www.pwc.se Rådgivningsrapport Sofie Holmkvist, Marie Lindblad Skolpeng, slutrapport Täby kommun
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Uppdrag... 2 2.2. Bakgrund... 2 2.3. Metod... 3 3. Skollag och rättstillämpning... 4 3.1. Övergripande principer... 4 3.2. Grundbelopp... 4 3.3. Tilläggsbelopp... 6 3.3.1. Elev med omfattande behov av särskilt stöd... 6 3.3.2. Elev som ska erbjudas modersmålsundervisning... 7 3.4. Gränsdragning grundbelopp tilläggsbelopp... 7 4. Nuvarande resursfördelningsmodell... 8 4.1. Grundmodellen för resursfördelning... 8 4.2. Resursfördelning utifrån Enheten för Elevstöd... 9 4.2.1. Beskrivning av extra resurser som fördelas utanför ramen för grund- och tilläggsbelopp... 10 4.2.1.1. Särskilda undervisningsgrupper... 10 4.2.1.2. Specialpedagogiska insatser för elever med fonologiska svårigheter, årskurs F-2.. 10 4.2.1.3. Specialpedagogiska insatser, årskurs 6-9... 10 4.2.1.4. Särskilt undervisningsstöd, årskurs 4-6... 11 4.2.1.5. Särskilt undervisningsstöd i enstaka ämnen, årskurs 9... 11 4.3. Budget... 11 4.4. Framförda synpunkter på nuvarande resursfördelningsmodell... 13 5. Exempel från andra kommuner... 16 6. Överväganden vid utformning av förslag till resursfördelningsmodell... 18 6.1. Behov av justeringar... 18 6.2. Grundbelopp respektive tilläggsbelopp... 18 6.3. Tilläggsbelopp... 19 6.3.1. Nuläget... 19 6.3.2. Vårt arbete med tilläggsbeloppen... 20 6.3.3. Definition... 20 6.3.4. Beräkning... 21 6.4. Grundbelopp... 21 6.4.1. Beräkning... 21 Täby kommun
6.4.2. Vårt arbete med hur grundbeloppet ska utformas med socioekonomiska parametrar... 23 7. Förslag Skolpeng skolverksamhet... 26 7.1. Alternativ 1- vårt huvudförslag... 26 7.2. Alternativ 2... 26 8. Konsekvenser skolverksamheten... 27 8.1. Förutsättningar för förändrad styrning... 27 8.2. Förändrade uppdrag för rektor och Enheten för elevstöd...28 8.3. Lokalreserven...28 8.4. Särskilda undervisningsgrupper...28 8.5. Tilläggsbeloppets påverkan på skolor med särskild inriktning... 30 8.6. Genomförandeprocess... 30 8.7. Ekonomiska jämförelser... 31 8.7.1. Kommunala skolor fristående skolor... 31 8.7.2. Socioekonomisk fördelning... 31 9. Förslag peng fritidshem... 33 9.1. Alternativ 1- vårt huvudförslag... 33 9.2. Alternativ 2... 33 10. Konsekvenser fritidshemmet... 34 11. Medskick framåt... 35 Täby kommun
1. Sammanfattning har haft i uppdrag att utvärdera nuvarande resursfördelningsmodell och ta fram förslag på alternativa förslag till ny resursfördelningsmodell. Utvärderingen visade kort sammanfattat att kommunen: inte fördelar resurser till fristående skolor helt i enlighet med skollagen detaljstyr resurser från enheten för elevstöd till elever i behov av särskilt stöd genom sin detaljstyrning av resurserna minskar rektors möjlighet att fullgöra sitt ansvar utifrån skollagen har en resursfördelning som inte ger incitament för inkludering För att skolan i Täby ska bli mer inkluderande så krävs det både en resursfördelning och en styrning och ledning från nämnd, tjänstemannaledningen och rektorer som fokuserar på inkludering. Vi föreslår genomgående förändringar av resursfördelningen. Utgångspunkten för vårt arbete har varit skollagens reglering av bidrag till fristående skolor och den rättspraxis som utformats inom detta område. Rättspraxis innebär att resursfördelning i huvudsak sker genom grundbelopp och att tilläggsbelopp används i betydligt mindre utsträckning än det görs i nuläget i Täby kommun. Resursfördelningen föreslås framöver ske i form av grundbelopp och tilläggsbelopp. En del av grundbeloppet fördelas utifrån socioekonomiska parametrar. Förändringarna omfattar bland annat att medel för lokalreserven flyttas till grundbelopp, medel flyttas från tilläggsbelopp till grundbelopp för undervisningsinsatser, medel för särskilda undervisningsgrupper flyttas till grundbeloppet (och tilläggsbelopp) samt att medel för alla riktade satsningar (specialpedagogiska insatser, kompetenscenter och särskilt undervisningsstöd) flyttas till grundbelopp. Vår ursprungliga ambition var att mer medel än det som redovisas i rapporten skulle överföras från tilläggsbelopp till grundbelopp. Dit nådde vi inte. Ett arbete i denna riktning pågår dock i kommunen. Rapporten innehåller fördjupad information om vad förändringen av resursfördelningen innebär och vilka konsekvenser det kan få för verksamheten. Då resursfördelningsförslaget innebär stora förändringar är det viktigt att förändringarna införs med god framförhållning så att olika huvudmän och enheter hinner anpassa sig till de förändrade förutsättningarna. Perspektivet kan behöva vara flerårigt. Täby kommun 1 av 35
2. Inledning 2.1. Uppdrag har fått i uppdrag att utvärdera nuvarande modell för resursfördelning till förskoleklass, grundskola åk 1-9 och fritidshem i Täby kommun samt ta fram alternativa förslag på modeller för att fördela nämndens resurser till skolorna utifrån följande effektmål. Effektmålet som ska uppnås är att de ekonomiska medlen som barn- och grundskolenämnden avsätter i form av grundpeng, tilläggsbelopp och särskilt stöd: utnyttjas effektivt så att alla elever kan nå sina optimala kunskapsmål går till de elever som är i behov av stöd följer gällande lagstiftning Arbetet har bedrivits i flera etapper och denna rapport, slutrapporten, sammanfattar hela uppdraget och dess resultat. 2.2. Bakgrund Följande bakgrundsbeskrivning ges i projektdirektiv, daterat 120904: Skolorna som tar emot elever från Täby får bidrag från Täby kommun för att finansiera kostnaderna för elevernas skolgång. Bidragen utbetalas i form av grundbelopp, tilläggsbelopp och särskilt stöd för särskilda medel avsatta för olika typer av behov. Grundbeloppet ska avse ersättning för undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, mervärdesskatt och lokalkostnader. Tilläggsbeloppet ska enligt skollagen innehålla bidrag för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Särskilt stöd är medel som Täby avsatt för olika typer av behov så som fonologiska medel, specialpedagogiska medel, särskilt undervisningsstöd etc. Dessa medel betalas ut till skolorna efter bedömd ansökan. Nuvarande modell av bidragsutbetalningar till skolorna behöver ses över. Det finns ett behov av att tydliggöra vad som ingår i grundbeloppet och vad som ska ersättas som tilläggsbelopp. De medel som kommunen betalar ut som särskilt stöd finns inte reglerat i skollagen och torde ingå i skollagens definition av grundbelopp. Det finns också ett behov av att se över hur medlen fördelas till de skolor där Täbys elever går. Täby kommun 2 av 35
