Kommunstyrelsens arbetsutskott

KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 8 september 2015 kl. 8:30 Plats KS-salen, stadshuset Enligt uppdrag Anette Mellström Föredragningslista Val av protokollsjusterare 1. Upphandling av datorer och läsplattor Beslutsnivå: Kommunstyrelsens arbetsutskott Föredragande: Maria Kleveborn, serviceförvaltningen 2. Upptagande av lån för investeringar Beslutsnivå: Kommunstyrelsens arbetsutskott Föredragande: Urban Sparre, kommunledningskontoret 3. Handlingsplan för integration remiss Beslutsnivå: Kommunstyrelsens arbetsutskott Föredragande: Louise Weidolf, kommunledningskontoret 4. Kalmar och Växjös stora Linnéstipendium för forskning inom ekologisk hållbar utveckling beslut om permanentning och revidering av riktlinjer och kriterier Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Föredragande: Alexandra Petrakou, kommunledningskontoret

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2015-09-02 KS 2015/0478 Kommunstyrelsens arbetsutskott Upphandling av datorer och läsplattor Förslag till beslut Förslag till beslut lämnas på sammanträdet på grund av upphandlingssekretess. Paragrafen förklaras för omedelbart justerad. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 26 maj 2015 att ge serviceförvaltningen i uppdrag att slutföra upphandlingen av datorer och läsplattor. Då ingen av de inkomna anbuden uppfyllde ställda skall-krav beslutade arbetsutskottet den 9 juni 2015 att ge serviceförvaltningen i uppdrag att avbryta upphandlingen. Efter en viss omarbetning av underlaget har nu en ny upphandling av datorer och läsplattor genomförts. Upphandlingen omfattar tio kommuner med bolag och förbund i Kalmar län. I anbudet anges ett antal skall-krav som ska uppfyllas för att anbudet ska vara kvalificerat. Utvärdering har skett av de anbud som uppfyller ställda krav och som har lämnats av leverantörer som kvalificerats till utvärderingen. Beställaren kommer att anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet med hänsyn taget till nedan angivna utvärderingskriterier. - Totalkostnad på utvalt sortiment - Bör-krav 5 kronor/krav Avtalstiden är från och med 2015-09-15 till och med 2018-09-14. Därefter har beställaren en ensidig möjlighet att begära förlängning av avtalet med ett (1) år. Maria Kleveborn upphandlingschef Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel 0480-45 00 00 vx Fax 480-45 00 47 anette.mellstrom@kalmar.se

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2015-09-02 KS 2015/0751 50100 Kommunstyrelsens arbetsutskott Upptagande av lån för investeringar Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att ta upp lån om 300 000 000 kronor för finansiering av investeringar. Ekonomichef Urban Sparre får i uppdrag att slutföra upphandlingen. Denna paragraf förklaras för omedelbart justerad. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 15 december 2014, 169, att kommunstyrelsen under 2015 har rätt att nyupplåna, d.v.s. öka kommunens skulder, upp till totalt 1 055 200 000 kronor. Kommunens låneskuld uppgår för närvarande till 687 200 000 kronor. Under 2014 investerades för knappt 280 000 000 kronor och hittills i år har investerats för drygt 135 000 000 kronor. Det är nu dags att verkställa upptagande av nya lån om sammantaget 300 000 000 kronor. Den sammanlagda låneskulden efter detta upptagande är 987 200 000 kronor. Enligt delegationsordning för kommunstyrelsen (punkt 1.4) har arbetsutskottet rätt att Besluta om att ta upp lån för investeringar som ingår i den ekonomiska planeringen eller där kommunfullmäktige fattar särskilt beslut. Urban Sparre ekonomichef Ekonomienheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel 0480-45 00 00 vx Fax 480-45 00 47 Urban.Sparre@kalmar.se

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Alexandra Petrakou 2015-09-01 KS 2014/0785 50170 Kommunfullmäktige Kalmar och Växjös stora Linnéstipendium för forskning inom ekologisk hållbar utveckling beslut om permanentning och revidering av riktlinjer och kriterier Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att permanenta forskningsstipendiet vid namn Kalmar och Växjös stora Linnéstipendium för forskning inom ekologisk hållbar utveckling. Kommunfullmäktige antar reviderade riktlinjer och kriterier för stipendiet enligt arbetsgruppens förslag. Kommunstyrelsen ges rätt att göra mindre justeringar i riktlinjer och kriterier för stipendiet. Bakgrund I samband med Linnéuniversitetets bildande kom Kalmar och Växjö kommuner överens om att instifta ett forskningsstipendium för att stödja det nya universitetets arbete inom ekologisk hållbar utveckling. Stipendiets namn är Kalmar och Växjös stora Linnéstipendium för forskning inom ekologisk hållbar utveckling. Stipendiet var kommunernas invigningspresent till universitetet. Kommunerna har avsatt 250 000 kronor vardera under 2011-2015 år till stipendiet. Följande pristagare har utsetts: 2011 Fabio Kaczala för vattenrening, att minska föroreningarna i avloppsvatten. 2012 Anna Augustsson och Monika Filipsson för hållbart glasrike 2013 Jörgen Forss för kartläggning och optimering av vattenbehandling vid Lessebo bruk. 2014 Elin Lindehoff för mikroalger som vattenrenare. Näringslivsenheten Adress, Besök Tel 0480-45 00 00 vx Fax alexandra.petrakou@kalmar.se

