Handläggare Datum Rev Antal sidor Jonas Pavletic 2010-11-28 E 1(39) jonas@pavletic.se 1 Bakgrund... 7 2 Rollbeskrivningar... 7 2.1.1 Dykledare... 7 2.1.2 Surface Manager... 8 2.1.3 Räddningsteam... 9 2.1.4 Dykteam... 9 2.1.5 Supportdykare... 9 2.1.6 Rollfördelning... 10 3 Larminstruktion... 11 3.1 Larmning vid enklare problem... 12 3.2 Strömavbrott... 12 4 Summering av riktlinjer för dykningar... 12 4.1 Från planering till genomförande... 13 4.2 Hantering av hissar... 14 4.3 Hantering av Dive Rooster... 14 4.4 I anslutning till flotten... 15 4.5 Teamindelning och val av dykmål... 15 4.6 Gashantering... 17 4.7 Jumps... 18 4.8 Utbildningsdyk... 19 4.9 DPV / scooter... 20 5 Dykmålsbegränsningar... 21 5.1 Bakgrund... 21 5.2 Grundtanken... 21 5.3 Externa gäster... 22 5.4 Svårighetsnivåer... 23 5.4.1 Level 1 - Christinasjön... 24 5.4.2 Level 2 Hela systemet ner till 33 meter i bra sikt... 25 5.4.3 Level 3 Första botten i dålig sikt (30-40 meter)... 27 5.4.4 Level 4 - Andra botten (40-60 meter)... 27 5.4.5 Level 5 - Tredje botten (60-80 meter)... 28 5.4.6 Level 6 - Fjärde botten och djupare (+80 meter)... 28 5.5 Ackreditering för nästkommande nivå... 29 6 Rebreathers... 30 6.1 Teamindelning... 30 7 Behörigheter kopplade till formell grottutbildning... 31 7.1 Intro to Cave / Cave 1... 31 7.1.1 GUE Cave 1... 32 7.1.2 IANTD Mine Diver... 32 7.1.3 NAUI Cave 1... 32
2010-11-28 2 7.2 Full Cave / Cave 2... 33 7.2.1 GUE Cave 2... 34 7.2.2 IANTD Cave Diver... 34 7.2.3 IANTD Technical Cave Diver... 34 7.2.4 NAUI Cave 2... 34 7.3 Stagedykning i Sala Silvergruva för dykare med Full Cave... 35 7.4 Övriga utbildningar... 35 Appendix A: Checklista Surface Manager / Dykledare... 36 Appendix B: Användarhandledning gruvans nya radioapparater... 38 Appendix C: NÖDPLAN VID DYKERIOLYCKA... 39
2010-11-28 3 Revisionhistorik Version Kapitel/sida Ändringar Datum Sign _ Första utgåva. 2008-03-05 JP A Kap 4.4, 5, 6 Lagt till info om predivechecks i 2008-10-21 JP Christinasjön. Lagt till kap 5 (Dykmålsbegränsningar) samt kap 6 (Rebreathers). Inkluderat Ulrikas ytsupportdokumentation som Appendix A-C. Lagt till referenser till ovanstående kapitel och appendix i övriga dokumentet. B Kap 2.1.2 Bytt ut räddningsledare mot Rescue Diver. 2008-11-07 JP Kap 2.1.4 Kap 4.1 Kap 4.4 Kap 4.5 Kap. 4.6 Kap 5.2 Kap 5.4 Kap 6 Appendix A Appendix C Förtydligat avsnittet om räddningsdykare. Lagt till skrivning om att Dykledaren svarar för att liability waivers finns ifyllda för samtliga deltagare. Förtydligat skrivning om gasreserver. Kompletterat med S-drill för RB-dykare. Förtydligat skrivning om O2. Nytt kapitel om hantering av jumps. Hogge tillagd till referensgruppen. Omarbetat till en förenklad form som överlåter mer ansvar på den erfarne grottdykaren samtidigt som mindre erfarna dykare begränsas hårdare inledningsvis. Städat i kraven på rebreathers för att få motsvarande hantering som OC. Bytt ut begreppet Dykledarvästen mot Gula västen för Surface Manager. Lagt till verifiering av räddningsdykarnas gas. Förtydligat skrivning om instrument/datorer.
2010-11-28 4 Version Kapitel/sida Ändringar Datum Sign C Hela dok. Ändrat grotta till grotta/gruva i hela 2009-02-14 JP dokumentet. 1 2.1.3 2.1.5 2.1.6 3.1 4.4 4.5 4.7 4.8 5.3 5.4 5.4.1 5.4.2 Lagt till info om tolkningsrätt vid tvetydigheter/oklarheter samt hur info om beslut som rör projektet ska spridas. Förtydligat skrivningen om räddningsteam. Lagt till rollbeskrivning av supportdykare. Lagt till avsnitt om rollfördelning. Lagt till skrivning om nöduttag för el (markyta) samt elskåp med jordfelsbrytare och automatsäkringar. Förtydligat att tiden i Christinasjön och längs Rinman framförallt gäller för nyblivna projektmedlemmar i samband med deras första dyk på egen hand. Lagt till referens till decotrapets. Lagt till kapitel som hanterar utbildningsdyk. Lagt till kapitel som hanterar DPV / scooter. Förtydligat nivåbegränsning för externa gäster. Omarbetat kapitlet med dyknivåer, tagit bort dubblerad info och numera finns enbart förkrav på respektive nivå listade. Korrigerat kraven för att komma vidare till nästa nivå för att bli mer rimliga. Lagt till krav på OW-dykning för Level 1 Christinasjön. Förtydligade syftet med begränsningarna på Level 2 kopplat till externa gäster vs. projektmedlemmar.
2010-11-28 5 Version Kapitel/sida Ändringar Datum Sign 5.4.3, 5.4.4 Gjort om kopplingen mellan Level 3 och 4 för att göra det möjligt att kvala in till Level 4 även i silvergruvan. 6 Appendix A Korrigerat för att passa med nya innehållet i Level 3 resp. Level 4. Lagt till avsnitt om att samla in pengar från gäster samt verifiera liability waiver.. D Huvuddelen av ändringarna orsakade av beslut på projektmöte 2010-01-07. 2010-01-22 JP 4.1 4.2 5.3 5.4 5.4.3 5.4.5, 5.4.6 Appendix A Kompletterat/utökat beskrivningen av dykledarens ansvar vid planering av dykaktivitet Lagt till kapitel om hantering av hissar Lagt till beskrivning av vem som får guida externa gäster Lagt till referens till projektwebbens lista över vilka dykare som är godkända för vilken nivå i gruvan. Lagt till beskrivning av begreppet "minimerad projektform" som används för att beskriva krav på ytsupport vid djupare dyk. Lagt till krav på minimerad projektform vid långa dyk som kräver långa dekompressioner redan på Level 3 / Första botten. Anpassat kraven på ytsupport till minimerad projektform då kravet på räddningsdykare som ska kunna möta upp på botten har tagits bort i samband med diskussioner på projektmöte 2010-01-07. Uppdaterat med nya betalningsrutiner.
