Revisionsrapport Granskning av missbruksvården Ängelholms kommun 6 oktober 2010 Eva Lidmark, revisionskonsult
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och bedömning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag, revisionsfråga och kontrollmål... 5 2.3 Revisionsmetod... 5 3 Verksamhetens organisation... 6 4 Finns tydliga mål och riktlinjer avseende missbruksvården?... 8 4.1 Iakttagelser... 8 4.2 Bedömning och kommentarer... 10 5 Finns erforderliga rutiner för att handläggningen ska ske rättssäkert och efterföljs de? 11 5.1 Iakttagelser... 11 5.2 Bedömning och kommentarer... 12 6 Följs resultat av insatser upp?... 13 6.1 Iakttagelser... 13 6.2 Bedömning och kommentarer... 14 7 Finns en struktur för samverkan?... 15 7.1 Iakttagelser... 15 7.2 Bedömning och kommentarer... 16 8 Bilaga 1, Organisation... 17 9 Bilaga 2, Missbruksgruppen, granskade rutiner... 18 10 Bilaga 3, Barn- och ungdomsgruppen, granskade rutiner... 19 11 Bilaga 4, Vård- och behandlingssektionen, verksamhetsåret 2009, barn- och ungdomsgruppen... 20 11.1 Anmälningar 2009... 20 11.2 Ansökan 2009... 21 11.3 Beviljade insatser barn- och ungdom 2009... 21
1 Sammanfattning och bedömning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Ängelholms kommun har PricewaterhouseCoopers genomfört en granskning av missbruksvården. Granskningsuppdraget avser utredning av behov samt verkställighet av insatser riktade till tonåringar och vuxna missbrukare och följande revisionsfråga ska besvaras; Säkerställer socialnämnden att den missbruksvård som tillhandahålls är ändamålsenlig och har en kvalitet som lagstiftningen och nämndens mål anger? Utifrån granskningens kontrollmål visar granskningen följande: Finns tydliga mål och riktlinjer avseende missbruksvården? För missbruksvården finns ett par nämndsmål som relaterar till kommunfullmäktiges mål samt har nyckeltal angivna, detta finner vi tillfredsställande. Målet att insatser i första hand ska i erbjudas i öppna former är känt av personalen. Att utveckla målformuleringar och nyckeltal i verksamhetsplanen för vård och behandlingssektionen bedömer vi vara ett utvecklingsområde. Vi konstaterar att utbudet av insatser för missbrukande ungdomar, missbrukande unga vuxna och personer med samsjuklighet 1 inte motsvarar behoven. Vi bedömer att detta inte är tillfredsställande. Finns erforderliga rutiner för att handläggningen ska ske rättssäkert och efterföljs de? Utredning inom såväl missbruksgruppen som barn- och ungdomsgruppen görs enligt standardiserade metoder. Rutiner för utredning och dokumentation finns inom såväl missbruksgruppen som barn- och ungdomsgruppen vilket skapar goda förutsättningar för att handläggning av ärenden sker rättssäkert vilket vi bedömer vara tillfredsställande. Det som framkommit i intervjuerna är att rutinerna efterföljs och att den kontroll som redovisas bedöms som tillfredsställande. Vi bedömer att samtliga dokument bör ses över och i förekommande fall kompletteras med uppgift om vem som utfärdat respektive fastställt dokumentet samt med uppgiften om när dokumentet är fastställt och om/när dokumentet är reviderat. 1 Förekomst av samtidig psykisk sjukdom och beroendestörning, dubbeldiagnos är en tidigare använd benämning 3
Följs resultat av insatser upp? Vi konstaterar att det, vad gäller uppföljning av insatser på individnivå, inte ges en samstämmig bild av i vilken utsträckning detta sker enligt de rutiner som finns. Nämnden bör, som en del av uppföljningen, ta del av underlag som visar i vilken utsträckning uppföljning på individnivå görs enligt gällande rutiner. Nämnden bör också, på övergripande nivå, följa upp de beviljade insatser som erbjuds inom ramen för missbruksvården. Vikten av ett sådant arbete betonas i de Nationella riktlinjerna för missbruksvård. Finns en struktur för samverkan? Vi bedömer att det i stort sett finns en fungerande samverkan såväl inom vård- och behandlingsgruppen som mellan dessa och skola och polis. De förslag till förbättrad samverkan som framkommit i intervjuerna bör övervägas. Vad gäller samverkan mellan vård- och behandlingsgruppen och Region Skåne kan vi konstatera