Digitalisering av Socialstyrelsens produkter och tjänster 2019 Delrapport för 2019 års arbete inom överenskommelsen mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2019
Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2019-6-5344 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2019
Förord Socialstyrelsen har fått ett antal uppdrag i samband med överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2019. Utifrån överenskommelsen ingår Socialstyrelsen också i ett samarbete med Försäkringskassan, SKL och Inera. I denna rapport redovisar Socialstyrelsen resultatet av arbetet med uppdragen som bedrivs i ett antal delprojekt fram till juni 2019. Arbetet kommer att avslutas i december 2019. Ansvarig för framtagandet av rapporten har portföljägaren David Svärd varit. Ansvarig avdelningschef är Ola Billger. Olivia Wigzell Generaldirektör
Innehåll Förord... 3 Inledning... 5 Dödsorsaksintyg fortfarande inte i drift... 5 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd och ICF-ifyllnadsstöd Vidareutveckling av innehåll och tillämpning... 6 Uppdraget... 6 Bakgrund och tidigare utveckling... 6 Planerat utvecklingsarbete under 2019... 7 Socialstyrelsens föreskrifter om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården... 9 Uppdraget... 9 Bakgrund och tidigare utveckling... 9 Planerad utveckling under 2019... 9 Kodverksserver... 11 Uppdraget... 11 Resultat 2019... 11 Verktyg för innehållshantering... 13 Uppdraget... 13 Bakgrund och tidigare utveckling... 13 Planerad utveckling under 2019... 13 Referenser... 14
Inledning Staten och SKL har sedan 2006 ingått överenskommelser för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågan högre prioritet i hälso- och sjukvården. Syftet är att utveckla sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen bland annat genom att ge landstingen ekonomiska drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan för att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess. Överenskommelserna har också omfattat Socialstyrelsens och Försäkringskassans arbete i frågan. I samband med överenskommelsen mellan staten och SKL, En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2019, har Socialstyrelsen i sammandrag fått följande uppdrag: Utvärdera och vidareutveckla försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB) när det gäller informatik, teknik och innehåll Utveckla en kodverksserver för ett antal terminologier, klassifikationer och kodverk Vidareutveckling av intygsföreskriften hos Socialstyrelsen för att stödja och säkra en generell digital intygshantering, samt strukturera och koda informationsmängderna i de intyg som idag är bilagor till intygsföreskriften Utveckling och förvaltning av verktyg för innehållshantering när det gäller hantering av digitala kunskapsstöd som försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Bedömningen är att alla uppdragen går enligt tidsplan och det innebär leveranser enligt överenskommelsen under 2019. I denna rapport redovisas 2019 års arbete och leveranser. Utifrån överenskommelsen ingår Socialstyrelsen i samarbeten med Försäkringskassan, SKL och Inera inom ett flertal av projekten. Dödsorsaksintyg fortfarande inte i drift Under 2018 utvecklade Inera möjligheten att skicka dödsorsaksintyg via Webcert (intygsapplikation) och Socialstyrelsen utvecklade ett gränssnitt för att kunna ta emot intyget från Webcert. Detta uppdrag ingick som en del av överenskommelsen om sjukskrivning och rehabilitering för 2017 2018. Driftsättningen av tjänsten var planerad till maj 2018. Därefter skulle det genomföras en pilot med en region för att testa tjänsten i skarpt läge före breddinförande. Driftsättningen har dock skjutits upp till obestämt datum. Denna försening beror på att Inera ännu inte tagit fram ett förslag till samverkansavtal som ska reglera parternas ansvar i att förvalta de olika delarna av tjänsten. DIGITALISERING AV S PRODUKTER OCH TJÄNSTER 2019 5
