EKObruk Norr Ekologiskt lantbruk i norra Sverige Nr 3 2006 Gårdsreportage från Medelpad Ur innehållet Ledaren Idéer från Bayern Ekologiskt kött från Norrland Nytt om ensilering Var rädd om naturbetet! Bekämpning av kvickrot Ny skrift om utegrisar
ledaren Skrivkramp, magont och prestationsångest! Det är tre ingredienser i detta alster. Efter att två kollegor missförstått varandra så pressas detta nummers ledare fram dagen efter presstopp. Vad ska man skriva om? Studieresor och erfarenhetsutbyte kanske? Förra veckan åkte jag med på en studieresa som LRF:s nötköttsprojekt i Norroch Västerbotten ordnat för lantbrukare.vi var 22 lantbrukare med skiftande bakgrund, såväl mjölksom köttbönder och några anställda på större gårdar. Resans mål var München i tyska Bayern. Anna Molander som var värd för resan hade kontaktat tyska motsvarigheten till LRF och fått tips på gårdar som var intressanta. Vi hade också en tysk reseledare och tolk som var ovan att guida lantbruksresor, men han hade läst på ordentligt och vi fick bra svar på alla våra frågor. Småskalig livsmedelsförädling var ett genomgående tema. Vi besökte bland annat familjen Sieblers gård med en avelsbesättning på 15 suggor. Väl framme funderade vi över var på gården man hade bruksbesättningen. Nu visade det sig att 15 suggor var hela besättningen. Man bedrev även tillhörande slaktsvinsproduktion och växtodling på 35 hektar. Hur man omsätter drygt 300 000 kronor per sugga fick vi lära oss. Hårt arbete, eget gårdsslakteri och charkuteri, gårdsbutik och restaurangverksamhet är receptet. En dag i veckan slaktar Ludwig 7 10 grisar och övriga dagar förädlas grisköttet till torkad skinka, rökt skinka, 10 varianter av kokt skinka, 40 olika bratwurstkorvar, 15 olika sorters salamikorvar och ett antal olika syltor. Produkterna säljs i gårdsbutiken och till affärer i München. Närmaste kooperativa slakteri ligger 35 km bort men det finns minst åtta gårdsslakterier inom de närmaste 1,5 milen. Vi besökte också en stor gård med 100 mjölkkor, 35 dikor, slaktsvin, bageri, mejeri, slakteri och charkuteri, gårdsbutik med restaurang, fiskodling samt 70 boxplatser för hästar med vidbyggt ridhus och ett antal kilometer planerade ridvägar i närheten av gården. Hela gården ägs av en bokförläggare och drivs ekologiskt. Kunderna finns inom 8 mils radie från gården och man får sina varor hemkörda. Om man betalar för det kan man till och med få varorna inställda i sitt kylskåp. I charkuteriet tillverkas bland annat 60 olika sorters korvar och i mejeriet 60 olika sorters ostar. En specialité är hömjölk, mjölk som enbart producerats på hö eller ensilage. Mjölken kostar 12 kronor litern och har en strykande åtgång. I Bayern är strukturomvandlingen lika omfattande som här hemma, en tredjedel av lantbrukarna har slutat under de senaste tio åren och man har samma problem att få debet och kredit att gå ihop, så sammanfattningsvis kan man säga att lantbrukets problem är universella. Med de nya regler som arbetats fram för småskalig livsmedelsförädling kan man hoppas att det även i Sverige ska finnas möjlighet att förädla sina produkter på gårdsnivå i större utsträckning än idag allt med målsättningen att öka lönsamheten för ett livskraftigt och bestående ekologiskt lantbruk. Ingvar Persson Länsstyrelsen i Västerbotten NYTT OM ensilering I serien Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap finns ett nytt faktablad om ensilering. Här redovisas en sammanställning gjord av över 1000 ensilageanalyser. Till analyserna har funnits kopplat uppgifter om ensileringsteknik och lagringssätt. De samlade resultaten har utmynnat i en rad iakttagelser, bland annat följande: Med ökande krossbredder ökar risken för jordinblandning. Det finns också risker för långsammare upptorkning i tjocka grönmassesträngar. Man måste alltså bli än mer noggrann när maskinstorleken ökar. Direkt sammanläggning av flera grönmassesträngar i samband med slåttern ger tendenser till långsammare vattenavgång och försämrad