Må bra Strömslundsskolans ITiS-projekt ht-2000 Deltagare: Handledare: Birgitta Anveden Gun Dahlqvist Lennart Faxå Eva-Pia Grimling Marianne Johnsson Diana Jönsson Gurli Larsson Ritva Larsson Birgit Persson Rosita Withfeldt Ann-Chatrine Wennerberg-Samuelsson (rektor och ansvarig skolledare) Angelica Dahlman
Sammanfattning En rolig upptakt där barnen fick se personalen i sitt arbetslag i teaterroller som bl.a. elever och där en elev, Rut-Gösta, gjorde allt på tok, ja så började vårt projekt. Att må bra är en viktig förutsättning för lärande i skolan. Vårt arbete har handlat om en del av det som får oss att må bra, goda relationer, nyttig kost och roliga rast- och fritidsaktiviteter. Att jobba förebyggande mot mobbning genom att skapa bra kamratskap bland barnen har varit en viktig uppgift. Efter flera veckors arbete avslutades vårt projekt med en festlig aktivitetsdag i Älvhögsborg, med Rut-Gösta på läktaren.
Innehållsförteckning 1. Syfte... 1 2. Mål... 1 3. Bakgrund... 1 4. Metod... 1 4.1. Planeringsstadiet...1 4.2. Uppstart...2 4.2.1. Teater... 2 4.2.2. Tillbaka i klassrummet... 2 4.2.3. Nästa dag... 2 4.3. Dockor...3 4.3.1. Tillverkning... 3 4.3.2. Presentation... 3 4.4. Relationer...3 4.5. Mobbing...4 4.6. Fritidsaktiviteter...4 4.6.1. Raster... 4 4.6.2. Fritiden... 4 4.7. Kost...4 4.8. Avslutning...5 5. Resultat... 5 6. Diskussion... 6 7. Källförteckning... 7 8. Bilagor... 7
1. Syfte Att få eleverna att Må bra och göra skolan roligare för både elever och vuxna. Att jobba mer över gränserna för att lära känna varandras elever och eleverna ska lära känna alla oss vuxna. Våra gemensamma barn Att eleverna utvecklar förmågan att leka, motionera och idrotta på egen hand och tillsammans med andra. Att träna samarbete och empati bra kompis Att lära eleverna söka kunskap genom olika källor. 2. Mål Att få eleverna engagerade och söka kunskap själv och ställa egna frågor. Att arbeta ämnesövergripande i olika elevkonstellationer. Att kunna fotografera med digitalkamera (år2+5) och kunna använda PowerPoint (år 5) All personal i arbetslaget ska vara kända för barnen och vi ska kunna gå in i varandras klasser utan att eleverna tycker att det är något konstigt. Att ge våra elever goda matvanor och våga smaka nya maträtter i bamba, samt att förstå värdet av en bra frukost. Att kunna leka mer tillsammans på rasten även över klassgränserna. 3. Bakgrund Vårt arbetslag består av 140 elever i åldrarna 8 och 11 år. Vi är sex klasslärare, en textillärare, en fritidsledare och två barnskötare. Under läsåret 00/01 ville vi ta ett ordentligt tag i att utveckla vårt arbetslag. Det är viktigt att ta tillvara varandras starka sidor och det är också viktigt att vi aldrig känner oss ensamma. Vi tillsammans är starka och bra och vi har ett gemensamt ansvar för våra elever. För våra barn är det bra att lära känna alla oss vuxna. Vi vill alla vara kända personer för dem. Med ITiS såg vi en chans att lära oss mer om, och i den praktiska verksamheten arbeta mer problembaserat, ämnesövergripande och elevorienterat med IT-tekniken som ett verktyg. 4. Metod 4.1. Planeringsstadiet Den första planeringen började hösten 99 då vi lämnade in en ansökan om att delta i ett ITiSprojekt. Vi hade då tänkt oss ett projekt som skulle handla om djur, men vi blev inte antagna. Våren 00 fick vi en ny möjlighet att göra en ansökan inför ht-00. Vi bestämde oss då för att projektet skulle handla om upptäckter i världen, för att några veckor senare byta till ett projekt som vi kallade Må bra. 1