att samverkan med psykiatrin utvecklas i en positiv riktning. Samma förhållande råder inte för samverkan mellan vård- och behandlingsgruppen och primärvården enligt vad som framkommit i intervjuerna. Det är av yttersta vikt att nämnden lägger kraft på att säkerställa att denna samverkan fungerar tillfredsställande. I all samverkan är det viktigt att klargöra varför olika parter ska samverka, syfte och mål för samverkan måste klargöras. Det är viktigt med en tydlig struktur för den samverkan som sker såväl på övergripande nivå som på individnivå. Vår samlade bedömning är att socialnämnden, till vissa delar säkerställer att den missbruksvård som tillhandahålls är ändamålsenlig och har en kvalitet som lagstiftningen och nämndens mål anger. Vi konstaterar att utbudet av insatser för missbrukande ungdomar, missbrukande unga vuxna och personer med samsjuklighet inte motsvarar behoven. Vi bedömer att detta inte är tillfredsställande. 2 Inledning 2.1 Bakgrund Enligt socialtjänstlagen har kommunerna skyldighet att förebygga missbruk och att erbjuda missbrukare vård och behandling. Kommunen har också ansvar för att missbrukare får den hjälp och vård som behövs för att komma ifrån missbruk. Insatserna ska vara lättillgängliga. Vården ska planeras i samförstånd med den enskilde och noga följas upp. 4
Socialtjänsten har som uppgift att arbeta uppsökande för att upplysa om verksamheten och erbjuda hjälp. Socialtjänstens insatser ska enligt socialtjänstlagen vara av god kvalitet och kvaliteten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras 2. Socialstyrelsen har 2007 utgivit Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Dessa ska vara vägledande för kommuner och landsting. Riktlinjerna innehåller ett antal rekommendationer, vilka riktas till kommunernas socialtjänst och hälso- och sjukvården. 2009 gjorde Länsstyrelsen en kartläggning för att ge en översikt av hur kommunerna planerar för de resurser som de behöver för att åstadkomma en kunskapsbaserad vård i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 3. I rapporten konstateras att Ängelholm är bland de kommuner som är På gång i detta arbete (klassificering enligt kategorierna Arbete inlett, På gång och Kommit långt ). 2.2 Uppdrag, revisionsfråga och kontrollmål Granskningsuppdraget avser utredning av behov samt verkställighet av insatser riktade till tonåringar och vuxna missbrukare och följande revisionsfråga ska besvaras; Säkerställer socialnämnden att den missbruksvård som tillhandahålls är ändamålsenlig och har en kvalitet som lagstiftningen och nämndens mål anger? Kontrollmål; Finns tydliga mål och riktlinjer avseende missbruksvården? Finns erforderliga rutiner för att handläggningen ska ske rättssäkert och efterföljs de? Följs resultat av insatser upp? Finns en struktur för samverkan? 2.3 Revisionsmetod Granskningen har genomförts genom intervjuer med följande: Förvaltningschef och verksamhetschef för individ- och familjeomsorgen, gruppledare och handläggare missbruksgruppen, gruppledare och handläggare barn- och ungdomsgruppen, representanter från öppenvårdsverksamheten Älvan, fältgruppen, alkoholmottagningen 2 Socialstyrelsen 2008: God kvalitet inom socialtjänsten om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. 3 Kunskapsbaserad Vård, 2009:51, Länsstyrelsen i Skåne Län 5
och öppenvårdrepresentant för vuxna missbrukare med samsjuklighet samt med socialnämndens arbetsutskott. För uppdraget relevanta styrdokument har granskats och analyserats. Rapporten har varit föremål för sakgranskning. 