmakten. Den nya beräkningen av skjutfältsbullrets utbredning har inte inneburit någon förbättring för Maglehem, se sid 7 vänster 3:e stycket i programmet. Bakgrundsbuller anges i programmet kunna dämpa (upplevas mindre påtagligt, se sid 6 programmet) effekten av skjutfältsbullret. Redovisning saknas! Allmänna tyckanden kan ej ligga till grund. Det anges även att lokalt trafikbuller som kan finns inom tätbebyggda område kan ha dämpningseffekt. Maglehem är inte ett tätbebyggt område och bussen som passerar 2 ggr/dag genom byn samt enstaka lastbilar kan knappast dämpa skjutfältsbullret. Från väg 19 däremot ökar trafikbullret i styrka, intensitet och tidslängd när långtradare kör om varandra i två långa uppförsbackar. Trafikbullret har blivit allt värre. Således: En nybebyggelse på B6 KLÄMS mellan väg 19 s trafikbuller och skjutfältets 100 dbc -95 dbc. Är det rimligt att erbjuda människor (unga familjer) att bo en dylik miljö? Efter 40 års boende i Maglehem har skjutfältsbullret ej minskat, snarare ökat i intensitet. Topografin är ju densamma. Ravlunda skjutfält är av riksintresse och kommer framgent att finnas kvar. Vid en kris/krigssituation kan vår regering tvingas fatta beslut om utökade antal skjutdagar och ökad skjutintensitet. Hela Maglehem ingår i ett stort område av riksintresse för friluftsliv..., se sid 8 programmet. Varför inte då skapa en fortsättning på Drakamöllan och Kumlan med vandringsleder som mynnar ut på aktuellt område B6? Ta tillvara de skönhetsvärde som landskapet erbjuder, stimulera friluftslivet och ge människor en rekreation/meditation/harmoni plats, m.a.o. öka livskvalitee n! Tvåhundra dagar vår, sommar, höst och vinter är detta möjligt för då skjuts det inte. Bygger man 1½ plans hus försvinner denna möjlighet att bevara en unik natur. Att nämnda kulle skall sparas som allmänt tillgänglig utsiktspunkt belyses även i programmet sid 13.Vi kan aldrig ersätta förstörda naturvärden som det tagit 1000-tals år att skapa. Enl. Miljöbalken kap. 3 paragraf 6 ska områden av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården och friluftslivet skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada. Område B6 ligger som en naturlig del av Natura 2000 och nordlig gräns för riksintresse för naturvård med samma sorts jord och torrmarksflora. Skördarna på ängen har alltid varit magra. I Bygderådet Maglehem/Olseröds skrivelse Synpunkter till förslag på program för ny bebyggelse nära Ravlunda skjutfält 2009 01 15 ställd till Stadsbyggnadskontoret (Kristina Mohlin) är område B6 överstruket i bilaga 1 på den planritning som bifogas skrivelsen. Detta är ytterst positivt och borde därför också medtagits som en särskild punkt i skrivningen. Vägverket sparar idag våra vägkanter från Lillehemsvägen upp till väg 19 med hänvisning till artrik vägkant ca 200 m från område B6. Ett strålande exempel på hur rara växter kan bevaras. Vi motsätter oss all byggnation på område B6. Vi önskar bibehålla ängsmarken orörd. Vi vill leva i fred och i frihet i ett orört landskap vilket vår Försvarsmakt hitintills garanterat. Vi saknar redovisning av och sakskäl för att skjutfältsbuller på 100 dbc - 95 dbc och trafikbuller från väg 19 kan ge en god boendemiljö! P8) Yvonne Petersen, Maglehem 10:29 Jag har tagit del av planerna för bostadsbebyggelsen i Maglehem. Jag tycker att det är bra att man tänker göra Maglehem attraktivt med en trevlig bebyggelse. Jag är innehavare av fastigheten Maglehem 10:29. Just nu bor jag i Åkersberga på grund av min makes arbete. Vi har knappt två år kvar till pensionen och vi planerar att bosätta oss i Maglehem år 2011.Vårt hus ligger bakom B6-området 18

och jag befarar att vi inte kommer att ha kvar vår fina utsikt över havet. När det är skjutningar på skjutfältet är bullernivån hög. Man kan ju undra om om våra nya grannar skulle gilla att bo med störande ljud från stora vägen och från skjutfältet? Jag och mina grannarna skulle hellre vilja se hela B6,som en del av natura 2000 med strövområde, lekplats, utsikplats och kälkbacke för lekande barn. Det vore härligt! P9) Bo Christensson och Kerstin Ingelsten, Maglehem 23:46 och 10:21 Vi har som berörda fastighetsägare av området B7, där kommunen planlagt våra privata tomter, ej blivit informerade om detta. Ett genomförande av detta förslag innebär att betydande delar av våra fastigheter tas i anspråk för ny bebyggelse (4 tomter). Vi har redan idag olägenheter av bullret från väg 19 där trafikintensiteten ökat år från år samt från skjutningarna på Ravlundafältet. Vägverket har talat om att stoppa infarten vid Brostorp då man gör om vägen till 2+1 väg med mitträcke. Det innebär att avfarten nära oss kommer att belastas mycket mer och vi kommer att drabbas av ytterliggare ökat buller som följd av detta. Bebyggs B7 tillkommer fler störningsmoment för våra fastigheter och möjligheterna att utnyttja desamma begränsas i betydande utsträckning. Vi motsätter oss bestämt att området B7 tas i anspråk för ny bebyggelse. P10) Carl-Henrik och Christina Henriz, Maglehem 12:13 Som föräldrar till våra barn Sara Henriz, Anna Henriz och Martin Henriz, som gemensamt äger fastigheten Maglehem 12:13 i Maglehems by opponerar vi oss kraftigt till förslaget