hygienisk kvalitet på ensilaget. Liggtiden på fält bör helst inte vara mer än ett dygn. För att snabba på förtorkningen och minska liggtiden kan bredspridning av grönmassan direkt efter slåttern Foto: Harry Eriksson EKObruk Tidningen är ett samarbetsprojekt inom miljöprogrammet för jordbruket i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Gävleborg och Dalarna. Tidningen finansieras gemensamt av Sverige och EU, ukommer med sex nr/år och vänder sig till dig som är intresserad av ekologiskt lantbruk. Detta nummer sänds till alla som har fått EU-bidrag för ekologisk odling 2005. Kostnadsfri prenumeration kan beställas hos Gun Bernes, fax 090-786 87 49, postadress se nedan eller via e-post gun.bernes@njv.slu.se Adress: EKO-bruk Norr, Röbäcksdalen Box 4097, 904 03 UMEÅ Ansvarig utgivare: Mats Hindström Länsstyrelsen Gävleborg, 026-17 11 33 Grafisk Form: EnaInfo, Ödeshög Tryck: Danagårds Grafiska Redaktionskommitté: Gun Bernes, SLU Grovfodercentrum, 090-786 87 44 Berit Löfgren, Länsstyrelsen Gävleborg, 026-17 11 36 Ingvar Persson, Länsstyrelsen Västerbotten, 090-10 82 60 2 Ekobruk Norr Nr 3 2006
och senare strängläggning vara ett intressant alternativ. Men om det medför ökad inblandning av jorddamm kan det i stället leda till en försämrad ensilagekvalitet. I rundbalsensilage är kvaliteten bättre då knivförsedda pressar använts. I plansilos och limpor har det varit en fördel när man använt fin- och exakthackar, jämfört med självlastarvagnar eller hackvagnar. Det finns tydliga tendenser till försämrad hygienisk kvalitet på ensilaget med ökande klöverhalter.det beror troligen på klöverns innehåll av buffrande ämnen. Vid användning av försurande tillsatsmedel bör doseringen alltid anpassas efter andelen klöver i vallen. Hög NDF-halt, vilket innebär skörd på ett sent utvecklingsstadium, är en mycket vanlig orsak till att sporbildande bakterier kunnat växa. Orsaken verkar vara att man inte tillräckligt snabbt och effektivt klarat att pressa ur syre ur det grova materialet. Risken för dåligt ensilage ökar då tiden mellan rundbalning och plastning ökar. I rundbalar kan det vara svårt att få en jämn inblandning av syrapreparat och därför rekommenderas i första hand tillsats av Kofasil Ultra eller mjölksyrabakterier. Ett preparat som enligt analyserna gett goda resultat i rundbalsensilage är Josilac. Med lämplig förtorkningsgrad och bra ensileringsteknik i övrigt kan bakteriepreparat fungera bra även i silos. Men om det inte går att förtorka till uppemot gränsen för pressvatten, eller det är högt klöverinslag i vallen, är det säkrast att använda ett rent syrapreparat.eftersom det sällan går att förutsäga vilka väderförhållanden som kommer att råda under skörden kan det vara bra att köpa hem ett par olika tillsatsmedel och växla medel beroende på aktuell gröda och väder. Ekologiskt kött från Norrland För närvarande finns inte någon fungerande slakt av ekologiskt kött i de fyra nordligaste länen. Ekologiska Lantbrukarna försöker med hjälp av Hushållningssällskapet i Västerbotten att få igång slakt, förädling och försäljning av lokalt producerat ekologiskt kött. Vi tror att slakt snart kan komma igång inom delar av området. Marknadsundersökningar visar att det troligen kommer att bli brist på kontrollerad (KRAV) ekologisk köttproduktion. Vi har idag i Norr- och Västerbotten ett tiotal mjölkproducenter som är med i KRAV och några köttproducenter som antingen har en vilande eller aktiv anslutning till KRAV. Dessa kan börja leverera ekologiskt kött direkt. De kommer då att få en viss merbetalning för det ekologiska köttet. Men för andra intresserade köttproducenter tar det tid att få en godkänd produktion. Anmäl till KRAV nu? Det går fortast att få en godkänd produktion om du sedan 2004 har haft stöd för ekologisk odling. Den marken kan bli KRAV-godkänd redan 2006. Detta förutsätter dock att anmälan kommer till KRAV före 15 juni, eller när det gäller spannmål före sådd. Djuren ska få KRAV-godkänt foder från betessläppning och