3 Verksamhetens organisation Socialnämnden leder kommunens individ- och familjeomsorg, organisationsskiss se bilaga 1. Ängelholms kommun har en samlad socialtjänst innefattande verksamheterna individoch familjeomsorg, hemvård inkl hälso- och sjukvård samt handikappomsorg och psykiatri. Vård och behandlingssektionen är en del av verksamheten individ- och familjeomsorgen. Inom Vård och behandlingssektionen finns bland annat följande delar 4 (med bäring på denna granskning): Missbruksgruppens verksamhetsområde är att i huvudsak stödja personer med missbruksproblematik att bli fria från sitt beroende och därmed få leva ett självständigt liv. Missbruksgruppens uppdrag är att ta emot ansökningar enligt Socialtjänstlagen och anmälningar enligt SoL/LVM rörande personer från 18 år med missbruksproblem, göra förhandsbedömningar och vid behov inleda utredningar. I uppdraget ingår också att följa upp de insatser som beviljas i varje enskilt fall. Inom ramen för missbruksgruppen finns sedan 1/1 2010 ett samsjuklighetsteam för personer med både missbruk och psykisk sjukdom. Kommunen erbjuder sedan i slutet av 2008 ett haschprogram enligt verksamhetschefen. Insatser ges efter biståndsbeslut till gruppen 16 24 år enligt verksamhetschefen. Verksamhetschefen anger vidare att programmet är väl beprövat i olika kommuner och har arbetats fram i samarbete med rådgivningsbyrån i Lund och förordas som en evidensbaserad metod i nationella riktlinjer. Insatsen bedrivs i liten skala och en uppföljning av haschprogrammet är överlämnad till socialnämnden i april 2010 5. Alkoholmottagningens verksamhetsområde är en öppenvårdsmottagning för personer som riskerar att utveckla eller har utvecklat ett alkohol- eller läkemedelsberoende. Även anhöriga tillhör målgruppen. Alkoholmottagningen är en länk i kommunens öppenvårdskedja för behandlingsarbete. Uppdraget är att genom rådgivning, insikts- och motivationsarbete hjälpa klienten att komma ifrån sitt beroende. Verksamheten bygger på frivillighet 4 Från Verksamhetsberättelse 2009 5 Tjänsteutlåtande 2010-04-13, diarienummer 2008/345 751 6
och den enskilde kan söka antingen via remiss eller på eget initiativ. Klienten har möjlighet att vara anonym. Barn och ungdomsgruppens verksamhetsområde utgår ifrån Barnkonventionen och skall arbeta för att främja barn och ungdomars intressen. Gruppen skall även tillvarata barnens skyddsaspekt och genom olika stödinsatser arbeta för att inte familjer splittras. Barn och ungdomsgruppen har i uppdrag att med stöd av Socialtjänstlagen ta emot inkomna anmälningar och ansökningar gällande barn och ungdom 0-21 år samt övriga vuxna (ej missbruk), göra skyddsbedömningar samt utreda vid behov. I uppdraget ingår också att följa upp de insatser som beviljas i varje enskilt ärende. Öppenvårdsverksamheten Älvans verksamhetsområde är att i förebyggande syfte satsa på intensivt hemmabaserat arbete för att undvika framtida placeringar av barn och ungdomar på institution och i familjehem. Remiss krävs. Fältgruppens verksamhetsområde är att genom uppsökande arbete i hela kommunen inhämta kunskap om barn och ungdoms situation. I uppdraget ingår att arbeta med barn och ungdomar individuellt och i grupper samt strukturinriktat och i samverkan med andra för att motverka social utslagning. Övrigt: För öppenvårdsinsatser för personer över 18 år finns Englamark som bedrivs på entreprenad på uppdrag av Ängelholms kommun. Englamark vänder sig till personer som har problem med alkohol, narkotika och beroendeframkallande läkemedel. Englamark är en behandling som bygger på 12-stegsmodellen ( Minnesotamodellen ). Syftet med Englamark är att erbjuda kommuninnevånarna kvalificerad och professionell missbruksvård på hemmaplan 6. Handläggarna i missbruksgruppen anser att Englamark inte fungerar för alla, bland annat ökar antalet personer med samsjuklighet och dessa kan inte få hjälp på Englamark. Enligt socialchefen har kommunen även drogsamordnare som tillhör kommunens kansli. En översyn av denna resurs pågår enligt socialchefen då det finns ett gap mellan drogsamordnare och den övriga missbruksvården. Även socialnämndens arbetsutskott tar upp denna problematik. 6 http://www.engelholm.se/omsorg-hjalp/individ-och-familj/alkohol-och-droger/englamark/ 7