KS 2014/0785 2 (2) Eva Kumar för vattenrening runt glasbruken genom nanoteknik Eva Kumar avstod senare sitt stipendium på grund av flytt. 2015 Truong Nguyen för Costs, primary energy use and CO2 emission of heat supply options for energy-efficient buildings. Stipendiaterna har redovisat sina forskningsprojekt genom föreläsning i samband med Linnéuniversitetets akademiska högtid efterföljande år. En arbetsgupp bestående av representanter från Kalmar och Växjö kommuner samt Linnéuniversitetet föreslår att forskningsstipendiet permanentas. Vidare har arbetsgruppen tagit fram reviderade riktlinjer och kriterier för stipendiets utdelande, baserat på 5 års erfarenheter, enligt bilagor. Alexandra Petrakou universitetsstrateg Bilagor - Riktlinjer och kriterier från och med 2016 med markerade ändringar. - Riktlinjer och kriterier från och med 2016 utan markeringar.

Forskningsstipendium Ekologisk hållbar utveckling. Kriterier, ansökningskrav och organisation. Namnförslag Kalmar och Växjös Stora Linnéstipendium för forskning inom ekologisk hållbar utveckling. Övergripande syfte Stipendiet syftar till att stödja Linnéuniversitetets forskning inom hållbar ekologisk utveckling. Stipendiet är avsett för tillämpad forskning som bidrar till minskad miljöpåverkan. Behörighet Sökanden skall vara verksam inom något av ovan nämnda ämnesområden vid Linnéuniversitet såsom doktorand och vara i slutskedet av doktorandstudierna med planerad disputation eller disputerat vid Linnéuniversitet, varefter en tidsperiod på max fyra år ska förflutit. Forskningsprojektet för vilket stipendiet söks ska bedrivas vid Linnéuniversitetet. Stipendiet kan sökas av enskild person eller grupp. Bedömningskriterier Vid bedömning av kommer följande huvudkriterier att beaktas: Vetenskaplig kvalitet och potential i tidigare forskning såväl som den planerade. Synliggörande av de långsiktiga konsekvenserna för människa och miljö. Potential att väsentligt bidra till minskad miljöpåverkan. Relevans inom forskningsområdena miljö, miljöteknik eller biomedicin Innovationsgrad. Praktisk tillämpning inom regionen. Projekt som genomförs i samverkan med näringsliv och/eller offentlig sektor. Genusperspektivet bör beaktas där så är relevant. Ledigkungörelse Det är Linnéuniversitetet som årligen ledigkungör stipendiet. under den aktuella femårsperioden. Ansökningarna ställs till Linnéuniversitetets stipendiekommitté/ stipendiesekreterare. Adress Box 611, 39126 Besök Östra Sjögatan 18 Tel 0480-45 00 00 vx

2 (2) Ansökan Till ansökan fogas en sammanfattning av aktuellt forskningsprojekt, ett kort Curriculum Vitae och en meritförteckning (akademiska meriter). Ansökningar från doktorander skall åtföljas av handledarintyg, som ger en redogörelse för i vilken takt forskningsarbetet/doktorandstudierna fortskrider. Intyget skall innehålla en värdering av den sökande. Till ansökan bör fogas försäkran från institutionsledningen att nödvändig infrastruktur i form av lokaler etc. för forskningen kan tillhandahållas. Sökanden ska om behov och önskemål finns kunna kombinera forskning med undervisning. En preliminär budget för hur man avser att disponera stipendiesumman bör ska medfölja ansökan. Ansökan gäller för ett år i taget. Stipendiet kan tillfalla samma stipendiat mer än ett år. Stipendiejury Stipendiejuryn utser stipendiat/er. Juryn består av ordföranden i kommunstyrelsen i Kalmar respektive Växjö kommun (eller ersättare som utses vid behov), rektor eller prorektor Linnéuniversitet samt två representanter från näringslivet. Representanter från näringslivet utses av respektive kommun. Beredningsgrupp Bedömningsgrupp Linnéuniversitetets stipendiekommitté är beredningsgrupp och utser externt och internt sakkunniga för bedömning och rangordning av de inkomna ansökningarna. Utbetalning Stipendiebeloppet betalas ut till Linnéuniversitetet som är projektägare. Linnéuniversitetet har rätt att ta ut max 30% för overheadkostnader som täcker projektets infrastruktur. Linnéuniversitetet anställer stipendiaten under projekttiden. Utdelning Sker i samband med akademisk högtid, vartannat år i Växjö och vartannat i Kalmar. Diplom Delas ut till stipendiaten tillsammans med stipendiebeloppet. Avrapportering Stipendiaten förväntas avrapportera ska på begäran redovisa sitt stipendiatår i respektive kommun form av skriftlig rapport samt en öppen föreläsning samt genom en öppen föreläsning.