När vi nu äntligen bestämt oss, började vi diskutera hur vi skulle lägga upp vårt arbete. Vi läste bl.a. boken Den Röda tråden av Erik Lindberg, såg en video från Östlyckeskolan i Alingsås och lyssnade på ett föredrag av Steve Bell. Efter detta var vi säkra på att vi ville arbeta med en Storyline. Den skulle handla om en tjej/kille, Rut-Gösta, som inte mådde så bra p.g.a. dåliga matvanor, för lite sömn, inga fritidsaktiviteter, skolbyte osv. Vi bestämde oss för vilka nyckelfrågor och aktiviteter vi skulle ha, samt hur organisationen skulle vara vid de olika aktiviteterna (enskilt, grupp, klass eller storsamling). Se bilaga 1. Textilläraren tillverkade Rut-Gösta i naturlig storlek. Hon stoppade strumpbyxor med tidningspapper, sydde ett huvud och klädde sen Rut-Gösta i jeans och tröja. En möbelaffär i Trollhättan skänkte två gamla skumgummimadrasser, som sen delades i 140 bitar av vår träslöjdslärare. Vi fick också hjälp av en lokalvårdare med att tvätta skumgummibitarna. Dessa skulle användas vid docktillverkning. Vi kände också att vi ville få lite mer datakunskap. Eftersom vi hade kommit olika långt i vår vana att arbeta med datorer, valde vi att delta i flera olika workshops bl.a. grundkurs i First Class, PowerPoint, Publisher och Frontpage. Vi tillbringade också en halvdag på Innovatum för att sätta samman ett länkskafferi passande vårt projekt. Slutligen skrev vi ett manus och tränade på vår pjäs. 4.2. Uppstart 4.2.1. Teater Tio stycken medelålders pedagoger på Götasalens scen en onsdagsmorgon låter kanske inte så häftigt, men våra 140 elever satt i spänd förväntan för de hade ingen aning om vad som skulle hända. Pjäsen börjar med att Rut-Gösta ligger och sover och mamma stressar runt. Hon väcker R-G. Han/hon somnar om, hoppar över frukosten, kommer för sent till skolan, stör kamraterna, äter dåligt i bamba, vill inte följa med kamraterna ut på fritiden. På kvällen berättar pappa att de ska flytta. R-G lägger sig sent efter att ha sett en actionfilm. Applåder, applåder. 4.2.2. Tillbaka i klassrummet Brainstorming --- Vad behövs för att må bra? Barnen kom med många bra förslag bl.a. vänner, sömn och mat. Vi gjorde en mindmap över deras förslag. 4.2.3. Nästa dag R-G har anlänt till skolan. Han/hon sitter i en bänk vid ingången så att alla ska se honom/henne. En del barn går fram och hälsar på den nya eleven, andra är lite mer avvaktande. Inne i klassrummet pratar vi om att R-G nu har flyttat. Vi börjar fundera över vilka kamrater han/hon möter. Alla barn ska nu skapa en karaktär. De ritar, målar och skriver. Detta ligger till grund för de dockor som de ska tillverka. 2
4.3. Dockor 4.3.1. Tillverkning Rut-Gösta ska få kamrater. Nu var det dags att plocka fram alla skumgummibitar och klippa dem till jämna fina huvuden. Vi klippte och flätade hår av garn, som vi sen klistrade fast. Dockorna fick också ögon, näsa och mun. Många har t.o.m. fått lite smink. Nästa moment var att sy kläder till dockorna. Barnen fick välja tyg och modell. Därefter kunde de följa en mycket tydlig och enkel instruktion som slöjdläraren gjort i PowerPoint. Femmorna kör igång tidigt en måndag morgon. Halva gänget ( 31 elever ) har med sig sin personbeskrivning till bildlektionen, där de möts av en lärare och en personal från fritids. Tvåorna jobbade klassvis med sina dockhuvuden. Vid ett tillfälle hade varje elev sin egen femma, och allt fungerade väldigt bra. Fröken kände sig till och med överflödig. Även tvåor fick gå ner till slöjden, men eftersom de inte har ordinarie slöjdpass drog klädtillverkningen ut på tiden. 4.3.2. Presentation Varje elev, tvåor och femmor, lärde sig att ta kort med digitalkameran. Tvåorna lade in sitt foto och beskrev sina 8-9 åriga dockor i Publisher. År 5 skickade ner tre elever/klass plus en lärare till Innovatum. Där tog Angelica emot och lärde upp dessa piloter i PowerPoint. Väl hemma fick piloterna lära sina klasskamrater. Alla elever har sedan gjort en PowerPoint-presentation av sin docka. Vi skrev karaktärer till våra dockor. Vi kom överens om att dockorna skulle vara mellan 10-11 år. Eleverna döpte sina dockor. Utseende, speciella egenskaper, fritidsintressen beskrevs. Eleverna berättade också om dockornas familj, var de bodde och vilka kompisar de hade. Detta sattes samman till en berättelse. Varje elev lät sedan sin docka presentera sig själv teater. 