Remissammanställning Förslag till ny vägledning om att riskbedöma och åtgärda PFAS-föroreningar

SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Gleisner, Magdalena Tel: 010-698 10 22 magdalena.gleisner@naturvardsverket.se REMISSAMMANSTÄLLNING 2019-02-05 Ärendenr: NV-00673-16 Remissammanställning Förslag till ny vägledning om att riskbedöma och åtgärda PFAS-föroreningar 1. Syfte Denna remissammanställning syftar till att på ett översiktligt sätt redovisa de synpunkter som har inkommit på rubricerade förslag till vägledning. Sammanställningen utgör vidare ett analysredskap för Naturvårdsverket och Statens geotekniska institut (SGI) i det fortsatta arbetet med att ta fram slutlig vägledning. 2. Remissförfarandet Remissen har översänts till 17 remissinstanser. Remissen skickades ut den 6 april 2018 med sista svarsdatum den 24 maj 2018. Remissinstanserna består av de närmast berörda vägledande myndigheterna Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Sveriges Geologiska Undersökning och Vattenmyndigheterna, Sveriges Kommuner och Landsting, samt ett mindre urval av länsstyrelser och kommuner. Vidare har remissen publicerats på Naturvårdsverkets webbsida, med upplysning om att det finns möjlighet för alla att lämna synpunkter på förslaget till vägledning. 3. Sammanfattning av remissinstansernas inställning till föreslagna förskrifter Femton av sjutton remissinstanser har svarat på remissen. Därutöver har tre yttranden med synpunkter inkommit (från Försvarsmakten, Fortifikationsverket och Liljemark Consulting) med anledning av remissen. Utfallet av remissvaren kan sammanfattas enligt följande. Tillstyrker/inga synpunkter/ingen erinran/motsätter sig inte: Länsstyrelsen i Gävleborgs län och Länsstyrelsen i Örebro län. Tillstyrker/motsätter sig inte, men har synpunkter i någon del: Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Ronneby kommun, Sveriges Geologiska Undersökning, Sveriges Kommuner och Landsting, Uppsala kommun och Vattenmyndigheterna.

2(73) Motsätter sig: ingen 4. Naturvårdsverket och SGI bevakar kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet PFAS Denna vägledning är en kunskapssammanställning. Det pågår mycket forskning och teknikutveckling inom ämnesområdet PFAS. Naturvårdsverket och SGI följer kunskapsutvecklingen och kommer att uppdatera vägledningen vid behov. De avsnitt som anges i sammanställningen nedan refererar till det remitterade förslaget. Efter behandling av remissvaren har en omarbetad version av vägledningen publicerats på Naturvårdsverkets webbsida (http://www.naturvardsverket.se/stod-imiljoarbetet/vagledningar/fororenade-omraden/riskbedoma-och-atgarda-pfasfororeningar/).

3(73) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Rad nr. Avsnitt/rubrik Remissinstans /Framförda synpunkter Naturvårdsverkets och SGI:s bedömning Beaktad 2 Inledning Länsstyrelsen i Jönköpings län 3 I en inledande text bör det beskrivas att det är ett levande dokument, när och hur ofta det kommer att uppdateras och hur det kommuniceras 4 3 Livsmedelsverket 5 Det saknas en beskrivning vad syftet är med denna vägledning och till vilken/vilka vägledningen riktar sig. 6 3 Vattenmyndigheten i Norra Östersjön 7 Vattenmyndigheten i Södra Östersjön 8 Vattenmyndigheten i Västerhavet 9 Detta kapitel är en bra kunskapssammanställning och bör även kunna användas som stöd i tillsyn. Vägledning för tillsyn med avseende på PFAS-ämnen är också mycket efterfrågat av tillsynsmyndigheter. 10 3.1 Kemikalieinspektionen 11 Länk-biblioteket i avsnitt 3.1 är bra, men ifall länkarna ändras framöver så kan det vara bra att lägga till vid vilken myndighet man kan hitta dokumenten. Det är t.ex. inte klart när det gäller 'Guide om PFAS'. 12 3.1 Kemikalieinspektionen 13 I figur 3.1 så bör det tilläggas att alla perfluoropolyetrar inte är polymerer (även om vissa betraktas dom polymerer enligt definitionen i REACH). 14 3.1 Kemikalieinspektionen I förordet (som inte var med i remissversionen) beskriver vi målgrupp, syfte, avgränsingar, utveckling mm I förordet (som inte var med i remissversionen) beskrivs syfte och målgrupp Vi tackar för positiv feed-back Vi har nu uppdaterat Länkbiblioteket med uppgifter om detta Figur 3.1 har vi hämtat från OECD (2013), vilket vi även refererat till i figurtexten. Vi tar med oss er synpunkt om detta och diskuterar det inför en framtida revidering av vägledningen

