ARKITEKTENS ROLL I BYGGPROCESSEN VBEA05 Byggprocessen Fördjupningsuppgift 9 februari 2015 Erik Appelgren Simon Fast Anton Lundblad Alex Svärd
Innehållsförteckning Inledning... 3 Referat... 3 Arkitekten som projektinitierare, Conny Sjölund (2006)... 3 Intervjuer... 5 Ida Lindberg/Arkitekt MAA/Partner på Over Byen Arkitekter/Danmark... 5 Lennart Welin/Arkitekt SAR/MSA/Lennart Welin Arkitekt AB/Sverige... 7 Diskussion... 9 Slutsats... 10 Källförteckning... 12
Inledning Under vår utbildning får vi ständigt höra att arkitekten i Danmark har en starkare position i projekteringsskedet och uppförandet av byggnaden än den svenska motparten. Vi vill i detta arbete försöka ta reda på hur det egentligen ser ut och om det är någon av ländernas synsätt som är att föredra. Är det en kombination av de båda eller finns det ett sätt som är optimalt? Vilken roll bör vi som arkitekter egentligen ha, med tanke på den kunskap vi besitter? Den svenska utbildningen är vad vi förstår mer tekniskt inriktad än den danska, trots detta tycks man i Danmark ha mer makt under byggprocessen, varför är det så? Detta är några av de frågor som vi hoppas få svar på genom detta arbete. Frågeställning: Vad är skillnaden mellan den danska och svenska arkitektens roll i byggprocessen? - Finns det ett optimalt arbetssätt? - Vilken roll bör arkitekten ha i en byggprocess? - Hur påverkar utbildningen arkitektens roll? Metod: Vi kommer i detta arbete försöka besvara dessa frågor genom intervjuer med både en dansk och en svensk arkitekt. Vi kommer även att utgå och samla fakta från en magisteruppsats om arkitekten som projektinitierare för att koppla till våra intervjuer och våra egna reflektioner och tankar. För frågeformulär se Bilaga 1. Referat Arkitekten som projektinitierare, Conny Sjölund (2006) I sin magisteruppsats börjar Sjölund med att presentera läsaren för de vanligaste entreprenadformerna, byggprojektaktörerna och ägandeförhållanden. Han går även igenom hur byggprocessen fungerar idag. Han försöker också sätta fingret på de egenskaper som påverkar en byggnads arkitektoniska upplevelse, de mjuka, omätbara värdena. För att komma till en slutsats i sin frågeställning utgår författaren från två olika typer av material. Dels teoretiskt genom arkitekterna Lars Asklund och Lars Öste som båda varit byggherrar,
dels genom att studera fyra praktiska fall där arkitekterna på olika sätt haft en mer framträdande roll. I sin slutsats redovisar Sjölund ett antal parametrar som är av stor vikt för att arkitekten ska kunna genomföra sitt arbete som byggherre med goda resultat. Till att börja med bör arkitektkontoret vara tillräckligt stort för att kunna finansiera ett projekt från idé till färdig produkt. Ett större företag besitter även en bredare kompetens och har inte samma behov av att hyra in konsulterande aktörer i samma utsträckning som ett mindre kontor. Eftersom arkitektkontor trots allt har relativt liten erfarenhet av att träda in i rollen som projektinitierare menar Sjölund att det första projekten bör vara av hanterlig storlek. Han tar även upp fyra exempel där arkitekten initierar ett projekt med mer eller mindre fortsatt kontroll, dessa är: A. Att fungera som arkitekt och initiera ett projekt samt eventuellt utveckla det något med t.ex. skisser och beskrivningar, för att sedan sälja idén till byggprojektet åt en intresserad byggherre. B. Som i punkt A, men även följa upp med arkitektplaneringen som konsultuppdrag åt byggherren. C. Som i A eller B och även gå in i rollen som byggprojektledare. D. Att ta ett helhetsansvar och fungera som arkitekt, byggherre och byggprojektledare (Sjölund, 2006). Då arkitekter åtar sig rollen som byggherre genereras för arkitekten främmande arbetsuppgifter, exempelvis som ekonom. Detta ger ytterligare kontroll över byggprocessen och upplevs ofta som befriande då de arkitektoniska intentionerna blir enklare att förverkliga. Däremot är detta inte en van roll hos arkitekten, vilket kan resultera i svårigheter för denne att genomföra sin uppgift. Sjölund menar att arkitektens kompetens bör utökas med kunskaper inom ekonomi, marknadsföring och projektledning. Detta kan åtgärdas genom att i utbildningen erbjuda en bredare teknisk bas, eftersom den svenska arkitektutbildningen idag premierar estetisk kunskap. Mot detta ställer författaren att det redan finns utbildningar där arkitektonisk och ingenjörsmässig kompetens är sammanvävda, exempelvis Civilingenjörsutbildning i arkitektur på Luleå tekniska universitetet och dubbel examen som civilingenjör och arkitekt på Chalmers. Detta kan, om kompetenserna blir mindre definierade även hos arkitekten, resultera i en miljö där arkitekternas roll blir marginaliserad (Sjölund, 2006).
