Värnamo kommun RAPPORT Jönköping
Datum 2012-01-03 Uppdragsnummer 61651147589 Utgåva/Status Slutlig Mats Käll Johanna Ardland-Bojvall Torbjörn Schultz Uppdragsledare Handläggare Handläggare Ramböll Sverige AB Gjuterigatan 9 553 18 Jönköping Telefon 010-615 60 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506
p:\64mas2\6511\61651147589\4_leverans\slutligjan12\rapporttorskinge.doc ii
Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Uppdraget... 3 1.2 Bakgrund och syfte... 3 1.2.1 Bakgrund... 3 1.2.2 Syfte... 5 1.3 Tidigare utredningar... 5 2. Befintliga förhållanden... 5 2.1 Hydrogeologiska och geotekniska förhållanden... 5 2.2 Vattentäkter... 6 2.3 Avlopp... 6 2.4 Kommunalt VA-nät... 6 3. Allmänt om dricksvatten... 7 3.1 Enskilt eller gemensamt dricksvatten... 7 3.2 Dricksvatten från allmän anläggning... 8 4. Allmänt om spillvatten... 8 5. VA-lösningar... 9 5.1 Utredningsalternativ... 9 5.1.1 Alternativ 1 och 2: Allmänna anläggningar med överföringsledning... 10 5.1.2 Alternativ 5: Gemensamma avloppsanläggningar för grupper av hus... 10 5.1.3 Alternativ 7: Enskilda anläggningar... 10 5.2 Dimensioneringsförutsättningar... 11 5.2.1 Överföringsledningar och interna ledningsnät för dricksvatten respektive avloppsvatten... 11 5.2.2 Dimensionering av gemensam avloppsanläggning för grupper av hus... 11 5.2.3 Dimensionering av enskilda lösningar... 11 5.3 Konsekvenser för närmiljön... 12 5.3.1 Risk för förorening av dricksvattentäkter... 12 5.3.2 Påverkan på allmänna intressen... 12 5.4 Översiktliga kostnader för alternativen... 12 5.4.1 Kostnader vid utförande... 12 5.4.2 Kostnader för drift... 13 6. För och nackdelar med olika alternativ... 13 7. Presentation av förordat alternativ... 14 7.1 Beskrivning... 14 7.2 Kostnader... 16 1 av 16
8. Slutsatser och kommentarer... 16 Bilagor 1. Alternativ 1 och 2, ritning 100W5122 2. Alternativ 5, ritning 100W5121 2 av 16
1. Inledning 1.1 Uppdraget VA-utredningen för aktuellt område i Torskinge har utförts av Mats Käll, Johanna Ardland-Bojvall och Torbjörn Schultz vid Ramböll Sverige AB på uppdrag av Värnamo Kommun. Utredningen skall ligga till grund för kommunens VA-planering i området. Länsstyrelsen i Jönköpings län har i ett brev daterat 2009-06-04 anmodat Värnamo kommun att inkomma med en tid- och handlingsplan för prioriterade områden till att bilda verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning. Enligt 6 Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster ska kommunen bland annat bestämma ett verksamhetsområde om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse. Kommunen har i samband med sammanträde i kommunstyrelsen 2010-03-15 beslutat att yttra sig att man har för avsikt att genomföra utredningar. De omfattar bland annat att status för befintliga anläggningar studeras samt att förutsättningarna för att bygga ut enskilda eller gemensamma anläggningar respektive förutsättningar för kommunal anslutning utreds. 1.2 Bakgrund och syfte 1.2.1 Bakgrund Byn ligger ca 5 km söder om Forsheda och ca 2 km söder om Rannäs. Utredningsområdet består av ca 17 bostadshus. Runt kyrkan och korsningen ligger ca fem bostadshus delvis ganska tätt. Bebyggelsen i Torskinge består mest av jordbruksfastigheter men också några villor. 3 av 16