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd och ICF-ifyllnadsstöd Vidareutveckling av innehåll och tillämpning Uppdraget Socialstyrelsen har i överenskommelsen mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess fått i uppdrag att fortsätta utveckla det Försäkringsmedicinska beslutsstödet (FMB) och ifyllnadsstöd baserat på ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa), både när det gäller innehåll och tillämpning. Nedan beskrivs det utvecklingsarbete som Socialstyrelsen avser att genomföra inom ramen för uppdraget under 2019. Utvecklingsarbetet som beskrivs nedan sker i hög grad i nära samarbete med Inera som ansvarar för intygsapplikationen Webcert. Ansvarsfördelningen mellan Inera och Socialstyrelsen är att Inera svarar för den tekniska utvecklingen i Webcert medan Socialstyrelsens svarar för informationens innehåll, informationsstrukturen, tillgängliggörande av informationen via API (tekniskt gränssnitt) samt tillgängliggöra urval av ICF-kategorier. Dessa delar är samtidigt starkt beroende av varandra och vad som ska utvecklas sker i samverkan mellan parterna. Bakgrund och tidigare utveckling Den första versionen av FMB publicerades 2007 och är avsedd som stödjande vägledning för inblandade aktörers arbete i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. FMB innehåller övergripande principer, som ger generell vägledning för arbetet med sjukskrivningar. Beslutsstödet innehåller även information om och vägledning för olika diagnoser och sjukskrivningssituationer. FMB riktar sig till hälso- och sjukvården och Försäkringskassans tjänstemän. Syftet är att höja kvaliteten i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen och att bidra till en effektiv och likvärdig process. Ett syfte är att beslutsstödet ska utgöra ett stöd i dialogen mellan läkaren, Försäkringskassan och patienten. Under 2014 och 2015 påbörjade Socialstyrelsen arbetet med att utveckla FMB informatiskt och tekniskt för att beslutstödet skulle kunna integreras i hälso- och sjukvårdens elektroniska journalsystem och system för intygsutfärdande. Sedan januari 2016 har det varit möjligt för regionerna att integrera FMB i de elektroniska intygen. I januari 2019 driftsatte Socialstyrelsen tillsammans med Inera ett stöd för ifyllnad baserat på ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). ICF innehåller standardiserade 6 DIGITALISERING AV S PRODUKTER OCH TJÄNSTER 2019
begrepp i form av ICF-kategorier för att beskriva bland annat aktivitetsbegränsningar och funktionsnedsättningar. Urval av ICF-kategorier har tagits fram för samtliga diagnoser som ingår i FMB som används som ifyllnadsstöd vid utfärdande av läkarintyg i Webcert. Planerat utvecklingsarbete under 2019 Utveckling av övergripande principer De övergripande principerna i FMB ger generell vägledning för arbetet med sjukskrivningar. Under 2019 kommer Socialstyrelsen att arbeta med att utveckla dem både tekniskt och innehållsmässigt. Den tekniska utvecklingen av de övergripande principerna består i att API:et kommer att utvecklas så att det stödjer tillgängliggörande av dem, princip för princip. I nuvarande API:et stöds tillgängliggörande av dem endast som en helhet. Det nya API:et kommer att öka möjligheten att använda specifika principer i de situationer där de behövs. Vissa principer tar exempelvis sikte på den initiala bedömningen i sjukskrivningsprocessen medan andra handlar mer om återgång i arbete, kontakt med arbetsgivare medmera. Socialstyrelsen kommer även tillsammans med Inera att se över om och i så fall hur de övergripande principerna på sikt skulle kunna implementeras i Webcert. Under 2018 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete med att uppdatera innehållet i de övergripande principerna, och Socialstyrelsen tog fram ett utkast som diskuterades med parterna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Under dialogen blev det tydligt att det behövdes en djupare analys av behovsbilden samt en analys av funktionen och användningen av dem, för att kunna gå vidare och ta fram de nya principerna. Det vetenskapliga underlaget för dem behövde även stärkas. Utifrån detta planerar Socialstyrelsen att genomföra en mer omfattande förstudie med utgångspunkt i målgruppernas behov och den tänkta användningen och funktionen för principerna. Socialstyrelsen överväger att i denna analys använda en metod som kallas tjänstedesign. Tjänstedesign utgår ifrån det patienten