Kommunstyrelsens arbetsutskott

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 15 september 2015 kl. 8:30 Plats KS-salen, stadshuset Enligt uppdrag Anette Mellström Föredragningslista 1. Stöd till forskning, utveckling och tillväxt i Kalmar professur inom datavetenskap med inriktning mot webboch tjänsteutveckling Beslutsnivå: Kommunstyrelsens arbetsutskott Föredragande: Alexandra Petrakou, kommunledningskontoret 2. Handlingsplan för integration remiss Beslutsnivå: Kommunstyrelsens arbetsutskott 3. Yttrande över Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby Beslutsnivå: Kommunstyrelsens arbetsutskott 4. Motion från Carl-Henrik Sölvinger (FP): Lättillgänglig information - en rättighet Beslutsnivå: Kommunfullmäktige

2 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Alexandra Petrakou KS 2015/ Kommunstyrelsens arbetsutskott Stöd till forskning, utveckling och tillväxt i Kalmar - professur inom datavetenskap med inriktning mot webb- och tjänsteutveckling Förslag till beslut Kalmar kommun bidrar med kronor/år under 3 år (totalt kronor) till professur inom datavetenskap med inriktning mot webb- och tjänsteutveckling vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Bakgrund Kalmar kommun har avsatta medel för forskning, utveckling och tillväxt. Målet är att stärka Linnéuniversitetet i Kalmar, att främja samverkan mellan näringsliv och universitet och stimulera tillväxten i Kalmar. Tillväxtanalys (2014:13) nya tillväxtberäkningar visar att IKT-sektorn (Informations- och kommunikationsteknologi) till stor del drivit produktivitetsutvecklingen i Sverige under perioden Den stora tillväxtpotentialen ligger i att hela näringslivet drar nytta av digitaliseringen. Stiftelsen för strategisk forskning (2014) visar i sin analys av digitaliseringens effekter att drygt hälften av alla jobb kommer försvinna inom 20 år. En stark tillväxtfaktor för Kalmar län är IT-utbildningarna på Linnéuniversitetet i Kalmar, och den forskning som kan kopplas till dessa. ITutbildningarna samverkar i stor utsträckning med näringslivet i Kalmar län. En forskningsledare med fokus på webb- och tjänsteutveckling kommer innebära en stor tillgång för den långsiktiga utvecklingen av nuvarande och framtida utbildningar, den forskning som kan utmynna i nya företag, företagsetableringar och inte minst för den kompetens som kommer att behövas i framtiden, inom IT-sektorn såväl som IT-kompetensen som behövs i hela näringslivet. En professor och forskningsledare inom datavetenskap med inriktning mot webb- och tjänsteutveckling ligger väl i linje med den IT-sektor som finns i Kommunledningskontoret Näringslivsenheten Adress, Besök Tel vx Fax alexandra.petrakou@kalmar.se

3 KS 2015/ (2) Kalmar län och även den sektor som har utvecklingspotential - Den digitala marknaden genom exempelvis e-hälsa, digitala tjänster och digital handel. Nuläge Kalmar kommun har sedan en tid tillbaka en pågående dialog med Linnéuniversitetet och Regionförbundet om möjligheten att stödja tillsättningen av en professur inom webb- och tjänsteutveckling. Tjänsten kommer att placeras i Kalmar. Regionförbundet ser positivt på tillsättningen av professor. Kalmar län har ett stort behov av kompetensförsörjning inom IT-sektorn. En större andel avgångar inom sektorn kommer att leda till brist på arbetskraft. Regionförbundet ser därför stödet till professorn som mycket viktigt för Kalmar och regionens utveckling. Ekonomi Kalmar kommun föreslås stödja professuren i 3 år med kronor/år totalt kronor under perioden. Regionförbundet stöder projektet med motsvarande nivåer totalt kronor under perioden. Inom kommunledningskontorets budgetram finns medel för att stödja forskning, utveckling och tillväxt i Kalmar och arbetsutskottet har därför att fatta beslut om att stödja professuren. Alexandra Petrakou universitetsstrateg

4 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Louise Weidolf KS 2015/ Rev Kommunstyrelsens arbetsutskott Handlingsplan för integration remiss Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner kommunledningskontorets förslag till handlingsplan för integration och beslutar att skicka förslaget på remiss till kommunens nämnder och bolag. Eventuella synpunkter på förslaget ska lämnas till kommunledningskontoret senast den 2 november Bakgrund Det övergripande nationella målet för integrationspolitiken är Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etniska och kulturell bakgrund. Integrationspolitiken är samhällsövergripande och handlar om hela befolkningen. Det handlar om en ömsesidig anpassning, inte att en del ska anpassa sig till resten. Att möta den demografiska utmaningen och verka för en stabil befolkningsutveckling är en av de viktigaste framtidsfrågorna. En allt äldre befolkning gör att de som arbetar måste försörja allt fler. Att förbättra förutsättningarna för utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden är en mycket viktig uppgift framöver för att hålla tillbaka försörjningsbördan. Kommunstyrelsen antog i juni 2013 regional integrationsstrategi för Kalmar län. Kommunfullmäktige beslutade i verksamhetsplan med budget 2015 att kommunstyrelsen, utifrån den regionala strategin, ska utarbeta en konkret handlingsplan för kommunens arbete de kommande åren. Den framtagna planen bygger på det nationella målet och på den regionala strategin. Arbetet har skett i samverkan med förvaltningarna. Arbetsutskottet beslutade den 8 september 2015 att återremittera handlingsplanen för att förtydliga mål och tvåspråkighet. Handlingsplanen har nu förtydligats på dessa punkter. Kommunledningskontoret Kansli- och omvärldsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatran 18 Tel vx Fax Louise.Weidolf@kalmar.se KL

5 KS 2015/ (2) Innan kommunfullmäktige antar handlingsplanen ska förslaget skickas på remiss till kommunens nämnder och bolag. Eventuella synpunkter på förslaget ska lämnas till kommunledningskontoret senast den 2 november Louise Weidolf strateg Social hållbarhet Bilaga Integration En handlingsplan med fokus på inrikes och utrikes födda kalmarbor

6 Integration En handlingsplan med fokus på inrikes och utrikes födda kalmarbor Louise Weidolf

7 Innehåll 1 Inledning... 2 Vad menas med integration? Uppdrag... 2 Kommunfullmäktige i Kalmar kommun... 3 Integrationsstrategi för Kalmar län Läget i Kalmar kommun... 3 Kalmars kommuns Integrationsråd Hållbarhet... 4 Hur skapas integration?... 4 Mål... 4 Uppföljning Handlingsplan för Kalmar kommun Styrning och ledning Samhället (delaktighet och inflytande)... 6 Social och kulturell delaktighet Bostäder Arbete och sysselsättning Utbildning Barn och unga Vuxna