Figur 1 Torskinge, utredningsområdet Området har i den fördjupade översiktsplanen för Forsheda bedömts kunna kompletteras med mindre bebyggelsegrupper eller enstaka hus. Vid större kompletteringar erfordras detaljplaneläggning. På kartan finns fornmarkeringar framförallt i den södra halvan av utredningsområdet. Området inventerades 1978, det gör att man kan anta att de flesta avloppsanläggningar är gjorda runt 1980. I Torskinge bedöms att inom minst 50 m från sjö och vattendrag gäller hög skyddsnivå. Närhet till vattentäkter kan göra att hög skyddsnivå med hänsyn till hälsoskyddsskäl kan bli aktuellt. 4 av 16
Figur 2 Foto från aktuellt bebyggelseområde i Torskinge 1.2.2 Syfte Syftet med denna utredning är att den skall visa tänkbara alternativa vatten- och avloppslösningar i Torskinge och presentera ett förordat alternativ. Detta skall motiveras med hänsyn till lagstiftning, ekonomi och teknik. För att klara framtida förtätningar/utbyggnader räknas med en framtida ökning av antalet fastigheter med 25 %. 1.3 Tidigare utredningar Kommunen har i egen regi utfört en sammanställning av arkiverade uppgifter kring befintliga avloppslösningarna i området. 2. Befintliga förhållanden 2.1 Hydrogeologiska och geotekniska förhållanden Jordlagren i Torskinge utgörs enligt SGUs jordartskarta av moräner med inslag av organiska jordar i terrängens lågpunkter. Området är småkuperat i området kring kyrkan men i övrigt flackt. Ett grundvattenrör har under detta projekt installerats i Torskinge. I rör betecknat T1 påträffades mylla ned till 0,7 m djup följt av sand till 1,0 m djup. Därunder dokumenterades grusig sandig morön till stopp på 1,3 m djup. 5 av 16
Rörets läge redovisas i bilaga 2. Den dominerande jordarten morän skall betraktas som en lågpermeabel jordart som innebär bra skydd mot spridning av föroreningar genom vattentransport i både vertikal och horisontell led. Eftersom jorddjupen överlag är små, med inslag av ytligt berg inom området, kan dock föroreningar från exempelvis enskilda avlopp spridas snabbare via berggrundens överyta till nedströms belägna grundvattentäkter som är placerade i både jord och berggrund. Grundvattennivån ligger sannolikt ytligt i jordlagren och detsamma bedöms gälla i berggrunden. I mätpunkten T 1 var grundvattennivån belägen ca 0,5 m under markytan. Mot bakgrund av den nederbördsrika hösten 2011 bedöms uppmätta nivåer statistiskt sett motsvara de högsta förutsebara under ett år. Arkivhandlingar visar att det vid bebyggelsen söder om kyrkan är svåra infiltrationsförhållanden pga berg och hög grundvattennivå. 2.2 Vattentäkter Det har inte ingått i Rambölls uppdrag att utföra detaljerade studier av enskilda vattentäkter i Torskinge. Baserat på de aktuella jordlagren och begränsade jordmäktigheterna bedöms dock vattentäkterna huvudsakligen vara djupborrade ned i berggrunden. I SGUs brunnsarkiv finns två brunnar registrerade. De är djupborrade och angivna jordmäktigheter är 0,5 respektive 1,5 m. 2.3 Avlopp Det har inte ingått i Rambölls uppdrag att utföra detaljerade studier av enskilda avlopp i Torskinge. Enligt kommunens inventering av arkiverade handlingar verkar flertalet enskilda avlopp vara runt 30 år. 2.4 Kommunalt VA-nät Närmaste kommunala anslutningspunkt är belägen i Forsheda, ca 5,3 km norr om aktuellt bebyggelseområde. Kapacitet i befintligt ledningsnät bedöms enligt kommunen vara tillräcklig för den ökade belastning en framtida anslutning av möjliga abonnenter skulle kunna innebära. Även det kommunala reningsverket beläget i Forsheda respektive en framtida anläggning i Pålslund, Värnamo, har enligt uppgift erforderlig kapacitet. 6 av 16