Forskningsstipendium Ekologisk hållbar utveckling. Kriterier, ansökningskrav och organisation. Namn Kalmar och Växjös Stora Linnéstipendium för forskning inom ekologisk hållbar utveckling. Övergripande syfte Stipendiet syftar till att stödja Linnéuniversitetets forskning inom hållbar ekologisk utveckling. Stipendiet är avsett för tillämpad forskning som bidrar till minskad miljöpåverkan. Behörighet Sökanden skall vara verksam vid Linnéuniversitet såsom doktorand och vara i slutskedet av doktorandstudierna med planerad disputation eller disputerat vid Linnéuniversitet, varefter en tidsperiod på max fyra år ska förflutit. Forskningsprojektet för vilket stipendiet söks ska bedrivas vid Linnéuniversitetet. Stipendiet kan sökas av enskild person eller grupp. Bedömningskriterier Vid bedömning kommer följande kriterier att beaktas: Vetenskaplig kvalitet och potential i tidigare forskning såväl som den planerade. Synliggörande av de långsiktiga konsekvenserna för människa och miljö. Potential att väsentligt bidra till minskad miljöpåverkan. Innovationsgrad. Praktisk tillämpning inom regionen. Projekt som genomförs i samverkan med näringsliv och/eller offentlig sektor. Genusperspektivet bör beaktas där så är relevant. Ledigkungörelse Det är Linnéuniversitetet som årligen ledigkungör stipendiet. Ansökningarna ställs till Linnéuniversitetets stipendiesekreterare. Ansökan Till ansökan fogas en sammanfattning av aktuellt forskningsprojekt, ett kort Curriculum Vitae och en meritförteckning (akademiska meriter). Adress Box 611, 39126 Besök Östra Sjögatan 18 Tel 0480-45 00 00 vx

2 (2) Ansökningar från doktorander skall åtföljas av handledarintyg, som ger en redogörelse för i vilken takt forskningsarbetet/doktorandstudierna fortskrider. Intyget skall innehålla en värdering av den sökande. Till ansökan bör fogas försäkran från institutionsledningen att nödvändig infrastruktur i form av lokaler etc. för forskningen kan tillhandahållas. Sökanden ska om behov och önskemål finns kunna kombinera forskning med undervisning. En preliminär budget för hur man avser att disponera stipendiesumman ska medfölja ansökan. Ansökan gäller för ett år i taget. Stipendiet kan tillfalla samma stipendiat mer än ett år. Stipendiejury Stipendiejuryn utser stipendiat/er. Juryn består av ordföranden i kommunstyrelsen i Kalmar respektive Växjö kommun (eller ersättare som utses vid behov), rektor eller prorektor Linnéuniversitet samt två representanter från näringslivet. Representanter från näringslivet utses av respektive kommun. Beredningsgrupp Linnéuniversitetets stipendiekommitté är beredningsgrupp och utser externt och internt sakkunniga för bedömning och rangordning av de inkomna ansökningarna. Utbetalning Stipendiebeloppet betalas ut till Linnéuniversitetet som är projektägare. Linnéuniversitetet har rätt att ta ut max 30% för overheadkostnader som täcker projektets infrastruktur. Linnéuniversitetet anställer stipendiaten under projekttiden. Utdelning Sker i samband med akademisk högtid, vartannat år i Växjö och vartannat i Kalmar. Diplom Delas ut till stipendiaten tillsammans med stipendiebeloppet. Avrapportering Stipendiaten ska på begäran redovisa sitt stipendiatår i respektive kommun samt genom en öppen föreläsning.

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Louise Weidolf 2015-09-01 KS 2015/0742 50610 Kommunstyrelsens arbetsutskott Handlingsplan för integration remiss Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner kommunledningskontorets förslag till handlingsplan för integration och beslutar att skicka förslaget på remiss till kommunens nämnder och bolag. Eventuella synpunkter på förslaget ska lämnas till kommunledningskontoret senast den 2 november 2015. Bakgrund Det övergripande nationella målet för integrationspolitiken är Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etniska och kulturell bakgrund. Integrationspolitiken är samhällsövergripande och handlar om hela befolkningen. Det handlar om en ömsesidig anpassning, inte att en del ska anpassa sig till resten. Att möta den demografiska utmaningen och verka för en stabil befolkningsutveckling är en av de viktigaste framtidsfrågorna. En allt äldre befolkning gör att de som arbetar måste försörja allt fler. Att förbättra förutsättningarna för utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden är en mycket viktig uppgift framöver för att hålla tillbaka försörjningsbördan. Kommunstyrelsen antog i juni 2013 regional integrationsstrategi för Kalmar län. Kommunfullmäktige beslutade i verksamhetsplan med budget 2015 att kommunstyrelsen, utifrån den regionala strategin, ska utarbeta en konkret handlingsplan för kommunens arbete de kommande åren. Den framtagna planen bygger på det nationella målet och på den regionala strategin. Arbetet har skett i samverkan med förvaltningarna. Innan kommunfullmäktige antar handlingsplanen ska förslaget skickas på remiss till kommunens nämnder och bolag. Eventuella synpunkter på förslaget ska lämnas till kommunledningskontoret senast den 2 november 2015. Kansli- och omvärldsenheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Östra Sjögatran 18 Tel 0480-45 00 00 vx Fax 480-45 00 47 Louise.Weidolf@kalmar.se KL

KS 2015/0742 2 (2) Louise Weidolf Strateg Social hållbarhet Bilaga Integration En handlingsplan med fokus på inrikes och utrikes födda kalmarbor 2016-2020

Integration En handlingsplan med fokus på inrikes och utrikes födda kalmarbor 2016-2020 Louise Weidolf 2015-09-03