8 1 Inledning Vad menas med integration? Integration är ett resultat av ett icke-diskriminerande samhälle. Paul Lappalainen Integration är individens förhållande till samhället. Det är en dynamisk process som innebär att människor inkluderas och blir en del i samhället med samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Det handlar alltså om en ömsesidig anpassning av samhällets olika institutioner och grupper, inte att en del ska anpassa sig till resten. Motsatsen till integration är segregation som betyder särskiljning eller åtskillnad. Den kan vara till exempel demografisk, etnisk eller socioekonomisk. Segregation kan innebära att en människas ursprung kan ha långtgående och bestående inflytande över individens livschanser. Det är ofta socioekonomiska faktorer som ligger bakom de etniska skillnaderna. Integrationspolitiken är samhällsövergripande och handlar om hela befolkningen. Nationellt mål för integrationspolitiken är Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. 2 Uppdrag Integrationsstrategi för Kalmar län Länsstyrelsen är regeringens företrädare för integrationspolitiken i länet och arbetar för att i samverkan med andra aktörer uppnå de nationella integrationspolitiska målen. Länsstyrelsen har alltså det yttersta ansvaret för länets integrationsarbete och ska bland annat främja regional samverkan mellan länets kommuner, myndigheter, företag och organisationer. De har en stödjande funktion men också en uppföljande funktion på regional och kommunal nivå. Bland annat detta ligger till grund för länsstyrelsens sammankallande roll i det regionala strategiska arbetet antogs en regional integrationsstrategi för Kalmar län. Visionen i strategin är att gemensamt i länet skapa förutsättningar för ett inkluderande mottagande där individens resurser tillvaratas och ger en mångfald som bidrar till individens, samhällets och regionens utveckling. Strategin har bred uppslutning och samverkansparterna är många. Exempel på samverkansparter är, förutom länets kommuner, Arbetsförmedlingen, Landstinget, Försäkringskassan, Polismyndigheten och Skatteverket. Det övergripande målet för strategin är: Andelen utrikes födda ska öka. Det övergripande målet underbyggs av två delmål och tre fokusområden. Genom uppföljning av dessa ges en bild av möjligheten till integration. Mål: Andelen utrikes födda ska öka. Delmål: Sysselsättning Språkkunskaper Fokusområden: Hälsa 2

9 Bostad Social sammanhållning Kalmar kommun ställde sig 2012 bakom den regionala strategin och antog därmed det regionala målet. Kommunfullmäktige i Kalmar kommun Kommunstyrelsen får i uppdrag att med utgångspunkt i den regionala integrationsstrategin för Kalmar län utarbeta en konkret handlingsplan för arbetet de kommande åren. Ur Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering för Läget i Kalmar kommun Att möta den demografiska utmaningen och verka för en stabil befolkningsutveckling är en av de viktigaste framtidsfrågorna som kommunen har att hantera. En allt äldre befolkning gör att de som arbetar måste försörja allt fler. För att försörjningsbördan ska kunna ligga kvar på dagens nivå krävs att sysselsättningen ökar för flera grupper samtidigt. Om fler äldre och utrikes födda arbetar får det stor effekt på den framtida sysselsättningen. Att förbättra förutsättningarna för utrikes födda att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden är en mycket viktig uppgift framöver för att hålla tillbaka försörjningsbördan. Ett stort hinder för inflyttning i kommunen är den rådande bristen på tillgängliga bostäder. En aktivare bostadspolitik tillsammans med satsningar från byggherrar och fastighetsägare behövs då efterfrågan är större än utbudet. Den invandrande befolkningen efterfrågar framför allt hyresrätter. Sveriges befolkning uppgick till personer den 31 december Det är en ökning med personer jämfört med året innan. Folkökningen är den största som någonsin uppmätts mellan två enskilda år. Främsta skälet till det är en rekordhög invandring med personer. Trots att invandringen under 2013 var den dittills högst uppmätta fortsatte invandringen att öka under Under året invandrade personer fördelat på kvinnor och män. Den enskilt största invandringsgruppen förra året var personer födda i Syrien, drygt eller var femte invandrare var syrienfödd. Vanligtvis brukar den största invandringsgruppen vara personer födda i Sverige, men under 2014 var närmare fler invandrare födda i Syrien än återinvandrare födda i Sverige (ur SCB:s statistiknyhet Största folkökningen någonsin). Av de som invandrade till Sverige under 2014 bosatte sig var fjärde i någon av storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Flest invandrade slog sig ner i Stockholm. Det sker inte bara invandring till Sverige utan även utvandring. Detta gör att själva nettoinvandringen lägre. Under 2013 utvandrade drygt personer från Sverige. Majoriteten av utvandrarna är födda utomlands. Av den totala utvandringen 2013 var det 68 procent personer som återutvandrade. Dessa hade i genomsnitt tillbringat nästan sju år i Sverige. De vanligaste utvandringsländerna är Norge, Danmark och Storbritannien. Av Kalmars befolkning 2014 på personer har 13,9 procent utländsk bakgrund (21,5 i riket som helhet), är 11,1 procent utrikes födda (16,5) samt 4,7 procent är utländska medborgare (7,6). Kalmar kommun ligger alltså under riksgenomsnittet. Kalmar kommun hade 5077 anställda Av dessa hade 8,3 procent utländsk bakgrund. 3