kan slaktas som ekologiska hösten 2007. Om du inte haft eko-stöd till odlingen gäller 24 månaders karens. Det vill säga att med en KRAV-start nu, så blir det eko-slakt tidigast sommaren 2008. Om du har eko-stöd men vill avvakta med en kontrollerad produktion är det lämpligt att ansluta sig till KRAV 2007. Tidigaste KRAV-slakt för nöt blir då sommaren 2008. Lamm som föds 2 månader efter anslutning, kan bli godkända redan hösten 2007. För exakt information om anslutning och olika tider bör du kontakta KRAV. Sök på KRAV i telefonkatalogen eller på www.krav.se! Torbjörn Pettersson Ekologiska Lantbrukarna i Västerbotten Foto: Torbjörn Pettersson Om du är mjölkproducent får du bladet via Milko eller Norrmejerier. Det finns även på institutionens hemsida www.njv.slu.se/pub Foto: Torbjörn Pettersson Ekobruk Norr Nr 3 2006 3
gårdsreportage Utfodring av korna. Ekologiska dikor i Järkvissle En solig och varm vårdag besöker jag Örjan Rudin och Pia Nägele på deras gård i byn Järkvissle i Medelpad. Vägen dit från Sundsvall längs Indalsälven är otroligt vacker med ett mäktigt och storslaget landskap där åkrar och betesmarker stupar brant ner mot älven. Gården är KRAV-godkänd och här finns exempel på många intressanta lösningar när det gäller djurens utfodring och skötsel. Gården Tidigare har det alltid funnits får på gården men för tio år sen skaffade Vindskydd med ströbädd inne och ute. Örjan de första nötkreaturen och besättningen består nu av 60 Herefordkor samt ungdjur. Totalt brukas ca 160 ha varav 80 ha är vall, 10 ha är grönfoder och resten betesmark. När jag kommer fram till gården håller Örjan och Pia just på att utfodra ungdjuren som vintertid inhyses i det före detta fårhuset. I bråda kalvningtider finns inte tid för någon intervju vid köksbordet utan jag hänger med ut till djuren och vi får en pratstund under arbetet. Tidigare tog man bara en vallskörd med ganska låg kvalitet, lämplig till korna. Nu tas två skördar på 10 ha av vallarealen för att även få en ensilagekvalitet anpassad till slaktdjuren. Tjurarna får nu ca ca 0,5 kg kraftfoder per dag och fri tillgång till ensilage. De når en slaktvikt på 250 300 kg och R- vid 16 18 månader ålder. De slaktas direkt från betet utan slutgödning. Kor i utedrift När ungdjuren fått sitt beger vi oss efter en kort fikapaus till korna som går ute året om. De är under vintern indelade i två grupper med tillgång till enkla vindskydd med tre väggar och öppen långsida. För att marken närmast vindskyddet inte ska bli upptrampad fortsätter ströbädden en bra bit ut. Vi ströar var tredje dag både inne och utanför och här är alltid torrt och rent, även mitt i vintern då korna gärna håller till i och kring vindskyddet mellan utfodringarna, säger Örjan. Dessutom kan jag ta tillvara all gödsel som hamnar runt vindskyddet. Det mesta av halmen köps söderifrån och utgör en hög men nödvändig kostnad i driften. Inga fasta rastfållor finns utan kornas vinterfållor kan sägas ingå i en fyraårig vallväxtföljd där en grupp om 30 kor vintertid har till- 4 Ekobruk Norr Nr 3 2006
gång till en areal på ca 4 ha. Örjan använder inte foderhäckar till korna utan rundbalen spetsas på traktorns spjut och så kör han långsamt genom fållan så att fodret rullas av i spridda högar. På så sätt får djuren ett naturligt ätbeteende och ingen riskerar att bli undanträngd. Jag undrar hur ofta han kör fast i de branta backarna men det är inga problem även när det är mycket snö försäkrar Örjan. Jag kör i nya spår varje gång så hela fållan blir gödslad, men det blir aldrig kladdigt. All gödsel tas tillvara Den kanske största fördelen med det här utfodringssystemet är att den värdefulla gödseln tas tillvara på ett enkelt sätt genom att korna själva sprider den över hela arealen. Varje år plöjs den del där korna gått under vintern och ny vall sås in i grönfoder. Nästa säsong flyttas vinterfållan till den vall som står i tur att plöjas. I ekologisk odling är det ju särskilt viktigt att tillvarata stallgödseln. Jag lägger