Innehåll 1 Inledning... 2 Vad menas med integration?... 2 2 Uppdrag... 2 Kommunfullmäktige i Kalmar kommun... 2 Integrationsstrategi för Kalmar län... 2 3 Läget i Kalmar kommun... 2 Kalmars kommuns Integrationsråd... 3 4 Hållbarhet... 4 Hur skapas integration?... 4 Mål... 4 Uppföljning... 4 5 Handlingsplan för Kalmar kommun... 4 1. Styrning och ledning... 5 2. Samhället (delaktighet och inflytande)... 5 Social och kulturell delaktighet... 6 3 Bostäder... 7 4 Arbete och sysselsättning... 8 5 Utbildning... 10 Barn och unga... 10 Vuxna... 11 1

1 Inledning Vad menas med integration? Integration är ett resultat av ett icke-diskriminerande samhälle. Paul Lappalainen Integration är individens förhållande till samhället. Det är en dynamisk process som innebär att människor inkluderas och blir en del i samhället med samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Det handlar alltså om en ömsesidig anpassning av samhällets olika institutioner och grupper, inte att en del ska anpassa sig till resten. Motsatsen till integration är segregation som betyder särskiljning eller åtskillnad. Den kan vara till exempel demografisk, etnisk eller socioekonomisk. Segregation kan innebära att en människas ursprung kan ha långtgående och bestående inflytande över individens livschanser. Det är ofta socioekonomiska faktorer som ligger bakom de etniska skillnaderna. Integrationspolitiken är samhällsövergripande och handlar om hela befolkningen. Nationellt mål för integrationspolitiken är Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. 2 Uppdrag Kommunfullmäktige i Kalmar kommun Kommunstyrelsen får i uppdrag att med utgångspunkt i den regionala integrationsstrategin för Kalmar län utarbeta en konkret handlingsplan för arbetet de kommande åren. Ur Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering för 2016-2017. Integrationsstrategi för Kalmar län Länsstyrelsen är regeringens företrädare för integrationspolitiken i länet och arbetar för att i samverkan med andra aktörer uppnå de nationella integrationspolitiska målen. Länsstyrelsen har alltså det yttersta ansvaret för länets integrationsarbete och ska bland annat främja regional samverkan mellan länets kommuner, myndigheter, företag och organisationer. De har en stödjande funktion men också en uppföljande funktion på regional och kommunal nivå. Bland annat detta ligger till grund för länsstyrelsens sammankallande roll i det regionala strategiska arbetet. 2013 antogs en regional integrationsstrategi för Kalmar län vars mål är följande: Mål: Andelen utrikes födda ska öka. Delmål: Sysselsättning Språkkunskaper Fokusområden: Hälsa Bostad Social sammanhållning 3 Läget i Kalmar kommun Att möta den demografiska utmaningen och verka för en stabil befolkningsutveckling är en av de viktigaste framtidsfrågorna som kommunen har att hantera. En allt äldre befolkning gör att de 2

som arbetar måste försörja allt fler. För att försörjningsbördan ska kunna ligga kvar på dagens nivå krävs att sysselsättningen ökar för flera grupper samtidigt. Om fler äldre och utrikes födda arbetar får det stor effekt på den framtida sysselsättningen. Att förbättra förutsättningarna för utrikes födda att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden är en mycket viktig uppgift framöver för att hålla tillbaka försörjningsbördan. Ett stort hinder för inflyttning i kommunen är den rådande bristen på tillgängliga bostäder. En aktivare bostadspolitik tillsammans med satsningar från byggherrar och fastighetsägare behövs då efterfrågan är större än utbudet. Den invandrande befolkningen efterfrågar framför allt hyresrätter. Sveriges befolkning uppgick till 9 747 355 personer den 31 december 2014. Det är en ökning med 102 491 personer jämfört med året innan. Folkökningen är den största som någonsin uppmätts mellan två enskilda år. Främsta skälet till det är en rekordhög invandring med 126 966 personer. Trots att invandringen under 2013 var den dittills högst uppmätta fortsatte invandringen att öka under 2014. Under året invandrade 126 966 personer fördelat på 57 853 kvinnor och 69 113 män. Den enskilt största invandringsgruppen förra året var personer födda i Syrien, drygt 26 000 eller var femte invandrare var syrienfödd. Vanligtvis brukar den största invandringsgruppen vara personer födda i Sverige, men under 2014 var närmare 11 000 fler invandrare födda i Syrien än återinvandrare födda i Sverige (ur SCB:s statistiknyhet Största folkökningen någonsin). Av de som invandrade till Sverige under 2014 bosatte sig var fjärde i någon av storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Flest invandrade slog sig ner i Stockholm. Det sker inte bara invandring till Sverige utan även utvandring. Detta gör att själva nettoinvandringen lägre. Under 2013 utvandrade drygt 50 600 personer från Sverige. Majoriteten av utvandrarna är födda utomlands. Av den totala utvandringen 2013 var det 68 procent personer som återutvandrade. Dessa hade i genomsnitt tillbringat nästan sju år i Sverige. De vanligaste utvandringsländerna är Norge, Danmark och Storbritannien. Av Kalmars befolkning 2014 på 64676 personer har 13,9 procent utländsk bakgrund (21,5 i riket som helhet), är 11,1 procent utrikes födda (16,5) samt 4,7 procent är utländska medborgare (7,6). Kalmar kommun ligger alltså under riksgenomsnittet. Kalmar kommun hade 5077 anställda 2013. Av dessa hade 8,3 procent utländsk bakgrund. Kalmar kommuns Integrationsråd Ett starkt civilt samhälle är grunden för en stark demokrati. Ett ökat samarbete mellan den offentliga, privata och ideella sektorn är nödvändigt för att utveckla samhället. 2015 inrättade Kalmar kommun ett Integrationsråd vars syfte är att öka förutsättningarna och möjligheterna för integration. Rådet består bland annat av ideella föreningar, frivilligorganisationer, studieförbund och näringslivet. Rådet beslutar gemensamt om vilka frågor eller ämnen som diskuteras och fördelar gemensamt uppdrag. Under 2015 har särskilt fokus varit på sysselsättning, språk och attitydförändring. Metoden för arbetet är att utveckla befintliga mötesplatser. Integrationsrådets mål är att utveckla metoder för dialog och strategisk samverkan med civilsamhället exempelvis genom att arbeta för en ökad kunskapsnivå och attitydförändring men också att se till att goda idéer blir verkstad. 3