4 Finns tydliga mål och riktlinjer avseende missbruksvården? 4.1 Iakttagelser I socialnämndens verksamhetsberättelse för 2009 7 kommenteras att under 2009 beslutades om budgetbesparingar vid individ och familjeomsorgens verksamhet vilket medförde att arbetet kring måluppfyllelse i perioder inte varit i fokus. Besparingsprocessen och dess konsekvenser har haft betydande påverkan på sektionens verksamheter. I Socialnämndens verksamhetsbeskrivning 2010 8 är nämndens mål redovisade utifrån kommunfullmäktiges mål samt relaterade till nyckeltal, se nedan. Socialchefen uppger att dialogen med politikerna i detta avseende är viktig och fungerar väl. Mål som kan anses relatera till missbruksvården är 9 : Kommunfullmäktiges mål Nämndmål Nyckeltal Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Medborgare Nöjda medborgare som erhåller All handläggning skall bygga på Andel nöjda personer inom social- >=90% >=91% >=92% korrekt och snabb service. respekt för individens integritet tjänstens handläggning och rätt till självbestämmande Rättssäker handläggning och beslut Andel överklaganden och ändring- <=10% <=9% <=8% ska vara välgrundade och korrekta ar som gått kommunen emot Ekonomi 7 Ur dokument Verksamhetsberättelse för år 2009, Vård och omsorgsgruppen 8 Dokumentets benämning i sidfoten är 1030 sn verksamhetsbeskrivning ok.doc 9 Uppgifter ur internbudget 2010 8
Kommunfullmäktiges mål Nämndmål Nyckeltal Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Insatser ska i första hand erbjudas i öppna former Andel personer med HVB 10 i förhållande till totalt antal personer med biståndsbedömda insatser <=12% <=12% <=12% Nämndsmålet att insatser i första hand ska erbjudas i öppna former är välkänt bland de medarbetare som intervjuats. Vad gäller nämndsspecifika uppdrag anges bland annat i verksamhetsbeskrivningen för 2010: Att utreda hur den samlade alkoholmottagningen ska utformas. Inriktningen skall vara att verksamheten även framöver ska kunna erbjuda anonym hjälp. Utredningen ska också redovisa statistik för verksamheten. Utredningen 11 presenterades för socialnämnden i april 2010. Socialnämnden beslutade, enligt förvaltningens förslag, att redovisa ärendet till Ks enligt uppdrag från Kf 169/2009 och att ärendet blir föremål för socialnämnden budgetarbete inför 2011 år budget. I den verksamhetsplan för 2010 som är framtagen av missbruksgruppen framgår inga mål. I motsvarande dokument för barn och ungdomsgruppen 12 finns beskrivningar under rubrikerna Kvalitetsmål respektive Framtidsmål men det framgår inga uppföljningsbara mål eller önskvärd måluppfyllelse. Socialchefen uppger att det är givet ett uppdrag att ta fram konkreta mål som berör förvaltningens uppdrag. Detta arbete ska bland annat ske genom Ratten som sedan 2009 är en ny gemensam styrmodell som avser att utveckla målarbetet, värdegrunden och verksamhetsstyrningen. Representanterna för öppenvården menar att arbetet med målformuleringar blir tydligare med hjälp av Ratten. 10 Hem för vård eller boende 11 Genomlysning av alkoholmottagningen och den samlade missbruksvården i Ängelholms kommun, tjänsteskrivelse 2010-04-12, diarienummer 2010/153 761 12 Ej daterat, märkt med Arbetsmaterial 9
Handläggarna inom barn- och ungdomsgruppen efterlyser specifika skrivningar i verksamhetsplanen som gäller ungdomar med missbruksproblematik. I intervjuerna med medarbetare inom barn- och ungdomsgruppen efterlyses mer intensiva program för ungdomar. Ett Englamark för ungdomar ges om ett exempel på vad som skulle behövas. Ett annat exempel på önskad verksamhet i kommunens utbud är tonårsmottagningen Blå kamelen i Helsingborg. Personalen efterlyser också en instans där ungdomarna kan få hjälp direkt och samtidigt få vara anonyma, något som inte finns i kommunen idag. Även representanterna för öppenvården efterlyser insatser för och ett samlat grepp för unga vuxna missbrukare som inte alltid har behov som motsvaras av den behandling som ges på Englamark. Även bland dessa medarbetare efterlyses tillgång till mer lättillgängliga insatser som ej kräver biståndsbeslut. Handläggarna inom barn- och ungdomsgruppen efterlyser också tillgång till en vårdkedja för institutionsplacerade ungdomar vid hemflyttning. De exemplifierar med den vårdkedja som finns för vuxna missbrukare men som saknas för ungdomar. I intervju med socialnämndens arbetsutskott framgår att kommunen har antagit ett alkoholpolitiskt program. Ingen av de övriga intervjupersonerna hänvisar till detta program. Socialchefen uppger att det i kommunen finns en handlingsplan för drogpolitiskt program men att socialförvaltningen blev sent involverade i framtagandet av denna handlingsplan. Av de övriga intervjupersonerna hänvisar representanter inom öppenvården till denna handlingsplan. Vad gäller nationella riktlinjer bedriver Kommunförbundet Skåne och Region Skåne med stöd av Länsstyrelsen och SKL 13 ett gemensamt utvecklingsprojekt, SIKTA 14, för att implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Ängelholm är en av de deltagande kommunerna. Det finns en genomförandeplan i kommunen för SIKTA arbetet 15. 