10 Kalmar kommuns Integrationsråd Ett starkt civilt samhälle är grunden för en stark demokrati. Ett ökat samarbete mellan den offentliga, privata och ideella sektorn är nödvändigt för att utveckla samhället inrättade Kalmar kommun ett Integrationsråd vars syfte är att öka förutsättningarna och möjligheterna för integration. Rådet består bland annat av ideella föreningar, frivilligorganisationer, studieförbund och näringslivet. Rådet beslutar gemensamt om vilka frågor eller ämnen som diskuteras och fördelar gemensamt uppdrag. Under 2015 har särskilt fokus varit på sysselsättning, språk och attitydförändring. Metoden för arbetet är att utveckla befintliga mötesplatser. Integrationsrådets mål är att utveckla metoder för dialog och strategisk samverkan med civilsamhället exempelvis genom att arbeta för en ökad kunskapsnivå och attitydförändring men också att se till att goda idéer blir verkstad. 4 Hållbarhet Hur skapas integration? Det är lokalt, nära hemmet där människor söker lika rättvisa, lika möjligheter och lika värdighet utan diskriminering. Om inte dessa rättigheter har en betydelse där, har dessa ingen större mening någon annanstans. Eleonor Roosevelt, dåvarande ordförande i FN:s organ för mänskliga rättigheter, som i ett tal för FN:s generalförsamling 1958 beskrev hemmets och det lokala sammanhangets centrala betydelse för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras. Integrationsarbetet kräver många samverkande aktörer. Framför allt krävs dialog med invånarna, med dem som är berörda, men också är samverkan både internt inom kommunens organisation och externt med föreningsliv, näringsliv och andra myndigheter en nyckel till ett framgångsrikt arbete för att nå ett integrerat samhälle. Generellt är det viktigt att fokus ligger på individen, den enskildes förutsättningar och inte på verksamheten eller systemet som byggts upp. Mål Utifrån den regionala integrationsstrategin och dess mål har Kalmar kommun upprättat en handlingsplan för inrikes och utrikes födda kalmarbor. Handlingsplanen handlar huvudsakligen om förbättrad integration med fler kalmarbor i arbete, att underlätta för utrikes födda att utveckla sin kompetens och ett ökat engagemang i samhället. Uppföljning Dokumentet följs upp en gång per mandatperiod i samband med att ett nytt Välfärdsbokslut tas fram. Val av indikatorer följer de indikatorer i Välfärdsbokslut som berör integration. Detta gör att resultaten bland annat kan jämföras över tid och att man talar om samma tidsintervaller i flera rapporter som berör samma fråga. Val av indikatorer: andel utrikes födda andel med utländsk bakgrund valdeltagande utbildningsnivå behörighet till gymnasiet arbetsinkomst ekonomiskt bistånd andel barn som lever i fattigdom 4

11 Dessutom kommer analyser göras kring: boendesegregation socialt och kulturellt deltagande tillit upplevelse av trygghet. Insatserna som följer handlingsplanen nedan ska följas upp av berörda nämnder. Uppföljningen sker årligen i kommunens uppföljningssystem Hypergene under särskild anvisad rubrik. 5 Handlingsplan för Kalmar kommun Handlingsplanen bygger på fem prioriterade områden: 1. Styrning och ledning 2. Samhället 3. Bostäder 4. Arbete och sysselsättning 5. Utbildning Underlaget mot barnfattigdom från 2014 kan med fördel kopplas till den här handlingsplanen likaså Kalmar kommuns likabehandlingsarbete så som exempelvis jämställdhets- och hbtqarbeten. 1. Styrning och ledning Ett synligt och tydligt politiskt ledarskap lägger grunden för ett långsiktigt integrationsarbete. Integrationsfrågan bör prioriteras i all kommunikation och tydligt kopplas till det inställda siktet i kommande Vision 2025 om att bli invånare. Det bör tydligt framgå att integration inte bara är en del av, utan en förutsättning för, att nå den utveckling och tillväxt som behövs. Ett tydligt ledarskap som konsekvent förmedlar fakta kring invandring och integration och kommunens intention är viktig för invånarnas förståelse och engagemang. Attitydpåverkan är en viktig ingrediens för att nå ett integrerat samhälle. Mot bakgrunden att Kalmar kommun behöver både öka andelen invandrare för att fortsätta att utvecklas och samtidigt utveckla sitt arbete för att lyckas med integrationen bör arbetet både förstärkas och samordnas. En effektiv organisation behöver riggas med ett samlat strategiskt integrationsarbete för att främja integrationen i kommunen. Det behövs ett förtydligande av var det övergripande kommunala ansvaret för integrationsfrågan ligger. Detta möjliggör en samlad analys och att effekterna av olika verksamheters arbete ses utifrån ett helhetsperspektiv. Mycket bra arbete görs idag men kunskapen om varandras arbete kan förbättras. Vad den ene gör måste stödjas av den andre så att inte parallella spår byggs upp. Insatser Ansvar 1. Prioritera integrationens betydelse i kommande Vision Politiken 5

12 2. Låt det synas i medierna att ett aktivt integrationsarbete pågår i kommunen och därför bör integration ingå i riktlinjerna för kommunikation. 3. Genomföra en utredning och utifrån den organisera: ett generellt kommunövergripande samlat integrationsarbete samt utifrån specifika förvaltningars ansvarsområden. Kommunledningskontoret och samtliga berörda nämnder lyfter fram sitt integrationsarbete Kommunledningskontoret 2. Samhället (delaktighet och inflytande) Valdeltagandet ökade i 2014 års val, men inte i alla grupper. I riksdagsvalet steg valdeltagandet bland inrikes födda men inte bland utrikes födda. Valdeltagandet bland inrikes födda ökade med nästan 2 procentenheter jämfört med Bland utrikes födda kan dock inte någon statistiskt säkerställd förändring konstateras. Detta medför att skillnaden i valdeltagande mellan dessa två grupper ökar och uppgår 2014 till 17 procentenheter (valdeltagandet var 89 respektive 72 procent). Samtidigt bör det nämnas att antalet utrikes födda har ökat betydligt mellan de två valtillfällena och benägenheten att rösta är lägre bland dem som nyligen fått svenskt medborgarskap än bland dem som varit svenska medborgare en längre tid. Valdeltagandet ökar alltså med tiden man bott i Sverige men oavsett den tid man bott i landet förblir valdeltagandet bland utrikes födda lägre än bland inrikes födda. Välfärdsbokslut 2015 visar att valdeltagandet i Kalmar kommun är högt i områden som Lindsdal/Fjölebro, Rinkabyholm/Hossmo och Björkenäs, medan det är lågt i Östra och Västra Norrliden samt Oxhagen. Som ny i ett land finns ett stort kunskapsbehov rörande praktiska, sociala och samhälleliga frågor. Det är ofta frågor som kvarstår långt efter etableringsåren. Möjligheten att kunna tillgodogöra sig information kring detta är viktig för både integration och demokrati. Det är också viktigt att information finns om Kalmar kommun både som plats och som arbetsgivare. Södermöre kommundel har, i kommunfullmäktiges verksamhetsplan och budget 2015, haft ett särskilt uppdrag att sprida de kunskaper och erfarenheter som de gjort inom ramen av sitt demokratiutvecklingsarbete till andra nämnder. Att tillvarata deras erfarenheter även fortsättningsvis är viktigt. Insatser 1. Utveckla medborgardialoger i hela kommunen för att stärka demokratikutvecklingen men med särskilt fokus på områdena Norrliden, Funkabo, Berga, Oxhagen och Smedby. 2. Utveckla befintliga mötesplatser som exempelvis biblioteksfilialer eller Familjecentraler för att stödja integrationsprocessen genom att lättillgängligt tillhandahålla information, erfarenheter, kontakter och kommunikationskanaler mellan nya invånare och lokalsamhället. 3. Utveckla mottagandet och etableringen i kommunen genom ett kommungemensamt program där samtliga interna aktörer finns med. 4. Se över kommunala informationsmaterial utifrån att öka tillgängligheten för fler språkgrupper. Ansvar Samtliga Samtliga berörda Kommunledningskontoret Samtliga 6