2.3. Metod Arbetet har genomförts i flera etapper i enlighet med en överenskommelse om hur arbetet ska bedrivas (avtal och tidsplan). Vi har tagit del av en mängd ekonomiska underlag från kommunen samt genomfört intervjuer med bl. a tf.utbildningschef, grundskolechef, ekonom, utredare samt representanter för Enheten för elevstöd och rektorer. Vi har tillsammans med ekonom identifierat vilka uppgifter som behövs i materialet från SCB rörande socioekonomiska faktorer. Vi har tillsammans med elevstödsenheten arbetat med att försöka hitta tydliga kriterier för vilka stödinsatser till barn/elever som ska finansieras av tilläggsbelopp och vad som ska finansieras med grundbelopp. Detta arbete omfattade också genomgång av vilka stödinsatser som idag finansieras av tilläggsbelopp. Samt att elevstödsenhetens personal utifrån de skissade kriterierna identifierade vilka stödinsatser som framöver ska finansieras av grundbelopp. Utifrån SCB-materialet har vi gjort en excelfil där vi testat olika socioekonomiska parametrar och analyserat resultatet av dessa. Med analysen som grund har vi därefter utformat alternativa resursfördelningsmodeller. De alternativa resursfördelningsmodellerna har analyserats av både utbildningsverksamheten och. Under arbetets gång har mailväxling och muntlig kontakt funnits med uppdragsgivaren. Vi har även avrapporterat två delrapporter till uppdragsgivaren. Täby kommun 3 av 35
3. Skollag och rättstillämpning 3.1. Övergripande principer Skollagen, skolförordningen och dess förarbeten tydliggör att bidrag till fristående skolor ska beräknas utifrån kommunens budgeterade kostnad för respektive verksamhet. Beslut om bidrag ska fattas innan kalenderårets början för varje enskild huvudman och delges huvudmannen med besvärshänvisning eftersom beslutet går att överklaga till förvaltningsrätt. En kommun får inte skriva avtal med en fristående skola om bidragets storlek. Kommunen väljer själv vilken resursfördelningsmodell de vill använda till den egna kommunala verksamheten. Om kommunen tillskjuter medel till den kommunala verksamheten under pågående budgetår ska nya beslut med höjda bidrag fattas för de fristående huvudmännen. Motsvarande gäller om kommunen minskar de kommunala enheternas medelstilldelning under pågående budgetår. Beslut om att minska bidragen till fristående skolor får dock inte ske retroaktivt. 3.2. Grundbelopp Grundbeloppet för grundskolan och förskoleklassen ska omfatta kostnader för Undervisning Lärverktyg Elevhälsa Måltider Administration Mervärdesskatt Lokaler För fritidshemmet ska grundbeloppet omfatta kostnader för Omsorg och pedagogisk verksamhet Pedagogiskt material och utrustning Måltider Administration Mervärdesskatt Lokaler Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna verksamheter. Detta innebär att en kommun exempelvis kan ge extra medel till en liten enhet bara man gör lika oavsett huvudman. Om en kommun gör särskilda satsningar till de kommunala enheterna, exempelvis med särskilda medel avsedda för ökad datortäthet, ska motsvarande medel ges till de fristående skolorna. Kommunen kan dock inte kräva att de fristående skolorna Täby kommun 4 av 35
använder medlen till ökad datortäthet. Den fristående skolan har rätt att själv avgöra hur den ska använda de medel den får från kommunen i form av grundbelopp. På motsvarande sätt kan SALSA användas som en parameter vid beräkningen av bidrag till fristående skolor, bara samma beräkningsprinciper används till både kommunala och fristående skolor. Lokalbidraget ska som huvudprincip motsvara kommunens genomsnittliga lokalkostnader per elev för motsvarande verksamhet. Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för lokalkostnader motsvara den fristående skolans faktiska kostnader, förutsatt att denna kostnad är skälig. Undantag kan bli aktuella i de fall då en jämförelse med hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad blir uppenbart orimlig. Det kan vara fråga om en liten kommun med endast ett fåtal grundskolor som nyligen renoverats till en hög kostnad och/eller har nybyggda lokaler alternativt om kommunens grundskolor har en orimligt låg kostnadsnivå till följd av låg standard och eftersatt underhåll. Ett annat exempel är en till ytan stor kommun med stora geografiska skillnader i lokalkostnader mellan skolor i glesbygd respektive tätort, där ett genomsnittsbelopp för kommunens lokalkostnader för alla grundskolor är ickerepresentativt för lokalkostnader på den ort där den fristående grundskolan är belägen. Ytterligare ett särskilt skäl kan enligt förarbetena vara om intresset av att nya förskolor alternativt grundskolor överhuvudtaget ska kunna komma till stånd trots att kostnaderna vid nyproduktion är högre än kommunens genomsnittliga lokalkostnad. Det bör enligt förarbetena vara möjligt att ersätta nyetablerad verksamhet för mer än den genomsnittliga lokalkostnaden. I ovan nämnda undantagsfall kan den fristående grundskolan ersättas med dess faktiska lokalkostnad, under förutsättning att den är skälig i förhållande till verksamhetens omfattning och inriktning. Skälighetsbedömningen görs av kommunen. Konkurrensneutralitet nämns som en viktig utgångspunkt i förarbetena vid beräkning av lokalbidrag. Dock bör enligt förarbetena beaktas att om huvudmännen för enskild verksamhet utan begränsning skulle få rätt till ersättning för sina faktiska lokalkostnader, kan man inte bortse från risken för att detta kan bli kostnadsdrivande. Det skulle dessutom innebära ett väsentligt avsteg från likabehandlingsprincipen och minska konkurrensneutraliteten. Ersättningen för lokalkostnader ska i princip varken vara lägre eller högre än vad kommunen betalar för sina egna skollokaler. I en dom från Kammarrätten (mål 743-744-11) tydliggörs: I förevarande mål har nämnden frångått huvudregeln och beslutat att beräkna bolagets lokalkostnader utifrån skolans faktiska kostnader. Det är nämnden som har att visa att särskilda skäl föreligger för att huvudregeln ska frångås. Nämnden har gjort gällande att genomsnittskostnaderna för de kommunala skolornas lokaler dras upp genom att Eskilstuna till ytan är en stor kommun, med åtta landsbygdsskolor med relativt fa elever på stor lokalyta samt att den genomsnittliga lokalkostnaden per elev för närvarande är högre än vad den kommer att vara på sikt på grund av nedgång i elevunderlaget. Om bolaget skulle få ersättning enligt kommunens genomsnittskostnad per elev så skulle bolaget enligt nämndens Täby kommun 5 av 35