3. Allmänt om dricksvatten För att lösa dricksvattenfrågan för enskilda, gemensamma eller allmänna anläggningar måste två grundläggande förutsättningar finnas; tillräcklig mängd/kapacitet för det behov som finns och en råvattenkvalitet som går att behandla till ett acceptabelt dricksvatten. 3.1 Enskilt eller gemensamt dricksvatten Enskilda grundvattentäkter, både de som är grävda respektive djupborrade, har vanligen en tillräcklig kapacitet. Behovet för ett permanent hushåll på fyra personer kan vara i storleksordningen 1 m 3 per dygn, oräknat eventuell trädgårdsbevattning. Ofta finns en mindre hydroforanläggning som sörjer för att kortvariga större uttag kan göras. Gemensamma anläggningar kan erfordra att vatten kontinuerligt pumpas upp och magasineras i en reservoar. Kapaciteten för enskilda eller mindre gemensamma vattentäkter kan vanligen fås från både grävda och bergborrade brunnar. Brunnsborrningsentreprenörer har sedan 1976 skyldighet att anmäla en rad uppgifter för anlagda brunnar. Även om siffrorna för kapacitet vanligen är grovt skattade, och ofta för optimistiska, kan de ge en fingervisning för ett områdes grundvattenpotential för försörjning av ett större antal hushåll. I Torskinge är angivna kapaciteter 300 respektive 1800 l/h, med ett medelvärde på 1 050 l/h. Förslagsvis halveras denna siffra för att ge en säkerhetsmarginal på ett teoretiskt beräknat medeluttag. Det innebär att i Torskinge förväntas en bergborrad brunn ha en uttagskapacitet på 500 l/h eller ca 12 m 3 /dygn. Det finns i Socialstyrelsens allmänna råd 82003:179 rekommendationer om vattenkvalitet från enskilda eller gemensamma vattentäkter som i genomsnitt tillhandahåller mindre än 10 m 3 dricksvatten per dygn eller som försörjer färre än 50 personer. Andra krav ställs dock på vatten som tillhandahålls eller används som en del av en kommersiell eller offentlig verksamhet. Därutöver kan även hushållens egna upplevelse av vattnets smak, lukt och eventuella missfärgningar efter tvätt respektive i sanitetsporslin och ledningsnät vara viktiga. När det gäller råvattenkvaliteten medför de naturliga förutsättningarna i Värnamo kommun att hushållen vanligen behöver ha en filteranläggning för att genomföra en ph-justering respektive avskiljning av järn och mangan. Råvattnets hårdhet kan också behöva åtgärdas genom avhärdningsutrustning. Vattnets kvalitet i brunnarna kan även påverkas av förekommande vägunderhåll (saltning), närliggande avloppsanläggningar som medför otillräcklig nedbrytning av till exempel bakterier respektive pågående jordbruksverksamhet såsom gödsling och användande av bekämpningsmedel mm. 7 av 16
Det har inte kommit Ramböll till kännedom om att det förekommer några problem med kapacitet eller kvalitet för de vattentäkter som finns i Torskinge. Risker kan eventuellt föreligga för vattenkvaliteten för några av hushållen vid en förtätning av området. 3.2 Dricksvatten från allmän anläggning Det är livsmedelsverkets föreskrift (SLV FS 2001:30) som ger kraven för vattenkvaliteten som levereras ut till abonnenter inom ett verksamhetsområde. Möjligheten att lokalisera en gemensam vattentäkt för hushållen runt kyrkan i Torskinge torde vara god. Ramböll bedömer dock sammanfattningsvis att ett sådant alternativ inte är behövlig om enskilda eller en gemensam avloppsanläggning utformas för att uppfylla dagens krav. 4. Allmänt om spillvatten Spillvatten från ett typhushåll består normalt av dels klosettvatten (Kl-vatten el. svartvatten), det vill säga urin, avföring, toalettpapper och spolvatten från konventionell WC, dels av bad-, disk- och tvättvatten (BDT-vatten). Spillvatten innehåller smittämnen, gödande ämnen och syreförbrukande ämnen som förorsakar