4 Hållbarhet Hur skapas integration? Det är lokalt, nära hemmet där människor söker lika rättvisa, lika möjligheter och lika värdighet utan diskriminering. Om inte dessa rättigheter har en betydelse där, har dessa ingen större mening någon annanstans. Eleonor Roosevelt, dåvarande ordförande i FN:s organ för mänskliga rättigheter, som i ett tal för FN:s generalförsamling 1958 beskrev hemmets och det lokala sammanhangets centrala betydelse för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras. Integrationsarbetet kräver många samverkande aktörer. Framför allt krävs dialog med invånarna, med dem som är berörda, men också är samverkan både internt inom kommunens organisation och externt med föreningsliv, näringsliv och andra myndigheter en nyckel till ett framgångsrikt arbete för att nå ett integrerat samhälle. Generellt är det viktigt att fokus ligger på individen, den enskildes förutsättningar och inte på verksamheten eller systemet som byggts upp. Mål Mål för Kalmar kommun är samma som det regionala målet: Andelen utrikes födda ska öka. Arbetet ska förutom målet resultera i en förbättrad integration med fler kalmarbor i arbete och ett ökat engagemang i samhället. Uppföljning Dokumentet följs upp en gång per mandatperiod i samband med att ett nytt Välfärdsbokslut tas fram. Val av indikatorer följer de indikatorer i Välfärdsbokslut som berör integration. Detta gör att resultaten bland annat kan jämföras över tid och att man talar om samma tidsintervaller i flera rapporter som berör samma fråga. Val av indikatorer: andel utrikes födda andel med utländsk bakgrund valdeltagande utbildningsnivå behörighet till gymnasiet arbetsinkomst ekonomiskt bistånd andel barn som lever i fattigdom Dessutom kommer analyser göras kring: boendesegregation socialt och kulturellt deltagande tillit upplevelse av trygghet. Insatserna som följer handlingsplanen nedan ska följas upp av berörda nämnder. Uppföljningen sker årligen i Hypergene under särskild anvisad rubrik. 5 Handlingsplan för Kalmar kommun Handlingsplanen bygger på fem prioriterade områden: 1. Styrning och ledning 4

2. Samhället 3. Bostäder 4. Arbete och sysselsättning 5. Utbildning 1. Styrning och ledning Ett synligt och tydligt politiskt ledarskap lägger grunden för ett långsiktigt integrationsarbete. Integrationsfrågan bör prioriteras i all kommunikation och tydligt kopplas till det inställda siktet i kommande Vision 2025 om att bli 75 000 invånare. Det bör tydligt framgå att integration inte bara är en del av, utan en förutsättning för, att nå den utveckling och tillväxt som behövs. Ett tydligt ledarskap som konsekvent förmedlar fakta kring invandring och integration och kommunens intention är viktig för invånarnas förståelse och engagemang. Attitydpåverkan är en viktig ingrediens för att nå ett integrerat samhälle. Mot bakgrunden att Kalmar kommun behöver både öka andelen invandrare för att fortsätta att utvecklas och samtidigt utveckla sitt arbete för att lyckas med integrationen bör arbetet både förstärkas och samordnas. En effektiv organisation behöver riggas med ett samlat strategiskt integrationsarbete för att främja integrationen i kommunen. Det behövs ett förtydligande av var det övergripande kommunala ansvaret för integrationsfrågan ligger. Detta möjliggör en samlad analys och att effekterna av olika verksamheters arbete ses utifrån ett helhetsperspektiv. Mycket bra arbete görs idag men kunskapen om varandras arbete kan förbättras. Vad den ene gör måste stödjas av den andre så att inte parallella spår byggs upp. Underlaget mot barnfattigdom från 2014 kan med fördel kopplas till den här handlingsplanen likaså Kalmar kommuns likabehandlingsarbete så som exempelvis jämställdhets- och hbtqarbeten. Insatser Ansvar 1. Prioritera integrationens betydelse i kommande Vision 2025. Politiken 2. Låt det synas i medierna att ett aktivt integrationsarbete pågår i och kommunen och därför bör integration ingå i riktlinjerna för kommunikation. samtliga berörda nämnder lyfter fram sitt 3. Genomföra en utredning och utifrån den organisera: ett generellt kommunövergripande samlat integrationsarbete samt utifrån specifika förvaltningars ansvarsområden. integrationsarbete 2. Samhället (delaktighet och inflytande) Valdeltagandet ökade i 2014 års val, men inte i alla grupper. I riksdagsvalet steg valdeltagandet bland inrikes födda men inte bland utrikes födda. Valdeltagandet bland inrikes födda ökade med nästan 2 procentenheter jämfört med 2010. Bland utrikes födda kan dock inte någon statistiskt säkerställd förändring konstateras. Detta medför att skillnaden i valdeltagande mellan dessa två grupper ökar och uppgår 2014 till 17 procentenheter (valdeltagandet var 89 respektive 72 procent). Samtidigt bör det nämnas att antalet utrikes födda har ökat betydligt mellan de två valtillfällena och benägenheten att rösta är lägre bland dem som nyligen fått svenskt 5

