Utvärdering av kodverksserver ett pilotprojekt. Version 1
|
|
- Ann-Christin Jakobsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvärdering av kodverksserver ett pilotprojekt Version
2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Artikelnummer Publicerad april 209
3 Innehåll Bakgrund till pilotprojektet... 4 Omfattning... 4 Pilotens genomförande... 6 Krav... 8 Utvärdering... 8 Förankringsarbete under piloten...0 Erfarenhetsutbyte... Sammanfattningsvis... Termer och förkortningar... Term... Beskrivning...
4 Bakgrund till pilotprojektet Ett av Socialstyrelsens uppdrag enligt instruktionen är att skapa och tillhanda-hålla enhetliga begrepp, termer och klassifikationer inom Socialstyrelsens verksamhetsområde. Inom ramen för arbetet med att digitalisera Socialstyrelsens produkter och tjänster har Socialstyrelsen fått i uppdrag att utveckla en kodverksserver för nationellt fackspråk och andra kodverk som myndigheten ansvarar för. Målet är att den information som ska delas och återanvändas i vården och omsorgen ska kunna vara beskriven med enhetliga, entydiga och jämförbara begrepp, termer, klassifikationer och koder. Detta ska bidra till att relevant, korrekt och jämförbar information ska kunna tillgängliggöras för behörig personal i olika verksamheter och över geografiska, tekniska och organisatoriska gränser. Socialstyrelsen tillhandahåller bland annat de hälsorelaterade klassifikationerna; ICD-0-SE, ICF, KVÅ, KSI, begreppssystemet Snomed CT, Socialstyrelsens metadatamodell, nationell källa för ordinationsorsak (NKOO), förskrivarkoder, koder för legitimationsyrke osv. Dessa produkter, förutom Snomed CT och NKOO, distribueras idag via Socialstyrelsens webbplats, i olika format (text, Excel), och med olika stöd för till exempel sökning och urval. Användare måste manuellt hämta produkterna från Socialstyrelsens webbplats. Detta begränsar och försvårar enhetlig användning av produkterna. Pilotprojektet föranleddes av en kravspecifikation 2 som togs fram under 207, med utgångspunkt från en förstudie som Socialstyrelsen genomförde under 206. Våren 208 genomförde Socialstyrelsen en marknadsanalys som visade att det finns standardsystem som skulle kunna motsvara myndighetens krav. Därefter utvärderade Socialstyrelsen tre av dessa system utifrån våra krav på funktionalitet. Ett av systemen, Healthterm, verkade motsvara Socialstyrelsens och omgivningens krav, då denna produkt erbjuder möjlighet till samarbete, synkronisering och även gör det möjligt att lagra intressenternas urval. Detta system kan också hålla stora datamängder i form av flera nationella kodverk, klassifikationer och terminologier. Omfattning Målet med pilotprojektet var att utifrån utvärdering av de tre standardsystemen vidare undersöka det system, Healthterm, som bäst motsvarade de krav på funktionalitet som Socialstyrelsen har för denna typ av lösning/tjänst. Pilotprojektets lärdomar och erfarenheter kan tas till vara i den kravbild som i nästa skede ska ligga till grund för en upphandling. Pilotprojektet har pågått från december 208 till 3 mars 209 Pilotprojektet innefattade undersökningar och tester relaterade till kraven på funktionalitet som angetts i kravspecifikationen för Socialstyrelsens kod- Digitalisering av Socialstyrelsens produkter och tjänster 208 (Artikelnummer ) 2 Kravspecifikation för Socialstyrelsens Kodverksserver (SoSKS) 4 UTVÄRDERING AV KODVERKSSERVER ETT PILOTPROJEKT
5 verksserver. Kraven består av att plattformen ska erbjuda en komplett uppsättning verktyg för att utveckla och förvalta alla typer av kodsystem, och samtidigt ha den prestanda och säkerhet som krävs för att hantera stora datamängder. Den ska dessutom enkelt kunna integreras i befintliga och kommande standarder inom svensk hälso- och sjukvård, eller användas som en fristående lösning för hantering av koder, klassifikationer och terminologier. Pilotprojektet har haft fokus på följande funktioner och krav: Import och verifiering av produkter i olika format manuell respektive automatisk import Hantering och lagring av urval och delmängder med märkning utifrån den kompletta produkten. Administratörsfunktioner tilldelande av behörighet och access för användare med olika organisatoriska tillhörigheter Åtkomst via API till produkter i sin helhet respektive enskilda koder Åtkomst till flera kodsystem samtidigt och till urval Möjlighet till mappning mellan klassifikationer och deras olika versioner Uppdatering av produkter Versionshantering och metadata Distribution av produkter i olika format Kopplingar till andra system och verktyg såsom huvudmännens vårdinformationssystem UTVÄRDERING AV KODVERKSSERVER ETT PILOTPROJEKT 5