problem om de släpps ut till grundvatten, sjöar och hav. Utsläpp av avloppsvatten kan även belasta en recipient med farligt avfall som tungmetaller och organiska gifter från färgrester, lösningsmedel och annat. Smittoämnen i spillvattnet kan orsaka sjukdomar genom bakterier, virus och andra mikroorganismer. Förekomsten beror av att flertalet av dessa ämnen utsöndras med avföringen. Urin och BDT-vatten är däremot mindre farliga ur smittskyddssynpunkt. Genom att behandla allt spillvatten eller avskilja avföringen från avloppsflödet kan man minimera de hygieniska riskerna vid utsläpp till recipienten. Gödande ämnen är s.k. näringsämnen, främst fosfor (P) och kväve (N), som ökar primärproduktionen om de släpps ut i vattenmiljön. Övergödning kan leda till igenväxning och syrebrist i vattnet. Fosfor och kväve finns till största delen i urin och avföring. Fosfor fanns tidigare också i fosfathaltiga tvätt- och rengöringsmedel men detta är numera förbjudet i Sverige. Syreförbrukande ämnen, BOD/COD, är t.ex. organiskt material från avföring, tensider i tvättmedel och andra ämnen. När de släpps ut i vattenmiljön förbrukar de syre och kan i förlängningen ge döda bottnar och fiskdöd. Mer än hälften av Sveriges enskilda avlopp bedöms ej uppfylla miljöbalkens krav på längre gående rening än slamavskiljning. Andra har avloppsanläggningar som är eftersatta i fråga om underhåll eller är så pass gamla så de fungerar mycket 8 av 16
dåligt. Detta har fått till följd att de enskilda avloppen sammantaget släpper ut lika mycket fosfor som alla kommunala reningsverk i Sverige tillsammans. På grund av otillräcklig rening och/eller dåligt fungerande avloppsanläggningar är det inte heller ovanligt att dricksvattenbrunnar och grundvatten förorenas av enskilda avlopp, vilket är en fara ur smittskyddssynpunkt. Det är alltså av vikt ur många aspekter att genomgående förbättra reningen för de enskilda avloppen. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2006:7 ställs funktionskrav på reningen som avloppsanläggningen ska uppfylla. Krav finns både på miljö och hälsoskydd. Det finns två olika kravnivåer, normal respektive hög skyddsnivå, som reningen ska uppfylla. När det gäller miljöskyddet ställs följande krav: Normal skyddsnivå Hög skyddsnivå BOD 7 90% reduktion 90% reduktion Tot-P 70% reduktion 90% reduktion Tot-N - 50% reduktion Miljö- och stadsbyggnadskontoret bedömer att hög skyddsnivå gäller generellt för områden närmare än 50 m från sjöar och vattendrag. Vid större avstånd gäller normal skyddsnivå. Vad gäller kväve, vilket är svårt att uppnå med markbaserad rening, är det vanligt att frångå kravet på 50% reduktion. 5. VA-lösningar 5.1 Utredningsalternativ Enligt förfrågningsunderlagets beskrivning och samrådet vid startmötet finns det ursprungligen totalt sju olika alternativ som skall övervägas: 1 Allmän avloppsanläggning med överföringsledning 2 Allmän vatten- och avloppsanläggning med överföringsledningar 3 Allmän avloppsanläggning med lokal lösning. 4 Allmän vatten- och avloppsanläggning med lokal lösning. 5 Gemensamma avloppsanläggningar för grupper av hus 6 Gemensamma vatten- och avloppsanläggningar för grupper av hus 7 Enskilda anläggningar för vatten och avlopp. För fastigheter som ligger glest belägna, och där det även i framtiden är sannolikt att det bästa alternativet är enskilda anläggningar, ingår i Rambölls uppdrag att för dessa ange en trolig lösning. Ramböll anser det vara viktigt att fokusera arbetet och alternativa åtgärder till de områden där det bedöms finnas risk för att avloppsanläggningarna kan påverka vattenkvaliteten i privata brunnar i området. 9 av 16