4.2 Bedömning och kommentarer För missbruksvården finns ett par nämndsmål som relaterar till kommunfullmäktiges mål samt har nyckeltal angivna, detta finner vi tillfredsställande. Målet att insatser i första hand ska i erbjudas i öppna former är känt av personalen. Att utveckla målformuleringar 13 Sveriges kommuner och landsting 14 Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 15 Daterat 2009-08-27 10
och nyckeltal i verksamhetsplanen för vård och behandlingssektionen bedömer vi vara ett utvecklingsområde. Vi konstaterar att utbudet av insatser för missbrukande ungdomar, missbrukande unga vuxna och personer med samsjuklighet inte motsvarar behoven. Vi bedömer att detta inte är tillfredsställande. Ängelholms kommuns deltagande i SIKTA bedömer vi vara tillfredsställande. 5 Finns erforderliga rutiner för att handläggningen ska ske rättssäkert och efterföljs de? 5.1 Iakttagelser De för granskningen relevanta rutiner och riktlinjer för missbruksgruppen framgår i bilaga 2. Dokumenten är, med ett par undantag, daterade. Inget dokument innehåller uppgift om vem som utfärdat respektive fastställt det, ett fåtal dokument innehåller uppgift om när det senast är reviderat. Handläggarna i missbruksgruppen uppger att de varit delaktiga i framtagandet av dessa rutiner. De uppger vidare att alla rutiner inte är framme ännu men att arbetet pågår. Sedan oktober 2009 används ASI 16 för utredning på alla nya ärenden uppger handläggare inom missbruksgruppen. Enligt handläggarna hjälper metoden till att säkerställa kvalitet i utredningen och ger bättre grund för ställningstagande gällande insatser. Det finns en ASI plan fr.o.m. 2009-10-01 som följs upp vid ledningsgruppens träffar och revideras minst en gång per år. De för granskningen relevanta rutiner och riktlinjer för barn- och ungdomsgruppen framgår i bilaga 3. Handläggarna inom barn- och ungdomsgruppen anger att rutiner nyligen är 16 Addiction Severity Index. ASI-intervjun är en standardiserad bedömningsmetod för utredning och uppföljning. Den används också som underlag för planering och utveckling av vård och behandlingsinsatser. Instrumentet rekommenderas för vuxna personer med missbruks- eller missbruksrelaterade problem och bör inte användas för personer under 18 år. Metoden förvaltas och utvecklas av Socialstyrelsen. Myndigheten står också för utbildning för utbildare. Källa: http://www.socialstyrelsen.se/missbrukochberoende/asi-intervjun 11
nedskrivna. Dessa är baserade på diskussioner i arbetsgruppen. Däremot uppger handläggarna att det saknas mer specifika rutiner för ungdomar som missbrukar. Under 2009 påbörjades implementering av BBIC 17 (Barns behov i centrum) i arbetsgruppen enligt gruppledaren för barn- och ungdomsgruppen och samtliga handläggare har genomgått grundutbildning. Enligt verksamhetschefen är målet för 2010 att varje handledare ska göra två utredningar enligt BBIC. Ny plan för 2011 kommer att tas fram enligt verksamhetschefen. Handläggarna inom barn- och ungdomsgruppen anger att de ser svårigheter i vad som ska erbjudas för insatser för missbrukande ungdomar, enligt handläggarna finns endast haschprogrammet och det täcker inte alla behov. Förutom nämndens mål (se 4.1) finns även lagstadgade mål, t ex att en utredning enligt SoL max får ta 4 månader 18. Gruppledarna för såväl missbruksgruppen som barn- och ungdomsgruppen följer utredningstiden i samtliga ärenden. Representanter för nämndens arbetsutskott anger att de kontinuerligt blir informerade om volymen ärenden som överskrider 4 månaders utredningstid. 