Intervjuer Ida Lindberg/Arkitekt MAA/Partner på Over Byen Arkitekter/Danmark * *Översatt av författarna Var börjar och hur långt sträcker sig arkitektens ansvar och inflytande i byggprocessen? Hade du önskat att det varit annorlunda? Anser du att arkitekten behöver få en starkare roll? Hur tror du i så fall att det kan ske? Arkitektens roll skiljer sig från projekt till projekt och därmed även arkitektens inflytande. I vissa fall är arkitektens deltagande enbart i de första faserna (program och förslagsfasen). I andra fall i program, förslags samt projekteringsfasen. I sista fall genom hela projektet: program, förslag, projekteringsfasen, som rådgivare i byggnadsskedet och som kontrollansvarig i driftsfasen. Det är skillnad på ansvar och arkitektens inflytande. Ansvar: Arkitekten har ansvar när vi ritar bindande ritningar, det vill säga bygghandlingar. Det gör vi inte i det första av de ovannämnda fallen men i de två sista. Inflytande: Arkitektens inflytande hänger på hur stor roll vi får i projektet. Är arkitekten med genom hela projektet, alla faser, försäkrar att det blir ett arkitektoniskt projekt och att det arkitektoniska tankarna blir genomförda. Är arkitekten inte med blir projektet lätt övertaget av andra rådgivare exempelvis konsulter och entreprenörer. Vilket kan leda till att de arkitektoniska idéerna försvinner i besparingarna. En arkitekt jobbar för en byggherre och är en byggherres rådgivare, hen bestämmer hur stor roll en arkitekt har i det enskilda projektet. Det är självklart skillnad på hur mycket inflytande man har som arkitekt, om man jobbar på en stor eller liten, offentlig eller privat arkitektbyrå och vilken typ av uppdrag man arbetar med (restaurering, ombyggnation, nybyggnation eller tävlingar). I Danmark finns en stark tradition kring arkitektens roll och därmed arkitekturen. Arkitekten är oftast involverad i alla skeden och har därför stort inflytande. Så tycker jag att de ska vara eftersom att det skapas och genomförs god arkitektur. Inom ett byggprojekt är många fackgrupper involverade. Arkitekten är en av dem, och alla måste bidra med sina kompetenser och kan inte ersätta varandra.