2010-11-28 6 E 2.1.4 4.5 4.6 5.2 5.3 5.4 5.4.4 6 7 Lagt till krav på loggning av alla dyk på projektwebben. Referens till kapitel 7 som beskriver de olika utbildningsorganisationerna Cave 1/ Intro to Cave resp. Cave 2 / Full Cave. Förtydligande av de nämnda metoderna för stagehantering. Uppdaterat medlemmar i referensgruppen. Korrigering av krav för att få agera guide. Referens till kapitel 7 för att hitta gästers formella behörighet. Rensat och förtydligat kraven på rebreatherdykare. Numera gäller grundkurs + 20h för sjön samt Cave 2 + grundkurs + 50h för overhead. Ökat kraven på erfarenhet av grotta/gruva efter Cave 2 certifiering för Level 3, 4 och 5. Minskat förkravet för andra botten från Normoxic Trimix (dubbla dekogaser) till Tech 1 (en dekogas) med diverse extra krav. Rensat och förtydligat kraven på rebreatherdykare. Lagt till kapitel som beskriver de olika utbildningsorganisationernas behörigheter efter genomförd Cave 1/ Intro to Cave resp. Cave 2 / Full Cave. 2010-11-28 JP
2010-11-28 7 1 Bakgrund I syfte att dokumentera säkerhetsrutinerna i Sala samt destillera de överenskommelser som löpande gjorts i projektet har detta dokument sammanställts. Dokumentet är inte alltid speciellt detaljerat. Om du inte förstår vad som avses med en specifik punkt är det upp till dig som dykare att ta reda på innebörden innan du går i vattnet. Vid eventuella tvetydigheter/oklarheter i dokumentet har projektledaren tolkningsrätt i väntan på uppdaterat dokument. Grundtanken är att samtliga beslut som berör projektet, t.ex. tillägg, ändringar och nya tolkningar av detta dokument, ska kommuniceras via e-post så snart de tas. Syftet är däremot inte att hantera beslutsprocessen i projektet genom polsk riksdag via e-post. Dokumentet är uppdelat i 5 huvudsakliga delar: Rollbeskrivningar vid dykningar Larminstruktion i händelse av olycka Summering av riktlinjer för dykningar Dykmålsbegränsningar Rebreathers 2 Rollbeskrivningar Detta kapitel beskriver översiktligt de olika roller som projektet har definierat. Fördjupande information om respektive roll finns även i kapitlet Summering av riktlinjer för dykningar. All dykning sker tillsammans med dykledare och under överseende av Surface Manager och räddningsteam. Det finns därför 4 olika funktioner hos dykarna i Sala Silvergruva. 2.1.1 Dykledare Dykledaren är den som står i direkt kontakt med Sala Silvergruva under ett specifikt dyk. Dykledaren ansvarar för att nycklar och kommunikationsutrustning finns och fungerar. Det är även dykledarens ansvar att lägga upp dykningarna efter individuella önskemål och projektets mål. Detta skall göras genom briefing med dykarna innan dykning sätts igång och debriefing när dykningarna avslutats. Det är även dykledarens ansvar att utse Surface Manager. Dykledaren är ytterst ansvarig för säkerheten på dykplatsen.
2010-11-28 8 2.1.2 Surface Manager Surface Manager är utsedd av dykledaren och är dennes förlängda arm. Surface Manager skall vara utbildad Rescue Diver inom PADI, NAUI, CMAS eller motsvarande och bära Gul väst under tjänst. Surface Manager kan vara en och samma under en dag eller bytas ut. Dykledaren kan även vara Surface Manager. Surface Manager ansvarar för att dykningarna sker i den bestämda ordningsföljden och att dykare rapporterar i och urgång. Surface Manager ansvarar även för att det finns räddningsteam när dykare finns i vattnet. I korthet: Ytsupporten bemannas *alltid* av minst två personer varav den ena *alltid* är ansvarig Surface Manager har den gula västen på sig finns på flotten bevakar radion och Dive Rooster Vissa dyk kräver att ytsupporten förstärks med supportdykare / in-watersupport. Detta gäller i korthet samtliga dyk på Level 4 och djupare, samt vissa dyk redan på Level 3. Mer info framgår av kapitel 5.4. Byte av ansvarig Surface Manager sker genom att västen och radio etc. fysiskt överlämnas. Den avgående SM svarar för att den nya får all tillgänglig information. En checklista för Surface Managers ansvarsområden finns i Appendix A: Checklista Surface Manager / Dykledare. En beskrivning av hur radion fungerar finns i Appendix B: Användarhandledning gruvans nya radioapparater. Ett exemplar av dessa dokument förvaras i 1:a hjälpenlådan som hänger på staketet vid flotten.
2010-11-28 9 2.1.3 Räddningsteam Räddningsteam skall bestå av minst 2 dykare och vid dykningar till max 34 meters djup vara utrustade för att kunna genomföra minst 20 minuters dykning på max 34 meters djup. Detta innebär räknat på 20 liters förbrukning minst 110 bar i bakgaspaketet eller minst 50 bar kvar + full stage samt eventuell dekogas. Vidare skall räddningsteam utöver standardutrustningen för grott/gruvdykare vara utrustade med minst 1 reel. OBS! Från och med Level 4 (se kapitel 5.4) finns ett krav på att organisationen på dykplatsen ska genomföras i projektform och således innefatta räddningsdykare. Syftet med skrivningen ovan är inte att i detalj beskriva hur ett räddningsteam ska vara utrustat och uppträda. Snarare är det en beskrivning av absoluta minimikrav för att överhuvudtaget få avdela ett räddningsteam, dvs. en begränsning som syftar till att inte huvudlöst utsätta ytterligare dykare för fara oavsett vilket dykdjup de ska operera på. 2.1.4 Dykteam Dykteam kan bestå av projektdykare eller dykguide med gästdykare. De individuella dykteamen ansvarar för att inte dyka innan klartecken från Surface Managern och att dyka inom sin utbildning/erfarenhet och fastställda gas- och tidsregler samt att följa tiden man angett till Surface Managern. Efter projektdykningar är teamen skyldiga att skicka dykrapport till dykledaren. Samtliga dyk loggas på projektets webbplats. Dykteamen kan även ha specifika uppgifter, t.ex. bottendykare eller supportdykare. 2.1.5 Supportdykare Från och med Level 4 samt i vissa fall redan på Level 3 (se kapitel 5.4) finns ett krav på att organisationen på dykplatsen ska genomföras i projektform och således innefatta supportdykare. Exakt *hur* supportdykarna utnyttjas bestäms av bottenteamet. Det enda som är definitivt är *att* supportdykare ska användas. Supportdykare (deep support team) möter upp bottendykarna någonstans mellan det att bottenteamet återkommer till första botten och 21m gasskifte. Supportdykarna lämnar bottenteamet som allra tidigast efter att 21m gasskifte genomförts lyckat.