13 5. Tillsammans med deltagarna utveckla den Lokala överenskommelsen, LÖK, i syfte att bland annat få med fler parter. Kommunledningskontoret Social och kulturell delaktighet Utrikes födda har lägre grad av socialt och kulturellt deltagande än inrikes födda. Personer födda utanför Europa rapporterar också att man saknar såväl socialt som praktiskt stöd i högre utsträckning än andra. Nära varannan person som är född utanför Europa uppger att de har svårt att lita på sina medmänniskor. Integration skapas då människor av olika ursprung med likvärdiga livschanser möts, blandas och berikar varandras erfarenheter. Viktiga arenor för möten och integration är bland annat kulturoch idrottsföreningar. Det finns skillnader i vad och i vilken utsträckning unga deltar i föreningslivet. Flickor med utländsk bakgrund deltar i lägre utsträckning än flickor med svensk bakgrund i idrottsföreningar. Enligt riksidrottsförbundet är fotboll, basket och kampsporter de idrotter där deltagandet är vanligast bland unga med utländsk bakgrund. Deltagandet i förening och kulturskola är kopplat till resurser. Ungdomar som kommer från familjer med större materiella resurser och har svenskt ursprung är överrepresenterade i dessa verksamheter. Kommunen kan på olika sätt verka för att underlätta skapandet av flera mötesplatser mellan olika befolkningsgrupper, där man kan utveckla förståelse och kunskap om varandras kulturer. Skapa möten mellan människor som annars inte skulle mötas och skapa nätverk människor och organisationer emellan. Kalmar kommun har instiftat ett årligt integrationspris som uppmärksammar insatser och goda exempel i arbetet för ett integrerat Kalmar. Insatserna ska inspirera andra att ta efter och utveckla aktiviteter i samma syfte. Insatser 1. Fortsatt stöd till, och samarbete med, föreningslivet med särskilt fokus på att utjämna könsmässiga och socioekonomiska skillnader i barns fritidsaktiviteter. 2. Tillgängliggöra föreningslivet för framförallt barn och unga med utländsk bakgrund genom att: - Utbilda vuxna med utländsk bakgrund i föreningskunskap. - Utveckla prova på-verksamhet för hela familjer med utländsk bakgrund. 3. Öka tillgängligheten till kommunala verksamheter för barn och unga med utländsk bakgrund och med särskilt fokus på flickor. 4. Föreningar som får ekonomiskt bidrag av kommunen ska ha en likabehandlingsplan som inkluderar deras arbete för integration. Detta kan exempelvis ingå i arbetet med Säker och Trygg förening. Ansvar Kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Socialförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning, Socialförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Kultur- och fritidsförvaltningen, Socialförvaltningen 5. Fortsätt med och utveckla integrationsrådet. Kommunledningskontoret 6. Tillsammans med Röda Korset och andra samarbetspartners Kommunledningskontoret utveckla mentorskapsprogrammet i syfte att få fler mentorer. 7

14 7. Utveckla arbetet med socialt förebyggande insatser i närområden (med t ex. närområdesutvecklare till fler områden än nuvarande). Socialförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen 3 Bostäder Den svenska bostadsmarknaden är segregerad vilket betyder att olika befolkningsgrupper ofta bor åtskilda från varandra. Så är det till vissa delar även i Kalmar kommun. De mest segregerade områdena är, enligt Välfärdsbokslut 2015, Åby, Gamla stan och Stensberg. Här är alltså chansen minst att man får en granne med andra erfarenheter än ens egna. I Kalmar kommun bor det flesta utrikes födda i framför allt Norrliden och Oxhagen. Norrliden och Oxhagen präglas av hyresrätter medan i exempelvis Gamla stan och Stensberg är andelen bostadsrätter och villor stor. De olika områdena är delar av en helhet, staden, och behöver ses i sitt samband inte som isolerade enheter. Det handlar exempelvis om fortsatta satsningar på utveckling av kollektivtrafik och service som underlättar människors vardagsliv samtidigt som ett områdes attraktivitet ökar. En väl fungerande kollektivtrafik spelar en särskilt viktig roll för integrationen då den påverkar invånarnas möjlighet att bo på olika platser i kommunen. Kollektivnära trafik är också en förutsättning för mångas möjlighet till socialt deltagande som exempelvis i föreningslivet. Människors val och valmöjligheter när det gäller boende har att göra med flera olika faktorer. Det kan handla om inkomst och sysselsättning men det kan också handla om vad man faktiskt erbjuds. Ofta styr ekonomin om man har möjlighet att välja boende eller får ta vad som bjuds. Insatser 1. Integrationsaspekter ska beaktas i all samhällsplanering, såväl fysisk som social. 2. Inventera färdiga/befintliga detaljplaner som inte är bebyggda för att bygga bostäder med kort produktionstid. 3. Sträva efter att bygga nya bostäder till rimlig hyra, för att alla människor ska ha möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden. 4. I dialog med Kalmar läns landsting utreda om subventionering alternativt kostnadsfria bussresor för barn- och ungdom efter skoltid och under helger. Detta för att ge likvärdiga möjligheter till utbildning, arbete, service och för att kunna delta i kultur- och föreningsliv. 5. Utveckla arbetet med hyresbostäder och kollektivnära trafik i samklang. 6. Fördjupa information och dialog med lokala fastighetsägare och privata hyresvärdar om invandringens och mångfaldens betydelse ur ett tillväxtperspektiv. 7. Starta ett nätverk med kommunens fastighetsägare i syfte att få igång en samverkan/samsyn kring hur bostäder förmedlas. 8. I den långsiktiga planen för hur omsorgsverksamheten ska se ut om tio år bör ett särskilt fokus på kalmarbor med utländsk bakgrund finnas. Ansvar Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret/ Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret/ Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret Omsorgsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning 8