Är du ofta ute och besöker byggarbetsplatsen? Hur tycker du då att du blir bemött? I vilken fas av byggprocessen upplever du att arkitekten stöter på begränsningar? Är det i möte med andra konsulter? Är det på grund av lagar och föreskrifter? Jag tycker det är viktigt att det på arbetsplatsen etableras en miljö där de olika fackgrupperna respekterar varandras färdigheter. Då arkitekten arbetar för byggherren kan förhållandet till hantverkarna på byggarbetsplatsen vara en utmaning, då byggherren och hantverkarna har olika ekonomiska intressen. Arkitekten är oftast med som byggledare och deras position skiljer sig därmed från hantverkarnas, vilket också kan skapa problem. Vilken påverkan har beställaren på gestaltningen? Hur stor makt har arkitekten? Beställaren (byggherren) har alltid sista ordet. Men arkitekten har stort inflytande, makt, då arkitekten är beställarens (byggherrens) rådgivare. När kopplas de olika konsulterna (VVS, el, ingenjörer etc.) in i projektet? Är det när designen i stort sätt är genomarbetad eller är det redan i skisstadiet? Hur tungt väger de olika konsulternas önskemål? Det beror på projektets storlek och vilken typ av projekt. Initialt arbetar ofta ingenjör och arkitekt tillsammans, då ingenjören också är rådgivare för beställaren eller arkitekten. Sen tillkommer alla hantverkare. Borde vi som arkitektstudenter utbildas bredare eller bli mer nischade specialister? Jag anser inte att man är färdigutbildad som arkitekt när man slutar på arkitektskolan. Man får också se arbetet som en vidareutbildning, då man inte hinner lära sig allt under utbildningen. Arkitektyrket är både teoretiskt och praktiskt. Om man gör arkitektstudierna bredare (t.ex. hantverk, ekonomi, konstruktionslära etc.), går man miste om andra för yrket viktiga kunskaper, som jag tycker är viktiga att utveckla.
Lennart Welin/Arkitekt SAR/MSA/Lennart Welin Arkitekt AB/Sverige Hur fungerar samarbetet mellan arkitekt och entreprenör i Danmark/Sverige? Samarbetet mellan arkitekt och entreprenör fungerar oftast bra. Det finns ibland tendenser i entreprenörledet att minska arkitektens roll. Hur fungerar samarbetet mellan beställare och arkitekt? Vilka är fördelarna/nackdelarna? Ett stort problem i Sverige är att beställarekompetensen generellt sett i regel är ganska svag. Är arkitekten med i det initiala arbetet är det inte ovanligt att beställaren förlitar sig på arkitektens kunskap. Nackdelen med svag beställare är att arkitekten kan få svårt att värdera uppfattningarna. Fördelen med en stark beställare är att hen kan formulera kravspecifikationer och att samarbetet med arkitekten, baserat på kunskapsbas, då kan leda fram till ett bättre projekt. Vilken påverkan har beställaren på gestaltningen? Hur stor makt har arkitekten? Se fråga 2 om stark eller svag beställare. Arkitekten har skyldighet att ta makten i gestaltningsfrågor, tyvärr förekommer motsatsen. När kopplas de olika konsulterna (VVS, el, ingenjörer etc.) in i projektet? Är det när designen i stort sätt är genomarbetad eller är det redan i skisstadiet? Hur tungt väger de olika konsulternas önskemål? Ofta kopplas tekniska konsulter in i ett senare skede vilket enligt min uppfattning är fel. Tekniska konsulternas medverkan från början är av stor betydelse. Att designa en byggnad utan kunskapen om bärande system eller behov av installationsutrymme kan annars bli direkt förödande för den gestaltning som var tänkt. Under förutsättning att teknikkonsulternas önskemål är baserad på kunskap och beprövad erfarenhet är det självklart att ta hänsyn till önskemålen. Följer du som arkitekt projektet hela vägen till den färdiga byggnaden eller finns det en punkt där du släpper projektet? Vilka fördelar ser du med ditt arbetssätt? Personligen har jag ett krav att få medverka i hela projektet. Antingen genom produktion av samtliga handlingar och sedan delta under byggets gång eller också ta fram bygglovshandlingar och kravspecifikation och därefter fungera som beställareombud till