2010-11-28 10 Om deep support team lämnar bottendykarna lämnar man i samband med detta lämpligtvis över ansvaret för den avslutande dekompressionen till ett eller flera shallow support team beroende på den aktuella svårighetsgraden på dyket. Målet är att inte låta det djupa teamet dekomprimera på egen hand, men den tillgängliga projektbemanningen avgör om supportdykarna består av ett eller flera team samt när supporten får lämna bottendykarna. Supportdykare medför extra dekompressionsgas för att kunna assistera från första botten och grundare, men behöver inte vara beredda att kunna dyka djupare än första botten om inget annat särskilt uttalas. Bottendykarna svarar för att supportdykarna har den reservgas som krävs för dyket. Supportdykarna svarar själva för att medföra sin egen gas som behövs för uppgiften. I samband med projektdyk tilldelar projektledaren alt. Surface Manager uppgifter till de närvarande dykarna. Målet är att dessa uppgifter ska vara presenterade så långt i förväg som möjligt, men den exakta organisationen spikas inte slutgiltigt förrän på plats i Sala när det slutliga deltagandet är ett faktum. Om dyk som kräver supportdykare ska genomföras i samband med fundives svarar bottendykarna för att stämma av i god tid med de tilltänkta supportdykarna. Bara för att ett team känner för att dyka på Level 4 och djupare kan man inte förutsätta att de dykare som kommit till Sala för att nöjesdyka ska ställa upp som supportdykare. Dykare som anmäler sig till dyk som annonseras som projektdyk kan dock förvänta sig att dykledaren disponerar dem på ett eller flera sätt beroende på uppgifter som ska genomföras vid detta tillfälle. Detta gäller oavsett om det är ett sedan länge inplanerat projektdatum eller ett mer spontant kvällsdyk som annonseras som projektdyk. 2.1.6 Rollfördelning I samband med projektdyk finns en preliminär rollista på projektwebben. Det är projektledaren alt. Surface Manager som tilldelar preliminära uppgifter till de anmälda dykarna utifrån de uppgifter som ska lösas under dagen. Den exakta rollfördelningen spikas av förklarliga skäl inte förrän på plats i gruvan när man har dagens bemanning på plats. I samband med fundives delar samtliga närvarande på uppgifterna som behöver lösas. Om ett team har speciella önskemål som behöver lösas (supportdykare, ytsupport vid kursdyk, etc.) ska dessa vara presenterade i god tid och accepterade av de tilltänkta resurserna redan innan man är på plats i gruvan. Förutsätt inte att alla andra ska planera om sin egen nöjesdykning bara för att inte du kan presentera dina önskemål i god tid.
2010-11-28 11 3 Larminstruktion Checklista för larmning och vad som behöver göras i händelse av en olycka framgår av Appendix C: NÖDPLAN VID DYKERIOLYCKA. Detta appendix finns tillgängligt i 1:a hjälpenskåpet i anslutning till flotten. Om en olycka är framme skall vi: 1. Meddela Surface Manager. 2. Surface Manager larmar räddningsteam (enligt nedan) och meddelar samtidigt Dykledaren. 3. Dykledaren beslutar sedan om vilken insats som behövs sättas in. I de fall dykledaren är oanträffbar beslutar Surface Manager i dennes ställe. 4. Dykledaren/Surface Manager ordnar för evakuering samt kontakt med Sala Silvergruva. Kom ihåg! Vad som än händer i samband med en eventuell olycka så finns officiellt chansen att återfinna en borttappad dykare vid liv. Så fort som någon påstår att "det är kört" så kommer gruvan att stängas för all dykning av Polisen, men tills dess så kommer ingen att hindra oss från att agera för att få ut den som saknas. I händelse av olycka larmas enligt något av nedanstående alternativ: 1. Larma SOS via handburen radio 2. Larma SOS via hissarna 3. Larma SOS via handhållen radio där samtalet reläas via mobiltelefon Om alternativ 1-2 misslyckas återstår att försöka larma genom att via telefonboken i de handburna radioapparaterna få kontakt med någon på markytan. Åtminstone fyra mobiltelefoner finns inlagda i samtliga telefonböcker på radioenheterna. 4. Larma SOS via mobiltelefon från ytan Första alternativet är att ta hissen upp till markytan, alternativ två är att klättra upp genom Gustaf III:s schakt. Beroende på omfattningen av olyckan möter en person antingen upp ambulans/räddningstjänst vid markytan. Om så inte är möjligt pga. att ingen person kan avvaras från olycksplatsen under tillräckligt lång tid ställs antingen dörren in till hissarna upp alternativt att räddningstjänsten får forcera dörren.
2010-11-28 12 3.1 Larmning vid enklare problem I händelse av enklare problem, t.ex. att hissar fastnar, larmas inte nödvändigtvis gruvans reparatörer. Enligt överenskommelse med gruvan är det orimligt att deras ende kompetente hissreparatör (Jonny) ska ha ständig jour. Detta innebär i praktiken att vi utanför ordinarie öppettider enbart larmar om någon sitter fast i hissen. Om hissarna fastnar med oss kvar nere i gruvan lämnas utrustningen kvar, samtliga klättar ut via stegarna i Gustaf III och sedan underrättas gruvan i samband med ordinarie öppettider. Detta gäller både kvällar och helger, dvs. alltid utanför ordinarie öppettider. 3.2 Strömavbrott Ledbelysningen i gruvan fungerar i 48 timmar efter ett strömavbrott och det enda praktiska problemet som ett avbrott skulle resultera i är att hissarna skulle sluta fungera. Enligt gruvan finns ett reservaggregat som ska kunna driva hissarna och detta aggregat har Räddningstjänsten tillgång till. Reservuttag finns i elskåpet direkt till vänster om entrén till Knektschaktet/hissarna varför det är viktigt att det aldrig parkeras några bilar som blockerar tillgången till skåpet. Victoriasalen/Namnlösen alt. Gästabudssalen kommer att fungera som väntsal tills reservkraften har inkopplats. I värsta fall får dykarna klättra till markytan genom Gustaf III:s schakt, dock är inte detta något praktiskt alternativ om det gäller att evakuera en skadad dykare i samband med strömavbrott. Det förekommer relativt ofta att jordfelsbrytare eller säkringar löser ut. Ett elskåp finns inne i Viktoriasalen / Namnlösen men den mest troliga felkällan finns i direkt anslutning till hissarna, högt uppe på väggen alldeles bredvid den trappa som leder ner till 160 metersnivån. 4 Summering av riktlinjer för dykningar Detta kapitel beskriver de rutiner som har växt fram utifrån både skarpa problem och teoretiska diskussioner. För den intresserade finns mängder av mailkonversation i mailinglistans historik (via groups.yahoo.com). Grundfilosofin är och har alltid varit att inte göra någonting som kan riskera projektets framtida tillgång till dykplatsen. OBS att ett antal checklistor och beskrivningar finns i Säkerhetslådan som hänger på staketet i anslutning till flotten.