medborgarskap än bland dem som varit svenska medborgare en längre tid. Valdeltagandet ökar alltså med tiden man bott i Sverige men oavsett den tid man bott i landet förblir valdeltagandet bland utrikes födda lägre än bland inrikes födda. Välfärdsbokslut 2015 visar att valdeltagandet i Kalmar kommun är högt i områden som Lindsdal/Fjölebro, Rinkabyholm/Hossmo och Björkenäs, medan det är lågt i Östra och Västra Norrliden samt Oxhagen. Som ny i ett land finns ett stort kunskapsbehov rörande praktiska, sociala och samhälleliga frågor. Det är ofta frågor som kvarstår långt efter etableringsåren. Möjligheten att kunna tillgodogöra sig information kring detta är viktig för både integration och demokrati. Det är också viktigt att information finns om Kalmar kommun både som plats och som arbetsgivare. Södermöre kommundel har, i kommunfullmäktiges verksamhetsplan och budget 2015, haft ett särskilt uppdrag att sprida de kunskaper och erfarenheter som de gjort inom ramen av sitt demokratiutvecklingsarbete till andra nämnder. Att tillvarata deras erfarenheter även fortsättningsvis är viktigt. Insatser 1. Utveckla medborgardialoger i hela kommunen för att stärka demokratikutvecklingen men med särskilt fokus på områdena Norrliden, Funkabo, Berga, Oxhagen och Smedby. 2. Utveckla befintliga mötesplatser som exempelvis biblioteksfilialer eller Familjecentraler för att stödja integrationsprocessen genom att lättillgängligt tillhandahålla information, erfarenheter, kontakter och kommunikationskanaler mellan nya invånare och lokalsamhället. 3. Utveckla mottagandet och etableringen i kommunen genom ett kommungemensamt program där samtliga interna aktörer finns med. 4. Se över kommunala informationsmaterial utifrån att öka tillgängligheten för fler språkgrupper. 5. Tillsammans med deltagarna utveckla den Lokala överenskommelsen, LÖK, i syfte att bland annat få med fler parter. Ansvar Samtliga Samtliga berörda Samtliga Social och kulturell delaktighet Utrikes födda har lägre grad av socialt och kulturellt deltagande än inrikes födda. Personer födda utanför Europa rapporterar också att man saknar såväl socialt som praktiskt stöd i högre utsträckning än andra. Nära varannan person som är född utanför Europa uppger att de har svårt att lita på sina medmänniskor. Integration skapas då människor av olika ursprung med likvärdiga livschanser möts, blandas och berikar varandras erfarenheter. Viktiga arenor för möten och integration är bland annat kulturoch idrottsföreningar. Det finns skillnader i vad och i vilken utsträckning unga deltar i föreningslivet. Flickor med utländsk bakgrund deltar i lägre utsträckning än flickor med svensk bakgrund i idrottsföreningar. Enligt riksidrottsförbundet är fotboll, basket och kampsporter de idrotter där deltagandet är vanligast bland unga med utländsk bakgrund. Deltagandet i förening och kulturskola är kopplat till resurser. Ungdomar som kommer från familjer med större materiella resurser och har svenskt ursprung är överrepresenterade i dessa verksamheter. Kommunen kan på olika sätt verka för att underlätta skapandet av flera mötesplatser mellan olika befolkningsgrupper, där man kan utveckla förståelse och kunskap om varandras kulturer. Skapa möten mellan människor som annars inte skulle mötas och skapa nätverk människor och 6

organisationer emellan. Kalmar kommun har instiftat ett årligt integrationspris som uppmärksammar insatser och goda exempel i arbetet för ett integrerat Kalmar. Insatserna ska inspirera andra att ta efter och utveckla aktiviteter i samma syfte. Insatser 1. Fortsatt stöd till, och samarbete med, föreningslivet med särskilt fokus på att utjämna könsmässiga och socioekonomiska skillnader i barns fritidsaktiviteter. 2. Tillgängliggöra föreningslivet för framförallt barn och unga med utländsk bakgrund genom att: - Utbilda vuxna med utländsk bakgrund i föreningskunskap. - Utveckla prova på-verksamhet för hela familjer med utländsk bakgrund. 3. Öka tillgängligheten till kommunala verksamheter för barn och unga med utländsk bakgrund och med särskilt fokus på flickor. 4. Föreningar som får ekonomiskt bidrag av kommunen ska ha en likabehandlingsplan som inkluderar deras arbete för integration. Detta kan exempelvis ingå i arbetet med Säker och Trygg förening. Ansvar Kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Socialförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning, Socialförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Kultur- och fritidsförvaltningen, Socialförvaltningen 5. Fortsätt med och utveckla integrationsrådet. 6. Tillsammans med Röda Korset och andra samarbetspartners utveckla mentorskapsprogrammet i syfte att få fler mentorer. 7. Utveckla arbetet med socialt förebyggande insatser i Socialförvaltningen, närområden (med t ex. närområdesutvecklare till fler områden Kultur- och än nuvarande). fritidsförvaltningen 3 Bostäder Den svenska bostadsmarknaden är segregerad vilket betyder att olika befolkningsgrupper ofta bor åtskilda från varandra. Så är det till vissa delar även i Kalmar kommun. De mest segregerade områdena är, enligt Välfärdsbokslut 2015, Åby, Gamla stan och Stensberg. Här är alltså chansen minst att man får en granne med andra erfarenheter än ens egna. I Kalmar kommun bor det flesta utrikes födda i framför allt Norrliden och Oxhagen. Norrliden och Oxhagen präglas av hyresrätter medan i exempelvis Gamla stan och Stensberg är andelen bostadsrätter och villor stor. De olika områdena är delar av en helhet, staden, och behöver ses i sitt samband inte som isolerade enheter. Det handlar exempelvis om fortsatta satsningar på utveckling av kollektivtrafik och service som underlättar människors vardagsliv samtidigt som ett områdes attraktivitet ökar. En väl fungerande kollektivtrafik spelar en särskilt viktig roll för integrationen då den påverkar invånarnas möjlighet att bo på olika platser i kommunen. Kollektivnära trafik är också en förutsättning för mångas möjlighet till socialt deltagande som exempelvis i föreningslivet. Människors val och valmöjligheter när det gäller boende har att göra med flera olika faktorer. Det kan handla om inkomst och sysselsättning men det kan också handla om vad man faktiskt erbjuds. Ofta styr ekonomin om man har möjlighet att välja boende eller får ta vad som bjuds. 7