Ramböll menar att i det aktuella området måste utgångspunkten vara att om de enskilda avloppsanläggningarna förbättras eller gemensamma/allmänna avloppslösningarna byggs ut finns inget behov att hitta några nya gemensamma eller allmänna lösningar av vattenförsörjningen. Därav följer att alternativ 4 och 6 sorteras ut. Att anlägga en allmän avloppsanläggning med en lokal lösning, alternativ 3, anses vara ett orimligt alternativ med tanke på den glesa bebyggelsen i Torskinge. I Torskinge finns en mindre grupp hus söder om kyrkan där det möjligen bör övervägas en gemensam lösning, särskilt vid en framtida förtätning. I Torskinge anser vi därför att följande alternativ bör översiktligt utredas: 1, 2, 5 och 7. 5.1.1 Alternativ 1 och 2: Allmänna anläggningar med överföringsledning För alternativ 1 och 2 utreds en överföringsledning till Forsheda som omfattar i stort sett hushållen runt kyrkan. Detta alternativ förutsätter dock att även Rannäs ansluts till överföringsledningen. Dennas längd blir ca 5,3 km, inräknat 2,7 km ledning mellan Forsheda och Rannäs. Mellan orterna finns marknivåer kring +175 m ö h vilket innebär att behov av pumpstation/tryckstegring för att klara ledningsmotstånd och höjdskillnader. Alternativens sträckning redovisas i bilaga 1. 5.1.2 Alternativ 5: Gemensamma avloppsanläggningar för grupper av hus Alternativ 5 gäller idag totalt fyra fastigheter med något tillskott vid en förtätning. Förslag på placering av anläggningen är redovisad i bilaga 2. Grundvattenytan var vid avläsningstillfället 2011-11-10 belägen 0,55 m under markytan. Markens översta 0,7 m består av mull på 0,3 m sand. Anläggningen kan eventuellt utföras som en upplyft infiltration med kompaktfilter eller ett reningsverk. 5.1.3 Alternativ 7: Enskilda anläggningar Vid enskilda anläggningar är det viktigt att lokalisera dessa på lämpligt sätt för att minska risken för förorening av dricksvattentäkter. Skyddsavstånden varierar med markens genomsläpplighet och lutning men som tumregel gäller att avloppsvattnet ska ha en uppehållstid på minst 2-3 månader innan det når vattentäkten. Avloppsanläggningen ska placeras nedströms vattenbrunnar (även energibrunnar) och ha ett skyddsavstånd mellan 20-200 m, beroende på den hydrauliska konduktiviteten i jordlagren och grundvattenytans lutning. Det är också viktigt att avståndet till grundvattnet eller berg är minst 1 m från en infiltrationsyta och att anläggningen inte belastas av ytvatten från omgivningen. Exempel på enskilda lösningar som uppfyller normal skyddsnivå (med WC-vatten anslutet till anläggningen) är infiltration, infiltration med kompaktfilter, tät markbädd med fosforfälla alternativt fosforfällning till slamavskiljaren med efterföljande markbädd, horisontell markbädd (med maximering av infiltrationen), 10 av 16
markbädd på burk ev med efterföljande fosforfälla (typ Biobädd 5, FANN VAteknik, eller Biorock, Evergreen solution). I de fall då WC-vatten inte är anslutet uppfyller markbädd och prefabricerad markbädd utan efterföljande fosforrening kravet på normal skyddsnivå. 5.2 Dimensioneringsförutsättningar 5.2.1 Överföringsledningar och interna ledningsnät för dricksvatten respektive avloppsvatten För dricksvatten har överföringsledningar lagts i dim 90 mm medan de interna ledningarna inom respektive ort är i dim 63 mm. Tryckstegring erfordras för överföring av vatten. För avloppsvatten gäller enligt VAV P90 kap 5.2.6 att minimidimension för en avloppsledning, självfall, generellt bör vara 200 mm. I samhället minskas ändledningarna till 160 mm. Avloppsledningar för självfall anordnas med luftningsposter i högpunkter. Pumpstation erfordras i samtliga överföringsalternativ. Trycksatta ledningar dimensioneras som 90 mm och i mindre dimensioner på ändledningar. 