inte på någon ytterligare gödsel här hemma än den som korna sprider själva, men vallarna blir väldigt fina, tycker Örjan. Djupströbäddarna körs ut på de arealer som ligger långt ifrån gården. Fyrhjulingen ett bra hjälpmedel Det här är min arbetshäst! säger Örjan och pekar på fyrhjulingen med en liten vagn efter som står parkerad på gårdsplanen. Korna är ju spridda över stora områden och t ex när kalvningarna ska passas är den ett oumbärligt hjälpmedel, fortsätter han. Den tar sig fram överallt och är betydligt smidigare än traktorn. Om ko och kalv behöver tas hem av nån anledning lägger man kalven på vagnen om man är två. Är man ensam lägger man kalven grensle över sadeln framför sig. Kon följer efter utan problem. Det är sällan problem med kalvningarna men just idag står en ko med sin kalv i en box inne i vindskyddet. Kalven föddes igår, berättar Örjan, och klarade inte riktigt av att dia eftersom kon har stort juver och stora spenar. Kalven hade hunnit bli nedkyld och för att den skulle komma igång har han mjölkat kon och gett i nappflaska. Han berättar att han först värmer flaskan med hetvatten ur en termos innan den fylls med mjölk. Även nappen värms genom att han har den innanför sina kläder. Kalven har nu piggnat till och den diar ivrigt när vi går därifrån. Kovandring till betet Så fort betestillväxten kommit igång slussas djuren ut på bete. Ett stort område med betesmark ligger ett par mil från gården. När jag första gången skulle dit med en grupp djur funderade jag på hur jag enklast skulle transportera dem, berättar Örjan. Biltransport blev krångligt och dyrt så jag prövade att helt enkelt låta dem gå dit själva och det fungerar utmärkt! Kor och kalvar promenerar ca 2,5 km i timmen och de brukar få övernatta i en fålla halvvägs eftersom kalvarna är så små. Numera är den årliga kovandringen en turistattraktion i Järkvissle! Avelsmål Örjan och Pia lägger stor vikt vid djurens lynne i avelsurvalet både när det gäller kor och tjurar. De betonar ofta hur viktigt det är att djuren är vana att bli hanterade. En bra rutin man har är att alltid ströa för hand inne bland djuren och på så sätt få en nästan daglig kontakt med dem. Att ha tama och lätthanterliga djur sparar massor med tid, försäkrar de. Förutom bra lynne är hållbara klövar och låga födelsevikter hos kalvarna något man tar stor hänsyn till vid urvalet av avelsdjur. Stamtjuren Kvick av Brunared, en stadig herre som har en särskild plats i Örjans hjärta, är verkligen kolugn om man nu kan säga så om en tjur. Han är född -98 och hans klövar är aldrig verkade, berättar Örjan, och En lasso bör ingå i varje ranchägares utrustning, säger Örjan Rudin. Utsikt över vinterfålla med vindskydd i förgrunden. han går till och med att rida på! Egentligen är han färdiganvänd men Örjan har svårt att göra sig av med honom. Att slakta honom bär emot och säljer jag honom måste jag veta att han får det bra. Kött direkt till kund Problemet med KRAV-slakten i Norrland bekymrar förstås Örjan och Pia, men de påverkas inte så mycket av det eftersom de själva distribuerar allt kött de producerar direkt till kund. Varje höst säljs några av tjurkalvarna för vidareuppfödning. Större delen av kvigorna säljs som livdjur eller behålls för rekrytering. Ungefär 30 ungdjur går till slakt varje år, samtliga med återtag. Djuren skickas till Delsbo slakteri i Hälsingland som är KRAVgodkänt men inte säljer något KRAV-kött själva. Vid varje tillfälle slaktas 4 8 djur och köttet styckas och packas i kartong på slakteriet. Örjan hämtar själv lådorna och kör ut dem till sina kunder som under åren blivit ca 120 st! Det är mycket jobb, medger han och det tar tid, men det är roligt och ger så otroligt mycket tillbaka genom alla kundkontakter. Sånt kött kan man inte köpa i affären, får de ofta höra av sina kunder! Lisa Holmer Länsstyrelsen Västernorrland Ekobruk Norr Nr 3 2006 5