5.2 Bedömning och kommentarer Utredning inom såväl missbruksgruppen som barn- och ungdomsgruppen görs enligt standardiserade metoder. Rutiner för utredning och dokumentation finns inom såväl missbruksgruppen som barn- och ungdomsgruppen vilket skapar goda förutsättningar för att handläggning av ärenden sker rättssäkert vilket vi bedömer vara tillfredsställande. Det som framkommit i intervjuerna är att rutinerna efterföljs och att den kontroll som redovisas bedöms som tillfredsställande. Vi bedömer att samtliga dokument bör ses över och i förekommande fall kompletteras med uppgift om vem som utfärdat respektive fastställt dokumentet samt med uppgiften om när dokumentet är fastställt och om/när dokumentet är reviderat. 17 Nästan alla svenska kommuner arbetar aktivt med BBIC. Med BBIC blir det tydligare för socialtjänsten vad barn behöver. Det blir också tydligare för barn och föräldrar vad socialtjänsten gör. Mer konkret sätter systemet barnets behov i relation till föräldrarnas förmåga att tillgodose dem, samt andra faktorer i omgivningen. Källa: http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/bbic 18 Av socialtjänstlagen 11 kap 2 framgår att en utredning om socialnämnd behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. 12
6 Följs resultat av insatser upp? 6.1 Iakttagelser Socialtjänstens insatser ska enligt Socialtjänstlagen vara av god kvalitet och kvaliteten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen har att fastställa uppföljningsbara mål enligt SoL samt att det även utformas kvalitetsmål för att underlätta för verksamheten att nå sina mål 19. Även i Socialstyrelsens föreskrift 2006:11 20 anges följande avseende uppföljning och utvärdering av verksamheten; Ledningssystemet skall säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet omfattar metoder för uppföljning och utvärdering av verksamhetens planering, genomförande, resultat och utveckling. Socialchefen och verksamhetschefen menar att det finns brister i uppföljningen. Uppföljning på individnivå ska göras innan avslut men det kan ibland vara svårt att hitta klienter enligt verksamhetschefen. Vad gäller uppföljning på övergripande nivå menar verksamhetschefen att instrumentet ASI kommer att vara till en hjälp när det finns en viss volym av ärenden handlagda enligt detta instrument. Det är inte gjort någon övergripande kartläggning som skulle kunna ge svar på frågan Hur bra är vi enligt socialchef och verksamhetschef. För de personer som kommit till Alkoholmottagningen efter biståndsbeslut sker kontinuerlig uppföljning tillsammans med handläggare från missbruksgruppen en gång per månad. Inom ramen för Alkoholmottagningen sker enkätuppföljning ett år efter avslutad behandling. I verksamhetsberättelsen 2009 för Alkoholmottagningen redovisas att antalet avslutade klienter för 2009 var 65. Av dessa har 11 personer slutfört behandlingsplanen, 18 personer har avbrutit behandlingsplanen, 17 personer har kommit för nykterhetskontroller och 19 personer har kommit för rådgivning/bedömningssamtal. Klientuppföljning efter ett år har genomförts med 10 inkomna enkätsvar. Av dessa hade alla bibehållit behandlingsmålet. Sju personer svarade inte på enkäten och tre personer återkom före ett års uppföljning då de återfallit i missbruk. Handläggarna inom missbruksgruppen uppger att i de fall behandling ges på Englamark sker uppföljning 1 gång/månad. Samma gäller för personer med samsjuklighet som är placerade. För personer placerade enligt LVM 21 sker uppföljning ännu tätare. Handläggarna 19 Socialstyrelsen 2008: God kvalitet inom socialtjänsten om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. 20 Kap 4 6 21 Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall 13