beräkning fä ersättning med ytterligare cirka 2 miljoner kr, något som nämnden anser är uppenbart orimligt. Enligt kammarrättens mening bör huvudregeln inte frångås annat än undantagsvis, oavsett om den i det enskilda fallet kan uppfattas gynna eller missgynna respektive part. Vad nämnden åberopat som skäl för att frångå huvudregeln finner kammarrätten därför inte vara tillräckligt för att ersätta bolaget på annat sätt än enligt kommunens genomsnittskostnad. Bolagets överklagande i denna del ska därför bifallas. Domstolarna konstaterar vidare att en kommun har rätt att ställa av lokaler och om dessa är avgränsade från verksamheten inte ta med dessa lokalkostnader i bidragsberäkningen till fristående enheter. I domen från Kammarrätten i Göteborg (mål 3666-11) tydliggörs detta: Det är naturligt att en kommun har möjlighet att planera sin verksamhet utifrån andra förutsättningar än en enskild verksamhet, på samma sätt som en stor enskild verksamhet har andra förutsättningar än en mindre. Göteborgs stad har planerat verksamheten på så sätt att avställda lokaler finansieras centralt av lokalsekretariatet. Utbildningsnämnden har inte tillgång till de avställda lokalerna. Denna förvaltning är således helt separerad från övrig verksamhet och kommer inte de kommunala gymnasieskolorna till del. Det saknas därmed skäl för återvisning för beräkning av kostnaderna av de avställda lokalerna. Bidraget ska beräknas enligt följande princip (exempel grundskola): Budgeterad kostnad för undervisning + lärverktyg + elevhälsa + måltider + lokaler. På denna summa beräknas administration med 3 % och därefter läggs det på den nya summan på 6 % moms. 3.3. Tilläggsbelopp 3.3.1. Elev med omfattande behov av särskilt stöd Tilläggsbelopp ska lämnas för elever med ett omfattande behov av särskilt stöd. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Om en kommun beslutar sig för att inte lämna tilläggsbelopp av ovan angivna skäl behöver den fristående huvudmannen inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt den berörda eleven. Tilläggsbeloppet är knutet till en specifik elev och ska avse extraordinära stödåtgärder, som inte har koppling till den vanliga undervisningen, exempelvis tekniska hjälpmedel, assistenthjälp eller anpassning av lokal. Det kan också vara fråga om stödåtgärder åt elever med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer. För varje elev ska det göras en individuell prövning. Med utgångspunkt i den grundläggande principen om likabehandling bör extra resurser tilldelas för en elev i en fristående grundskola vars omfattande behov av särskilt stöd skulle kräva extra resurser som eleven gått i hemkommunens skola. Täby kommun 6 av 35
3.3.2. Elev som ska erbjudas modersmålsundervisning Tilläggsbelopp ska även lämnas för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning. 3.4. Gränsdragning grundbelopp tilläggsbelopp Enligt skollagen ska bidraget till fristående skolor bestå av grundbelopp och ev. tilläggsbelopp. Något annat begrepp finns inte. I grundbeloppets undervisningsdel ska kostnader för utredning av elevers eventuella stödbehov liksom kostnader för stöd i form av extra undervisning ingå. De kammarrättsdomar som finns på området tydliggör att kostnader för undervisning i form av exempelvis extra hög lärartäthet eller en extra pedagog är att hänföra till grundbeloppet. Detta medför att undervisningen i särskilda undervisningsgrupper som huvudprincip ska finansieras av grundbeloppet. Om eleven behöver extra stöd för att kunna ta del av undervisningen eller vistas i skolan överhuvudtaget kan det bli aktuellt med tilläggsbelopp. Skyldigheten att ge stöd åt elever i behov av särskilt stöd gör att det i grundbeloppets kostnadspost för lärverktyg för elever i behov av särskilt stöd normalt ingår resurser för sådana stödåtgärder. Det är dock omfattningen av stödbehovet som avgör om lärverktygskostnaden det ska ingå i grundbeloppet eller i tilläggsbeloppet. I en dom från högsta förvaltningsdomstolen (mål 4314-11) tydliggörs: En förutsättning för att tilläggsbelopp ska kunna lämnas är att eleven har ett omfattande behov av särskilt stöd som inte är förknippat med undervisningssituationen. Stödåtgärderna ska vara extraordinära. Näst intill alla elevers behov ska därmed kunna tillgodoses inom ramen för grundbeloppet Även om utgångspunkten är att elever ska behandlas lika oavsett om den skolenhet där de går är en kommunal skola eller en fristående skola förutsätter regelverket att en individuell prövning görs av varje elevs unika situation och behov. Om utredningen visar att en viss elev har ett stödbehov som är av det slaget att det kan anses kvalificera som omfattande behov av särskilt stöd, saknar det betydelse att andra elever med motsvarande diagnos inte har bedömts ge rätt till tilläggsbelopp. Eftersom tilläggsbelopp endast ska lämnas i undantagsfall måste dock utredningen klart visa på att eleven har ett sådant omfattande behov av särskilt stöd. Av de kammarrättsdomar som finns gällande tilläggsbelopp kan man inte få någon vägledning till hur stödåtgärder åt elever med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer ska tolkas. Täby kommun 7 av 35
4. Nuvarande resursfördelningsmodell 4.1. Grundmodellen för resursfördelning Täby kommun har en volymbaserad resursfördelningsmodell där rektor tilldelas en peng per elev utifrån antalet inskrivna elever i verksamheten per dag. Skolpengen är lika oavsett huvudman och är uppdelad i ett grundbelopp och eventuellt tilläggsbelopp för elever i behov av särskilt stöd. I skolpengen ingår resurser för undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, lokaler och administration. Till fristående enheter tillkommer även bidrag för mervärdesskatt om 6 %, i enlighet med skollagen. Någon viktad resurs utifrån socioekonomiska faktorer utgår inte. Däremot fördelas en rad olika resurser utöver den generella skolpengen vilka beskrivs nedan. Barn- och grundskolenämnden kompenseras fullt ut för volymförändringar i verksamheten. Nämndens ram räknas i övrigt upp utifrån en %-sats som fastställs årligen i samband med budgetarbetet. Grundbeloppet till kommunala enheter ser ut enligt följande för år 2012 (för fristående enheter tillkommer 6 % mervärdesskatt): Avser år 2012 F-klass Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 1-5 Åk 6-9 Fritidshem 30 753 30 753 12 259 -grundpeng 26 591 26 591 10 387 -lokalpeng -övrigt 1 3 266 3 266 1 515 -administration 896 896 357 Förskoleklass 42 604 -grundpeng 28 229 -lokalpeng 11 599 -övrigt 1 535 -administration 1 241 Grundskola 58 949 70 244 -grundpeng 40 312 50 136 -lokalpeng 11 571 11 571 -övrigt 5 349 6 491 -administration 1 717 2 046 Av tabellen ovan framgår att det i grundbeloppet för fritidshem inte finns några medel för lokaler. 1 I övrigt ingår exempelvis lärverktyg och måltider. Täby kommun 8 av 35