15 4 Arbete och sysselsättning Forskare konstaterar att det är vanligare att vänskapsband knyts mellan svenskfödda och invandrare på arbetsplatsen än i uppblandade bostadsområden. Det visar att det är viktigare att personer med olika bakgrund möts på arbetsplatsen än att de bor grannar. Grannar kan man undvika men de flesta tvingas förhålla sig till sina kollegor. I Sverige har utrikes födda generellt lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda. Bland flyktingar och anhöriginvandrare som nyligen kommit till Sverige är det få som börjar arbeta direkt. Den vanligaste sysselsättningen är istället studier. I en rapport från SCB har det studerats hur förvärvsfrekvensen utvecklas för utrikes födda som invandrade till Sverige under åren Av gruppen som studerats har de flesta kommit som flyktingar eller anhöriginvandrare från länder utanför Norden och EU. Året efter invandring ägnar sig de flesta åt studier. Med tiden ökar andelen som förvärvsarbetar. Efter 10 års tid i Sverige, alltså , förvärvsarbetar omkring 60 procent av kvinnorna som invandrat som flykting- eller anhöriginvandrare. Bland männen förvärvsarbetar något mer än 60 procent av flyktingarna och omkring 70 procent av anhöriginvandrarna. De som inte förvärvsarbetar försörjs via arbetslöshetsersättningar eller ekonomiskt bistånd, men inkomster från bland annat Försäkringskassan förekommer också. Enligt SCB så kan man generellt säga att det är vanligare att vara egenföretagare om man är född utanför Sverige. Den bransch som hade den största andelen utrikesfödda egenföretagare var hotell- och restaurangbranschen, där 70 procent var födda utanför Sverige. Även inom transport och magasinering fanns en förhållandevis stor andel utrikesfödda, 28 procent. Arbetsförmedlingen har ett samordnande ansvar för att ge nyanlända rätt förutsättningar för att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning. Under 2014 har Arbetsförmedlingen genom ett särskilt regeringsuppdrag arbetat med att utveckla metoderna för och öka omfattningen av validering av nyanlända invandrares kompetens. Bland annat har Arbetsförmedlingen identifierat tre huvudsakliga utmaningar i arbetet med att öka antalet nyanlända i validerande insatser; identifiering av kompetens, tillgång till validerande insatser och kompletterande utbildning samt attityder och föreställningar. I sin rapport uttrycker Arbetsförmedlingen bland annat att man avser att utöka samarbetet med arbetsgivare för att tillvarata utländsk kompetens. Kommunernas direkta ansvar när det gäller rätten till arbete är begränsad. Det finns dock mycket som kommunerna kan göra för att underlätta för personer att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. Det är viktigt att den kommunala verksamheten i sin helhet bidrar till att skapa förutsättningar för arbete, exempelvis näringslivsutveckling, och att människor har de kunskaper och kompetenser som krävs på arbetsmarknaden. Kommunerna har också ett direkt ansvar när det gäller att anställa personer och påverka andra arbetsgivare från alla grupper i samhället och att ha ett icke diskriminerande förhållningssätt. I Kalmar kommun är arbetslösheten högst i Norrliden, Karlslunda, Oxhagen och Funkabo. Lägst arbetslöshet finns i bland annat Björkenäs, Bremerlyckan, Getingen och Gamla stan. Medianinkomsten i Kalmar kommun är högst i Björkudden, Varvsholmen och Stensö. Lägst är den i Tallhagen och Norrliden. Insatser 1. Initiera dialog med Linnéuniversitetet om kompletteringsutbildningar för kommande bristyrken. Ansvar Kommunledningskontoret 9

16 2. Möjliggöra språk- och praktikplatser på samtliga förvaltningar Samtliga exempelvis med en kontaktperson/förvaltning. 3. Tillämpa sociala krav vid upphandling så att personer som står Serviceförvaltningen långt från arbetsmarknaden bereds möjlighet till sysselsättning/praktik/arbete/studier. 4. Tillsammans med personalutvecklarna utreda hur man kan Kommunledningskontoret utveckla rekryteringsprocessen i syfte att öka andelen anställda med utländsk bakgrund (ex. genom utveckling av kravprofiler och chefsstöd i mångfaldsfrågor). 5. Utveckla ingångar till de privata arbetsgivarna för att ta fram Kommunledningskontoret praktikplatser för invandrare (ex mot de gröna näringarna). 6. Uppmuntra och stödja kunskapsspridning i näringslivet om Kommunledningskontoret fördelarna med att ha en personalstyrka med breda språkliga och kulturella erfarenheter och att mångfald i arbetslivet är utvecklande och kan vara vinstgivande. 7. Genom projekt Arbetslöshet fortsätta arbeta med att hålla nere Kommunledningskontoret arbetslösheten för utsatta grupper. 8. Fortsatt arbete med rätt till heltid. Samtliga 5 Utbildning Enligt SCB är hög utbildning ungefär lika vanlig bland utrikes födda som invandrat under talet som bland jämnåriga inrikes födda. Däremot är andelen med gymnasiet som högsta utbildningsnivå betydligt lägre än för inrikes födda. En växande befolkning och allt fler äldre gör att bristen på utbildade inom vård och omsorg kan komma att bli stor. Detta gäller framför allt vård- och omsorgsutbildade på gymnasienivå. Behovet av personal inom främst äldreomsorgen beräknas öka kraftigt, särskilt efter 2020 då 40- talisterna kommer upp i den mer vårdbehövande åldersgruppen 80 år och äldre. Även behovet av två-språkig personal ökar då allt fler äldre med utländsk bakgrund kommer att vara i behov av äldreomsorg. Samtidigt förväntas tillgången på arbetskraft att minska då intresset för vård- och omsorgsutbildningen inom gymnasieskolan inte är tillräckligt stor. Att få unga intresserade av att välja just vård- och omsorgsutbildning är en utmaning. Andra yrkesgrupper med kommande rekryteringsproblem är bland annat förskolelärare och fritidspedagoger, grund- och gymnasielärare och då framför allt yrkeslärare. Även hotell- och restaurangsektorn bedöms fortsätta att växa. Utbildningsnivå har betydelse för medellivslängd. Skillnader i förutsättningar för hälsa påverkar såväl livskvalitet som livslängd. En hög utbildningsnivå ökar även förutsättningarna för demokrati och delaktighet i samhället. Utbildning har oerhört stor betydelse för ungdomars framtida möjligheter. Att få lyckas i skolan och med sina studier är en förutsättning för framtida etablering på arbetsmarknaden och för ett framtida gott liv. Utrikes födda elever som kommit till Sverige efter skolstarten är en särskilt utsatt grupp då endast drygt hälften av dem uppnår gymnasiebehörighet och idag kräver i stort sett hela arbetsmarknaden minst gymnasieutbildning. Barn och unga Insatser Ansvar 10