och aktörerna själva upplever i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen och de problem som de stöter på. Socialstyrelsen kommer med grund i detta och i nära samarbete med relevanta aktörer att arbeta fram nya övergripande principer. Detta arbete bedöms vara färdigt under 2020. Utveckling av diagnosrelaterade vägledningar FMB innehåller cirka 120 diagnoser med diagnosrelaterad information och vägledning för sjukskrivning vid olika situationer. Socialstyrelsen kommer under 2019 att uppdatera diagnoserna för hudsjukdomar (3 diagnoser) och för bröstcancer. Socialstyrelsen planerar även att genomföra en analys av informationsinnehållet och användningen av de diagnosrelaterade vägledningarna för att dessa ännu bättre ska möta professionernas behov. Socialstyrelsen avser även att ta fram en långsiktig förvaltningsplan för revidering av dessa. DIGITALISERING AV S PRODUKTER OCH TJÄNSTER 2019 7
Utveckling och utvärdering av FMB och ICF-stöd vid intygsutfärdande Socialstyrelsen kommer tillsammans med Inera att vidareutveckla implementeringen av FMB och ICF-stödet i Webcert. Utvecklingsaktiviteter för FMB är bland annat att rehabiliteringsinformation kommer att integreras i Webcert, bland annat kommer visningen av FMB-rubriker att ses över. Arbetet med att ta fram urval av ICF-kategorier för funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning för de flesta diagnoser genomfördes under 2018, men slutfördes i januari 2019, då ifyllnadsstödet i Webcert lanserades. Övriga utvecklingsarbeten som är planerade är utveckling av hanteringen av vissa alternativa termer (synonymer) för vissa ICF-kategorier. Under hösten 2019 planerar Socialstyrelsen att genomföra en användarundersökning kring framförallt ICF-stödet men även när det gäller vissa delar relaterat till FMB. Det planeras även en dialog med Försäkringskassan om hur kvaliteten i de medicinska intygen påverkas när läkaren har använt sig av ICF ifyllnadsstöd. Tillämpning av FMB och ICF-stödet vid andra medicinska intyg Under 2019 kommer Socialstyrelsen tillsammans med Inera att se över om funktionaliteten från FMB och ICF-integreringen i Webcert för Försäkringskassans läkarintyg kan användas även vid utfärdande av andra medicinska intyg relaterat till arbetsförmåga. Det kommer att utredas vilka intyg som är aktuella samt vilket innehåll och vilken funktionalitet som i så fall är lämplig och möjlig att tillämpa. Andra medicinska intyg som framförallt tillämpningen kommer att ses över för är: Läkarintyg till arbetsgivare under sjuklöneperioden och fortsatt sjukskrivning Läkarintyg till Arbetsförmedlingen vid sjukfrånvaro från arbetsmarknadspolitiska program samt eventuellt för medicinskt utlåtande Intyg för aktivitetsersättning och sjukersättning. Planeringen är att utreda vilka delar av FMB och ICF-stödet som är lämpliga att implementera i andra medicinska intyg under 2019 samt implementera dessa under 2020. 8 DIGITALISERING AV S PRODUKTER OCH TJÄNSTER 2019
Socialstyrelsens föreskrifter om att utfärda intyg i hälsooch sjukvården Uppdraget Socialstyrelsen har i överenskommelsen mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess fått i uppdrag att vidareutveckla intygsföreskriften hos Socialstyrelsen i steg 2 för att stödja och säkra en generell digital intygshantering, samt strukturera och koda informationsmängderna i de intyg som idag är bilagor till intygsföreskriften. Bakgrund och tidigare utveckling Inom överenskommelsen mellan staten och SKL, En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, påbörjade Socialstyrelsen våren 2017 en översyn av myndighetens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården. Syftet med översynen som pågick under 2017 2018 var framförallt att modernisera författningen för att stödja en digital intygshantering. Socialstyrelsen fattade beslut om nya föreskrifter (HSLF-FS 2018:54) om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården i november 2018 och författningen trädde i kraft den 1 mars 2019. Motivet till att förändra de föreskrifter som reglerade utfärdande av intyg i hälso- och sjukvården var framförallt att bidra till att säkerställa en jämlik, effektiv och kvalitativ intygshantering