4.2. Resursfördelning utifrån Enheten för Elevstöd Skolhälsan ligger organisatoriskt under Enheten för Elevstöd, varifrån grundskolorna köper tjänster såsom kurator, skolsköterska, talpedagog och skolläkare. Samtliga skolor i kommunen har rätt att köpa tjänster från skolhälsan, oavsett om det är en kommunal eller fristående enhet. Språkenheten ligger också organisatoriskt under Enheten för Elevstöd och ansvarar för modersmålsundervisningen. Språkenhetens budget baseras på antalet elever och justeras två gånger per år 2. Budgeten baseras till största delen på intäkter utifrån tilläggsbelopp enligt nedan*prognostiserat antal elever i verksamheten. Denna del är en så kallad fri nyttighet för enheterna avseende elever från Täby kommun, oavsett huvudmannaskap. Tilläggsbeloppet betalas således ut till Språkenheten och inte till respektive skola. Tilläggsbelopp avseende modersmålsundervisning och svenska som andraspråk till kommunala enheter ser ut enligt följande (för fristående enheter tillkommer 6 % mervärdesskatt): Belopp, kr/elev, för år 2012 Modersmålsundervisning 7 600 Studiehandledning - Åk 1-5 20 000 - Åk 6-9 30 000 Svenska som andraspråk - Nivå 1 åk 1-9 41 000 - Nivå 2 F-klass 20 000 - Nivå 2 Åk 1-5 25 000 - Nivå 2 Åk 6-9 35 000 Tilläggsbeloppet avseende svenska som andraspråk är avsett att ge ett extra stöd för nyanlända elever utöver det belopp som ingår i grundbeloppet för ämnet svenska. Nivå 1 avser elever som är första året i Sverige, nivå 2 för elever som är andra och tredje året i Sverige. Av tabellen ovan framgår att det saknas belopp för Nivå 1 F- klass. För övriga tilläggsbelopp gäller enligt Täby kommuns Regler och rutiner för placering, peng och avgift 2012 att dessa utbetalas för elever med ett omfattande behov av särskilt stöd. Elevens funktionsnedsättning ska vara av sådan grav art att deras skolgång väsentligt äventyras om stöd inte kan erbjudas. Stödet är individuellt och ska ha samband med elevens särskilda behov och förutsättningar. Följande funktionsnedsättningar av olika grad gäller för tilläggsbelopp: fysisk eller medicinsk funktionsnedsättning 2 Avstämning av elevtal sker 15 februari och 15 september. Täby kommun 9 av 35
psykisk funktionsnedsättning så som grava kommunikations- och samspelssvårigheter Av dokumentet framgår även att huvudmannen ansöker om tilläggsbelopp hos Enheten för Elevstöd. Enheten för Elevstöd har tagit fram kriterier och nivåer för utbetalning av tilläggsbelopp för elever i behov av särskilt stöd. Av dokumentet Bilaga: Riktlinjer tilläggsbelopp framgår att bidrag ges till elevassistent, ökad lärartäthet, pedagog, extra lokalbidrag, extra psykologresurs, specialläromedel mm. Enheten för elevstöd hanterar ca 240 ansökningar om tilläggsbelopp och beviljar ca 180 av dessa ansökningar. Det är fyra personer som hanterar ansökningarna och följer upp dessa (för samtliga skolformer). 4.2.1. Beskrivning av extra resurser som fördelas utanför ramen för grund- och tilläggsbelopp Utöver ovan beskrivna grund- respektive tilläggsbelopp fördelas ytterligare resurser till skolorna enligt nedan. Särskilt undervisningsstöd utgår inte för elever som får tilläggsbelopp enligt ovan. 4.2.1.1. Särskilda undervisningsgrupper Extra resurs utgår till de skolor där särskilda undervisningsgrupper finns. Placering av elev i en särskild undervisningsgrupp sker av Enheten för Elevstöd. De särskilda undervisningsgrupperna har olika profiler enligt följande: - Aspergers syndrom/högfungerande autism/autismspektra - Primära tal och språkstörningar - Mycket stora inlärningssvårigheter - Svårigheter inom det neuropsykiatriska området (add, adhd, Asperger/autism, och/eller psykosociala svårigheter) - Placering efter socialkontorets bedömning Det är totalt ca 100 elever som har sin placering i särskild undervisningsgrupp 2012. 4.2.1.2. Specialpedagogiska insatser för elever med fonologiska svårigheter, årskurs F-2 Extra resurs utgår för de elever i årskurs F-2 som har så stora fonologiska svårigheter att det påverkar elevens möjligheter till en positiv läs- och skrivutveckling och därigenom påverkar elevens möjligheter att nå uppsatta mål. Det är 41 elever som getts detta stöd 2012. 4.2.1.3. Specialpedagogiska insatser, årskurs 6-9 Extra specialpedagogiska medel utgår för elever i åk 6-9 med mycket stora inlärningssvårigheter och som inte når de nationella målen. Elev som kan komma i fråga för detta stöd är den som ligger vid utvecklingsbedömning avsevärt under normalnivån för åldersgruppen, dock inte på en nivå som berättigar till mottagande i särskolan. Det är 15 elever som getts detta stöd 2012. Täby kommun 10 av 35
4.2.1.4. Särskilt undervisningsstöd, årskurs 4-6 Extra resurs utgår för elever i årskurs 4-6 med stora svårigheter att nå målen i årskurs 6. Insatsen är även en förlängning av den specialpedagogiska resursen för fonologiska medel. Den är även avsedd för elever med ADD-ADHD och elever med stora kommunikationssvårigheter som inte uppfyller kriterierna för tilläggsbelopp. Det är 8-10 elever som getts detta stöd 2012. 4.2.1.5. Särskilt undervisningsstöd i enstaka ämnen, årskurs 9 Extra resurs utgår till elever som saknar godkänt i något av de behörighetsgivande ämnena till gymnasieskolan. Dessa elever är nära att nå behörighet till nationella programmen inom gymnasieskolan. Det är 21 elever som getts detta stöd 2012. Detta stöd tas bort fr.o.m. 2013. 