6 Pilotens genomförande Mål för uppdraget Syftet med piloten var att vidare undersöka och testa funktionaliteten i en kodverksserver på marknaden som enligt utvärderingen bäst motsvarade Socialstyrelsens krav och fungera som en nationell kodverksserver. Kodverksservern ska förenkla och effektivisera användningen av Socialstyrelsens produkter. Kodverksservern ska göra produkterna tillgängliga via gränssnitt anpassade såväl för människor som för tekniska system som konsumerar informationen via API:er. För övriga krav och deras uppfyllelse tabell. Aktiviteter Genomförda aktiviteter inom piloten: Information till potentiella användare Utbildning Kodverkserver (5 personer EHM, Inera, Socialstyrelsen, NordDRG) Import och distribution av WHO:s kodverk Import av svensk och engelsk Snomed CT Test av olika moduler och funktioner Följande moduler och funktioner i kodverksservern var tillgängliga för Socialstyrelsen under piloten: Browser, sök i alla kodverk eller valda kodverk Subsets, bygga komplexa urval, gruppera och versionshantera Redigering skapa projektbaserad innehåll, skapa kodverk Översättningsmodul flödesbaserad process för översättningar Mappning mellan klassifikationer och deras olika versioner Användarhantering Distribution maskin till maskin API, FHIR, Json Import, export CSV, Excel Projektbaserat arbetssätt inklusive workflow 6 UTVÄRDERING AV KODVERKSSERVER ETT PILOTPROJEKT
7 FHIR Browser Sökmotor Subset Urval API Mappning Kodverksserver Ladda ner Export Användarhantering Automappning Extensioner Versioner Översätta Utvärdering Resultatet av utvärderingen har sammanställts i tabell nedan. Socialstyrelsen använde tregradig skala Ja/ Delvis / Nej för att utvärdera våra krav. UTVÄRDERING AV KODVERKSSERVER ETT PILOTPROJEKT 7
8 Tabell (Ja=, Delvis=2, Nej =3) Krav Systemet ska ha svenskt gränssnitt och hantera svenskt innehåll Systemet ska hantera olika behörighetsnivåer utifrån funktionalitet Användare ska kunna ingå i grupper/roller som tilldelas olika rättigheter i systemet 4. Användare kan importera egna kodverk utifrån givna mallar Vid import av kodverk ska metadata för kodverket medfölja in i kodverksservern, tex OID Systemet ska hantera 200+ kodverk och 2000 urval baserade på dessa 7. Kodverken kan exporteras som XML eller Json-format 8. Kodverken kan exporteras som Excel 9. Kodverksserver kan visa upp tidigare versioner av kodverk 0. Användare kan skapa kodverk i kodverksservern 2. Användare kan editera kodverk i kodverksservern 2. Användare kan skapa ett urval av ett kodverk eller flera kodverk 3. Användare kan editera urval Användare kan söka, snabbsöka eller göra avancerade sökningar i helheten eller i urval Användare kan skapa urval ur SNOMED-CT och WHO:s klassifikationer Användare kan skapa ett urval genom att importera/mappa urvalsdefinitioner 7. Urval kan importeras i XML-format 8. Urval kan exporteras från Kodverksserver 9. Urval kan exporteras i XML-format, CSV, Excel 20. Det ska finnas fullständiga API i både SOAP, REST inklusive FHIR för export eller distribution (FHIR version 4.0.0) 2. Användare kan göra mappningar mellan koder i olika kodverk. 22. Kodverksservern hanterar synonymer till koder/begrepp. 23. Användare kan samverka i projekt och samverka genom arbetsflöden 24. Användare kan skapa översättningar från engelska till svenska Systemet ska generera säkra Informations skikt som kan delas med externa användare Full revisionslogg (audit) för alla objekt - inklusive kodsystemattribut, urval, mappningar 2 Utvärdering Aktivitet nr.0 har fått status Delvis eftersom huvudaktiviteterna i piloten handlade om att importera och förvalta befintliga klassifikationer som är väl etablerade på Socialstyrelsen. FHIR är en standard som ingår, vissa delar har varit svåra att verifiera och vissa delar av FHIR-specifikationerna kan ytterligare behöva utvecklas. Standarden är under utveckling och det var det svårt för Socialstyrelsen att verifiera vissa funktioner. Därför använde vi skalan Uppfyller Delvis i fråga nr. 20 i tabell. Aktivitet nr. 24 Översättning ingick inte i den utbildning som genomfördes under piloten på grund av att läraren inte var svensktalande. Vi fick därför pröva oss fram på egen hand i översättningsmodulen vilket var ganska tidskrävande. En översättningsutbildning kommer att behövas vid införande av plattformen. 8 UTVÄRDERING AV KODVERKSSERVER ETT PILOTPROJEKT