5.2.2 Dimensionering av gemensam avloppsanläggning för grupper av hus Den gemensamma anläggningen för 4 hus (20 pe) dimensioneras för en belastning på 4 m 3 /d alternativt 3,4 m 3 /d om reningsverk väljs. Vid dimensionering och projektering av anläggningen är det viktigt att ta hänsyn till den höga grundvattennivån. För att välja typ av markbaserad lösning bör vidare markundersökningar göras. Viktiga parametrar att utreda är grundvattenytans lutning, LTAR-värdet (long term acceptance rate, markens genomsläpplighet) och möjlighet till att dränera av området. Med bakgrund av det kan lösning väljas; upplyft infiltration med kompaktfilter, markbädd med fosforfälla/förfällning till slamavskiljare eller reningsverk. LTAR-värdet på det övre jordlagret är sannolikt för lågt för att konventionell infiltration ska kunna utföras. Erforderlig våtvolym på en gemensam slamavskiljare för de 4 fastigheterna är 7 m 3 med slamtömning 1 gång/år och ca 5 m 3 med slamtömning 2 gånger/år. 5.2.3 Dimensionering av enskilda lösningar Vid en enskild anläggning dimensioneras den för 1 m 3 /d eller möjligtvis 850 l/d om någon prefabricerad produkt väljs. Om det finns fastigheter med fler bostadshus på dimensioneras de för antalet hus (1 m 3 /hushåll,d) på fastigheten. Detsamma gäller om exempelvis två grannar gör en gemensam anläggning. För att välja lösning måste provgropar grävas på varje fastighet för att kontrollera grundvattennivån och markens förutsättningar. Slamavskiljarens volym bör vara minst 2 m 3. 11 av 16
5.3 Konsekvenser för närmiljön 5.3.1 Risk för förorening av dricksvattentäkter Konsekvenserna är sannolikt störst vad gäller enskilda avloppsanläggningar, alternativ 7, under tiden tills dessa uppfyller kraven enligt miljöbalken. Mindre konsekvenser kan förutses för alternativ 5 medan övriga alternativ inte bedöms ha några lokala konsekvenser. Största riskerna för förorening bedöms finnas kring fastigheterna Torskinge 1:10 och 4:4. 5.3.2 Påverkan på allmänna intressen Det bedöms inte lokalt finnas några allmänna intressen. 5.4 Översiktliga kostnader för alternativen 5.4.1 Kostnader vid utförande Nedan delas kostnaden upp på avlopp, tabell 1 respektive vatten, tabell 2. För alternativ 1-2 räknas kostnaden för kommunen som huvudman. Tabell 1 Anläggningskostnader för avlopp, kkr Alternativ Överförings -ledning Internt nät Infiltration/ Markbädd/ reningsverk Pumpstation Elanslutning Övrigt, 40% av investering* Antal pe Summa 1 2 900 0 500 200 100 1 480 40 5 180 2 2 900 0 500 2000 100 1 480 40 5 180 5 0 210 (RVK) 0 280 50 220 20 760 7 0 60-100 kkr 0 0 20 5 80-120 * exempelvis marklösen, projektering, tillstånd, brunnar,oförutsett. Alt 7 räknas upp med 20% Tabell 2 Anläggningskostnader för vatten, kkr Alternativ Överförings - ledning Tryckstegring Internt nät Elanslutning Övrigt, 20 % av investering Antal pe 1 0 0 0 0 0 40 0 Summa 2 725 500 40 100 270 40 1 640 5 0 0 0 0 0 20 0 7 0 0 0 0 0 5 0 12 av 16