17 1. Öka förskolor och skolors mångkulturella och förebyggande arbete för integration. 2. Öka andelen utrikes födda elever som uppnår kunskapskraven för att komma in på gymnasieskolan. 3. Utveckla insatser som minskar hemförhållandets betydelse för att nå kunskapsmålen i skolan. 4. Arbeta för att få ungdomar intresserade av att gå gymnasieprogram som är kopplade till framtida bristyrken. 5. Utveckla förskolors- och skolors information på fler språk än svenska (t.ex. kösystem, föräldramötesinformation). Vuxna Insatser 1. I samverkan med gymnasieförbundet fortsätta att utveckla sfi som ett verktyg för integration. 2. Idag finns yrkesspår inom vård och omsorg samt transport kopplat till sfi. I samverkan med gymnasieförbundet starta yrkesspår inom fler områden kopplat till bristyrken i regionen. 3. Starta fler förberedande orienteringskurser inom den kommunala vuxenutbildningen för att öka förutsättningarna för fler att kunna läsa vård- och omsorgskurser på gymnasial nivå. 4. Utveckla yrkessvensklärarstödet på gymnasienivå inom den kommunala vuxenutbildningen. 5. Undersöka möjlighet till språkträning/språkutveckling för föräldralediga i närområden t.ex. i samverkan med Familjecentraler/Öppna förskolor/sfi. Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Ansvar Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret, Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning, Socialförvaltningen 11

18 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Henrik Nilsson KS 2015/ Kommunstyrelsens arbetsutskott Yttrande över Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott antar kommunledningskontorets yttrande som sitt eget och överlämnar det till kultur- och fritidsnämnen som svar på remissen på Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby. Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden har skickat ut skrivelsen Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby på remiss. Kommunstyrelsens arbetsutskott har följande synpunkter under de stycken som berör kommunstyrelsen, dvs. Handlingsplan och delar under huvudrubriken Varumärket: Namn och logotype Vi stödjer arbetsgruppens förslag om att ta fram ett gemensamt namn och en logotyp för Skälby, Skälby gård, Skälby kungsgård eller Skälby kungsladugård. Det skulle, som arbetsgruppen framför, binda samman området och dess verksamheter och väsentligt förbättra möjligheten att ge området en gemensam identitet. Marknadsföring Området behöver marknadsföras för fler värden och verksamheter som kan förknippas med Skälby än 4H skriver arbetsgruppen. Kommunstyrelsen är av samma åsikt och anser att kommunen kan stötta arbetet med marknadsföringen genom att i lämpliga kanaler förmedla lämplig information om vad som händer på Skälby. Hemsida Att ta fram en egen hemsida för Skälby tycker vi är ett bra förslag och vi förordar att Skälby bygger en webbplats i egen regi. Lösningen kan se olika ut beroende på de ekonomiska förutsättningarna. Alltifrån en dyrare lösning med avancerat webbpubliceringsverktyg i botten till att nyttja något av alla gratissy- Kommunledningskontoret Kommunikationsenheten Adress, Besök Tel vx Fax Klicka här för att ange text. henrik.nilsson@kalmar.se

19 KS 2015/ (2) stem, så som Wordpress, är möjligt. Det viktiga är att det blir en lösning som står på egna ben och kan fungera som en gemensam yta för verksamheterna på Skälby att dela sin information på. En sådan webbplats blir också en bra sida att länka till för andra organisationer. Henrik Nilsson kommunikationschef Bilaga: Skrivelse från kultur- och fritidsförvaltningen Handlingsplan Protokollsutdrag

20 Handläggare Datum Lolita Persson Till Barn- och ungdomsnämnden Kommunstyrelsen Omsorgsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnden Destination Kalmar Inbjudan från kultur- och fritidsnämnden att lämna synpunkter/ remiss på: Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby Beslutsunderlag Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby. Kultur- och fritidsnämndens protokollsutdrag den 17 juni Sammanfattning Skälby är idag en mötesplats i centrala Kalmar med en fantastisk miljö med djur och natur och med verksamheter som många kommuninvånare uppskattar, inte minst våra yngre. I dagsläget bedriver många aktörer verksamheter på Skälby. Utbudet är omfattande från såväl verksamheter, företag som föreningar. Intresset och engagemanget är stort men det finns inte alltid tid till samordning. Ett antal utredningar är gjorda bland annat avseende samverkan mellan berörda parter på området. Det konstateras gång på gång att det finns fantastiska samarbetsoch utvecklingsmöjligheter men inte alltid tid och medel fördes en politisk diskussion om att utveckla området och för att på bästa sätt, i ett långsiktigt perspektiv, arbeta med områdets utveckling. Kultur- och fritidsnämnden har avsatt tid till en projektledare som med berörda parter tagit fram ett förslag till vision, övergripande mål och handlingsplan. Aktiviteterna i dokumentet är inte kostnadsberäknade utan ska utgöra ett underlag i den kommunala planerings- och beslutsprocessen. Kultur, idrott och service Kultur- och fritidsförvaltningen Adress Box 610, Kalmar Besök Tullslätten 4 Tel vx lolita.persson@kalmar.se

21 2 (2) Synpunkter på Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby Ska skickas till kultur- och fritidsförvaltningen senast 30 september Vid frågor kontakta gärna projektledare Leif Holmström, Lolita Persson förvaltningschef