2010-11-28 13 4.1 Från planering till genomförande Den som lägger ut aktiviteten på projektets webkalender är ansvarig Dykledare för dagen och svarar för att i samband med skapandet av aktiviteten i kalendern kryssa i checkboxen som anger att information om dykningen förmedlas till Sala Silvergruva AB och Räddningstjänsten. om dykningarna ska påbörjas innan receptionen har öppnat (vilket oftast är fallet) verifiera vilken lokal som vi kan använda för ombyte för att inte vår aktivitet ska krocka med gruvans betalande gäster. Detta görs genom att ringa till gruvans reception, 0224-67 72 50. ordna med marksupport via telefonlista i "hjälmförrådet" vid entrén till hissarna. Kom överens om en larmtid i händelse av att dykarna inte hört av sig. verifiera att samtliga deltagare har fyllt i gruvans liability waiver innan dykning påbörjas. Om någon deltagare är osäker alt. vet att denne inte har fyllt i finns tomma blanketter i en pärm som ligger i förrådsgången längst in i Victoriasalen. För säkerhets skull skriver vi dessa waivers med både dykare och ytsupport, dvs alla besökare som vi tar med till gruvan. "checka-ut" mot marksupporten när dykningarna är avslutade och samtliga är på landbacken igen. genomföra förbindelseprov o mot receptionen (ropa upp radio #1) när de öppnar o mellan våra två radioapparater innan nedstigning i gruvan för att säkerställa att alla kan hantera radioapparaterna. o Om marksupporten finns tillgänglig via telefonlista i radion, genomför förbindelseprov nere vid flotten. o Utskrivna exemplar av Appendix B: Användarhandledning gruvans nya radioapparater finns i anslutning till laddarna i hjälmförrådet, i fickan i båda hissarna samt i nödlådan vid flotten. gå igenom och verifiera samtliga punkter på ytsupportens checklista Appendix A: Checklista Surface Manager / Dykledare som finns i Säkerhetslådan innan några dykare släpps i vattnet.
2010-11-28 14 4.2 Hantering av hissar Följande riktlinjer ska alltid följas när det gäller användningen av hissarna: I största möjliga mån ska alltid en radio medföras i samband med hisstransporter. Även om alla får plats i en hiss, ska båda hissarna användas för att inte riskera att samtliga sitter fast i samma hiss. Detta gäller framförallt vid tidpunkter när gruvan inte har öppet. Avsteg kan ibland behöva göras pga. gruvans ordinarie verksamhet. Radioapparaterna åker aldrig i samma hiss. Hissarna skickas alltid upp till markytan för att säkerställa att de fungerar. Dels för att alltid finnas tillgängliga för den ordinarie verksamheten, men framförallt eftersom hissarna inte verkar klara vattendroppet nere i gruvan. Den tidigare rutinen att korta larmtider genom att ha en hiss kvar på 155m i samband med dyk på vardagkvällar är således inte ok längre. 4.3 Hantering av Dive Rooster Surface Manager svarar för att gå igenom checklista på baksidan av dive rooster / skrivskiva innan någon släpps i vattnet. Teamen svarar själva för att skriva ner tid/djup/dykplan på rooster, gärna innan utrustningen kläs på. Ytsupporten underlättar givetvis, men ansvaret vilar alltid på dykarna. Tiden som anges på dive rooster är yta-yta. Så snart som ett team upptäcker att man inte kommer att kunna hålla sin tidplan meddelar man detta genom att signalera via den skrivskiva som alltid hänger från flotten. Ytsupporten svarar för att även bevaka skrivskivan, men det är teamen som så tidigt som möjligt ska meddela den modifierade planen.
2010-11-28 15 4.4 I anslutning till flotten På flotten finns på båda sidor line-cutters och krokar (som klippas runt manifolden) för att snabbt kunna klippa loss både en skadad dykare och dennes teamkamrater utan att behöva fundera på var utrustningen tar vägen. Nödgas för räddningsscenarios (utöver Oxybox som alltid finns på flotten) finns kontinuerligt lagrade i gruvan. I skrivande stund finns 2 st kompletta 2*12 2 st 80cuFt (riggade) att användas för eftersök. Övrig utrustning tas från räddningsdykarnas egna riggar. Inget ytsim i Christinasjön pga tidigare ras. Undvik om möjligt även den grundaste delen av "sockertoppen" på andra sidan sjön sett från flotten, simma istället runt för att inte ligga rakt under schaktet. Inga vandringar utanför avspärrade/säkrade områden (dvs. de som besöks av de guidade turerna) utan att Lov har inhämtats från gruvan/johnny Utflykten sköts med stöd av vår egen ytsupport (tid&plan etc.) 4.5 Teamindelning och val av dykmål Nya projektmedlemmar spenderar alltid åtminstone delar av de två första dykdagarna som genomförs på egen hand, dvs. utan sällskap av mer erfaren projektmedlem, i Christinasjön och/eller längs Rinmanrutten. Svårighetsgraden ökas därefter i samråd med mer erfarna projektmedlemmar. Jumps genomförs inte någonstans i systemet förrän teamet kan mainline i området där jumps ska genomföras (Exploration undantaget). Riktlinjer för successiv stegring av svårighetsgraden finns i kapitel 5. Samtliga dykare i teamet ska uppfylla riktlinjerna för vad som krävs för det aktuella dyket. All dykning i Sala Silvergruva sker på ens egen formella certifikatnivå. Detta innebär förenklat att Cave 1 / Intro to Cave dyker enligt nedan:
2010-11-28 16 Enbart bakgas enligt de gasregler som aktuell utbildningsorganisation tillämpar. Enbart dykning med direktuppstigning. Enbart dykning längs befintlig mainline dvs. inga jumps alt. begränsat antal jumps om aktuell utbildningsorganisation sanktionerar detta. En mer detaljerad beskrivning av innehåll samt behörigheter för den certifierade dykaren i de vanligaste utbildningsorganisationernas olika nivåer finns i kapitel 7. Dykning sker om möjligt alltid i 3-team. 2-team tillämpar modifierade gasbegränsningsregler, 4-team dyker alltid i 2+2 för att veta vem som tar hand om vem i händelse av problem. Ju mer avancerade dyken blir, desto större krav på att teammedlemmarna verkligen litar på både varandra och att alla kan hantera både sin egen utrustning och samtliga i teamets utrustning. Det räcker inte att en gång för länge sedan ha kunnat göra valve-drills eller ta loss sina backuplampor, det måste kunna göras med den utrustning som används av varje dykare under det aktuella dyket. Som minimum görs alltid bubble check modified valve drill verifiera att kranarna nås och är öppna. modified S-drill OC: visa att longhose går fri och verifiera att backupen fungerar. RB: verifiera att bailout fungerar. Detta genomförs i Christinasjön innan teamet lämnar öppet vatten på vägen in i systemet för att säkerställa att vår allra viktigaste tillgång gasen alltid finns till hands som planerat. Se även avsnittet om mixade team (OC/RB) i kapitel 6.1 - Teamindelning. Dykning sker om möjligt i omgångar, växlingar behöver däremot inte nödvändigtvis ske på bryggan utan kan göras i vattnet. Minimalt antal personer på ytan är däremot *alltid* två personer. Möjliga minimibemanningar: Ett 3-team + två ytsupport Ett 2-team med extra gas som inte räknas med i 1/3-delar (eller den gasbegränsningsregel som teamet väljer att följa) + två ytsupport Optimalt är minst två 3-team som dyker i omgångar. För att i så hög utsträckning som möjligt undvika att starta ras med utandningsbubblorna genomförs inga dyk i s.k. bockorter. Även andra delar av