5.4.2 Kostnader för drift Nedan delas kostnaden upp på avlopp, tabell 3 respektive vatten, tabell 4 I driftkostnaden räknar för allmänna anläggningar även kapitalkostnaden då anläggningsavgifterna inte bedöms täcka investeringen. Tabell 3 Driftkostnader för avlopp, kr/år Alternativ Energi Kemikalier Slamtömning Underhåll, minst 2 % av investering Antal pe Summa 1 0 0 0 0 40 200 000* 2 0 0 0 0 40 200 000* 5 6 000 8 000 2 000 28 000** 20 44 000 7 1 000 0 600 2 000 5 4 000 *8 hushåll x200 m 3 /år x 6,25 kr/m 3 +4% internränta på 90% av anläggningskostnaden **(driftsavtal, 4 besök/år)+2 % av investering Tabell 4 Driftkostnader för vatten, kr/år Alternativ Energi Kemikalier Underhåll Antal pe Summa Summa/ hushåll 1 1 000 1 000 2 000 40 4 000 2 0 0 0 40 65 000* 5 1 000 1 000 2 000 20 4 000 7 1 000 1 000 2 000 5 4 000 *8 hushåll x 200 m 3 /år x 3,55 kr/m 3 +4% internränta på 90% av anläggningskostnaden 6. För och nackdelar med olika alternativ De olika utredningsalternativen bedömda för- och nackdelar redovisas i tabell 5 nedan. Beroende på att vissa av fastigheterna är att betrakta som del av gles bebyggelse finns bara alternativ 7 kvar för dessa, undantaget anslutning till allmänna anläggningar. Ramböll har valt att bedöma följande utvärderingsområden: Smittskydd dricksvattentäkter (A) Recipentskydd/allmänna intressen (B) Privatekonomi (C) Resurshushållning inkl kretslopp (D) Robusthet (E) Brukaraspekter (F) Ansvar och juridik för brukare (G) 13 av 16
Varje utvärderingsområde märks med +,0 eller - beroende på hur alternativen bedöms inom respektive område. Den privatekonomiska utvärderingen görs för alternativ 1-2 efter anläggningsavgift och brukningsavgift. I tabellen utvärderas efter en VA-taxa enligt Värnamo kommun som innebär en anläggningsavgift med 70 000 kr för avlopp och ytterligare 30 000 kr för vatten medan brukningsavgiften fördelas på 15,45 kr/m 3 för avlopp och 7,61 kr/m 3 för vatten. Tabell 5. Bedömda för och nackdelar för olika utvärderingsområden Alternativ A B C D E F G Summa 1 + + 0-0 0 + +2 2 + + 0 - + + + +4 5 0 0 - + 0 - - -2 7 0 0 + + 0-0 +1 Utifrån utvärderingen ovan ges att ur en samhällsnyttig synvinkel är en allmän vatten och avloppsanläggning med överföringsledning, alt 2, det alternativ som bör väljas. Med hänvisning till 6 i Lagen om vattentjänster finns dock inga särskilt utpekade motiv för att ordna vattenförsörjning eller avlopp i större sammanhang, vare sig med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller för miljön. Även ur en strikt kommunekonomisk utvärdering är investeringen långt ifrån i jämvikt med de anläggningsavgifter som erhålls. En grov beräkning ger ca 0,8 Mkr i avgifter (ca 8 ägare) mot 6,6 Mkr i investering. En anläggning i Torskinge förutsätter att även Rannäs ansluts till allmän anläggning. Även det näst bästa alternativet ur samhällsnyttig synvinkel, alternativ 1, innebär investeringar med 5,2 Mkr och totala anläggningsavgifter med 0,6 Mkr. Ramböll vill därför förorda alternativ 7. 7. Presentation av förordat alternativ 7.1 Beskrivning Enskilda VA-lösningar förordas även fortsättningsvis i Torskinge. Närbelägna fastigheter kan, där det är ekonomiskt fördelaktigt, gå ihop för att göra en gemensam anläggning. Med bakgrund av bebyggelsens utformning och gleshet finns ingen större risk för förorening av vattenbrunnar, förutom kring Torskinge 4:4 och 1:10. Det är lämpligt att dessa två fastigheter gör en gemensam avloppsanläggning nedströms vattentäkterna med lämpligt skyddsavstånd till vattenbrunnarna. 14 av 16