uppger att det inte sker någon uppföljning efter avslut idag men att användandet av instrumentet ASI innehåller detta moment. Handläggarna uttrycker önskemål om mer resurser för att säkerställa uppföljningen. Vad gäller uppföljning av insatser inom haschprogrammet uppger handläggarna i barnoch ungdomsgruppen att behandlarna i haschprogrammet underrättar handläggarna om ungdomarna inte kommer till avtalade möten. I övrigt sker uppföljning efter avslutat deltagande i haschprogrammet enligt handläggarna. Socialnämndens arbetsutskott anger att tjänstemännen fortlöpande informerar om t ex placeringar. I verksamhetsberättelsen för 2009 redovisas hur många anmälningar respektive ansökningar som inkommit till missbruksgruppen, alkoholmottagningen respektive barn- och ungdomsgruppen. Dessutom redovisas antal genomförda utredningar samt antal beviljade insatser. För barn- och ungdomsgruppen, se även bilaga 4. Utfallet av beviljad insats redovisas endast för alkoholmottagningens verksamhet. 6.2 Bedömning och kommentarer Vi konstaterar att det, vad gäller uppföljning av insatser på individnivå, inte ges en samstämmig bild av i vilken utsträckning detta sker enligt de rutiner som finns. Nämnden bör, som en del av uppföljningen, ta del av underlag som visar i vilken utsträckning uppföljning på individnivå görs enligt gällande rutiner. Nämnden bör också, på övergripande nivå, följa upp de beviljade insatser som erbjuds inom ramen för missbruksvården. Vikten av ett sådant arbete betonas i de Nationella riktlinjerna för missbruksvård där Socialstyrelsen i sin sammanfattning skriver; Slutligen ser vi mot bakgrund av den stora bristen på ekonomiska utvärderingar av behandling och svårigheterna att jämföra behandlingar med varandra att verksamheterna måste bli bättre på att redovisa vad de gör. Försök att utveckla metoder och tekniker måste beledsagas av en mycket striktare redovisning av bl.a. vilka mål behandlingen har, vilken målgrupp som omfattas och behandlingens innehåll. En sådan stringens ger samtidigt ett underlag för analyser av kostnader och effekter 22. 22 Ur Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, Vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblem s 11 14
7 Finns en struktur för samverkan? 7.1 Iakttagelser 7.1.1 Samverkan inom socialförvaltningen Vad gäller samverkan inom socialförvaltningen anger handläggarna inom missbruksgruppen att de träffar barn- och ungdomsgruppen två gånger per vecka. På dessa möten finns det möjlighet att ta upp kortare ärenden eller att aktualisera ärenden. Vid behov hjälps grupperna åt med varandras ärenden. Vad gäller samverkan med försörjningsstöd anges att det under hösten sker en översyn av rutiner och att strukturen för samverkan mellan missbruksgruppen och försörjningsstöd ska förbättras. Representant för alkoholmottagningen anger att man träffar missbruksgruppen varannan vecka och behandlarna för personer med samsjuklighet varannan vecka. Rent generellt anger representanter för öppenvården att samverkan inom vård- och behandlingsgruppen fungerar bra. Ett förbättringsområde är dock för personer med samsjuklighet där de intervjuade anser att det finns behov av tätare möten mellan berörda inom vård- och omsorgsgruppen. Handläggarna inom barn- och ungdomsgruppen uppger att samverkan med såväl missbruksgruppen, Älvan och haschprogrammet fungerar bra. Fältgruppen uttrycker behov av tätare möten med handläggarna inom barn- och ungdomsgruppen för att tidigare kunna diskutera barn med riskbeteende. 7.1.2 Samverkan inom kommunen Socialchefen anger att samarbetet mellan kommunens förvaltningar fungerar väl. Fältarbetarna samarbetar framförallt med personal i skolan. Handläggarna inom missbruksgruppen och barn- och ungdomsgruppen anger att samarbetet med skolornas kontaktpersoner fungerar både inom grundskolan och gymnasieskolan även om det på vissa skolor fungerar bättre än på andra. 7.1.3 Samverkan med Region Skåne och andra externa aktörer Socialchefen anger att samarbetet med psykiatrin har blivit bättre de senaste åren. Arbetet med SIKTA har också bidragit till detta enligt socialchefen. Handläggarna inom missbruksgruppen har samma uppfattning. Däremot anser dessa handläggare att samverkan med primärvården är obefintlig. Representanter för öppenvården anser att samverkan med beroendevården fungerar bra. 15