2010-11-28 17 gruvan som bedöms som osäkra lämnas utanför både markerade rutter och där genomförs heller inga projektdyk i utforskningssyfte. 4.6 Gashantering Samtliga flaskor är tydligt märkta enligt normala rutiner för MOD&Mix. Enbart dykare med minst Cave 2 involverar O2 i sin dykplanering. Alla dykare med minst Tech 1 medför däremot alltid minst en riggad flaska med O2 till Sala, oavsett om man avser använda den personligen i vattnet eller inte. Syftet är att alltid ha tillgång till obegränsat med O2 i händelse av olycka. O2 riggas antingen i dropplina från flotten, på decotrapetsen alt. medförs in i systemet. Gasbyten görs aldrig on-the-fly, gäller både bottengas och decogas. Signalera teamet, observera varandra, hela teamet skiftar "samtidigt" oavsett förbrukning, säkerställ OK från samtliga innan simmandet fortsätter. Respektive team svarar för att ha en gemensam plan för hur stageflaskor ska hanteras. Exempel på vanliga metoder är cave -metoden / Florida-metoden att dyka en eller flera stageflaskor till tio bar mer än hälften kvar och därefter lägga ifrån sig stagen och byta till bakpaket eller nästa stage. Man dyker fortfarande efter tredjedelsregeln, men räknar om så att dykaren bär med sig och således under hela dyket har tillgång till huvuddelen av reservgasen i bakpaketet. "vrak"-metoden att andas ner (nästan) hela stageflaskan och därefter kliva över på bakgas. Alternativ för denna metod är att antingen lägga ifrån sig stageflaskan när den är tom eller bära den tomma flaskan med sig. Någon annan metod som teamet väljer Oavsett vilken metod som väljs dyker hela teamet enligt samma metod. Respektive team svarar även för att ha en plan som fungerar oavsett vilken rutin som används. T.ex. är det olämpligt för 2-team att dyka stageflaskor tills de är tomma.
2010-11-28 18 4.7 Jumps Innan ett dykteam genomför jumps ska teamet känna sig hemtama längs den mainline (gul lina) där det planerade jumpet ska genomföras. Detta gäller oavsett om jumpet genomförs via en egen jumpspool eller via någon av de projektspools som ibland finns i systemet. Grundregeln är att samtliga utplacerade jumps tas hem under samma dykdag. I samband med t.ex. projektdyk eller dyk som genomförs med hjälp av ett eller flera setupdyk kan jumps kvarlämnas i systemet. I de fall jumps kvarlämnas i systemet ska dessa dokumenteras på Dive Roster. I huvudsak används de grönmarkerade projektspoolarna till semi-permanenta jumps, dvs jumps som är avsedda att kvarlämnas i systemet till dess att en specifik uppgift är slutförd. Utplacerade projektspoolar hanteras alltid som fasta T:n och märks med personliga non-directional markers efter behov. Utöver markeringar som behövs för att hitta hem markeras alltid projektspoolar med minst en personlig non-directional marker per team i anslutning till spoolen. Syftet är att inte riskera att någon blir kvar innanför ett bortstädat jump, dvs. den som får för sig att städa bort en projektspool kommer direkt i anslutning till spoolen att se att någon använder sig av linan. Att flera team delar på samma jump är förenat med en hel del potentiella problem, men med tanke på att antalet dykare i Sala är begränsat är det praktiskt möjligt så länge som ett antal enkla regler följs. Om flera team delar på samma jumpspool ska alltid Delandet vara överenskommet i förväg Det team som använder sig av någon annans jumpspool markerar linan i anslutningen till spoolen med en personlig non-directional marker (cookie eller klädnypa markerad med namn). Proceduren för att städa bort jumpet ska vara extremt kontrollerad och sanktionerad av samtliga närvarande dykare för att inte riskera att någon hamnar innanför ett bortstädat jump.
2010-11-28 19 4.8 Utbildningsdyk Utbildningsdyk får genomföras i gruvan under förutsättning att samtliga utbildningsdyk koordineras med projektledaren som avgör om de aktuella dyken är lämpliga utifrån de aktuella förutsättningarna. I förutsättningarna ingår att ta hänsyn till bland annat Vad tillför utbildningsdyken till projektet? Tidpunkt för dyken; krockar det med någon annan planerad aktivitet i gruvan, antingen för projektgruppen eller för Sala Silvergruva AB. Erfarenhetsnivån på både elever och instruktör. Vid vidareutbildning av projektmedlemmar ställs lägre krav på instruktörens erfarenhet av dykning i silvergruvan då eleverna förutsätts kunna systemet tillräckligt bra. Vid grundutbildning av potentiella projektmedlemmar krävs däremot att instruktören är godkänd för dykning på minst Level 4. Grundkravet för utbildningsdyk i silvergruvan är att eleverna har genomfört huvuddelen av kursdyken och i princip har kvar att skaffa sig erfarenhet av grott/gruvdykning samt tillämpa det de redan kan. Av flera anledningar ska gruvan inte användas till att lära sig personliga skills utan för att i gruvmiljö kunna finslipa dem. Utbildningsdyk ska planeras under samma förutsättningar som övriga dyk i silvergruvan. Elever under utbildning dyker självfallet tillsammans med instruktör.
2010-11-28 20 4.9 DPV / scooter Huvudtanken är att användandet av DPV / scooter begränsas till dyk där utrustningen tillför något mer än enbart komplexitet. Det är upp till den ansvariga Surface Managern att avgöra om DPV / scooter är motiverbart vid det aktuella dyket och anledningen är att de inverkar allt för mycket på miljön i gruvan. För att minimera riskerna med DPV / scooter gäller följande förkrav för användning i Sala Silvergruva. Dykaren ska: ha genomfört minst 40 timmars dykning i Sala Silvergruva. vara väl förtrogen med scooterdykning. Detta innefattar inte enbart att kunna manövrera utrustningen, utan även att kunna hantera både DPV och gashaverier t.ex. gasdelning. ha dykt den aktuella sträckan utan scooter och vara medveten om gasbehovet för att simma hem vid scooterhaveri. medföra extra gas utöver vanliga 1/3-delar, mängden beror på svårighetsgraden på dyket. Syftet med begränsningarna är att tillse att alla dykare har tillräcklig erfarenhet av både miljö och utrustning för att på så sätt.