4.4. Relationer Hur ska vi ta hand om en ny kamrat, som kommer till skolan? Barnen fick sitta i grupper och diskutera hur vi gör för att få Rut-Gösta att känna sig välkommen. När grupperna pratat sig samman, fick de stora pratbubblor i starka färger. Där skrev de in frågor och olika meningar, som skulle få nykomlingen att trivas i den nya skolan. Dessa pratbubblor sattes sedan upp i korridorerna tillsammans med kort på dockorna. Korten hade barnen tagit med digitalkamera. Tänk positivt och du mår bättre! Barnen fick sedan en mängd smålappar i olika färger, där de skulle skriva positiva egenskaper hos en kompis. Sedan lade sig en lärare på ett spännpapper, och barnen ritade konturerna runt omkring. Denna figur klipptes sedan ut och sattes upp på väggen. Barnen klistrade därefter in sina positiva egenskaper på denna person. 3
4.5. Mobbing En morgon satt inte Rut-Gösta på sin plats. Varför var han/hon inte i skolan? Vad hade hänt? Eleverna undrade och var bekymrade. Men så ringde Rut-Göstas mamma och berättade att Rut-Gösta inte ville gå till skolan mer för några barn hade varit dumma och retats, puttats och ryckt i håret. Eleverna blev alldeles förtvivlade för flera av dem hade ju sett att några elever hade varit elaka. Nu blev det diskussioner bl.a. om:! Hur kan man se att någon mår dåligt?! Vad kan elever/vuxna göra?! Vad är mobbing?! Vad gör vi i skolan för att motverka mobbing?! Hur känner sig den mobbade?! Hur känner sig mobbarna? Barnen i år 2 blandades i grupper och funderade över våra nyckelfrågor. Alla tyckte att det var givande och många bra förslag kom fram. Dagen efter kom några elever och frågade om de inte kunde ha roliga timman igen. I år 5 diskuterades också nyckelfrågorna i grupper. Sedan fick varje grupp spela upp en liten dockteater där gruppen skulle lösa en mobbningskonflikt. Dockteaterpjäserna videoinspelades. Lyckan var stor när så äntligen Rut-Gösta åter igen satt på sin plats, nu mycket piggare och gladare med slingor i håret och ring i örat. 4.6. Fritidsaktiviteter 4.6.1. Raster Barnen intervjuade sina föräldrar om vad de lekte på rasterna som barn. Vi upptäckte att många lekar fortfarande finns kvar, en del har försvunnit och nya har kommit till. Eleverna berättade för varandra hur de olika lekarna gick till. En förmiddag blandades 2:or och 5:or och alla fick prova på olika slags lekar tillsammans på skolgården. En del gamla lekar som föräldrarna lekt fanns med. 4.6.2. Fritiden Eleverna tog reda på vilka olika fritidsaktiviteter, som finns att tillgå i Trollhättans kommun. Barnen letade i telefonkataloger, ringde samtal och sökte information på nätet. De som var aktiva i någon förening skrev upp träningsdagar, telefonnummer till klubbar, medlemsavgifter etc. Arbetet dokumenterades på stora kartongark som sattes ihop till en föreningsbok. 4.7. Kost Barnen lämnade in en önskematsedel till elevrådet. Därefter diskuterade vi om vi hade fått med mat från olika delar av kostcirkeln. Vi diskuterade också vad en bra frukost bör innehålla. Barnen i år 5 sökte information i böcker och i länkskafferiet på Internet. Vi tillredde ett bra mellanmål i form av en fruktsallad. 4