22 Dnr KFN 2014/0209 Vision, övergripande mål och handlingsplan för Skälby Vision: Skälby, den naturliga mötesplatsen. Övergripande mål: Mötesplatsen: Fler gemensamma årliga arrangemang för att ytterligare visa på mångfalden, vad området har att erbjuda till allmänheten. Föreningslivet: Utveckla och öka samverkan mellan föreningarna och dess verksamheter. Varumärket: Tydliggöra områdets identitet, dess signum, karaktär, värden och potential. Besöksmålet: Området: Antalet besökare ska öka för att stärka Skälby som Kalmars naturliga mötesplats. Lyfta områdets attraktionsvärde. Antalet åretruntverksamheter ska öka. Byggnaderna ska användas som verksamhetslokaler i så stor utsträckning som möjligt. Bra tillgänglighet. Skälbys historia Skälby gård var en gång Gustav Vasas personliga egendom, 1534 gav han bort gården till sin ståthållare Jacob Smålänning. Från 1600-talet fram till 1800-talet användes gården främst som landshövdingeresidens. Den vita herrgården byggdes 1785 och de röda flyglarna 1839, men långt innan dess har det bedrivits jordbruk på Skälby anlades en park med kastanjer, pyramidpopplar och jasminhäckar samt en lång almallé som kom att förbinda Kalmars norra och södra infarter, landsvägarna Timmermansgatan och Södra vägen. Till Skälby gård hörde flera torp som gett namn åt några av Kalmars stadsdelar bl.a. Norrlidstorpet, Oxhagstorpet samt Funkabotorpet. När Ölandsbron skulle byggas i slutet på 60-talet och början på 70-talet lades jordbruket ner. En mängd föreningar delar idag på de olika byggnaderna. 4H:s närvaro på området sedan 1973 har räddat flera ängar från att växa igen och har bevarat områdets karaktär som lantbruk, om än i liten skala. I dag är området Kalmars mest besökta rekreationsområde. Skälby ligger centralt placerat och är lättillgängligt var man än bor i kommunen.

23 På Skälby finns ett stort antal föreningar etablerade. Området erbjuder stora områden med fria grönytor och skogsområden på båda sidor E22. Samverkan Sedan 2002 har Skälbygruppen funnits. Gruppen träffas 3 4 gånger/år, och diskuterar gemensamma frågor som rör området och dess utveckling. Från och med 2014 består gruppen av en tjänstemannagrupp med representanter från samhällsbyggnads-kontoret, kultur- och fritids-, barn- och ungdoms-, social- och serviceförvaltningen samt anställda representanter från 4H, Studiefrämjandet, Kalmar djurhem samt Friskis & Svettis. Utöver Skälbygruppen finns det även en verksamhetsgrupp, där representanter från samtliga verksamheter på området bjuds in till arbets- och informationsmöten. För att möjliggöra en samverkan finns en koordinator vars främsta arbetsuppgifter är att vara kontaktperson och förmedlande länk till kommunens förvaltningar, föreningar och organisationer som är verksamma på Skälby. Att vara sammanhållande för arbetsgrupperna, Skälbygruppen samt den ideella gruppen och som ser Skälby i ett helhetsperpektiv. Handlingsplan: Mötesplatsen Gemensamma arrangemang (KFN) Fler allmänna arrangemang såsom Valborg, midsommar, Skälbydagen, julmarknad och nationaldagsfirande. Områdets verksamheter är drivande i arrangemangen. Prio 1. Skälbyträdgården Studiefrämjandets treåriga projekt om en tillgänglighetsanpassad åretruntverksamhet Skälbyträdgården en trädgård för alla sinnen stöds av Allmänna arvsfonden. Trädgården blir belägen på grönytan söder om växthusen, väster om den nya äppelodlingen. Projekttiden är slut 2018, verksamheten fortsätter därefter att utvecklas i regi av Studiefrämjandet och i samverkan med flera verksamheter på området. Startade våren Utomhusscen (SBN, SFN och KFN) Utomhusscen för teater och musik med huvudmålgrupp barn och familjer, belägen på stora gräsplanen söder om huvudbyggnaden. Prio 2. Föreningslivet Traditioner (KFN) Idag arrangeras Valborgsmässofirande, midsommarfirande, Skälbydagen och julmarknad. Dessa arrangemang ska förstärkas genom bredare samarbeten. Viktigt med fler för området gemensamma arrangemang för att förtydliga områdets unika karaktär och historia. Prio 1. 2

24 Egna och gemensamma verksamhetslokaler (SFN och KFN) En av förutsättningarna för att Skälbyområdet ska kunna utvecklas på ett gynnsamt sätt är att utnyttja lokalerna på ett bättre sätt. Lokalytor ska inte behöva stå tomma utan kunna användas av flera olika verksamheter vid olika tider. Det är efterfrågan på lokaler dagtid, kvällstid och helger. Effektivt utnyttjande av lokaler för föreningslivet är en del av lösningen till detta. Prio 1. 3 Varumärket Namn och logotype (KFN, DK och KS) Skälby, Skälby gård, Skälby kungsgård eller Skälby kungsladugård är de namn som området benämns med. Arbetsgruppen föreslår ett gemensamt namn för området, att en gemensam logotype tas fram, som binder samman området och dess verksamheter, det är nödvändig för områdets identitet. Prio 1. Marknadsföring (KFN, DK och KS) Skälby är idag synonymt med 4H för flertalet Kalmarbor, området behöver marknadsföras för fler värden och verksamheter som kan förknippas med Skälby. Bästa marknadsföringen är positiva personliga upplevelser som förs vidare genom personliga kontakter, men det räcker inte. All tänkbar form av marknadsföring lokalt i kommunen och i ett länsperspektiv är av stor betydelse för Skälby. Prio 1. Skyltar (SBN och SFN) Synliggöra Skälby så att det går att hitta dit genom ytterligare skyltning från tillfartsvägarna. Tydlig skyltning för parkering. Skyltar på området som hänvisar till olika form av service. Skyltning som beskriver historien av byggnader och platser inom Skälby. Informationsskyltar på kulturhistoriskt intressanta byggnader tas fram. Prio 1 Gemensamma anslagstavlor (SBN och KFN) En av marknadsföringsåtgärderna är gemensamma anslagstavlor på området för att kunna få information om vad som händer på Skälby. Placera på strategiska platser som är väl synliga. Prio 1 Hemsida (KFN och KS) Synliggöra Skälby via en hemsida som har en enkel sökväg. Med uppgifter om vad som händer på området, som är lättnavigerad och som ständigt uppdateras, vilket gör sidan aktuell, intressant och välbesökt. Prio 1. Besöksmålet Inriktning natur, kultur samt lek och rörelse Inriktningen för Skälby behöver förtydligas, den röda tråden ska synas. Tidigare har utbudet spretat, det bör läggas fast i en tydligare riktning