2010-11-28 21 5 Dykmålsbegränsningar 5.1 Bakgrund Detta kapitel reglerar hur ökande svårighetsgrad på dykningarna i Sala Silvergruva ska hanteras för att både enskilda dykare och projektet ska få maximala fördelar och samtidigt bevara en hög säkerhetsnivå. Det något förenklade huvudsyftet med kapitlet är således att beskriva vad som krävs av en dykare för att genomföra ett specifikt dyk. Grundkravet är fortfarande att samtliga dykare i overheadmiljö har genomgått alt. håller på att genomgå en formell utbildning i grott- eller gruvdykning. Respektive dykares formella behörighet ska alltid respekteras med avseende på t.ex. mainline, gasregler, jumps etc. Beroende på erfarenhetsnivå på en specifik dykare begränsas dykningarna mer eller mindre. Även för formellt sett no-limitutbildade dykare kommer däremot begränsningar att finnas. Av förklarliga skäl kommer aldrig detta kapitel att kunna bli fullständigt komplett. Tolkningen av innehållet behöver således praktiseras tillsammans med en gnutta praktiskt förnuft. 5.2 Grundtanken Huvudsyftet med begränsningarna är två: - Att vara så säker som möjligt att dykningarna genomförs så säkert som möjligt för både erfarna och mindre erfarna dykare. - Att försöka tillse att hela projektgruppen har en gemensam miniminivå vad gäller kunskap om systemets uppbyggnad i syfte att göra planeringen av projektdyken enklare. Den första punkten omfattar självfallet både projektgruppen och externa gäster, medan den andra punkten enbart berör projektgruppens medlemmar. Kraven på erfarenhet för att gå vidare till nästa nivå gäller även retroaktivt, dvs. både gamla rävar och nyblivna projektmedlemmar ska utvärdera sina personliga loggar och presentera sin personliga tolkning av var man anser att man befinner sig på skalan. Arbetsgruppen som kommer att utvärdera de personliga tolkningarna samt göra egna "godtyckliga" bedömningar av dem som inte lämnar in sitt underlag består tills vidare av Stefan Hogeborn, Mikael Fridholm, och Jonas Pavletic. I vissa speciella fall kan undantag från regelverket tillämpas i syfte att t.ex. fylla upp kompletta team i samband med projektdyk. Huvuddelen av teamet ska dock uppfylla kravet på erfarenhet för den aktuella nivån och detta ska ske i samförstånd mellan det aktuella dykteamet och Dykledaren.
2010-11-28 22 5.3 Externa gäster För externa gäster gäller följande begränsningar: - All dykning sker strikt baserat på gästernas formella behörighet och erfarenhet. Vad detta innebär framgår av kapitel 7. - Ingen dykning sker djupare än första botten (Level 3) med externa gäster om inte gästerna även uppfyller förkraven som listas i kapitel 5.4. - Ingen dykning i områden som inte är utforskade och korrekt markerade med projektgruppens fasta linor. - Eventuella jumps görs enbart efter att ha utvärderat erfarenhetsnivån hos de externa gästerna i kombination med erfarenhetsnivån hos de guidande projektgruppsdykarna. - Strävan är att bygga upp svårighetsgraden successivt även för externa dykare. Nivåerna som beskrivs i kapitel 5.4 ska användas som utgångspunkt, även om inte antalet dyk på respektive nivå följs. - Rättigheten att guida dykare är inte kopplad till om man är projektmedlem eller prospect eftersom vi historiskt har haft prospects med betydligt mer erfarenhet av systemet än vissa i projektgruppen. - Samtliga projektmedlemmar/prospects som har genomfört minst 20 timmar i Sala Silvergruva har rätt att guida dykare på samma nivå som de själva är godkända att dyka på egen hand. Guidning genomförs självfallet enbart i områden man redan kan ordentligt själv, dvs. guiden ska med marginal uppfylla kraven för att genomföra den nivå av dyk som är planerade. - Samtliga projektmedlemmar och prospects har rätt att bjuda in externa gäster. Om man inte själv har behörighet att guida är man dock ansvarig för att ordna en behörig guide samt att man själv förväntas dyka tillsammans med guiden och det inbjudna teamet om man inte kommer överens om annat med guiden.
2010-11-28 23 5.4 Svårighetsnivåer Detta kapitel innehåller en lista över olika svårighetsnivåer i gruvan och respektive nivå har ett antal begränsningar kopplade till sig. Följande nivåer har identifierats: Level 1 Christinasjön Level 2 - Hela systemet ner till 33 meter i bra sikt Level 3 - Första botten i dålig sikt (30-40 meter) Level 4 - Andra botten (40-60 meter) Level 5 - Tredje botten (60-80 meter) Level 6 - Fjärde botten och djupare (+80 meter) Loggarna på www.fridholm.se/sala är den officiella listan över dyktid i Sala och kommer att användas som underlag för bedömningar av den enskilde dykaren. Här finns även en motsvarande lista över vilken dyknivå enskilda projektmedlemmar/prospects är godkända att genomföra. OBS att listan har samma nivå/svårighetsindelning som detta kapitel men tar enbart hänsyn till tid loggad i Sala. Se respektive nivå för eventuella ytterligare förkrav. Det är den enskilde dykarens uppgift att tillse att loggarna är rättvisande avseende den personliga erfarenheten i Sala. En kort förklaring av respektive begränsning hittar du nedan: - Minimum förkrav Listar de formella och praktiska förkrav som finns för att komma i fråga för dykning på denna nivå. - Minimum antal dyk på denna nivå Anger det minsta antal dyk på den aktuella nivån innan dykaren kan komma ifråga för uppgradering till nästa nivå. - Minimum antal dyk innan jumps Anger det minsta antal dyk längs mainline på den aktuella nivån innan dykaren anses tillräckligt kunnig för att få genomföra jumps. - Minimerad projektform Avser den ytorganisation som används vid t.ex. djupare projektdyk. Denna form av ytorganisation kan användas både vid regelrätta projektdagar och mer improviserade projektaktiviteter under t.ex. kombinerade projekt-/nöjesdyk under kvällstid.