4.3. Budget Totala budgeten avseende fritidshem, f-klass och grundskola åk 1-9 för år 2012 redovisas nedan 3. BUDGET 2012 Fritidshem F-klass Grundskola 1-9 Totalt Kommentar GRUNDBELOPP 84 294 000 41 640 000 491 637 000 617 571 000 fördelning till enheterna TILLÄGGSBELOPP Tilläggsbelopp särskilt stöd 3 935 000 1 948 000 14 937 000 20 820 000 fördelning till enheterna Tilläggsbelopp modersmål 6 180 000 6 180 000 fördelning till Språkenheten Tilläggsbelopp studiehandledning 1 165 000 1 165 000 fördelning till Språkenheten Tilläggsbelopp svenska som andraspråk 3 451 000 3 451 000 fördelning till enheterna TOTALT TILLÄGGSBELOPP 3 935 000 1 948 000 25 733 000 31 616 000 ANSLAG ELEVSTÖD Extra medel avs särskilda undervisningsgrupper 564 000 22 550 000 23 114 000 fördelning till enheterna Lokalkostnader avs särskilda undervisningsgrupper 2 748 000 2 748 000 Medel för kompetenscenter 2 000 000 2 000 000 fördelning till Gribby Gård Extra medel avs fonologiska svårigheter åk F-2 4 333 000 4 333 000 fördelning till enheterna Extra medel avs specialpedagoger åk 6-9 2 170 000 2 170 000 fördelning till enheterna Extra medel avs särskilt undervisningsstöd åk 4-6 4 000 000 4 000 000 fördelning till enheterna Extra medel avs undervisningsstöd enstaka ämne åk 9 1 500 000 1 500 000 fördelning till enheterna Skolhälsan rambudget 813 000 Språkenheten rambudget 328 000 ARUM (exkl specifika kostnader för för- och särskolan 7 356 000 Skolskjuts grundskolan 4 092 000 Externa placeringar 6 605 000 TOTALT ANSLAG ELEVSTÖD 0 564 000 39 301 000 59 059 000 TOTALT GRUNDBELOPP + TILLÄGGSBELOPP + EXTRA MEDEL 88 229 000 44 152 000 556 671 000 3 Skolhälsan innehar endast en rambudget motsvarande 813 000 kr. Resterande verksamhet finansieras genom skolornas grundbelopp. Språkenheten innehar endast en rambudget motsvarande 328 000 kr. Resterande verksamhet finansieras genom skolornas tilläggsbelopp för modersmålsundervisning och studiehandledning. Täby kommun 11 av 35
Nedan redovisas hur de medlen för respektive verksamhet enligt tabellen ovan fördelar sig på grundbelopp, tilläggsbelopp och extra medel. Fritidshem Förskoleklass Grundskola Grundbelopp (volymbaserad) Tilläggsbelopp (volymbaserad) Särskild undervisningsgrupp (anslag) Övriga extra medel (anslag) 96 % 94 % 88 % 4 % 4 % 5 % 0 % 1 % 4,5 % 0 % 0 % 2,5 % När det gäller grundbeloppet ändras resurstilldelningen utifrån avstämning av antal elever i verksamheten. Volymbaserade avvikelser för grundbelopp och tilläggsbelopp justeras gentemot kommunstyrelsen. Utöver avsatta medel för grundbelopp, tilläggsbelopp och anslag elevstöd finns centrala anslag. I tabellen nedan redovisas vad de centrala anslagen består av. I kolumnen Totalt belopp centralt inkl förskola, särskola & ped.oms redovisas de samlade centrala anslag. I kolumnerna för respektive verksamheten redovisas vilka belopp som hör till vilken verksamhet. BUDGET 2012 Fritidshem F-klass ÖVRIGA ANSLAG Grundskola 1-9 Totalt belopp centralt inkl förskola, särskola & ped.oms Barn- och skolvalssystem 555 140 1 121 2 416 lokalreserv 0 0 6 383 6 383 OH (centrala kostnader) 834 136 13 142 20 467 Tillsyn förskola 0 0 0 2 053 samordnare och skolchef 168 50 924 1 717 Simskola, sinhall 540 240 780 Barn/elevförsäkringar 81 48 490 910 Täbybarn Kommentar utvecklingsprojekt 20 0 1 570 1 797 för komm. & frist. Föreläsningar och seminarier 0 0 1 480 1 581 för komm. & frist. Övrigt -547-500 2143 1574 ombudgetering 0 0 4388 4388 Komtec mm TOTALT ÖVRIGA ANSLAG 1 111 414 31 881 44 066 Det finns inga dokumenterade regler för hur lokalreserven ska hanteras. Den har främst fördelats till de kommunala skolor som har för lite elever i förhållande till sina lokaler (överkapacitet) men även använts till olika specialfall av lokallösningar, exempelvis till paviljonger vid ombyggnationer. OH (centrala kostnader) består av kostnader för utredare, ekonom, redovisning, lönehantering, personalhantering, kansli, upphandling, IT, utbildningschef mm. Det pågår ett projekt i kommunen för att förtydliga vad OH innehåller och för att hitta en tydligare fördelning av dessa kostnader. Täby kommun 12 av 35
Budgeten för utbetalning av skolpeng finns centralt, oavsett huvudman. Elevtalet stäms av månadsvis och resurstilldelning sker från centralt konto till enheterna. Varje rektor budgeterar en intäkt utifrån prognostiserat antal elever. Budgeten fungerar som ett planeringsverktyg för rektor, vilket innebär att den ligger fast hela året. Själva tilldelningen av resurser under året är nästa steg och baseras på verkligt utfall av antalet elever. Avstämning av elevtal görs den förste i varje månad, medan utbetalningen av pengen sker den 15:e den månad pengen avser. Vid uppföljning under året bedömer rektor avvikelsen gentemot budgeterat antal elever. Kostnaderna ska matcha intäkten som fås per elev vilket innebär att skolorna skall ha ett nollresultat (intäkter = kostnader). Avvikelser inom barn- och grundskolenämnden kan ske på två nivåer. Avvikelse på centralt konto för utbetalning av skolpeng beror på volymavvikelser; antingen fler eller färre antal elever än budgeterat Avvikelse i produktionen, rektors budget, beror på att verksamheten klarar alternativt inte klarar att finansiera sina kostnader med de intäkter de får. 4.4. Framförda synpunkter på nuvarande resursfördelningsmodell Nedan redovisar vi de för- respektive nackdelar som framförts i de intervjuer vi genomfört. Fördelar Resursfördelningsmodellen möjliggör att pengarna kan styras dit behoven finns. Individinriktad modell. Pengar fördelas till alla oavsett huvudman. Politikerna ställer krav på uppföljning av vad resurserna gått till oavsett huvudman (gäller potter och tilläggsbelopp). Riktade insatser till elever via potterna. Stödet är individbaserat, det är lätt att följa upp måluppfyllelsen för dessa elever. Berör relativt få elever. Potterna möjliggör specialpedagoginsatser. Via tilläggsbelopp får man ofta elevassistent. Potten som går till eleverna med svårigheter med inlärning ger goda resultat. Potten för fonologiska insatser fångar upp eleverna i ett tidigt stadium. Det genomförs uppföljningsmöten avseende potterna. Det skapar pedagogiska diskussioner mellan enheten för elevstöd och specialpedagogerna ute på skolorna. Täby kommun 13 av 35