9 Alla andra aktiviteter fick hög måluppfyllelse och är markerade med (Ja) i tabellen. Erfarenheter från piloten Socialstyrelsen gör bedömningen att det var nödvändigt att genomföra en pilot för att utvärdera möjligheter och eventuella problem med ett sådant omfattande och komplext system. Healthterm har en hög mognadsgrad (version 4), och innehåller mängder av funktioner för stöd av klassifikationsarbete både vad gäller förvaltning, översättning och distribution. Socialstyrelsen har haft möjlighet att grundligt testa olika moduler och föra dialog med externa användare kring potentiella användningsområden. Vi har även kunnat bilda oss en uppfattning om hur införande kan påverka myndighetens interna förvaltningsprocesser. Positiva resultat Stödjer många filformat för import av klassifikationer, exempelvis ClaML. Urval/delmängder av kodverk kan göras genom att skriva avancerade urvalskriterier. Redigering av kodverk är möjlig genom att skapa ett urval som sedan kan redigeras. För detta används Redigeringsprojekt (Edit-Project) Mappningsfunktionen består av smarta algoritmer som identifierar den mest sannolika mappningen mellan kodverk. Det krävs dock ytterligare kvalitetssäkring för att kunna göra tillförlitliga mappningar. Mappning, såväl som redigering och översättning går genom granskningsprocesser (Review Workflow) som också administreras (går att redigera). Ett tjänstelager (Web API) finns tillgängligt för exponering av kodverk. Ett tjänste- och transportlager (FHIR) finns tillgängligt för exponering av kodverk (stöd för REST OCH tjänster) enligt HL7 version Kan ge olika grader av behörighet för tillgång till inlästa kodverk. Använder sig av databasen PostgreSQL som är en Open source databas som används av t ex Lantmäteriet. Rapportgeneratorn för bokframställning är mycket kraftfull Erbjuder ett projektbaserat arbetssätt kan ge bättre samverkan mellan olika grupper Uppfyller intentionen i Socialstyrelsens pågående strategi Digital transformation. 3 Andra erfarenheter Kodverk som importerats kan inte exporteras tillbaka till sitt ursprungliga filformat (ClaML ex.) utan ligger i Healthterm enligt deras egen datastruktur i Json. 3 Socialstyrelsens digitala transformation en digital strategi UTVÄRDERING AV KODVERKSSERVER ETT PILOTPROJEKT 9
10 Det finns många typer av formatinläsningar, tveksamt om Socialstyrelsen kommer att utnyttja samtliga. Redigering av koder upplevdes vara lite krångligt vilket gör att Socialstyrelsen bedömer att förvaltning och utveckling av några klassifikationer kortsiktigt bör ligga kvar i befintliga verktyg. Möjliggör ett annorlunda arbetssätt vad gäller hantering av releaser och versioner Det går ej att byta databas från PostgreSQL till en annan ex. MS SQL Server, något som skulle underlätta förvaltning då Socialstyrelsen redan använder Microsofts databas och MySQL. Oklart om Socialstyrelsen har behov av samtliga moduler som ingår. FHIR är en standard som delvis är under utveckling och en del funktioner var svåra för Socialstyrelsen att verifiera. Grundläggande funktioner för FHIR Kodverksserver uppfylls enligt Socialstyrelsen. Healthterm kräver utbildning, nya kompetenser (informationsarkitekter) och en effektiv förvaltningsorganisation. Förankringsarbete under piloten Pilotförsöket genererade stort intresse bland potentiella användare, som bland annat bestod av representanter från regioner samt nationella aktörer inom Vision Socialstyrelsen genomförde bland annat en visning i VGR, en telefonkonferens med Region Skåne samt en demonstration med vårdutvecklare Region Stockholm. Vi har även informerat andra myndigheter om erfarenheter från piloten, exempelvis e-hälsomyndigheten. Socialstyrelsen har också haft kontakter med olika stora projekt (t ex Swelife), med regionernas policygrupp samt med några av SKL s kvalitetsregister. Det har varit värdefullt att under piloten få synpunkter och önskemål från potentiella användare och kunna matcha dessa mot vad som är möjligt utifrån funktionerna i plattformen. Socialstyrelsen har utifrån dessa aktiviteter identifierat ett antal nya behov hos användarna som kodverksservern uppfyller: Hämta klassifikationer i digitalt format (Json och API) istället för filnedladdning på webben Använda en klassifikationstjänst som framigenom kan stödja FHIR tjänste- och transportlager Kunna söka och anropa koder i flera kodverk samtidigt utan att i förväg behöva veta vilken årsutgåva det är Söka genom flera versioner och flera klassifikationer och terminologier Få leverans av urval och bindningar från flera klassifikationer samtidigt, det vill säga semantisk interoperabilitet Få tillgång till alla klassifikationer samlade på ett ställe one point of contact Tillgång till samma API:er för alla klassifikationer (standardisering) 0 UTVÄRDERING AV KODVERKSSERVER ETT PILOTPROJEKT