På grund av den höga grundvattennivån i mätpunkten är det troligt att grundvattnet är högt i delar av området. Det innebär att de enskilda anläggningarna behöver utgöras av upplyfta anläggningar med pumpning. Anläggningarna tillåts inte heller bygga så mycket på höjden. Det är viktigt att säkerställa att avståndet mellan infiltrationsytan och högsta grundvattenytan och berg är minst en meter. Där marken medgör infiltration är det den enklaste och billigaste lösningen då ingen fosforförbättrande åtgärd krävs. Figur 3. Upplyft traditionell infiltration (Uponor) Om markens genomsläpplighet är för dålig för traditionell infiltration kan infiltration i de flesta fall lösas med något kompaktfilter typ IN-DRÄN, IN-DRÄN plus (FANN VA-teknik AB), infiltrationsmoduler (Uponor) eller biomoduler (Wavin). Figur 4. Slamavskiljare med kompaktfilterinfiltration, IN-DRÄN (FANN VA-teknik) Där marken består av lera och grundvattenytan hög är traditionella markbäddar olämpliga pga att de bygger mycket på höjden. Bättre lösningar är då horisontell markbädd med kompaktfilter där bygghöjden reduceras. Dessa kan behöva kompletteras med någon fosforförbättrande åtgärd t ex fosforfällning till slamavskiljaren eller fosforfälla efter markbädden. 15 av 16
Figur 5. Slamavskiljare med inbyggd fosforfällning (BAGA). Fosforfällning innebär att fällningskemikalier måste fyllas på. Reningsresultaten från dessa anläggningar är mycket goda med avseende på fosfor. Fosforfälla är ett filter placerat efter markbädden. Filtermaterialet levereras oftast i en säck och måste bytas ut efter 2-3 år och lyfts då upp med traktor eller liknande. Materialet sprids sedan ut på åker eller i trädgården. 7.2 Kostnader Kostnaden för enskilda avloppsanläggningar är 60-100 000 kr beroende på förutsättningarna på tomten, markens beskaffenhet och val av teknik och utrustning. Vid val av markbaserad teknik såsom någon form av infiltration eller markbädd bedöms driftkostnaden vara enligt tabell 3, alternativ 7. Om teknik med fosforförbättrande åtgärder (fosforfällning eller fosforfälla) väljs är driftkostnaden för dessa högre. 8. Slutsatser och kommentarer Ramböll rekommenderar fortsatt enskilda anläggningar för avlopp och dricksvatten i Torskinge. 16 av 16
vat Skogsgärdet s Mattlabackarna Trannäset Norrvalla Hålväg Sköltelid Henriksgård Fornåkrar MUREN Bäckalyckan Backgården Hembygdsgård Ekhaga Norregård Torskinge Hålvägar Kungs- Torskullen backen Klockaregården Norregård Haga rör Gunna- GUMMARP Nyahem Jättesya Lilla GUMMARP Barnasjön Gåsakullen Jättesya Stora Stenkullen Åäng Kärräng LINNEVEKEN Linneveken RG Mon SLÄTTÖ Ekenäs Södragärde Norräng et Lindholmen Slätten NORRÄNG SLÄTTÖ GÖSBO Store mosse Rese sten KÄRRÄNG Mon Tjärnens GÖSBO Synningsberg Frillsö Frillsö mosse SLÄTTÖ Stora Furet RANNÄS FORSHEDA Bearör Tjärudden TORSKINGE kullen Slätta- Högö Stora Krösö Lilla Krösö TORSKINGE Nybygget Vasabackarna Tångabackamossen Hälsokälla TORSKINGE Sjöbo Rydet Rosendal RANNÄS ÅMINNE Rannäsa sjö Gunnarsnäs Katö Berget Nydala Holtsagård Prästö Rannäs Hallabo Johannesberg Skogstorp Lises Björnömossen Petersborg Åeke Nyagärde ÅEKE Stubbhult Stensabo Nyahemmet Ljungö Åstorp Åby Östorp DJURAGÄRDE Grönlid FORSHEDA Djuragärde Vattenverk Hanahöj Motorbana Ekeberg Ekedal FORSHEDA Skogshem Andersabo Kolabo Sporthall Solhaga Björkliden Furehäll Sandlid Sänkesjön Rävudden viken Ingabergs- Sjölundsviken Årevedsjön Gössboviken Horsanäs Sjölund ÅREVED Björnöviken Illveden Smetet Pukahäll Björnö ÅREVED ÅMINNE KÄRDA FG ÅREVED Lekemad Kärret Sjöbo Liarne Blekemaden Helveteskärr Rydet Oxhagen Bäckanäs Hörneh Mosebacke Jankebo Grönskog Lilla Fällan Rakeslider Nyahemmet Varpet Hultet Spångö Tussens Lillån Gullarp Gullarps mosse www.ramboll.se Ramböll Sverige AB
Ramböll Sverige AB www.ramboll.se