Enheten för elevstöd får en unik insyn via potterna. Det ger en möjlighet till diskussion/dialog med fristående enheter. Enheten får en insyn på individnivå även hos de fristående skolorna, hur de arbetar. Tilläggsbelopp fördelas individuellt per elev och garanterar till viss del assistent till eleven. Utifrån lagstiftningen är det en fördel att det är tydligt med grund- och tilläggsbelopp. Fördel gentemot friskolorna: följer upp tilläggsbeloppen. Svårighet dock att följa upp för är det är för många som har tilläggsbelopp (totalt ca 180 barn/elever). Har en bra bild över/kunskap om varje individ i behov av särskilt stöd i Täby kommun. Har blivit tydligt att det är många fler elever som är i behov av särskilt stöd det har inte varit tydligt för enheten för elevstöd tidigare. Fördel att sitta ner och dokumentera varje enskild elev. Nackdelar Svårt att anpassa den lokala organisationen utifrån att ersättning sker per elev. Det blir ofta svåra delningstal. Det var lättare att få ihop ekonomin tidigare när ersättning gavs per grupp. Får inte uppräkning med faktiska löneökningar i grundbeloppet. Potten för insatser till elever som saknar betyg i enstaka ämnen upplevs som en lite väl sen insats. Saknar röd tråd i ansökningsförfarandet vad gäller tilläggsbelopp från förskola till förskoleklass. Eleven har inte med sig något underlag från förskolan, skolan får börja om från noll. Kommunen har kapacitetshyra men skolan får lokalbidrag per elev (i grundbeloppet). Det kan vara svårt att förändra lokalkostnaderna när elevantalet minskar. Några av potterna (särskilda undervisningsgrupper tex) och tilläggsbelopp etc exkluderar snarare än inkluderar. Politiken styr över potterna. Politiken kan styra över rektors användning av medlen. Negativt att potterna fördelas till fristående enheter. Skulle enbart ha grundoch tilläggsbelopp till fristående enheter. Väldigt mycket tid avsätts för hantering av potter och tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppen känns mer resurskrävande än potterna. Tilläggsbeloppen riktas till assistentstöd och alla ansökningar bifalls inte. Täby kommun 14 av 35
Går en ström av elever från grundskolan till specialgrupper pga ett lågt grundbelopp. Ju mer tilläggsbelopp det finns desto mer exponerar sig kommunen för överklaganden. Även det är resurskrävande. Om potterna läggs i grundbeloppet kan det bli svårt för en liten enhet. (Den lilla enheten får då inte så mycket pengar pga få elever. ) Det skulle även kunna innebära att kommunala skolor totalt sett får mindre pengar. Flera framför att det är ett otydligt system, rörigt med alla potter, pengar ska sökas för allt, det tar tid etc. Rektor och grundskolechef upplever det dock inte rörigt. Potterna ligger i gråzonen, regleras inte i lagstiftningen. Vet inte om det är i enlighet med lagens intentioner att göra såhär. Täby kommun 15 av 35
5. Exempel från andra kommuner Vi redovisar nedan det huvudsakliga resultatet av vår jämförande studie mellan olika kommuners resursfördelningssystem. Vi har i jämförelsen främst fokuserat på om man använder SALSA-parametrar, hur stor del av grundbeloppet man omfördelar med dessa bakgrundsfaktorer, vilken övrig tilldelning som kan ske samt om det finns fria nyttigheter för de kommunala respektive fristående skolorna. Kommun Socioek. omfördeln. % -andel omfördeln.. Ytterligare fördelning Fri nyttighet kommunal Fri nyttighet fristående Upplands Väsby Ja SALSA, 2,3 % Nyanlända, modersmål, läs- och skrivpeng Nej Nej Sundbyberg Ja SALSA, ingen uppg. om omfördeln. - Ja Nej Nacka Ja SALSA, 4,8 % Modersmål och studiestöd, nyaanlända och ind.behov - sökbart Nej Nej Huddinge Ja SALSA, 3,1 % SvA, modersmål Nej, samfinansierar en del tjänster, bl a elevhälsa Nej Botkyrka Ja SALSA 25 % grsk 0 % fritids 10 % F- klass Modersmål, lokalbidrag till frist (ingår ej i peng), nyanlända Nej, samfinansierar särsk. u-grupp Nej Mölndal Nej - Nej Nej, samfinansierar modersmål, elevhälsa & SYV Nej Täby kommun 16 av 35
Mölndals kommun använder ingen socioekonomisk omfördelning men har en anmodan från skolinspektionen om att jobba mot detta. De uppger att de kommer att göra en mer aktiv modell och inte använda SALSA. Intresset från de olika kommunerna att besvara våra frågor har varierat. Flera av kommunerna ovan har en liknande grundskolestruktur som Täby. Täby kommun 17 av 35
6. Överväganden vid utformning av förslag till resursfördelningsmodell 6.1. Behov av justeringar I arbetet med förändring av resursfördelningen är det viktigt att beakta att det är rektor som enligt skollagen har ansvar för att eleven får de stödinsatser som eleven behöver. Om kostnaden för dessa insatser ska täckas av grundbelopp eller tilläggsbelopp är en finansieringsfråga och ska inte påverka om eleven får de aktuella stödinsatserna. Efter vår genomgång och analys av nuvarande resursfördelning vill vi lyfta att följande punkter särskilt behöver beaktas i det fortsatta arbetet: Det behöver tydliggöras vad som är grundbelopp och vad som är tilläggsbelopp. Lokalreserven är en kommunal lokalkostnad men ingår inte i beräkning av grundbelopp till fristående skolor. Det saknas budgeterade lokalkostnader för fritidshem. De särskilda undervisningsgrupperna bör i huvudsak finansieras av grundbelopp. Rektors ansvar att utforma den inre organisationen enligt skollagen behöver beaktas i relation till politikens vilja att detaljstyra verksamheten. Politiken behöver bli medveten om att de inte kan styra hur de fristående skolorna använder de medel de tilldelas som grundbelopp. Resursfördelningen behöver även framöver utgå från elevernas olika behov. Resursfördelningen ska ge ekonomiska incitament för ett inkluderande förhållningssätt och för att stödinsatser som huvudregel ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Konkurrenslagen behöver beaktas vid tillhandahållande av fria nyttigheter. 6.2. Grundbelopp respektive tilläggsbelopp I arbetet med utformning av resursfördelningsmodell har vi gjort följande ställningstaganden: Lokalreservens kostnader ska finnas med i grundbeloppet så att dessa medel även kommer de fristående skolorna till del. Täby kommun 18 av 35