I Källåsen, Njurunda finns denna välbetade, artrika och vackra betesmark. Foto: Annika Carlsson Var rädd om naturbetet! Naturbetesmarkerna karaktäriseras av att de under mycket lång tid använts för bete eller slåtter. Betesmarker som aldrig plöjts eller gödslats tillhör landets artrikaste naturtyper och de är mycket värdefulla för den biologiska mångfalden och variationen i odlingslandskapet. Det är bristen på växtnäring i kombination med traditionell och kontinuerlig skötsel som gett så många växtarter goda överlevnadsmöjligheter. I en välbetad hage bildas en tät lågväxt matta med växter som är anpassade till näringsfattiga förhållanden och god tillgång på ljus. De växter som gynnas är energisnåla, kortvuxna eller har ett krypande växtsätt. Exempel på blommor som trivs i dessa marker är kattfot, ormrot och blåklocka. Man kan dessutom finna växter som idag är hotade, t ex fältgentiana och olika låsbräkenarter. Även svampfloran är speciell Betade strandängar har mycket höga naturvärden och är viktiga för många fågelarter, antingen för häckning eller som rastplats. Det grunda vattnet vid stranden är yngelplats åt miljontals insekter. Alnö. Foto: Annika Carlsson med t ex färggranna vaxskivlingar. Betesmarkerna har vanligen ett rikt insektsliv med många fjärilar och humlor. Vissa skalbaggar och flugor är t ex knutna till betesdjurens spillning. Viktigt beta varje år En årlig avbetning med rätt betestryck gör att markerna kan bibehålla en hög och jämn produktion samtidigt med ett rikt växt- och djurliv. Om betet upphör tar konkurrensstarka växter som t ex hundkäx, älggräs och midsommarblomster över och marken tappar sina goda produktionsegenskaper. Genom att restaurera och återuppta bete i igenväxande marker gör man en betydelsefull insats för floran och faunan. Samspelet mellan betesmark och betesdjur är sammansatt. Markens storlek och växtlighet påverkar betesdjurens vanor och betandet påverkar i sin tur växterna. Ett lågt betestryck är inte till någon nytta vid återställandet av artrik vegetation och speciellt i ett restaureringsskede bör betestrycket vara högt. Det är till fördel för mångfalden om hela området inte betas samtidigt eftersom det minskar antalet insekter, speciellt fjärilar, bin och humlor vilka är beroende av ängsvegetationen. Betet kan regleras med hjälp av rotationsbete vilket innebär att området 6 Ekobruk Norr Nr 3 2006
Hästar lämpar sig för många typer av naturbetesmarker, om området inte är för litet och växtligheten känslig för hovarnas tramp. delas in i betesfållor och djuren flyttas från en fålla till en annan. På försommaren kan fållans växtlighet återhämta sig på några veckor medan det på sensommaren kan ta betydligt längre tid. Gärna flera djurslag på betet Nötkreatur är inte så noga i sitt val av föda. De äter i huvudsak gräs och örter, men också löv från träd och buskar. Nötkreaturen undviker att beta på ställen som smutsats med spillning och urin, och då uppstår s.k. rator. På marken bildas också stigar då de använder samma upptrampade rutter. Hästar äter i huvudsak gräs och örter. De ratar relativt många växter och är inga effektiva lövbetare varför sly kan sprida sig i en hästhage trots att den betas intensivt. En skillnad mellan hästar och idisslare är att idisslarna bara har framtänder i underkäken, hästarna är därför bättre på att beta nära marken. De kan även ägna längre tid åt betning. En hästbetad hage präglas ofta av kortsnaggade partier omväxlande med ratade och förvuxna områden. Hästar är det djurslag som orsakar mest trampskador. Får väljer noga vad de äter, i första hand vill de ha kortvuxna, späda örter och gräs. Som slybekämpare är de effektiva. Får är mest lämpliga som betesdjur på torra marker då de undviker våta och fuktiga marker som t ex strandängar. Fuktiga marker innebär också högre risk för inälvsparasiter. Foto: Jakob Ebner. Getter äter hellre av trädens bark och löv än av olika örter vilket innebär att de sköter igenslyade områden bra. De är mycket lämplig för restaurering av igenvuxna marker. Getterna äter också bl a älggräs, vilket ratas av många andra betesdjur. Olika