i hälso- och sjukvården. De nya föreskrifterna är utformade för att anpassa författningens innehåll till dagens förhållanden och för att stödja en digital intygshantering. Författningen har vidare blivit enhetligare genom att de allmänna krav som ska uppfyllas när intyg utfärdas i hälso- och sjukvården har förtydligats och förenklats. Planerad utveckling under 2019 Vidareutveckling av intygsföreskriften Under 2019 kommer nya föreskriften (HSLF-FS 2018:54) om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården att vidareutvecklas genom en översyn av intygen som ligger som bilagor till föreskriften. För tre av intygen som finns som bilagor, Läkarintyg för utredning i ärende om anordnande av godmanskap, Läkarintyg för utredning i ärende om anordnande av förvaltarskap och Vårdintyg om psykiatrisk tvångsvård respektive om rättspsykiatrisk vård, håller en större översyn med strukturering och kodning på att genomföras under 2019. I arbetet ingår att se över specifika informationsmängder i intygen tillsammans med mottagarorganisationerna och verksamhetsrepresentanter från DIGITALISERING AV S PRODUKTER OCH TJÄNSTER 2019 9
hälso- och sjukvården. I arbetet ingår även att se över vilka uppgifter som generellt behöver finnas med i ett intyg för att intygen bättre ska fungera i en digital kontext. Intygen struktureras med nationell informationsstruktur och därefter kodas informationsinnehållet, det vill säga informationsmängderna i informationsstrukturen förses där det är lämpligt med koder ur kodverken Snomed CT och klassifikationer. Översynen, strukturering och kodning av de tre intygen planeras vara klar i oktober 2019. Under hösten 2019 planeras ett föreskriftsarbete med anledning av vårens genomgång av intygsbilagorna. I samband med detta arbete kommer även en översyn att ske av övriga bilagor för att dessa ska stämma bättre överens med intygsföreskriften efter ändringarna som trädde i kraft under våren 2019. I arbetet ingår även en mindre översyn av huvudföreskriften med anledning av några nya frågor som har uppkommit under våren samt några kvarstående frågor. Exempelvis kommer kravet i intygsföreskriften på att intygspersonens namn ska tas med i intyget att ses över. En remissrunda kommer att genomföras under senare delen av hösten fram till inledningen av 2020. Den uppdaterade föreskriften beräknas vara beslutad fram emot sommaren 2020 och träda i kraft därefter. 10 DIGITALISERING AV S PRODUKTER OCH TJÄNSTER 2019
Kodverksserver Uppdraget Socialstyrelsen har i överenskommelsen mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess fått i uppdrag att utveckla en kodverksserver. Syftet med uppdraget är att stödja en enhetlig begreppsanvändning inom vård och omsorg. Ett av Socialstyrelsens uppdrag enligt instruktionen är att skapa och tillhandahålla enhetliga begrepp, termer och klassifikationer inom Socialstyrelsens verksamhetsområde. Inom ramen för Vision e-hälsa 2025 har enhetligare begreppsanvändning lyfts upp som ett av tre nyckelområden att utveckla för att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens och e- hälsans möjligheter. Koder, begrepp, termer och informationsstrukturer som används i vården och omsorgen ska vara enhetliga för att möjliggöra det informationsutbyte som behövs för att säkerställa kvalitet och säkerhet i vård och omsorg. Information om en patient eller brukare ska kunna dokumenteras en gång och återanvändas för olika syften. Detta minskar administration och dubbeldokumentation och ger ökad patient- och rättssäkerhet. Socialstyrelsen ansvarar för att producera och förvalta flera nationella kodverk, klassifikationer och terminologier (nedan kallade produkter) i syfte att uppnå enhetlig begreppsanvändning, dels inom vård och omsorg, dels inom Socialstyrelsens egen verksamhet och inom andra myndigheter. Exempel är bland annat ICD-10-SE, ICF, KVÅ, KSI, begreppssystemet Snomed-CT, Socialstyrelsens metadatamodell, nationell källa för ordinationsorsak, förskrivarkoder, koder för legitimationsyrke med mera som finns i Socialstyrelsens OID-serie (Object Identifier (OID) är avsedd som en standard för identifiering av objekt). Dessa produkter publiceras idag via Socialstyrelsens