slutförandet. Tyvärr, tyvärr är denna roll förhållandevis sällsynt. Arkitekten är ofta alltför svag för att hävda sin viktiga roll i byggprojekten. På vilket sätt tycker du att arkitektens roll skiljer sig i Sverige mot i Danmark? Ex. makt, kontroll, ansvar (i byggprocessen)? Danska arkitekter är på annat sätt involverade i projekt från start till slut och har därmed också större makt och ansvar. Vilka fördelar ser du med att jobba som arkitekt i Sverige/Danmark? Den stora fördelen med att arbeta i Sverige är den dialog av samförstånd och samarbete som oftast förekommer. Ute i Europa är arkitekten i regel totalansvarig och förväntas kunna svara på alla frågor som övriga aktörer vill ha besvarade. Är arkitekten bäst lämpad att verka som konsult (estetik, rumsliga frågor) eller är vår grundkompetens även lämpad för att ta en mer ledande roll i byggprocessen? Beklagligt tror jag inte att arkitektens grundkompetens direkt efter utbildningens slut är tillräcklig för att ta en ledande roll i byggprocessen. För egen del anser jag det vara nödvändigt att utbildningen fokuserar mer på teknik och ekonomifrågor utan att ge avkall på den viktiga gestaltarrollen. Borde vi som arkitektstudenter utbildas bredare eller bli mer nischade specialister? Utbildningen bör bli bredare. Tekniska kunskaper får dock inte få karaktären av övertagande, utan mer ge en allmän kunskap om behov och att kunna ge anvisningar till teknikerna om visionen. Vilka kunskaper väger tyngst som arkitekt i respektive land (ex. bred teknisk bas, ekonomiskt kunnande, projektledning, estetik etc.)? Eftersom arkitekterna självmant tagit flera steg bakåt och inte kunnat hävda sin betydelse i professionen har många arkitekter distanserats till husritare. De kunskaper som ni själv räknar upp borde vara en självklarhet för den svenska arkitekten.
Diskussion Vi inser att efter att ha granskat de genomförda intervjuerna samt Conny Sjölunds uppsats om arkitekten som projektinitierare att det krävs ett mycket bredare underlag för att dra några klara slutsatser. Trots detta finns det en hel del intressant underlag att diskutera. Vi har i vår diskussion valt att fokusera på arkitektens olika ställning i Sverige respektive Danmark samt arkitektutbildningens inverkan på den nutida och framtida byggbranschen. När vi analyserade vårt intervjumaterial upptäckte vi att både Lindberg och Welin påpekade att den danska arkitekten har en starkare roll i byggprocessen. Detta har enligt Lindberg en kulturell förklaring då yrkets status är bibehållet genom tiden medan vi i Sverige lämnade över stora delar av ansvaret under det kraftiga bostadsbyggandet på 50- och 60-talet (muntlig källa, Welin). Efter detta har arkitekten i Sverige inte återtagit kontroll över byggnationen. I det granskade materialet tycks det råda en gemensam syn att arkitekten åter vill ha en större roll i byggprocessen. Detta för att kunna påverka och driva igenom den arkitektoniska gestaltningen, så att inte dessa värden går förlorade under processens gång. Det tycks vara fallet i dagens husproduktion då arkitekten inte behåller ansvaret för byggnaden under senare skeden i processen. Den stora frågan är då om arkitekten har kompetens nog att vara ledande genom byggprocessen. Welin menar att arkitekten är den ända som på riktigt kan åta den rollen men tycker att utbildningen saknar kunskaper inom teknik och ekonomi. Mer tid bör läggas på dessa områden utan att förminska den gestaltande delen av utbildningen. För att uppnå detta framlägger Welin ett förslag där arkitektutbildningen utökas. Lindberg nämner också utbildningens begränsningar. Hon påpekar att utbildningen långt ifrån är över efter de fem åren på arkitektutbildningen utan fortsätter genom arbetslivet. Welin håller med i denna aspekt men tycker trots allt att utbildningen bör omprioriteras. Nu ligger ansvaret på individen att förse sig och lära sig den nödvändiga kunskap som krävs för att leda ett projekt och få fram den arkitektoniska gestaltningen i samband med en hård ekonomisk verklighet. Enligt Welin ska arkitekten vara visionären, våga och kunna ta den rollen. Det är trots allt arkitekten som skapar någonting från ingenting. Vad gäller Lindbergs analys av läget i Danmark kan vi inte annat än hålla med. Byggbranschen är, vad vi redan förstått under de få år vi studerat, en plats som är väldigt traditionellt bunden och nya förslag tar tid att genomföra. Dock tror vi att även andra orsaker kan ligga bakom de danska arkitekternas bibehållna auktoritet. Bland annat är det danska praktikantsystemet i grunden uppbyggt på oavlönat arbete, en fördel som inte enbart påverkar