11 Socialstyrelsens kontinuerliga avstämningar med framtida användare har gett oss bättre förståelse för hur funktionerna kan utnyttjas på ett effektivt sätt. Erfarenhetsutbyte Socialstyrelsen har även haft bra kontakter med Direktoratet for e-helse i Norge. Norge har genomfört ett stort arbete, inklusive marknadsundersökning. Norge valde slutligen Healthterm som sin plattform för Nationell förvaltning och distribution av samtliga klassifikationer 4 som används i landet. Vi fick möjlighet att ställa frågor, kontrollera en del tekniska spörsmål samt få till erfarenhetsutbyte om förvaltning och vidareutveckling av plattformen. Det bör nämnas att Norge har satt plattformen i produktion och är mycket nöjda med sin investering. Sammanfattningsvis Socialstyrelsens kodverksserver är tänkt att bli en viktig komponent i arbetet med nationella kodverk då den ska fungera som ett nav som knyter ihop olika kodverkskällor och gör dem sökbara. Kodverksservern blir även en punkt för distribution av nationella kodverk och urval (valuesets) som andra kan använda sig av. Under pilotens gång har Socialstyrelsen bedömt om kodverksservern skulle kunna användas som en gemensam teknisk plattform för samtliga intressenter. Detta skulle kunna på sikt ge en enhetlighet bland landets tusentals kodverk. Healthterm uppfyller dessa krav. Termer och förkortningar Term API Json FHIR SNOMED CT Int OID SoSKS Sosnyk WHO Beskrivning Application program interface. Gränsyta för systemanrop och svar. JSON (JavaScript Object Notation), är ett kompakt, textbaserat format som används för att utbyta data. FHIR (Fast Healthcare Interoperability Resources) International health terminology standards development organization ( f.d. IHTSDO Object identifier ( Socialstyrelsens kodverksserver Yrkeskoder World Health Organization. 4 IKT-støtte for kodeverk og terminologi, Direktoratet for e-helse. UTVÄRDERING AV KODVERKSSERVER ETT PILOTPROJEKT
Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport
Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra
Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra David Svärd 2014-10-21 Nuvarande projekt 1. Direktåtkomst till ett registret för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Digitalisering av Socialstyrelsens produkter och tjänster 2019
Digitalisering av Socialstyrelsens produkter och tjänster 2019 Delrapport för 2019 års arbete inom överenskommelsen mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Visionen för e-hälsan 2025
Varmt välkomna! Visionen för e-hälsan 2025 Regeringen och SKL: År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
Nationell terminologi- och klassifikationsresurs
Nationell terminologi- och klassifikationsresurs med SNOMED CT Kristina Bränd Persson enhetschef Enheten för klassifikationer och terminologi (EKT) 2007-05-10 NTKR 1 Nationell terminologi- och klassifikationsresurs
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst
Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst Gemensam begrepps- och informationsmodell för Socialstyrelsens kunskapsstöd Revisionshistorik Version Datum Kommentar
Digitaliseringen av Socialstyrelsens produkter och tjänster 2018
Digitaliseringen av Socialstyrelsens produkter och tjänster 2018 Delrapport för 2018 års arbete inom överenskommelsen mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet
Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet Anna Aldehag, Socialstyrelsen, Socialstyrelsen Stefan Gustavsson, Inera Lotti Barlow, Socialstyrelsen
Arkitektur och Regelverk Definition av kodverk och klassifikation. Version 1.0
Arkitektur och Regelverk Definition av kodverk och klassifikation Version 1.0 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definitioner... 3 Referenser och underlag... 5 Revisionshistorik Version, datum Författare
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj
ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0
ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2 kodning Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter
Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter Vilka är vi och varför står vi här i dag? Ola Grönnesby ola.gronnesby@socialstyrelsen.se Katja Jensfelt
Introduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Strukturera och koda information för elektronisk hantering
Strukturera och koda information för elektronisk hantering Metodstöd för användning av Gemensam informationsstruktur Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.