webbplats, i olika format (text, excel, webbläsare), och med olika stöd för till exempel sökning och urval. Användare måste manuellt hämta produkterna från Socialstyrelsens webbplats. Detta begränsar och försvårar enhetlig användning av produkterna. Den nationella kodverksservern är plattformen som behövs för den digitala distributionen i uppdraget. Syftet med kodverksservern är att förenkla och effektivisera användningen av Socialstyrelsens produkter. Produkterna ska vara tillgängliga via gränssnitt anpassade såväl för människor som för tekniska system som konsumerar informationen från API:er (tekniska gränssnitt). På detta sätt stödjer Socialstyrelsens kodverksserver både myndighetens uppdrag samt intentionerna i Vision e-hälsa 2025. Resultat 2019 Slutrapport för pilotprojektet är färdigställd och publicerad [1]. Pilotprojektets lärdomar och erfarenheter har omhändertagits i den kravbild som nu ligger till grund för ett avrop. Annonsering förväntas i början av hösten. DIGITALISERING AV S PRODUKTER OCH TJÄNSTER 2019 11
Flera regioner har indikerat att de är intresserade av samma tjänst, vilket resulterade i att Socialstyrelsen såg över möjligheten med att genomföra ett så kallat gemensamt avrop tillsammans med de regioner, myndigheter och SKL och Inera som uttryckte behov av denna tjänst. Efter dialog med SKL och Inera så beslutades dock att mer lämpligt kan vara att SKL och Inera övertar arbetet med att se på möjligheten att avropa gemensamt för samtliga regioner. Detta kvarstår Avsikten är att avropet ska vara genomfört under hösten så att en driftsättning av plattformen kan påbörjas i år. Enligt nuvarande bedömning löper arbetet på enligt plan. 12 DIGITALISERING AV S PRODUKTER OCH TJÄNSTER 2019
Verktyg för innehållshantering Uppdraget Socialstyrelsen (SoS) tillhandahåller ett antal kunskapsstöd med rekommendationer som används inom vården och omsorgen, till exempel försäkringsmedicinskt beslutsstöd och nationella riktlinjer för vård och omsorg. Dessa uppdateras och underhålls kontinuerligt. Framtagandet av kunskapsstöd sker i samverkan mellan Socialstyrelsens personal och externa experter. Publicering sker i olika kanaler. Bakgrund och tidigare utveckling Framtagandet av kunskapsstöden saknar idag relevant IT-stöd. Istället används standardverktyg som MS Word och MS Excel. Arbetsprocesserna resulterar stundtals i en besvärlig situation när det gäller informationshanteringen. Kunskapsstöden publiceras och tillgängliggörs via olika kanaler och i olika format, som PDF, Excel och Word-dokument. Delar av vissa kunskapsstöd har även digitaliserats. Myndigheten har strukturerat informationen enligt framtagna informationsmodeller och levererar denna information via öppna API:er. I brist på verktygsstöd har datan till API:erna levererats via speciella Excel-filer som speglar kunskapsstödens informationsmodeller. Data till Excelfilerna kopieras in manuellt via ett mycket tidsödande klipp-och-klistraarbete som även kräver extra tid för kvalitetssäkring. Sammanfattningsvis är hela hanteringen av kunskapsstöd alltför baserad på manuellt arbete och därför mycket tungarbetad. För att förenkla och automatisera ovanstående har myndigheten i en förstudie kommit fram till att ett standardsystem för så kallad content managent med visst tillägg kommer att fylla de behov som identifierats. Ett Proof of Concept (POC) har gjorts med en leverantör. Flera andra möjliga leverantörer har identifierats. Planerad utveckling under 2019 Systemupphandling Under våren 2019 har ett arbete genomförts med syfte att färdigställa ett upphandlingsunderlag och för att upphandla ett system som stöder målbilden ovan. Upphandlingen gick ut i maj. Införande av system och arbetssätt Under hösten 2019 startar ett arbete, där leverantören installerar och konfigurera systemet, för att stödja arbete med kunskapsstöden. Därefter är systemet klart för att tas i drift och överlämnas till förvaltning på Socialstyrelsen. DIGITALISERING AV S PRODUKTER OCH TJÄNSTER 2019 13
Referenser 1. Utvärdering av kodverksserver ett pilotprojekt https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2019/2019-4-15 14 DIGITALISERING AV S PRODUKTER OCH TJÄNSTER 2019