konkurrenskraften, men som vi anser även måste påverka den tid de färdigutbildade arkitekterna kan lägga på projektledning istället för ex. ritningsproduktion. Welins förslag om en breddning av teknikdelen under utbildningen är en självklar faktor för att arkitektens roll i Sverige ska stärkas. Vi tror dock inte att utbildningen ska förlängas i förhållande till dagens utbildning, utan snarare omprioritera eller effektivisera de tekniska kurserna. En tanke på förändring hade varit att man i större omfattning än idag kopplade tekniska frågor till de gestaltningsmässiga uppgifterna och gradvis introducerade mer teknik i dessa. I denna fråga verkar Lindberg vara av en lite annan uppfattning än Welin och vi kan hålla med om även denna modell. Dock tror vi att fokusen kring den interna utbildningen på företagen i detta fall måste stärkas och även innefatta projektledning. I sådana fall kan detta tillvägagångssätt säkerligen appliceras med samma goda resultat som i Welins förslag. Båda de arkitekter vi pratat med anser också att risken finns om vi som arkitekter inte tar en ledande roll, att entreprenörer eller andra konsulter på sikt påverkar förslagen i en för oss oönskad riktning. Detta med en vinst i ekonomi men i förlust av de mjuka värden vi anser viktiga för hur man upplever en byggnad. En ekonomisk vinst väger ofta tungt, därför anser vi det av stor vikt att man som arkitekt har en bra relation med byggherren och att denne är införstådd med vad man som arkitekt vill uppnå. Om man arbetar på detta nära sätt, tror vi risken är mindre att viktiga arkitektoniska kvalitéer sorteras bort på grund av ekonomisk vinning. Slutsats Ett arbetsliv med större ansvar, där arkitekten ges möjlighet att leda en byggprocess och få fram den vision som hen och beställaren vill åt tror vi kommer leda till ett mer givande arbete och därmed även bidra till ett intressantare liv. Med detta ansvar tillkommer även mer jobb, en uppoffring som alla kanske inte är beredda att göra. Ansvaret är idag på var och en som vill ta den rollen, men med en ökad generell kompetens kanske många tvingas in i en roll man inte vill ha. Dock kan man fråga sig om arkitekter har någon skyldighet att ta rollen, till att befästa arkitektyrket och arkitekten som ledande inom byggprocessen. Om man anser att hen är bäst lämpad att leda en byggprocess för att skapa hållbara och trivsamma byggnader och miljöer tycker vi det. Då tillkommer det att vår kunskap måste förstärkas antingen via en omprioritering i utbildningen eller exempelvis att erbjuda vidare utbildningen på företagen där fokus läggs på det utbildningen inte inrymmer. Vi anser att arkitekter är den yrkesgrupp som
är bäst lämpad att förverkliga beställarens vision. Detta då de besitter en övergripande kunskap, eller åtminstone skulle kunna göra det, vilket är en förutsättning för att sammanbinda projekten till en övertygande helhet. En ytterligare fördel är att arkitekten är en medverkade aktör i det initiala skedet av ett projekt och har ingen egentlig orsak att släppa ansvaret innan färdigställandet. Vi vill ha ett stimulerande arbetsliv med varierade arbetsuppgifter. Det är en stor anledning till varför folk har valt denna utbildning. Då kan det komma att krävas att vi tar för oss på marknaden och på sikt få en mer ledande roll inom den svenska byggprocessen.
Källförteckning Lindberg, I. (den 02 Februari 2015). (E. Appelgren, S. Fast, A. Lundblad, & A. Svärd, Intervjuare) Sjölund, C. (2006). Arkitekten som projektinitierare. Stockholm: KTH. Welin, L. (den 02 Februari 2015). (E. Appelgren, S. Fast, A. Lundblad, & A. Svärd, Intervjuare)