Introduktion till nationell informationsstruktur
2019-05-29 1(6) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras strukturerat
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef
Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen Anna Aldehag Med dr, enhetschef Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll
Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och
En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län
En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med
gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation
Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling
Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar
Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar En ny generation nationella riktlinjer från Socialstyrelsen David Svärd, projektledare Karin Wallis, delprojektledare 2015-10-08 Nya digitala format Regeringsuppdrag:
FHIR OCH INTEROPERABILITET I SJUKVÅRDEN OSKAR THUNMAN
FHIR OCH INTEROPERABILITET I SJUKVÅRDEN OSKAR THUNMAN 2015-01-29 CALLISTAENTERPRISE.SE FHIR OCH INTEROPERABILITET I SJUKVÅRDEN Semantisk interoperabilitet Bakgrund Dagens standarder FHIR och framtidens
Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten
Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten Inledning Idag saknas gemensamma och effektiva sätt att skapa, kvalitetssäkra och distribuera de kodverk som används inom vården. Detta skapar svårigheter när
Om E-hälsomyndighetens regeringsuppdrag N2016/04455 och bifogat utkast på återrapportering av uppdraget
ehälsomyndigheten Box 913 391 29 Kalmar www.ehalsomyndigheten.se org.nr: 202100-6552 Den 19 december 2017 Om E-hälsomyndighetens regeringsuppdrag N2016/04455 och bifogat utkast på återrapportering av uppdraget
Anvisningar för kodning av akut appendicit
Anvisningar för kodning av akut appendicit Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Trondheim 20100922 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Process för terminologiarbete
Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet
Mobilt Efos och ny metod för stark autentisering
Mobilt Efos och ny metod för stark autentisering I och med lanseringen av E-identitet för offentlig sektor, Efos, kommer Inera att leverera komponenter som möjliggör att en användare ska kunna logga in
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO
Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken
Anvisningar för klassificering av akut appendicit
Anvisningar för klassificering av akut appendicit Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Tillämpningsanvisningar
Tillämpningsanvisningar Inledning Denna anvisning syftar till att ge ett stöd i tillämpningen av den nationella informationsstrukturen (NI). NI används dels för att skapa eller återanvända strukturerad
Digitaliseringen av Socialstyrelsens produkter och tjänster 2017
Digitaliseringen av Socialstyrelsens produkter och tjänster 2017 Slutrapport för 2017 års arbete om Socialstyrelsens uppdrag i samband med överenskommelsen mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och
Avtal/överenskommelse för leverans till K- samsök
Avtal/överenskommelse Datum 2012-10-** Dnr 159-1562-2012 Avdelning Informationsavdelningen Enhet Enheten för informationsutveckling Författare Johan Carlström Avtal/överenskommelse för leverans till K-
Anvisningar för kodning av sepsis, svår sepsis och septisk chock
Anvisningar för kodning av sepsis, svår sepsis och septisk chock Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs
Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Steg 1 Relatera dokumentationsbehov
Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018
Delrapport 2018-12-04 4.5-1097/2018 1(11) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Victoria Johansson victoria.johansson@socialstyrelsen.se Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet
Strukturering av fritext
2015-12-15 Dnr 3.4-27986/2014 1(6) Strukturering av fritext Inledning I syfte att möjliggöra ett enhetligt arbetssätt för hur fritext kan struktureras, så att informationen blir användbar för flera olika
Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg
Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg Vad är Meridix Studio? Meridix Studio är ett verktyg som låter er analysera och följa upp er kommunikation via ett enkelt men kraftfullt
- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för
Regeringsbeslut I:7 2014-04-03 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen
Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT
Nationellt fackspråk för vård och omsorg Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT Karin Ahlzén Termkonferensen 2009 Nationell IT-strategi - Insatsområde informationsstruktur Terminologi Nationellt
Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten
Regeringsbeslut I:3 Socialdepartementet 2011-06-09 S2007/4754/FS (delvis) S2007/11066/FS S2009/5347/FS Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig
Nationella riktlinjer i nya digitala format. Slutrapport februari 2017
Nationella riktlinjer i nya digitala format Slutrapport februari 2017 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Långsiktig teknisk målbild Socialtjänsten
Långsiktig teknisk målbild Socialtjänsten Innehållsförteckning Dokumentinformation... 2 Versionshantering... 2 Inledning... 4 Syfte... 4 Målgrupp... 4 IT-strategi... 4 Socialtjänstens målbild för verksamheten...
Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 5: Tillämpningsanvisning Inledning Detta användarstöd riktar sig till den gemensamma informations-strukturens intressenter. Syftet med användarstödet är att
Avrop från ramavtal E-förvaltningsstödjande tjänster
Kinna den 28 december 2012 Avrop från ramavtal E-förvaltningsstödjande tjänster 1. Bakgrund Marks kommun har under tre år genomfört ett pilotprojekt med systemstöd för arbete och presentation av målsättning,
Implementationsguide gemensam metadata för kunskapsstöd, version 1.0
Implementationsguide gemensam metadata för kunskapsstöd, version 1.0 Gemensamma metadata-attribut för kunskapsstöd inom operativ processtyrning och uppföljning i socialtjänst och hälso- och sjukvård Denna
Instruktion för användning av
Innehåll 1. Nyheter i biblioteket... 2 2. Inmatning av nya referenser... 2 2.1. Innan du börjar... 2 2.2. Inmatning av nya referenser... 4 2.2.1 Import av flera källor... 4 2.2.2 Skapa enskilda referenser...
Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde
Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare
Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor
Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
MBS 12 & Mamut Online Desktop. Ole M Hasven - Product Manager, Marketing Partner Summit, oktober 2008 oleha@mamut.com
MBS 12 & Mamut Online Desktop Ole M Hasven - Product Manager, Marketing Partner Summit, oktober 2008 oleha@mamut.com Agenda Mamut Business Software & Mamut Online Desktop Mamut Business Software Mamut
RAPPORT GEODATARÅDETS HANDLINGSPLAN Del av fokusområde 3 gällande standardisering av grunddata i geodatarådets
2019-04-16 Dnr: LM 2019/001170 RAPPORT GEODATARÅDETS HANDLINGSPLAN 2018 Aktivitet 3A Riktlinjer och stöd för specifikationsarbete Aktivitetsledare - Magnus Konnskog, Lantmäteriet Del av fokusområde 3 gällande
Reflektioner från HiMSS19
Reflektioner från HiMSS19 Här är en sammanställning av de rapporter vi skickade dagligen till vår organisation hemma i Sverige. 10 februari Världens största e-hälsokonferens med ca 45 000 deltagare går
Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa
Projektportfölj, maj 2014 Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Uppdragsportfölj gemensam informationsstruktur Förvaltning Förvaltningsstyrning Projektverksamhet Projektportföljstyrning Förvaltningsplan
Vägen fram för ArcGIS for Server. Johnny Björk
Vägen fram för ArcGIS for Server Johnny Björk Vart är ArcGIS for Server påväg? Webb GIS Johnny Björk Vart är Webb GIS påväg? Nyckelteman i plattformen Vilka visioner har vi med server Pågående projekt
Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten. Plan för fortsatt arbete och samordning
Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten Plan för fortsatt arbete och samordning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Metod för mappning till Snomed CT
Metod för mappning till Snomed CT Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella
Våldsbejakande extremism. Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna Studiehandledning
Våldsbejakande extremism Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna Studiehandledning Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att
RFI underlag - bilaga 2 Nuvarande Hjälpmedelstjänsten. Version 1.0
RFI underlag - bilaga 2 Nuvarande Hjälpmedelstjänsten Version 1.0 Innehåll Övergripande beskrivning... 3 Nuvarande tjänst... 3 Anslutningar... 4 Anslutna organisationer... 4 Anslutna tjänster... 4 Arkitektur...
Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
Metoder för verifiering av användare i ELMS 1.1
Metoder för verifiering av användare i ELMS 1.1 2012-12-21 Kivuto Solutions Inc. [KONFIDENTIELLT] INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERSIKT...1 VERIFIERINGSMETODER...2 IUV (Integrated User Verification)...2 Shibboleth
Certifieringswebb. Version 1.0 Mats Persson
Version 1.0 Distributionslista Befattning Bolag/enhet Namn Åtgärd Info. Student KaU Viktor Samuelsson Student KaU Gustaf Åhs Konsult/handledare Sogeti Konsultchef Sogeti Åsa Maspers Projektledare/handledare
Mobilt Efos och ny metod för stark autentisering
Mobilt Efos och ny metod för stark autentisering I och med lanseringen av E-identitet för offentlig sektor, Efos, kommer Inera att leverera komponenter som möjliggör att en användare ska kunna logga in
Projektplan. Projektledare. Bakgrund. Tillgängliggöra strukturerade kunskapsprodukter i nya digitala format. Dnr 3592/2014 1(9) 2014-04- 0410-02
2014-04- Dnr 3592/2014 1(9) Avdelningen för kunskapsstöd David Svärd david.svard@socialstyrelsen.se Projektplan Tillgängliggöra strukturerade kunskapsprodukter i nya digitala format Projektledare David
Avtal/överenskommelse för leverans till K- samsök
Avtal/överenskommelse Datum 2010-12-22 Dnr 130-2880-2008 Avdelning Informationsavdelningen Enhet Informationsutveckling/Ksamsök Författare Johan Carlström Avtal/överenskommelse för leverans till K- samsök
Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda
Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella
Klassifikationer och hkodverk
2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset
Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik
Digital arkivering och historiklagring 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Generella principer för arkivering Informationsbärare: Analogt (papper) Digitalt (ettor och nollor på t ex ett
ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen
ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Klassifikationer
CTM Release Notes 7.5.5
CTM Release Notes 7.5.5 Sida 1 av 13 1 CTM RELEASE NOTES 7.5.5... 3 1.1 TED ANNONSER OCH 48-TIMMARSREGELN... 3 1.2 REDIGERA LÄNKADE KRAV/KRITERIER I UPPHANDLINGEN... 3 1.2.1 PROCESSMALLEN... 4 1.2.2 LÄNKADE/KOPIERADE
Mobilt Efos och ny metod för stark autentisering
Mobilt Efos och ny metod för stark autentisering I och med lanseringen av E-identitet för offentlig sektor, Efos, kommer Inera att leverera komponenter som möjliggör att en användare ska kunna logga in
Frågor och svar om Snomed CT
Frågor och svar om Snomed CT Vitalis 2015 Erika Ericsson och Karin Ahlzén 2015-04-23 Disposition Innehållet i Snomed CT Åtkomst till Snomed CT Användning av Snomed CT 2015-04-21 2 Innehållet i Snomed CT
Läshjälp och ordlista
Läshjälp och ordlista för licensavtalet avseende den Svenska Nationella Releasen av Snomed CT [1 juli 2015] 1. INLEDNING Socialstyrelsen ansvarar för licensieringen av den Svenska Nationella Releasen av
GEOSECMA FYSISK PLANERING...
RELEASE NOTES/GEOSECMA for ArcGIS 10.4.1 Service Pack 1 2017-09-21 RELEASE NOTES/GEOSECMA for ArcGIS 10.4.1 Service Pack 1 Innehållsförteckning 1. GEOSECMA FYSISK PLANERING... 2 1.1. STÖD FÖR SVENSK STANDARD
Arkivkrav vid införande av nytt IT-system
Koncernkontoret Området för informationsförsörjning och regionarkiv Enheten för digital information Dokumentslag: Styrande Datum: 2014-07-31 Dokumenttyp: Instruktion Version: 2.0 Arkivkrav vid införande
Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga
Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid! Tillgänglighet Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Medborgaren Medarbetaren Verksamhetsansvariga Ansöka om vård tidsbokning
Digitalisering av Socialstyrelsens produkter 2017
Digitalisering av Socialstyrelsens produkter 2017 Delrapport om Socialstyrelsens uppdrag i samband med överenskommelsen mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
GEOSECMA FASTIGHET...
RELEASE NOTES - GEOSECMA for ArcGIS 10.5.1 Service Pack 5 RELEASE NOTES - GEOSECMA for ArcGIS 10.5.1 Service Pack 5 Innehållsförteckning 1. GEOSECMA BAL... 2 1.1. LÄGENHETSINFORMATION... 2 1.2. BRISTER...