2010-11-28 24 5.4.1 Level 1 - Christinasjön Minimum förkrav gemensamma för Open Circuit och RB (SCR/mCCR/eCCR): - Fundamentals / Intro to Tech eller motsvarande och van vid kalla vatten, nattdyk, linhantering och sin egen utrustning. - Lämnar dykare 6 meters linan eller decotrapetslinan ska alltid en egen lina dras oavsett om dykarna är caveutbildade eller inte. Syftet är att inte lämna öppet vatten samt att se till att man alltid har en egen lina att följa hem. Max längd på teamets lina är 30 meter. OBS att linan inte får fästas direkt i 6 meters linan då denna enbart används för korta jumps. Gör således även fast reel/spool i något i nära anslutning till infästningen i 6m-linan. Minimum förkrav Open Circuit: - Dubbelflaska med isolerkran och dubbla regulatorer. - Trots att vi befinner oss i öppet vatten ska all dykning genomföras enligt tredjedelsregeln och inga dyk påbörjas med mindre än 3300 liter bakgas. Tredjedelarna räknas aldrig om under dyket och dykarna ska vara tillbaka uppe på flotten som allra senast med 1100 liter gas kvar i flaskorna om dyket startats på miniminivå. Minimum förkrav RB (SCR/mCCR/eCCR): - Formell grundutbildning på aktuell maskin - Minst 20 timmar erfarenhet efter genomförd grundkurs på aktuell maskin
2010-11-28 25 5.4.2 Level 2 Hela systemet ner till 33 meter i bra sikt Denna nivå är uppdelad i flera delar i syfte att kunna hantera både erfarna och mindre erfarna grott/gruvdykare. Erfarna grott/gruvdykare med minst Cave 1 / Intro to Cave och minst 30 timmars erfarenhet av grott/gruvdykning efter kurs varav minst hälften i kalla vatten har behörighet att efter eget huvud planera sin egen dykning i hela Sala Silvergruva så länge som all dykning sker i området med bra sikt. Detta innebär i praktiken att dykningen begränsas av Level 2c. För att få fortsätta på Level 3 måste alla krav till och med Level 2c vara uppfyllda. En RB-dykare som i övrigt uppfyller kraven för rebreatherdykning i Sala anses uppfylla kraven på en erfaren grott/gruvdykare oavsett om de 30 timmarna är genomförda OC eller med RB. Dykare som inte uppfyller de ovan uppställda kraven på Erfarna grott/gruvdykare tar sig successivt genom Level 2a, Level 2b och Level 2c enligt de på respektive nivå fastställda kraven. Mindre erfarna dykare dyker lämpligtvis tillsammans med mer erfarna dykare för att få en behagligare inskolning, en tydligare bild av var i systemet man verkligen varit under dyket och i praktiken ett slags informellt mentorskap. Observera att syftet med nivåerna inte i första hand är att begränsa gästande dykare alt. nyblivna projektmedlemmar i sällskap av erfaren guide, utan snarare mindre erfarna projektmedlemmar under deras inledande dyk utan en hjälpande hand.
2010-11-28 26 5.4.2.1 Level 2a Rinmanrutten (15 m) Minimum förkrav: - Open Circuit: Cave 1 / Intro to Cave - Open Circuit / RB: Minimum tre dyk och tre timmar på Level 1 - Christinasjön eller att hälften av dyktiden under de första tre dyken spenderas i Christinasjön. - RB: OC Cave 2 / Full Cave samt minst 50h erfarenhet av rebreather efter grundkurs alt. formell grott/gruvdykarutbildning på aktuell rebreather, t.ex. CCR Cave. Minst tre dyk på denna nivå innan jump genomförs. 5.4.2.2 Level 2b - Tunnrumsrutten ner till insidan av Restriction (25 meter) Minimum förkrav: - Minst fem dyk och fem timmar på Level 2a Rinmanrutten. Minst tre dyk på denna nivå innan jump genomförs. 5.4.2.3 Level 2c - Första botten i bra sikt (33 meter) Minimum förkrav: - Minst fem dyk och fem timmar på Level 2b - Tunnrumsrutten ner till insidan av Restriction - minst 15 grott/gruvdyk och 10 timmar i Sala.
2010-11-28 27 5.4.3 Level 3 Första botten i dålig sikt (30-40 meter) Minimum förkrav: - Cave 2 / Full Cave med minst 20h i grotta/gruva efter kurs. - Minst 20 timmar i Sala varav hälften på Level 2c i bra sikt. Observera att kravet på teamets allmänna kännedom om varandra i samband med dykning i dålig sikt ökar med minskad personlig erfarenhet. - Vissa dyk på denna nivå kräver åtminstone minimerad projektform, dvs. minst två dykteam (botten+supportdykare) och ytorganisation. Kapitel 2 innehåller beskrivningar av de roller som krävs för att uppfylla projektformen samt riktlinjer för hur de olika rollerna tilldelas i samband med både projektdyk och fundives. Den exakta tolkningen av vilka dyk som kräver utökad support lämnas till sunt förnuft, att tänka på vid planeringen är att det är stor skillnad mellan ett no-deco-dyk längs Rinman i 120 minuter och 100 minuter på Level 3. 5.4.4 Level 4 - Andra botten (40-60 meter) Minimum förkrav: - Cave 2 / Full Cave med minst 40h i grotta/gruva efter kurs - Normoxic trimix, t.ex. NAUI/GUE Tech 1, IANTD Adv Rec Trimix eller motsvarande. För RB gäller motsvarande krav, t.ex. minst MOD 2 för CCR. Dykare som enbart är certifierade för en dekogas genomför dyket med djup dekogas ( 21m, t.ex. EAN50 eller EAN32) som primär gas, men medför bailout O2 till förslagsvis dekotrapetsen för att inte behöva genomföra bakgasdekompression i händelse av dekogashaveri. O2 används enbart till bailoutprofilen och kravet är inte att se som ett godkännande att genomföra dyk med multipla dekogaser trots avsaknad av formell utbildning. - minst 30 timmar i Sala varav minst hälften på Level 2 & Level 3 - Minst 7 timmar i dålig sikt på första botten (Level 3). - minst 5 grott/gruvdyk och 10 timmar djupare än 35 meter varav hälften i kalla vatten. Om inte mainline finns installerad: Erfarenhet av original exploration. Samtliga dyk på denna nivå görs i minimerad projektform, dvs. med minst två dykteam (botten+supportdykare) och ytorganisation. Kapitel 2 innehåller beskrivningar av de roller som krävs för att uppfylla projektformen samt
2010-11-28 28 riktlinjer för hur de olika rollerna tilldelas i samband med både projektdyk och fundives. 5.4.5 Level 5 - Tredje botten (60-80 meter) Minimum förkrav: - Cave 2 / Full Cave med minst 80h i grotta/gruva efter kurs. - Hypoxic trimix, t.ex. NAUI/GUE Tech 2 eller motsvarande. För RB gäller motsvarande krav, t.ex. minst MOD 3 för CCR. - minst 10 timmar på Level 4 - Andra botten - minst 60 timmar i Sala - minst 10 grott/gruvdyk och 15 timmar djupare än 55 meter varav hälften i kalla vatten Om inte mainline finns installerad: Erfarenhet av original exploration. Samtliga dyk på denna nivå kräver åtminstone minimerad projektform, dvs. minst två dykteam (botten+supportdykare) och ytorganisation. Kapitel 2 innehåller beskrivningar av de roller som krävs för att uppfylla projektformen samt riktlinjer för hur de olika rollerna tilldelas i samband med både projektdyk och fundives. 5.4.6 Level 6 - Fjärde botten och djupare (+80 meter) Minimum förkrav: - Cave 2 / Full Cave - Hypoxic Trimix, t.ex. NAUI/GUE Tech 2 eller motsvarande. För RB gäller motsvarande krav, t.ex. minst MOD 3 för CCR. - minst 10 dyk på Level 5 - Tredje botten - minst 80 timmar i Sala - minst 10 grott/gruvdyk och 15 timmar djupare än 70 meter varav hälften i kalla vatten Om inte mainline finns installerad: Erfarenhet av original exploration. Samtliga dyk på denna nivå kräver åtminstone minimerad projektform, dvs. minst två dykteam (botten+supportdykare) och ytorganisation. Kapitel 2 innehåller beskrivningar av de roller som krävs för att uppfylla projektformen
2010-11-28 29 samt riktlinjer för hur de olika rollerna tilldelas i samband med både projektdyk och fundives. 5.5 Ackreditering för nästkommande nivå Målet med systemet är självklart inte att begränsa dykningen in absurdum utan att skapa bästa tänkbara förutsättningar för inlärning. Detta uppnås inte enbart genom begränsningar utan även genom att mer erfarna dykare förmedlar praktisk kunskap till mindre erfarna, t.ex. genom att dyka i gemensamma team. Så snart som någon dykare anser sig uppfylla förkraven för att gå vidare till nästa nivå anmäler denna detta till arbetsgruppen. Detta kan göras antingen i förväg alternativt på dykplats, men anmälan ska även innehålla en plan för hur man påbörjar sitt lärande av nästkommande nivå. T.ex. är det av förklarliga skäl enklare att uppgradera en ensam dykare som kommer att ingå i ett redan ackrediterat team än att uppgradera ett helt team med lika (o)erfarna dykare.