4.8. Avslutning Projektet avslutades med att alla elever med personal samlades på skolan. Efter en uppiggande promenad till Älvhögsborg, delade eleverna på sig och gick till de aktiviteter de valt några veckor tidigare. De fick välja mellan innefotboll, innebandy, bordtennis, bowling och aerobics. Aerobicspassen leddes av ledare från Älvhögsborg Plus. Efter en timmes aktivitet blev det en kvarts rast för förflyttning, frukt, dryck och vila, innan det var dags för nästa pass att köra igång. Med så mycket fysisk aktivitet kan man tänka sig att det vore nog, men allt avslutades med en grand final i A-hallen. Alla 140 elever deltog där i en halvtimmes jympa ledd av en ur personalen, allt under uppsikt av Rut-Gösta, som hela tiden satt på läktaren. Barnen kämpade på bästa sätt och till slut gjorde alla raketen så taket nästan lyftes. Efter en välbehövlig dusch intogs matsäck och därefter gick vi alla tillbaka till skolan för att där avsluta skoldagen. 5. Resultat Hela arbetslaget har arbetat mot ett gemensamt mål. Vi har delat upp arbetsuppgifterna bättre och haft många givande diskussioner. Alla har fått en större datorvana. Vi har deltagit i många olika workshops t.ex. First Class, Internet, PowerPoint, Front page och Publisher. De mål som vi lyckats bäst med är: att arbeta ämnesövergripande att få barnen att leka tillsammans även över klassgränserna att arbeta med digitalkamera att arbeta med PowerPoint. Vi har lärt känna fler barn i arbetslaget och alla barn känner all personal. Att förändra matvanor är en lång process och vi har påbörjat den. Eleverna har arbetat engagerat men vi behöver ge dem fler tillfällen att träna på att ställa egna frågor. Utvärderingen med barnen visade att de flesta upplevt vårt projekt mycket positivt. Här följer några av elevernas tankar: Jag tycker att det var väldigt roligt att fröknarna gjorde en pjäs för oss. Det var en kul och bra föreställning, Rut-Gösta kom som en överraskning. Teatern var rolig och man lärde sig saker. Men vad spelar det för roll om Rut-Gösta sitter ute på en bänk i entrén??? Det var en kul sak att göra dockorna och när man jobbar och tänker ihop i grupper så fattar man vad man ska göra och inte göra mot kompisar runt en. Det är bra att vi får lära oss om hur man ska ta emot en ny kamrat och det är viktigt för det kommer ju nya elever hela tiden. Det bästa med Må bra -projektet är att vi kom varandra närmare. Att man har lärt sig mer om vänner och hur de tänker. 5
Det är mycket bra att vi får prata om mobbning så att vi förstår att det inte alls är bra och så att det inte händer här på skolan. Bra för vi fick lära oss nya lekar så vi kan ha roligt tillsammans. Jag har faktiskt ändrat mig igenom att leka med dom jag inte gillar ändå. Bra för det finns sådana som inte har något att göra på rasterna men då kan hon/han fråga några i en annan klass om dom vill vara med, så är dom inte ensamma. Det var kul med lekar på skolgården, men det var kallt. Jag frös om tårna. Jag har lärt mig att sy med symaskin. Nu kan jag sy gardiner till mamma. Jag har faktiskt börjat dricka mer mjölk och äta mer frukt. Jag har funderat på kosten, varför en del är ledsna eller rädda eller inte trivs i skolan. Jag har börjat träna mer och jag äter inte så mycket godis. 6. Diskussion Något som vi alla i arbetslaget upplevt som positivt är att hela arbetslaget har deltagit i vårt ITiS-projekt och att vi har haft ett gemensamt mål som har engagerat alla, både vuxna och elever. Må bra -projektet har genomsyrat hela huset och det är ingen som har kunnat undgå att se vad vi har sysslat med. Vi lade ner mycket tid på planeringsdelen av vårt arbete. Detta har vi haft nytta av under projektets gång. Docktillverkningen tog dock längre tid än vad vi hade räknat med. Det hade kanske varit bra att placera ut några symaskiner på fritids så att klädtillverkningen hade gått lite snabbare. Elever i femman kunde då hjälpt tvåorna att sy vidare. Trots en noggrann och bra planering var det svårt att få tiden att räcka till mot slutet. Ämnen som kost och fritidsaktiviteter kunde vi ha arbetat längre