Särskilda undervisningsgrupper är att anse som undervisning och ska ingå i grundbeloppet. Om eleven i den särskilda undervisningsgruppen behöver assistentstöd och detta behov är omfattande ska tilläggsbelopp finansiera assistentstödet. Den del av tilläggsbeloppet som avser lärarinsatser i särskild undervisningsgrupp, ska flyttas till grundbeloppet. Målsättningen är att elevers stödinsatser i ökad omfattning ska finansieras av grundbelopp. Alla övriga extra resurser som i nuläget fördelas utanför grund- och tilläggsbelopp (specialpedagogiska insatser för elever med fonologiska svårigheter, specialpedagogiska insatser, särskilt undervisningsstöd mm) är att anse som undervisning och ska ingå i grundbeloppet. SvA är undervisning och ska ingå i grundbeloppet. Lokalkostnader för fritidshem behöver tydliggöras och medel flyttas från grundskolans grundbelopp till fritidshemmens grundbelopp. Detta återstår att förändra, är inte gjort i de belopp som redovisas i denna rapport. När det gäller finansiering av modersmålsundervisningen är vår huvudinställning att kommunen ska finansiera denna genom ett tilläggsbelopp för de elever som har rätt till modersmålsundervisning. Hur kommunen och de fristående skolorna därefter organiserar undervisningen är en annan fråga. Vi har dock valt att i detta läge inte föreslå några ändringar när det gäller modersmålsundervisningen då vi tror att de förändringar som vi föreslår i övrigt kommer att ta tillräckligt med kraft att genomföra. 6.3. Tilläggsbelopp 6.3.1. Nuläget I nuläget fattas beslut om tilläggsbelopp enligt fyra olika nivåer för förskoleklass, grundskola årskurs 1-3, årskurs 4-6, årskurs 7-9, skolbarnsomsorg för förskoleklassbarn och skolbarnsomsorg för skolår 1-6. Dessutom finns extra resursstöd och lokalbidrag för skolbarnsomsorg vid friliggande fritidshem. För varje nivå finns 3-4 kategorier (A-D). I huvudsak kan de olika nivåerna tydliggöras enligt nedan: Nivå 1 motsvarar max 40% av heltidstjänst för assistentstöd Nivå 2 motsvarar max 80 % av heltidstjänst för assistentstöd Nivå 3 motsvarar särskild undervisningsgrupp Nivå 4 motsvarar externa placeringar Täby kommun 19 av 35
De olika kategorierna visar på stödets omfattning inom varje nivå där kategori A står för de största behoven inom resp. nivå. Det är idag drygt 170 elever i grundskolan och knappt 100 barn i fritidshemmet som omfattas av tilläggsbelopp. 6.3.2. Vårt arbete med tilläggsbeloppen I arbetet tillsammans med enheten för elevstöd har vi försökt att identifiera vilka elever som med striktare bedömningskriterier ska få sitt stöd finansierat av grundbelopp. I de inledande diskussionerna var vi inne på att det borde vara ett fåtal elever (ca 50 st) som får sina stödinsatser finansierade genom tilläggsbelopp. Kriterierna skulle då vara elever som behöver få omfattande stödinsatser, som inte avser undervisning, pga fysiskt funktionshinder, medicinska funktionshinder eller för att eleven utgör en risk för sig själv eller andra. Insatserna som då var aktuella var assistentstöd, tekniska hjälpmedel eller lokalanpassningar. Vårt gemensamma arbete kring denna fråga har ännu inte nått vår målsättning att kraftigt minska gruppen som får stödinsatser finansierade med tilläggsbelopp. Arbetet fortgår dock. I samband med genomgången av alla elever med tilläggsbelopp lyftes även de assistentinsatser som ges till elever i särskilda undervisningsgrupper. När själva undervisningen i den särskilda undervisningsgruppen ska finansieras med grundbelopp så kan de kostnader som hänför sig till assistenter föras över till tilläggsbelopp. Genomgången visade att det var 99 av 111 elever i särskilda undervisningsgrupper som hade assistentinsatser. Detta är enligt oss en förvånande hög siffra och stämmer inte med våra erfarenheter från andra kommuner. Vi ställer oss frågande till om assistentinsatser är det som dessa elever behöver mest. 6.3.3. Definition Vårt uppdrag var att resursfördelningsmodellen skulle innehålla en tydlig definition av grundbelopp och tilläggsbelopp och avgränsningen mellan dessa. Vi har ännu inte lyckats slutföra detta uppdrag. Vår ambition var att vi genom de ovan redovisade kriterierna för tilläggsbelopp kraftigt skulle minska budgeten för tilläggsbelopp och föra över dessa medel till grundbelopp. Detta har dock ännu inte varit möjligt, men ett arbete i denna riktning fortgår. I denna rapport redovisas de medel som överförs från tilläggsbelopp till grundbelopp utifrån hur långt detta arbetet fortskridit. Den stora förändring som gjorts är att lärarresurser förs från tilläggsbelopp till grundbelopp. Täby kommun 20 av 35
Vi bedömer att avgränsningen mellan grundbelopp och tilläggsbelopp behöver diskuteras ordentligt inom utbildningsverksamheten i syfte att minska antalet elever som får sina stödinsatser finansierade genom tilläggsbelopp. 6.3.4. Beräkning Nedan redovisas de justeringar av budgeten för tilläggsbelopp för 2013 som gjorts. Redovisning av våra beräkningar/justeringar Budget 2013 Förskoleklass, kr Grundskola, kr Fritidshem, kr Budget tilläggsbelopp 2013 1 852 000 17 202 000 7 103 000 innan justering Minskning av budget utifrån -180 348-386 472-46 440 minskat antal elever i målgruppen efter elevstödsenhetens genomgång Minskning av budget utifrån att -295 385-4 598 144-309 622 inga medel till lärarresurser ska utgå som tilläggsbelopp Ökning av budgeten för de 99 +6 047 461 elever i särskild undervisningsgrupp som har assistentinsatser Ny budget för 1 376 267 18 264 845 6 746 938 tilläggsbelopp 2013 Skillnad -475 733 +1 062 845-356 062 Medel har flyttats från tilläggsbelopp till grundbelopp för förskoleklass, grundskolan och fritidshem. Dessutom har medel tillförts grundskolan från den nuvarande finansieringen av särskilda undervisningsgrupper. 6.4. Grundbelopp 6.4.1. Beräkning Nedan redovisas vilka medel som tillförts grundbeloppet: Budget grundbelopp 2013 innan justering Färre elever som omfattas av tilläggsbelopp Lärarinsatser ska inte finansieras av tilläggsbelopp SVA ska finansieras av grundbelopp Budget 2013, tkr F-klass Åk 1-5 Åk 6-9 Fritidshem Totalt 42 713 286 828 233 395 124 542 687 478 180 193 193 46 613 295 2 376 2 222 310 5 203 67 1 509 1 743 3 319 Täby kommun 21 av 35
Kompetenscenter ska finansieras av grundbelopp Särskilt undervisningsstöd åk 4-6 avskaffas Extra medel avseende fonologiska svårigheter åk F-2 avskaffas Extra medel avseende specialped. åk 6-9 avskaffas Särskild undervisningsgrupp ska i huvudsak finansieras av grundbelopp Centralt anslag för lokalreserv tas bort 1 159 1 159 2 200 2 200 4 361 4 361 2 192 2 192 579 11 086 8 710 20 376 718 3 416 2 377 6 511 Efter att dessa omfördelningar mellan tilläggsbelopp, grundbelopp och särskilda stödinsatser gjorts blir den samlade budgeten för 2013 för volymer och anslag till elevstöd enligt nedan. BUDGET 2013 utifrån ny budgetfördelning VOLYM Fritidshem F-klass Grundskola åk 1-5 Grundskola åk 6-9 Grundskola utan uppdelning Totalt Kommentar Grundbelopp 124 898 062 44 553 092 311 969 394 251 991 402 733 411 950 Tilläggsbelopp särskilt stöd 6 746 938 1 376 267 18 264 845 26 388 050 TOTALT VOLYM 759 800 000 ANSLAG ELEVSTÖD Tilläggsbelopp modersmål 7 034 000 7 034 000 Tilläggsbelopp studiehandledning 2 127 000 2 127 000 Skolhälsan rambudget 928 000 928 000 Språkenheten rambudget 833 000 833 000 fördelning till enheterna fördelning till enheterna fördelning till Språkenheten fördelning till Språkenheten ARUM (exkl specifika kostnader för för- och särskolan 8 228 000 8 228 000 Skolskjuts 1 548 000 147 000 1 969 000 3 664 000 Externa placeringar 1 484 000 210 000 5 010 000 6 704 000 TOTALT ANSLAG ELEVSTÖD 29 518 000 TOTALT 789 318 000 Täby kommun 22 av 35