djurslag har olika betesvanor och kompletterar därför varandra. Det blir ett lägre betestryck men ändå ett högt betesnyttjande med bra kvalitet samtidigt som slitaget och antalet rator minskar. Vad du kan göra för att bevara och vårda naturbetesmarkerna: Styr betesdjuren till värdefulla marker. Bete är en färskvara! Släpp djuren tidigt på bete så de är på plats när det växer som bäst. Låt grovfodret följa med ut på betet under en kort övergångsperiod. Sträva efter att ha allt väl avbetat före början av juli. De flesta växter är smakligast vid ett ungt stadium då även energi- och proteinhalten är hög. Detta gäller även oönskade växter som då lättare kan hållas under kontroll. Betesmarken är inte en förvaringsplats utan en foderresurs. Är marken avbetad ska djuren inte gå kvar. Hårdare betestryck på önskade ställen kan man få genom att placera en saltsten där. För att undvika trampskador på känsliga marker bör man begränsa betet vid ihållande fuktig väderlek. Genom att putsa betet håller man efter ogräsen och hindrar fröspridning. Även rator och annan förvuxen växtlighet bör slås vid behov. Växter i skugga smakar sämre och bildar ingen tät grässvål. Glesa ut och röj så att de öppna ytorna blir så stora som möjligt. Ju mer omfattande röjning och ju näringsrikare mark desto viktigare är det med tillräckligt antal betesdjur direkt efter att åtgärden utförts. Med effektiva slyröjare och högt betestryck blir arbetet med återkommande röjningar mindre. Annika Carlsson Länsstyrelsen Västernorrland kursaktuellt GÄVLEBORGS LÄN Studieresa. Lyckade satsningar på lokal produktion och förädling. 15 16 augusti i Södermanland Uppland. Från jord till bord; Odling av speltvete, naken havre mm. Torkning, skalning, malning, gryntillverkning mm. Mejeri med småskalig osttillverkning. Servering av gårdens produkter. Dessutom besöks Åloppe Eko-mat. Samverkan mellan producenter och konsumenter med köttoch grönsaksproduktion, förädling, catering, utbildning, servering, butik mm. Resan görs i samarbete mellan Deveco och länsstyrelserna i X och W län. Ytterligare information: Deveco 0650-56 71 10. Anmälan före 20 juli, begränsat antal platser. DALARNAS LÄN Gårdsvandringar passa på att träffa andra lantbrukare och diskutera aktuella frågor om brukande och företagande. hos Henry och Anna-Lena Mattsson, Nås, Hedemora. 200 hektar, omlagt till ekologisk produktion sedan 2001. Växtföljd med vall, vårvete, korn, havre och vårraps. Bostadshuset värms genom spannmålseldning kombinerat med solfångare. Planerar övergång från mjölkproduktion till dikor. 7 juni kl. 18.00. För information kontakta Erik Köpmans, 023-818 35 eller Jakob Ebner 023-818 79 på Pers Gård, Borgsheden, Mockfjärd. Ekologiskt lantbruk med spannmål, vall och potatis samt köttdjur. Betesmarker där backsvalan häckar. Inför kommande generationsväxling byggs ny gård med bostadshus och häststall. I framtiden planeras uthyrning av stallplatser och produktion av hästhö. 27 juni kl. 18.00. För information kontakta Erik Köpmans, 023-818 35 eller Marie Brunsell, 023-818 38. Studieresa se Gävleborgs län. ALLA LÄN Odling och utfodring av vallfoder i norra Sverige. En 5-poängs högskolekurs på distans, om arter, övervintring, växtnäring, fodervärdering, vallfoder till mjölkkor, ekonomi mm. Tre kursträffar under höstterminen. Ekologisk produktion, norra Skandinavien. En 5-poängs högskolekurs på distans, om omläggning, växtodling, djurhållning, ekonomi mm. Tre kursträffar under höstterminen. Ev. finns möjlighet att följa träffar per videolänk eller internet. Information och anmälan: Cecilia Palmborg, SLU Grovfodercentrum, 090-786 87 13, cecilia.palmborg@njv.slu.se Ekobruk Norr Nr 3 2006 7