med. Eftersom vi har känt att tiden har varit knapp, så planerar vi att fortsätta vårt projekt under resten av läsåret. Många nya tankar och idéer har kommit fram under arbetets gång. Femmorna har bl.a. haft kompissamtal där vår kurator Maria har deltagit. Spontant har eleverna tagit med sig frukt till skolan och bjudit sina kamrater. De har kommit på att det är både nyttigt och gott. Att eleverna inte har ställt så många egna frågor har berott på ämnets karaktär. Momenten kost och fritidsaktiviteter gav dock tillfälle att söka svar på egna frågor. Storylinemodellen bygger på givna nyckelfrågor som har gett upphov till många diskussioner, där eleverna har funnit svaren hos sig själva och varandra. Detta har medfört att eleverna lärt känna varandra bättre och kommit varandra närmare. Vi känner oss mycket säkrare i vårt användande av datorn och digitalkameran. Det var bra att vi hade möjlighet att påbörja vår egen datautveckling (workshops) innan vi startade upp arbetet med eleverna. Det har varit tufft att arbeta med ett så stort arbetslag som 140 elever och 10 pedagoger. Vi har haft svårt att hitta gemensamma planeringstider då vårt arbetslag består av både lärarpersonal och personal från barnomsorgen. Vi tycker att det ska vara lika villkor för alla som deltar i ItiS-projektet, oavsett personalkategori. Projektet har varit bra för vårt arbetslag och vi har funderingar på att jobba vidare med kroppen och då besöka Hälsooasen i Vara. 6
7. Källförteckning Lindberg, Erik 2000 Storyline den röda tråden. Storyline - en pedagogisk metod. Multimediabyrån. www.multimedia.skolverket.se 8. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12 Bilaga 13 Storylinen Klänning till handdocka Byxor till handdocka Reflektioner av Birgitta Anveden Reflektioner av Gun Dahlqvist Reflektioner av Lennart Faxå Reflektioner av Eva-Pia Grimling Reflektioner av Marianne Johnsson Reflektioner av Diana Jönsson Reflektioner av Gurli Larsson Reflektioner av Ritva Larsson Reflektioner av Birgit Persson Reflektioner av Rosita Withfeldt 7
Bilaga 1 Storylinens namn: Må bra Storyline Nyckelfrågor Aktivitet Organisation Material Resultat Användning av IT En dag i Rut- Göstas liv Teaterföreställning Brainstorming Mindmap Hur tror du att Rut-Gösta mådde? Vad tror du man behöver för att må bra? Storgrupp Helklass Gruppvis Rut-Gösta är på plats Relationer Rut-Gösta kommer inte Vilka barn tror du att Rut-Gösta träffar? Hur tar vi hand om en ny kamrat? Hur tycker du att en bra kamrat skall vara? Varför tror ni att Rut-Gösta inte kommit? Hur tror du man märker när någon blir mobbad? Hur tror du en mobbare känner sig? Hur tror du Rut-Gösta känner sig? Hur tror du vuxna kan hjälpa till? Fritidsaktiviteter Hur tycker du vi kan göra rasterna roliga? Vad tror du det finns för fritidsaktiviteter man kan ägna sig åt för att må bra? Vilka aktiviteter tror du finns i Trollhättan? Kosten Matvanor Vad tror du att kroppen behöver för mat för att må bra? Hur tror du att en bra frukost ser ut? Personbeskrivningar Skapa karaktärer, skriva, rita Tillverka dockor Kompisdikter Samla ord - Vad kan min docka bidra med? Diskussioner Spela upp en episod med mobbing Hur löser ni problemen? Brainstorm Intervjua sina föräldrar om vad de lekte som små Skolgårdsaktivitet, prova på olika lekar Önskematsedel Kostcirkel Göra ett bra mellanmål Avslutning Idrottsaktiviteter på Älvhögsborg Enskilt Enskilt Gruppvis Skumgummi, garn, ögon,lim och tyg Handdockor Pratbubblor Gruppvis Dockteater Klassvis Blandade grupper Gruppvis Klassvis Grupper efter aktivitetsval Föreningsbok Beskrivning av klädsömnad i Power- Point Beskriv dockans karaktär med hjälp av datorn och ta kort och lägg in. Sök information på Internet Frukt Fruktsallad Sök information med hjälp av länkskafferi