Vad gäller samverkan med polisen anser handläggarna inom missbruksgruppen att den fungerar väl, det gäller såväl narkotikapolisen som den lokala polisen. Handläggarna inom barn- och ungdomsgruppen anser att samverkan med externa aktörer fungerar bra men efterlyser mer kunskap kring vilka droger som florerar bland ungdomarna då de ibland får dessa frågor av föräldrar. Gruppledaren inom barn- och ungdomsgruppen uppger att samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin fungerat allt bättre på senare år och att det har förts bra diskussioner med den nya ledningen inom barn- och ungdomspsykiatrin. 7.2 Bedömning och kommentarer Vi bedömer att det i stort sett finns en fungerande samverkan såväl inom vård- och behandlingsgruppen som mellan dessa och skola och polis. De förslag till förbättrad samverkan som framkommit i intervjuerna bör övervägas. Vad gäller samverkan mellan vård- och behandlingsgruppen och Region Skåne kan vi konstatera att samverkan med psykiatrin utvecklas i en positiv riktning. Samma förhållande råder inte för samverkan mellan vård- och behandlingsgruppen och primärvården enligt vad som framkommit i intervjuerna. Det är av yttersta vikt att nämnden lägger kraft på att säkerställa att denna samverkan fungerar tillfredsställande. I all samverkan är det viktigt att klargöra varför olika parter ska samverka, syfte och mål för samverkan måste klargöras. Det är viktigt med en tydlig struktur för den samverkan som sker såväl på övergripande nivå som på individnivå. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2007 betonas att; riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna och som kommer att ställa stora krav på samverkan och vissa delar samorganisation 23. 23 http://www.kfsk.se/download/18.696d8ae8120099546248000879/microsoft+word+- +rekommendationer+riktlinjerna.pdf 16
8 Bilaga 1, Organisation 17
9 Bilaga 2, Missbruksgruppen, granskade rutiner Benämning Datering Utfärdad av Fastställd av Reviderat den Rutiner vid förhandsbedömning vad ansökan av vuxna 2009-12- 14 Framgår ej Framgår ej 2010-05-04 Rutiner vid förhandsbedömning av anmälan 2009-12- 14 Riktlinjer (och utredningsmall) vid utredning jml 11:1 SoL om vuxna missbrukare 2009-12- 09 Utredning jml 7 LVM (lagen om vård av missbrukare) och ansökan om vård jml 11 LVM 2010-04- 09 Framgår ej Framgår ej 2010-04-09 Omedelbart omhändertagande 13 LVM 2010-04- 09 Framgår ej Framgår ej 2010-04-09 Rutiner för bistånd med droganalys 2007-01- 08 Rutiner för remissförfarande till Psykiatrin/ResursTeamet 2007-08- 20 Rutiner vid polisanmälan LOB 2009-11- 06 Rutiner vid polisanmälan gällande trafiknykterhetsbrott 2009-09- 20 Framgår ej Framgår ej 2009-10-20 03 Rutiner och kriterier för boende i träningslägenhet på Planteringsvägen Körkortsyttrande 2010-05- 2010-01- 26 18
10 Bilaga 3, Barn- och ungdomsgruppen, granskade rutiner Benämning Datering Utfärdad av Fastställd av Reviderat den Socialtjänstens rutiner vid handläggning av anmälan enligt SoL, Kap. 14 1 Odaterat Rutiner Förhandsbedömningar vid anmälningar gällande barn och ungdomar 0-18 år 2010-01- 20 Beslutskriterier vid förhandsbedömning 2009-09- 10 Omedelbart omhändertagande 6 LVU Odaterat Vårdplanering vid placering av barn och unga 2010-01- 11 Vid placering i jourfamiljehem och familjehem 2007-11- 09 Rutiner kring matchning av den unge och familjehemmet 2010-01- 11 Ungdomsboende 2007-11- 09 Rutiner vid ändrade förhållande i placeringar 2009-12- 02 19
11 Bilaga 4, Vård- och behandlingssektionen, verksamhetsåret 2009, barn- och ungdomsgruppen 11.1 Anmälningar 2009 Orsak Antal barnets behov 53 barn far illa 228 brister i hemmet 6 eget beteende 5 LOB 5 missbruk 19 misshandel, vuxen 1 narkotikabrott 7 polisförhör, ungdom 1 polisrapport 105 skolproblem 2 stödsamtal 1 20
11.2 Ansökan 2009 Orsak Antal barnets behov 13 barn far illa 1 boende 7 eget boende, ungdom 1 familjehem 1 kontaktfamilj/person 7 stödsamtal 13 Inledda barn- och ungdomsutredningar 2009 176 stycken 11.3 Beviljade insatser barn- och ungdom 2009 Typ av insats Antal droganalys 16 eftervård 1 extern behandling 1 haschprogram 5 kontaktfamilj SoL 8 kontaktperson SoL 8 21
Typ av insats Antal LVU 13 placering familjehem 8 placering HVB SoL 3 placering jourfamiljehem 4 placering SIS SoL 2 påverkansprogram 3 rast fält 1 sommarpraktik 8 stödkontakt 1 stödsamtal 5 ungdomsboende 6 ungdomstjänst 4 öppenvårdsgruppen Älvan 3 22
23