om utbyggnad kring vår fastighet. Informationen om dessa planer har varit mycket bristfällig. ingen har underrättat oss om dessa planer. Hur skulle vi kunna veta t.ex. att dessa planer har varit utställda på biblioteket i Degeberga, när våra ordinarie adresser är långt därifrån? Det borde åtminstone kommit en skriftlig information om detta till oss per post eller mail i god tid. Remisstiden är ju ute redan 090130. När vi köpte vår fritidsfastighet i mitten av 80-talet blev vi försäkrade från alla håll att inga bostäder skulle byggas runt vår tomt, då det inte var lämpligt för de aktiviteter som initieras från militären på Ravlunda skjutfält och dessutom var det djurhållning på fälten runtom vår fastighet på tre sidor utom i söder där det redan var en fastighet. I översiktsplanen är detta markerat med rödstreckat B5 med den lite kryptiska bifogade texten utbyggnadsområden för bostäder, som kan behöva avvakta på grund av skyddsavstånd till djurhållning. På lång sikt är det svårt att bedöma vad som menas med detta? Kan marken tvångsinlösas så småningom? Markägaren och djurhållaren Mats Frangeur har uppgett att han inte tänker sälja mark nu, men vad händer om han slutar som lantbrukare och någon annan tar över t.ex.? Vi köpte denna fastighet för att uppleva storslagenheten i landskapet kring de norra hedarna i Maglehem runt vår fastighet och inte för att trängas med andra bostäder. Blir det bostäder runt vår fastighet kommer ju också värdet på fastigheten att sjunka avsevärt; får vi i så fall kompensation för detta osv.? Det är många frågor som vi vill ha svar på. Svar som är sanningsenliga också i framtiden. 19

Privatpersoner i Olseröd P11) Hellberg, Lindblad m.fl., Olseröd 3:33, 3:10, 3:13 och 8:21 Vi vill värna om Olseröds unika kultur- och naturvärden och önskar att kommunens myndigheter i sin planering visar stor hänsyn till oss som redan är bosatta i byn. Vi hävdar att framtida tomtexploatering inte bör få ske på vår bekostnad. Vi vill framföra följande synpunkter på de delar i Stadsbyggnadskontorets samrådshandling från november 2008, som avser planer för bebyggelse i Olseröd öster om Gröna huset samt norr om fastigheterna Olseröd 3:10 och Olseröd 3:33. Vi värdesätter högt den storslagna utblick över betesmarkerna och skogsdungarna, slättlandskapet i norr och havet i öster som vi har från våra fastigheter. De pastorala omgivningarna hyser stor skönhet och höga naturvärden. Dessa värden vill vi inte mista. Våra fastigheters läge, med den hänförande utsikten norrut och österut, utgör en betydande del av deras marknadsvärde. Vi vill därför varken få vår utsikt begränsad eller bli kringbyggda. Om framtida bygglov skulle beviljas för de planerade fyra fastigheterna norr om våra fastigheter, skulle det enligt vår uppfattning innebära att markägaren tilläts sälja vår utsikt utan att vi skulle få ersättning för den marknadsvärdeförlust som skulle drabba våra fastigheter. Samrådshandlingen föreslår att längre sammanhängande randbebyggelse ska undvikas, men föreslår samtidigt att fyra nybyggen ska utgöra byns nya avgränsning mot norr, vilket förefaller oss motsägelsefullt. Vi ser beröringspunkter mellan de nya planerna för bebyggelse i Olseröd (öster om Gröna huset samt norr om fastigheterna Olseröd 3:10 och Olseröd 3:33) och det långdragna bygglovsärendet i östra kanten av Olseröd 1990-1994 (Byggnadsnämnden i Kristianstad 1990-11-21 368 och framåt, med slutligt (?) yttrande av Länsstyrelsen i Kristianstad Dnr 204-20448, 11107, 11152-93). Olseröd 3:33 har servitut på tillfartsvägen som tillhör Olseröd 3:10. Vi vill inte att vägen ska bli tillfartsväg för ytterligare 4-6 fastigheter, med den trafikökning och de störningar det skulle innebära för oss. P12) Lennart Råstam m.fl. enligt namnlista Undertecknade fastighetsägare i Olseröd som har förmånen att få bo i den unika kulturmiljön i Olseröds by vill härmed framföra våra synpunkter på det i Programmet inritade förslaget till lokalisering av tre tomter på åkermarken Olseröd 8:22 väster om Sockenvägen och omedelbart norr om Olserödsvägen, här benämnt Området. Vi har på grund av den bristfälliga annonseringen av detta samråd haft oacceptabelt kort tid för att förbereda dessa synpunkter. Endast ryktesvägen har vi alldeles nyligen fått vetskap såväl om det samrådsmöte som hållits i januari som de handlingar som finns utlagda på nätet, men som är nästan omöjliga att hitta på kommunens hemsida. Vi vill framföra följande synpunkter på Programmet: 1. Vi är övervägande positiva till en försiktig etablering av tomter i Olseröd. Vi ställer oss bakom den slutsats som angavs i bilaga 2 till Program för kustens utveckling från Åhus till Juleboda: här kan en rimlig utbyggnadstakt vara ca 10 tomter/bostäder under de närmaste 10 åren. Vi menar dock att det är oundgängligt att man då väljer lägen som på intet sätt är ägnade att störa andra fastighetsägare i byn. En så liten by som Olseröd utgör ett känsligt socialt sammanhang och störningar av det slag som kan uppstå genom en oförsiktig nyetablering kan få mycket destruktiva följder för hela den sociala miljön. Detta är förmodligen lika viktigt att beakta som störningar i den fysiska miljön vilka oftare diskuteras. 20