Insatser 1. Integrationsaspekter ska beaktas i all samhällsplanering, såväl fysisk som social. 2. Inventera färdiga/befintliga detaljplaner som inte är bebyggda för att bygga bostäder med kort produktionstid. 3. Sträva efter att bygga nya bostäder till rimlig hyra, för att alla människor ska ha möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden. 4. I dialog med Kalmar läns landsting utreda om subventionering alternativt kostnadsfria bussresor för barn- och ungdom efter skoltid och under helger. Detta för att ge likvärdiga möjligheter till utbildning, arbete, service och för att kunna delta i kultur- och föreningsliv. 5. Utveckla arbetet med hyresbostäder och kollektivnära trafik i samklang. 6. Fördjupa information och dialog med lokala fastighetsägare och privata hyresvärdar om invandringens och mångfaldens betydelse ur ett tillväxtperspektiv. 7. Starta ett nätverk med kommunens fastighetsägare i syfte att få igång en samverkan/samsyn kring hur bostäder förmedlas. 8. I den långsiktiga planen för hur omsorgsverksamheten ska se ut om tio år bör ett särskilt fokus på kalmarbor med utländsk bakgrund finnas. Ansvar Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret/ Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret/ Omsorgsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning 4 Arbete och sysselsättning Forskare konstaterar att det är vanligare att vänskapsband knyts mellan svenskfödda och invandrare på arbetsplatsen än i uppblandade bostadsområden. Det visar att det är viktigare att personer med olika bakgrund möts på arbetsplatsen än att de bor grannar. Grannar kan man undvika men de flesta tvingas förhålla sig till sina kollegor. I Sverige har utrikes födda generellt lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda. Bland flyktingar och anhöriginvandrare som nyligen kommit till Sverige är det få som börjar arbeta direkt. Den vanligaste sysselsättningen är istället studier. I en rapport från SCB har det studerats hur förvärvsfrekvensen utvecklas för utrikes födda som invandrade till Sverige under åren 1997 1999. Av gruppen som studerats har de flesta kommit som flyktingar eller anhöriginvandrare från länder utanför Norden och EU. Året efter invandring ägnar sig de flesta åt studier. Med tiden ökar andelen som förvärvsarbetar. Efter 10 års tid i Sverige, alltså 2007-2009, förvärvsarbetar omkring 60 procent av kvinnorna som invandrat som flykting- eller anhöriginvandrare. Bland männen förvärvsarbetar något mer än 60 procent av flyktingarna och omkring 70 procent av anhöriginvandrarna. De som inte förvärvsarbetar försörjs via arbetslöshetsersättningar eller ekonomiskt bistånd, men inkomster från bland annat Försäkringskassan förekommer också. Enligt SCB så kan man generellt säga att det är vanligare att vara egenföretagare om man är född utanför Sverige. Den bransch som hade den största andelen utrikesfödda egenföretagare var 8