2010-11-28 30 6 Rebreathers Grundkravet är att all overheaddykning med rebreather i gruvan kräver minst formell grundutbildning på den aktuella rebreathern kombinerat med OC Cave 2 / Full Cave alt. formell grott/gruvutbildning på rebreather, t.ex. CCR Cave. Dessutom krävs minst 50h erfarenhet av rebreather efter grundkurs. OW-dykning med rebreather i Christinasjön har separata förkrav som framgår av kapitel 5.4.1. 6.1 Teamindelning Huvudmålet ska alltid vara att dyka rena RB-team där samtliga dykare är tillräckligt förtrogna med sin egen och teamkamraternas utrustning för att kunna lösa akuta problem under vattnet. Alternativet är att dyka ett RB- och ett OCteam tillsammans. Att dyka rena mixade team är huvudsakligen inte att föredra. Detta hindrar däremot inte RB-kunniga OC-dykare att vara en del av ett team så länge som teamet tar hänsyn till det ändrade kravet på bailout. I korthet kan sägas att bailouthantering i Sala inte är ett speciellt stort problem då systemet är förhållandevis litet. Detta dokument kommer däremot inte att gå in djupare i detta ämne då det är allt för omfattande, men det är upp till det enskilda teamets samtliga medlemmar att vara överens om att den aktuella bailoutplanen är tillräcklig. Vad som menas med formuleringen tillräckligt förtrogen med sin egen och teamkamratens utrustning beror på vilken utrustning som används. Grundkravet är att samtliga i teamet ska veta hur man tar hand om de vanligaste RBproblemen för de aktuella maskinerna. Det allra mesta kan RB-dykaren hantera själv utan mer inblandning än övervakning, men det är om/när dykaren blir mer eller mindre medvetslös/okontaktbar som alla måste veta t.ex. Hur gör jag för att få bort dykaren från loopen? Hur fungerar i huvudsak HUD om sådan finns? Hur verifierar jag PO2 i loopen? Hur flushar jag loopen med O2 och/eller diluent om jag inte kan/vågar ta bort personen från loopen? Hur bärgar jag en dykare med RB (OC eller på loopen), dvs. hur ventilerar jag lungorna för att minska flytkraften? Det finns en mängd frågor som dykare i mixade team måste förstå sig på, och det är upp till det aktuella teamet att tillse att tillräcklig kunskap finns hos de inblandade dykarna.
2010-11-28 31 7 Behörigheter kopplade till formell grottutbildning Detta kapitel beskriver de formella begränsningar som används inom Sala Silvergruva med avseende på dykares certifiering. I huvudsak används respektive utbildningsorganisations begränsningar och dessa listas nedan. Enda avsteget från organisationernas riktlinjer gäller stagehantering för Full Cave / Cave 2. Begränsningarna i listan nedan är hämtade från respektive organisations utbildningsstandards med hjälp av de olika organisationernas instruktörer. Syftet med kapitlet är att göra det enkelt för exempelvis guider och dykledare att hjälpa dykare att följa regelverket. 7.1 Intro to Cave / Cave 1 Generellt för alla Intro to Cave: Dykning med direktuppstigning, dvs ingen dekompressionsdykning Enbart bakgas, inga stageflaskor Enbart dykning längs mainline, inga jumps/vägval Inga circuits eller traverser om det inte går att genomföra inom aktuell gasbegränsningsregel, dvs. utan point-of-no-return-markers. Maxdjup 100 feet/33 meter förutom IANTD Mine Diver som har 39 meter som maxdjup. Hit räknas (ur vårt perspektiv) följande utbildningar: GUE Cave 1 (med tillägg enligt kapitel 7.1.1) IANTD Intro to Cave IANTD Mine Diver (med tillägg enligt kapitel 7.1.2) NAUI Cave 1 (med tillägg enligt kapitel 7.1.3) NSS/CDS Intro to Cave NACD Intro to Cave TDI Intro to Cave
2010-11-28 32 7.1.1 GUE Cave 1 Enligt de generella begränsningarna för Intro to Cave men dessutom: Max 1 jump/vägval 7.1.2 IANTD Mine Diver Enligt de generella begränsningarna för Intro to Cave men dessutom: Dekompressionsdykning om man även är minst Tech 1 el. motsvarande, men fortfarande enbart bakgas för bottenmix. Här ingår öven dekompressionsdykning enligt t.ex. IANTD Adv EANx / Rec Trimix / Adv Rec Trimix. Max 1 jump/vägval För er vetskap kan det vara värt att tänka på att kursen dykmässigt inte kräver ens hälften så många dyk som huvuddelen av övriga utbildningar som listas under Intro to Cave, enbart 4 dyk i overhead enligt standards. Förkraven är dock högre (teknisk dykare), men erfarenheten av overheadmiljö är betydligt mindre än för motsvarande cavekurser och inte ens inom IANTD kan man utnyttja denna kurs för att senare genomföra en kortare Intro to Cave / Cave Diver. 7.1.3 NAUI Cave 1 Enligt de generella begränsningarna för Intro to Cave men dessutom: Medför stageflaskor för nöd-dekompression, men räknas inte med i gasplaneringen. Max två jumps/vägval