25 4 Natur Friluftsliv och rekreation Området erbjuder stora områden med fria grönytor, skogsområden på båda sidor E22. Förutsättningar finns att mitt i staden erbjuda en mängd verksamhet i skog och natur. Fågelliv (SFN) Iordningställa befintliga dammar för att kunna locka fler vildfåglar till området. Tillverka och sätta upp fågelholkar för att ge bra förutsättningar för småfåglar på området. Prio 1. Växthus (SFN) Växthusen kan bli mer tillgängliga för fler målgrupper och bör få ett tydligt uppdrag kring rehabiliteringsfrågor. Önskemål finns att återinföra fjärilar till fjärilshuset. Prio 2. 4 H-gården Skälbys 4H gård är en gränsöverskridande mötesplats där besökare får kunskap om djur, natur och kultur samt ger barn och ungdomar en innehållsrik fritid i form av friluftsliv, djur och social gemenskap. Kultur Museum/utställning (KFN) För att bevara och lyfta fram historien kring Skälby är olika utställningar och muséer bra exempel. Verksamheterna kan vara tillfälliga eller varaktiga. Prio 2. Skälbys historia (KFN) Det finns massor av material som bör tas om hand från privatpersoner, länsmuséet, hembygdsförening med flera, detta behöver sammanställas och dokumenteras på olika sätt. Historien om Skälby kan på olika sätt förmedlas till besökarna via guidningar, föreläsningar, skådespel, skyltar, skrifter med mera. Arbetet kan ske på många sätt, exempelvis i projektform, kanske i samarbete med Kalmar läns museum, Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten, teaterföreningar med flera. Den kultur- och gårdsmiljö som finns på Skälby ska tas tillvara samt lyfta upp traditioner och historia. Prio 1. Guidningar (KFN) För att sprida kunskap om Skälbys historia är guidningar på området ett mycket bra sätt att förmedla detta på. Det kan ske via personal på Skälby, hembygdsföreningar, Kalmar läns museum eller privatpersoner. Det går att bygga upp guidningarna efter olika teman, olika tidsperioder, genom skådespel, variationerna är stora. Prio 1. Hantverkare och konstnärer (SFN och KFN) Skälby med sin bakgrund behöver stärka sin historik med genuina hantverkare. Idag finns smeden på området, men skulle behöva kompletteras med garvare, skomakare, snickare, hovslagare med mera. Området behöver förstärka sin kulturella och historiska profil, konstnärer av olika slag är också hantverkare som arbetar med olika material och tekniker, keramik, tyg,

26 5 foto, metall med mera. Tänkbara placeringar kan vara vinkeln till Röda ladan, sädesmagasinet, nedervåningen på logen. Prio 1. Handelsbod (SFN och KFN) Plats där försäljning av i första hand varor som produceras på området, grönsaker, frukt, bakverk, souvenirer av olika slag som har koppling till området. En del av boden kan vara ett museum för att visa hur det såg ut för 100 år sedan. Tänkbar placering kan vara Röda ladan, vinkel till Röda ladan, 4H-längan. Prio 2. Lek och rörelse Samlingsplats för rörelse/lekplats (SBN, SFN och KFN) Kontinuerlig vidareutveckling av området kring lekplatsen på stora gräsplanen söder om huvudbyggnaden. Där det ska finnas spontanidrottsmöjligheter för vardagsidrott, lek och samlingsplats för rörelse. Platsen ska vara generationsöverskridande och genussmart. Prio 1 Utomhusgym (SBN, SFN och KFN) Kontinuerlig vidareutveckling av utomhusgymmet. Friskis & Svettis vill förlägga mer av sin utomhusverksamhet till området, då är en utbyggnad av gymmet en del av detta. Prio 1. Vattenlek (SBN och SFN) En grund damm med rinnande vatten och utedusch där småbarn kan plaska och vuxna kan svalka sina fötter. Placering på stora gräsplanen söder om huvudbyggnaden i första hand, alternativ placering är området kring växthusen. Prio 2. Kojbyggeplats (SBN) Anvisat område och material där barn kan bygga kojor under sommarhalvåret. När säsongen är slut rivs kojorna för att kunna starta om kommande säsong. Prio 1 Isbana (SBN) Konstfrusen isbana för allmänhetens åkning på fria tider. Tänkbar placering på nuvarande cirkusplatsen eller annan central plan placering på området. Innan banan är konstfrusen kan man iordningställa för vanlig naturis med spolning vid lämpliga vinterförhållanden. Prio 2. Pulkabacke (SBN) Iordningställande av pulkabacken i Brukshagen, samt belysning. Prio 1.

27 6 Området Byggnader (SFN och KFN) Det finns ett flertal byggnader på Skälby som används för lite och det finns flera byggnader som används som förråd. Den röda tråden ska avspegla sig även i lokalupplåtelser. Vid ombyggnation öppnas stora möjligheter till bättre lokalutnyttjande och ett betydligt större utbud av verksamheter som gör Skälby mer attraktivt som besöksmål och mötesplats. Stora fria grönytor (SBN och SFN) Att bevara de fria grönytorna ska finnas med i planeringen vid ombyggnationer och utveckling av Skälby, nu och i framtiden. Generös utplacering av soffor, bord och anordningar för grillplatser. Promenadväg, löparslinga och ridväg (SBN och SFN) Upprustningen är påbörjad i vissa områden av Skälby, men fler områden behöver åtgärdas. På vissa ställen behöver det röjas en del sly. Underlag väljs för att underlätta framkomlighet för barnvagnar, rullstolar och rullatorer. Kring hela området, även på andra sidan E22, finns mycket varierad terräng som är lämplig för anläggning av löparslingor. Både promenadvägar och stigar används och förstärks med lämpligt underlag för att skapa varierade slingor. Belysningen utmed promenadvägarna behöver utökas. Prio 1. Ytterligare entré, söder (SBN och SFN) Skapa en ny entré för att använda området bättre och ordna fler parkeringsplatser, samt minska biltrafiken inne på området. Prio 1 Cirkusplats (SBN och SFN) Ny placering på området, nuvarande plats är för begränsad och inkräktar på cykelvägar och verksamheter. Värdet är stort att ha en cirkusplats på området. Ärendet behöver projekteras och undersökas grundligt innan en flytt till ny placering kan genomföras. Prio 2. Långsiktiga planer för Skälbyområdet Övernattning Det finns behov av övernattning till lågpris i Kalmar, dels för privatpersoner, men även för grupper, framförallt ungdomar, som vistas i området för olika typer av tävlingar eller läger. En sådan verksamhet skulle kunna drivas av förening eller organisation som är etablerad på Skälby. Tänkbar placering kan vara sädesmagasinet. Frågan behöver utredas grundligt, både behovsmässigt och driftsmässigt. Prio 3 Kursgård, större möten En kursgård, konferensanläggning eller möjlighet till större möten är något som idag inte finns på området, men som är eftersökt med det lantliga men centrala läget i Kalmar. Tänkbara placeringar kan vara vindsvåningen i huvudbyggnaden, Röda ladan eller i sädesmagasinet. Frågan behöver utredas ytterligare. Prio 3