Bpost Porto betalt Bekämpning av kvickrot resultat från demonstrationsodlingar Försöket i Ånäset. I förgrunden en yta som stubbearbetats två gånger föregående höst. Foto: Lars Ericson I Västerbotten startade hösten 2004 några demonstrationsodlingar där syftet var att se hur man bäst bekämpar kvickrot i olika växtföljder. Här presenteras några av resultaten från växtodlingssäsongen 2005. Försöken genomfördes i en valldominerad och en spannmålsrik växtföljd. I båda jämfördes följande behandlingar, där det ju är led C och D som är av intresse i ekologisk produktion: A. Ingen behandling. B. Roundup på hösten (gjordes inte 2004 i spannmålsförsöket pga sen skörd). C. Stubbearbetning direkt efter skörd. D. Stubbearbetning direkt efter skörd samt 3 veckor senare. I alla led fanns en del som plöjdes på hösten och en som plöjdes på våren. Odlingarna var belägna i Ånäset och i Umeå. Effekt i spannmål Försöket gjordes i korn. Ogräsbeståndet före försöksstart graderades. Under skördeåret graderades ogräsen vid fyra tillfälllen. Kvickrotsbestånden var rikliga på båda försöksplatserna, ca hälften av plantorna på fältet var kvickrot. Enligt de preliminära resultaten minskade vårplöjningen kvickroten något mer än vad höstplöjningen gjorde. Stubbearbetningen hade viss effekt om den gjordes två gånger. Hösten 2004 var blöt, vilket kan ha minskat effekten av stubbearbetningen. Försöket kommer att upprepas 2005 2006 för att öka säkerheten i slutsatserna. Roundup-behandlingen ersätts då med en körning med Kvick-up, en kraftuttagsdriven harv som är konstruerad för att placera kvickrotens utlöpare på markytan där det är tänkt att de ska dö antingen av torka eller kyla. Kemisk bekämpning av kvickrot efter spannmål är sällan effektiv i vårt klimat, då den ofta kommer att utföras för sent. Obehandlad försöksruta. Effekt vid vallbrott Försöket startade i samband med vallbrott. Även här var det rikligt med kvickrot i försöksrutorna året efter behandling. De preliminära resultaten visar ingen entydig effekt av vårplöjningen. Stubbearbetningen har däremot minskat kvickrotsförekomsten, från ca 35 % av beståndet utan behandling, till ca 25 % vid en körning och ca 20 % efter två körningar. Se fotona här intill. Kemisk ogräsbekämpning? En demonstrationsodling där örtogräs bekämpades med olika doser av två kemiska preparat kan vara av intresse i sammanhanget. Enligt denna blev det ingen effekt av den kemiska bekämpningen i den gröda som var tät och konkurrenskraftig. En god gröda är alltid det bästa ogräsmedlet, och all bekämpning, vare sig den är kemisk eller mekanisk, bör naturligtvis vara behovsanpassad. Lars Ericson SLU Grovfodercentrum, Umeå om utegrisar I ett JTI-projekt har två utomhussystem för ekogrisar jämförts. Det ena systemet var s k del-mobilt, där varje ny grisgrupp placeras i en ny betesfålla. Det andra var stationärt; nya grisgrupper placerades i boxar i ett stall med betesfållor utanför, som nyligen använts av en utslaktad grisgrupp. I projektet har såväl djurmiljö som arbetsmiljö studerats och även hushållningen med växtnäring. Fördelar för folk och fä Det finns många fördelar med utomhussystem. Grisarna får utöva sina naturliga beteenden att böka i jorden och leta efter föda. Risken att grisarna ska få luftvägssjukdomar minskar också. Bonden behöver inte lagra och sprida grisarnas gödsel. Dessutom är ju utomhusvistelse under betesperioden behagligt för både djur och människor. Betesrotation nödvändig Det finns även nackdelar med utedriften. Grisarna kan genom sitt bökande öka risken Foto: Eva Salomon för växtnäringsförluster och deras gödsling kan leda till punktvis koncentration av växtnäring som är negativt för miljön. För att kontrollera inälvsparasiterna krävs kunskap och mycket långa rotationsintervall kan behövas. Arbetet med utfodring, vattning och djurhantering kan bli mycket tungt för grisskötaren om man inte utnyttjar den teknik som finns. LÄS MER Häftet Ekogrisar i hydda eller stall så påverkas djur, bonde och miljö är nr 111 i serien JTI informerar. Det kan läsas som pdf-fil (560 kb, http://www.jti.slu.se/publikat/jti-informerar/pdf-filer/ JTIinfo111.pdf ) eller beställas genom JTI:s publikationstjänst, bestallning@jti.slu.se, tel 018-67 11 00. För mer information, kontakta Eva Salomon, tel 018-30 33 61, eva.salomon@jti.slu.se