Framtida klassifikationer - status för utvecklingen av ICD-11
Framtida klassifikationer - status för utvecklingen av ICD-11 Kristina Bränd Persson 2013-10-20 Innehåll Status för WHO:s arbete och tidplan WHO:s arbetssätt Ny arkitektur för ICD-11 Aktuella frågeställningar
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen 2019-06-13 Agenda Välkomna Nyheter i NI 2019:2 Nationella informationsmängder Avslutning Nyheter i NI 2019:2 Nyheter i Nationell Informationsstruktur
Prislista Supporttjänster
Prislista Supporttjänster Art Tjänst Pris Fjärrdemo av ny funktionalitet i ny version av Evatic 1450 Grundutbildning - Introduktion av Evatic för nya användare 2900 Grundutbildning - Report Designer i
Informationsspecifikation levnadsvanor
1 (15) 140217 Informationsspecifikation levnadsvanor Alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor 2014-02-17 Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att
ALEPH ver. 18 ALEPH Digital Asset Module (ADAM)
ALEPH ver. 18 ALEPH Digital Asset Module (ADAM) Fujitsu, Westmansgatan 47, 582 16 Linköping Innehållsförteckning 1. INLEDNING...1 2. SKAPA NYA OBJEKT...1 3. OBJEKTLISTA...2 4. FORMULÄR...3 4.1 Objektinformation...3
Nationell källa för ordinationsorsak Börja implementera! Birgit Eiermann, farm.dr, Inera Emma Hultén, Socialstyrelsen
Nationell källa för ordinationsorsak Börja implementera! Birgit Eiermann, farm.dr, Inera Emma Hultén, Socialstyrelsen Varför dokumentera ordinationsorsak? Föreskrift HSLF-FS 2017:37 Del i Nationella läkemedelslistan
Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk
Johan Aldén Sida 1 av 12 Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 2 av 12 Innehållsförteckning Inledning... 4 Deltagande kommuner... 4 Sammanfattning... 5 Förstudiens
Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig
Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig Föredragets innehåll Om oss Om Snomed Klurig-projektet Vad gjorde vi i projektet? Vad kom vi fram
Vad kan man förbereda inför e-arkivering
INFORMATION 1(6) Vad kan man förbereda inför e-arkivering I detta dokument beskriver vi ett antal frågor som en myndighet behöver ta ställning till innan man kan börja leverera information till SSC:s kommande
LIBRIS. Den nationella biblioteksinfrastrukturen. Maria Hedenström, Avdelningen för Informationssystem
LIBRIS Den nationella biblioteksinfrastrukturen Maria Hedenström, Avdelningen för Informationssystem Sidnummer 1 Agenda Syfte och uppdrag Vad är Libris och vad är Libris XL? Hur arbetar vi med Libris?
Samordningsplan. Vision e-hälsa Version
Samordningsplan 2019 Vision e-hälsa 2025 Version 2019-02-14 Innehåll Innehåll... 3 Sammanfattning av insatser... 5 Regelverk... 5 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 5 Övriga insatser...
ESSArch vid Riksarkivet i Sverige
NorDig 2014 2014-06-03 ESSArch vid i Sverige Mats Berggren / 1 ESSArch vid i Sverige s digitala bevarande - bakgrund RADAR och ESSArch Erfarenheter och planer 2 1 ESSArch vid i Sverige s digitala bevarande
Från meddelandeutväxling 2ll seman2sk interoperabilitet. Vitalis 2015 Oskar Thunman @oskthu
Från meddelandeutväxling 2ll seman2sk interoperabilitet Vitalis 2015 Oskar Thunman @oskthu Om mig Medicinsk informa2ker Informa2onsarkitekt på Callista Enterprise Regionala, na2onella och interna2onella
Utveckling av en nationell källa för ordinationsorsak. Rapport 2018
Utveckling av en nationell källa för ordinationsorsak Rapport 2018 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs
DCAT-AP. Vad är det och vad kommer härnäst
DCAT-AP Vad är det och vad kommer härnäst MetaSolutions Eric Hannes Matthias Översikt Vad är en datamängd? Vad är DCAT-AP Vad är Skördning Mer om DCAT-AP Verktyg för DCAT-AP Vad är ett dataset? "Collection
HSA nätverksträff
2018-11-27 HSA nätverksträff Utbudstjänsten Marcus Claus Lovisa Lundin Agenda Utbudstjänsten i korthet Användningsområden Kundkartläggning Rekommendation från Inera Vad består Utbudstjänsten av? Teknisk