6.4.2. Vårt arbete med hur grundbeloppet ska utformas med socioekonomiska parametrar Vår utgångspunkt har varit att Täby kommun även fortsättningsvis vill ha en resursfördelning som baseras på en skolpeng per elev. Skolpengen ska, jämfört med idag, i större omfattning fördela resurser utifrån elevernas behov. I läroplanen anges att likvärdig utbildning inte innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Skolverket utgav i slutet av 2009 publikationen Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?. I Skolverkets publikation fastslås att sambandet mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas resultat är stabila över tid. Trots att den generella utbildningsnivån i samhället höjts, och det stora flertalet i föräldragenerationen har gymnasieutbildning, förändras inte de generella sambanden mellan föäldrarnas utbildningsbakgrund och deras barns skolprestationer, varken på individ- eller på skolnivå. Det framgår vidare att föräldrarnas utbildningsnivå är den faktor som starkast påverkar betygsutfallen och har ungefär dubbelt så stort förklaringsvärde som kön och etnicitet. I Skolverkets rapport 330/2009, Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov? anges bland annat att forskningen tidigare varit relativt enig om att extra resurser inte hade någon nämnvärd påverkan på elevernas resultat. På senare år har dock förfinade analysmetoder och ytterligare studier gett relativt entydiga resultat som pekar på att det finns positiva samband mellan ökade resursinsatser och bättre resultat, särskilt för de tidiga åldrarna och för elever från hem med mindre gynnsam socioekonomisk familjebakgrund. För elever som kommer från studieovana hem med föräldrar som har sämre förutsättningar att stödja sina barns lärande är skolans insatser än mer betydelsefulla. I Skolverkets rapport 330/2009 anges vidare att det varken finns forskning eller nationella studier som visar vilka resurser som behövs för att kompensera de skillnader i socioekonomisk struktur som har starka samband med resultaten. Det finns heller ingen forskning som har kunnat visa nivån på de ekonomiska resurser som krävs för att skolor med olika förutsättningar ska ges likvärdiga villkor. Dock sägs att om bidraget som fördelas är relativt litet och inte används för att kompensera för strukturella skillnader så finns anledning att ifrågasätta om differentieringen av resurser mellan skolor med olika villkor är tillräcklig. Skolverkets databas SALSA är skapad för att möjliggöra resultatjämförelser mellan skolor och kommuner som har olikartad socioekonomisk bakgrund. Skolverket beskriver SALSA-modellen enligt följande i rapporten 2000:637 SALSA- Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser-ett användarstöd : Hemmiljön och andra bakgrundsfaktorer har betydelse för elevernas betygsresultat. Vi måste dock alltid tänka på att det också är den arbetsprocess som pågår i skolan som har stor betydelse för skolans och elevernas resultat. Detta förhållande är anledningen till att de bakgrundsfaktorer som ingår i den statistiska modellen förklarar cirka 40 % av variationen i betygsvärden. 60 % av variationen beror på andra faktorer. Täby kommun 23 av 35
Utifrån ovan resonemang kan konstateras att det varken finns forskningsresultat eller nationella studier som anger en korrekt nivå på den del av pengen som fördelas utifrån socioekonomisk faktor. Hur stor andel av grundbeloppet som fördelas utifrån socioekonomisk faktor är upp till varje kommun att besluta om. Med andra ord måste frågan om hur mycket skolpengen ska variera per elev bli en politisk fråga i slutändan. Skolverket anger att bakgrundsfaktorerna som ingår i SALSA-modellen förklarar cirka 40 % av variationen i betygsvärdena, varför det kan anses vara rimligt att den socioekonomiska fördelningen uppgår till maximalt 40 % av grundbeloppet. Samtidigt är det viktigt att det inte är en alltför liten volym som fördelas utifrån socioekonomisk faktor. Är den socioekonomiska delen av grundbeloppet alltför liten blir effekten därefter, och tanken med modellen riskerar därmed att gå förlorad. Utifrån uppgifterna från SCB (rörande föräldrars utbildningsbakgrund, utländsk bakgrund, hushåll med försörjningsstöd, barn som bor med ensamstående förälder) samt uppgifter om antalet elever på respektive skola har vi laborerat och analyserat för- och nackdelar med att använda olika socioekonomiska faktorer i resursfördelningsmodellen. Våra laborationer och vår analys har resulterat i följande slutsatser: - Att använda parametern försörjningsstöd medför kraftig påverkan på resursfördelningen utifrån enstaka barn. För skolor med få Täbyelever kan detta ge en stark snedvridning av skolpengen. - Vi bedömer att parametern barn som bor med ensamstående förälder inte är en parameter som skulle kunna vinna acceptans i Täby kommun. - Att ge parametrarna elevens invandringsår eller utländsk bakgrund en stark påverkan på resursfördelningen skulle medföra att skolor med internationell inriktning skulle få kraftigt ökad resurstilldelning per elev vilket vi bedömer inte är kommunens avsikt. - Parametern föräldrarnas sammanvägda utbildningsbakgrund ger vid vår analys en variation av skolpengen på ett sätt som vi bedömer är mest i linje med det som kommunen önskar.(jämfört med de övriga parametrarna) Föräldrarnas genomsnittliga utbildningsbakgrund varierar dock inte stort i Täby (1,67 3,0) 4 Vi har utifrån vår analys valt att redovisa två resursfördelningsmodeller där det som skiljer modellerna åt är hur mycket av skolpengen som baseras på parametern föräldrarnas utbildningsbakgrund (15 respektive 30% av grundbeloppet) Dessa modeller medför att skolpengen som skolorna får som mest kommer att variera med 8 resp. 16 tkr per elev utifrån den socioekonomiska parametern. - Att ha en rak resursfördelning per elev och inte ta någon hänsyn alls till elevernas behov eller bakgrundsfaktorer bedömer vi inte är aktuellt då skolinspektionen är kritiska till denna typ av resursfördelning. 4 Värdet 1 motsvarar folkskola/grundskola, 2 gymnasieskola och 3 eftergymnasial utbildning. Täby kommun 24 av 35