Nordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors 2007-09-27. Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd



Relevanta dokument
En bra start i livet (0-20år)

Skolsocial kartläggning

Barn- och elevhälsoplan

Likabehandlingsplanen

Vetlanda Här växer både människor och företag

STRATEGI FÖR UNGAS TRYGGHET, HÄLSA OCH UTVECKLING

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Förebyggande, tidiga och gemensamma insatser för barn och unga i Ystad Kultur o Utbildning och Social Omsorg.

Halsoframjande. skola. i Halland

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga

Barnen i brottets skugga - yttrande över remiss från Justitiedepartementet (Ds 2004:56)

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Elevhälsoplan för Tuna skola

Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret

Kartläggning som grund för utveckling

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Kastellskolan Elevhälsoplan antagen , reviderad Claesson Schéele

Nu är det läge... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Handlingsplan mot droger för Gävles kommunala grund och särskolor.

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv

Samverkansdokument Degerforsmodellen

Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Folkhälsoplan. för Partille

Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun


Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.

Likabehandlingsplan för Balltorps skolenhet

UPP-centrum. Nätverkskonferensen, Monica Norrman

Hälso- och friskvårdspolicy

HANDLINGSPLAN FÖR TRYGGHET OCH ARBETSRO I SKOLAN

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

Tvärprofessionella samverkansteam

Folkhälsoplan för Laxå kommun

Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola

Barns och ungas hälsa

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av särskilt stöd

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige , 100 registernr

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)

Folkhälsoprogram för åren

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?

Beslut för grundsärskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor

Bjärnums skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Årskurs 7-9 Läsåret

Barn till missbrukare

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Välfärd på 1990-talet

Verksamhetsrapport 2002

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa.

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Förändringskonceptens bakgrund

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Socialtjänstlagen SoL

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Nyckelpigan

Ärende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström

Arbetsplan. Textdelen

Jämtlands Gymnasieförbund

Elevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling

Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande?

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Ökad samverkan för barn- och ungdomshälsa

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Flyktingsituation i världen

En gemensam plan. Merete Tillman, förvaltningschef. Bodil Eriksson, verksamhetschef Barn och ungdom. Peter Sonnsjö, verksamhetschef Vuxenvården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2013/14 för verksamheten på Långaröd skola i Hörby kommun.

Årlig plan för lika behandling

Psykisk hälsa, barn och unga

Barnhälsoplan Förskolan Citronen. Knivsta kommun

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Vuxenutbildningens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Transkript:

Elevhälsoarbetet lsoarbetet i Sverige Nordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors 2007-09-27 Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd

Hälsa, lärande och trygghet går hand i hand

Ungdomars psykiska ohälsa i Sverige enligt SOU 2006:77 Psykiska problem ökat allmänt - snabbast hos unga Från 2:a V.kriget fram till 1980 - ökad förekomst av både inåtvända och utagerande problem Därefter - inåtvända problem vanligare både i Sverige och andra höginkomstländer - vanligare bland kvinnor Ökningen av utagerande problem förefaller ha stannat.

Ungdomars psykiska ohälsa i Sverige forts enligt SOU 2006:77 Allvarlig psykisk sjukdom - relativt konstant över tid - schizofreni - bipolär sjukdom (manodepressivitet) - andra psykossjukdomar? Psykiska besvär ökar vanligare att unga - är nedstämda - oroliga - har svårt att sova - har värkbesvär

Ungdomars psykiska ohälsa i Sverige forts 2 enligt SOU 2006:77 Sociala faktorer Vissa psykossjukdomar - genetiska faktorer ORSAKER? förklaringsfaktorer multifaktoriella Livsstilsfaktorer Stress? Övermäktiga krav i arbetsliv

Skolans två huvuduppdrag Kunskapsuppdrag och Demokratiskt uppdrag Kunskap Att organisera omvärlden i meningsfulla strukturer Demokrati Att överföra grundläggande värden, regler och handlingskompetens

Förena skolans uppdrag med salutogenesforskningen - frisk- och skyddsfaktorer - vad som gynnar hälsa Elevhälsa Kompetenser Skolkurator Skolsköterska Skolläkare Skolpsykolog Specialpedagog Tre nivåer - Främjande - att utveckla goda lärmiljöer för alla barn - Förebyggande - att ha blick för utsatthet - Åtgärdande: - att samverka kring barn i svårigheter

Satsning på barn och unga som far illa 2007-2008 100 mkr till kommuner som satsar på bättre samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och BUP 90- talet projekt

Tankar om samverkan mellan verksamheter som arbetar med barn och unga 1959 cirkulär från Kungl Maj:t särskilda samarbetsorgan i kommunerna 1971 Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och Skolöverstyrelsen gemensamma Råd och anvisningar - Tillfälligt - Projektform - Inte byggts in i strukturerna 2003 Dels stärkt lagstiftning Dels uppdrag Strategi för samverkan Socialstyrelsen tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Myndigheten för skolutveckling

Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Barn och unga som utsätts för - fysiskt eller psykiskt våld - sexuella övergrepp - kränkningar - fysisk eller psykisk försummelse - mobbning, hot, våld och andra övergrepp av jämnåriga Samspel - risk- och skyddsfaktorer Barn och unga med ett socialt nedbrytande beteende som - missbruk, kriminalitet m.m. - självdestruktivt beteende Barnet Närmiljön Familjen Samhällsnivå

Verksamhetsperspektiv Barnperspektiv skola soc.tj skola soc.tj B BuP polis BuP polis Enskilda fenomen Gemensamt samhällsuppdrag - Helhetssyn

Samverkan en definition Samverkan när någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra. samordning samråda

SAMVERKAN grundläggande förutsättningar de tre S:en Styrning - Tydlig styrning på alla ledningsnivåer -Övergripande politisk och tjänstemannanivå -Efterfråga uppföljning och utvärdering -Legitimera Samsyn -Tillit: gemensam bild och begrepp - Skillnader i profession: inte suddas - tvärtom - Kunskap: uppdrag, resurser och begränsningar - Förutsätter kontaktytor Struktur -Tydlighet: mål, målgrupp, yrkesroller etc. - Tydlighet: termer och begrepp - Kartläggning av behov -Uppnås med verktyg som överenskommelser, avtal, riktlinjer, handlingsplaner www.skolutveckling.se

Barns och ungas brist på välbefinnande signaler!? Barn och unga som inte kommer till skolan. - ogiltig frånvaro (Skolk) Barn och unga utsatta för våld m.m. Eller i områden med hög kriminalitet. Socialt utsatta barn. Ungas missbruk av alkohol och narkotika Barn och unga med emotionella och psykiska svårigheter skola polis socialtjänst BUP

Framtiden??? Svenska satsningen redovisas juni 2009 Belysa frågor Samverkansmodeller Kännetecken Nyttoperspektiv: samhällets - individens Potential Konsekvensanalyser utifrån de fyra parterna Systematisk kunskap (den samhälleliga kunskapen) ökat Många frågor återstår? AVSTAMP

Varje människa har sin egen natur liksom varje träd. Har du någonsin varit arg på ett äppelträd för att det inte ger päron? Nikos Kazantzakis