hotell- och restaurangbranschen, där 70 procent var födda utanför Sverige. Även inom transport och magasinering fanns en förhållandevis stor andel utrikesfödda, 28 procent. Arbetsförmedlingen har ett samordnande ansvar för att ge nyanlända rätt förutsättningar för att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning. Under 2014 har Arbetsförmedlingen genom ett särskilt regeringsuppdrag arbetat med att utveckla metoderna för och öka omfattningen av validering av nyanlända invandrares kompetens. Bland annat har Arbetsförmedlingen identifierat tre huvudsakliga utmaningar i arbetet med att öka antalet nyanlända i validerande insatser; identifiering av kompetens, tillgång till validerande insatser och kompletterande utbildning samt attityder och föreställningar. I sin rapport uttrycker Arbetsförmedlingen bland annat att man avser att utöka samarbetet med arbetsgivare för att tillvarata utländsk kompetens. Kommunernas direkta ansvar när det gäller rätten till arbete är begränsad. Det finns dock mycket som kommunerna kan göra för att underlätta för personer att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. Det är viktigt att den kommunala verksamheten i sin helhet bidrar till att skapa förutsättningar för arbete, exempelvis näringslivsutveckling, och att människor har de kunskaper och kompetenser som krävs på arbetsmarknaden. Kommunerna har också ett direkt ansvar när det gäller att anställa personer och påverka andra arbetsgivare från alla grupper i samhället och att ha ett icke diskriminerande förhållningssätt. I Kalmar kommun är arbetslösheten högst i Norrliden, Karlslunda, Oxhagen och Funkabo. Lägst arbetslöshet finns i bland annat Björkenäs, Bremerlyckan, Getingen och Gamla stan. Medianinkomsten i Kalmar kommun är högst i Björkudden, Varvsholmen och Stensö. Lägst är den i Tallhagen och Norrliden. Insatser Ansvar 1. Initiera dialog med Linnéuniversitetet om kompletteringsutbildningar för kommande bristyrken. kontoret Kommunlednings- 2. Möjliggöra språk- och praktikplatser på samtliga förvaltningar Samtliga exempelvis med en kontaktperson/förvaltning. 3. Tillämpa sociala krav vid upphandling så att personer som står Serviceförvaltningen långt från arbetsmarknaden bereds möjlighet till sysselsättning/praktik/arbete/studier. 4. Tillsammans med personalutvecklarna utreda hur man kan utveckla rekryteringsprocessen i syfte att öka andelen anställda med utländsk bakgrund (ex. genom utveckling av kravprofiler och chefsstöd i mångfaldsfrågor). 5. Utveckla ingångar till de privata arbetsgivarna för att ta fram praktikplatser för invandrare (ex mot de gröna näringarna). 6. Uppmuntra och stödja kunskapsspridning i näringslivet om fördelarna med att ha en personalstyrka med breda språkliga och kulturella erfarenheter och att mångfald i arbetslivet är utvecklande och kan vara vinstgivande. 7. Genom projekt Arbetslöshet fortsätta arbeta med att hålla nere arbetslösheten för utsatta grupper. 8. Fortsatt arbete med rätt till heltid. Samtliga 9

5 Utbildning Enligt SCB är hög utbildning ungefär lika vanlig bland utrikes födda som invandrat under 2000- talet som bland jämnåriga inrikes födda. Däremot är andelen med gymnasiet som högsta utbildningsnivå betydligt lägre än för inrikes födda. En växande befolkning och allt fler äldre gör att bristen på utbildade inom vård och omsorg kan komma att bli stor. Detta gäller framför allt vård- och omsorgsutbildade på gymnasienivå. Behovet av personal inom främst äldreomsorgen beräknas öka kraftigt, särskilt efter 2020 då 40- talisterna kommer upp i den mer vårdbehövande åldersgruppen 80 år och äldre. Samtidigt förväntas tillgången på arbetskraft att minska då intresset för vård- och omsorgsutbildningen inom gymnasieskolan inte är tillräckligt stor. Att få unga intresserade av att välja just vård- och omsorgsutbildning är en utmaning. Andra yrkesgrupper med kommande rekryteringsproblem är bland annat förskolelärare och fritidspedagoger, grund- och gymnasielärare och då framför allt yrkeslärare. Även hotell- och restaurangsektorn bedöms fortsätta att växa. Utbildningsnivå har betydelse för medellivslängd. Skillnader i förutsättningar för hälsa påverkar såväl livskvalitet som livslängd. En hög utbildningsnivå ökar även förutsättningarna för demokrati och delaktighet i samhället. Utbildning har oerhört stor betydelse för ungdomars framtida möjligheter. Att få lyckas i skolan och med sina studier är en förutsättning för framtida etablering på arbetsmarknaden och för ett framtida gott liv. Utrikes födda elever som kommit till Sverige efter skolstarten är en särskilt utsatt grupp då endast drygt hälften av dem uppnår gymnasiebehörighet och idag kräver i stort sett hela arbetsmarknaden minst gymnasieutbildning. Barn och unga Insatser 1. Öka förskolor och skolors mångkulturella och förebyggande arbete för integration. 2. Öka andelen utrikes födda elever som uppnår kunskapskraven för att komma in på gymnasieskolan. 3. Utveckla insatser som minskar hemförhållandets betydelse för att nå kunskapsmålen i skolan. 4. Arbeta för att få ungdomar intresserade av att gå gymnasieprogram som är kopplade till framtida bristyrken. Ansvar Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning 10

5. Utveckla förskolors- och skolors information på fler språk än svenska (t.ex. kösystem, föräldramötesinformation). Vuxna Insatser 1. I samverkan med gymnasieförbundet fortsätta att utveckla sfi som ett verktyg för integration. 2. Idag finns yrkesspår inom vård och omsorg samt transport kopplat till sfi. I samverkan med gymnasieförbundet starta yrkesspår inom fler områden kopplat till bristyrken i regionen. 3. Starta fler förberedande orienteringskurser inom den kommunala vuxenutbildningen för att öka förutsättningarna för fler att kunna läsa vård- och omsorgskurser på gymnasial nivå. 4. Utveckla yrkessvensklärarstödet på gymnasienivå inom den kommunala vuxenutbildningen. 5. Undersöka möjlighet till språkträning/språkutveckling för föräldralediga i närområden t.ex. i samverkan med Familjecentraler/Öppna förskolor/sfi. Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Ansvar, Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning, Socialförvaltningen 11