4(73) 15 Tabell 3.1 ska beskriva verksamheter och branscher, men där nämns också ett antal produkttyper. Tabellens titel bör kompletteras med 'produkttyper'. 16 3.1 Liljemark Consulting 17 I PFAS-guiden (samarbete mellan myndigheter som redovisas på KemI:s hemsida) håller man att ta fram en förklaring kring alla olika myndigheters ordval såsom exempelvis riktvärde m.fl. för PFAS med en förklaring vad de betyder och juridisk status. Det har dragit ut på tiden men den informationen är nödvändig att ha med i detta dokument också. Det är mycket rörigt med alla olika uttryck och deras juridiska status. Ex vad betyder gränsvärden och riktvärden för vattenmyndigheterna jämfört med Naturvårdsverket? Många olika värden berör vatten. I en vägledning behöver det klargöras. 18 3.1 Liljemark Consulting 19 Om NV väljer att inte skriva en egen vägledning för pågående verksamheter så bör info finnas att verksamheter som släpper ut PFAS på svenska marknaden i alla fall delvis är registrerade i KemI:s produktregister. Det finns en övergripande sammanfattning under vägledningsnätverk för inspektörer på KemI:s hemsida. Idag behöver inte företagen inrapportera all PFAS så informationen i produktregistret är inte heltäckande men KemI har förslag på kommande krav (i en KIFS) på att de måste rapportera PFAS oavsett halter. Fråga KemI:s jurister hur långt de kommit med arbetet. Vi har nu reviderat tabellens titel enligt förslaget Framöver, på Guide om PFAS på www.kemi.se kommer denna typ av klargörande att tillgängliggöras. För närvarande (31 oktober 2018) är detta arbete ännu inte färdigställt. Vägledningen har avgränsats till att omfatta områden förorenade med PFAS. Vi tar därför inte upp verksamhetershantering av kemiska produkter som innehåller PFAS. 20 3.1 Liljemark Consulting 21 Vore bra att ha med länkar till rapporter och annat bra material som handlar om hälsorelaterade studier från exempelvis Arbets- och miljömedicin i Göteborg och Arbets- och miljömedicin Syd. Tack för synpunkterna. Vi tar med oss och diskuterar detta inför en framtida revidering av vägledningen 22 3.1 Miljö- och Hälsoskyddsnämnden Uppsala Kommun 23 Saknar länk till Danska vägledningen som kom i början av 2018 Åndbog om undersøgelse og afværge af forurening med PFAS-forbindelser Vi har nu lagt in en länk till denna både i Länkbiblioteket (avsnitt 3.1) och i referenslistan

5(73) 24 Teknik og Administration 25 Nr. 2 2018. https://miljoeogressourcer.dk/udgivelser.php?lixtype=teknik+og+admin 26 3.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 27 FÖRDJUPAD INFORMATION OM PFAS 28 MSB anser att det är relevant att komplettera litteraturlistan med det forskningsprojekt Örebro universitet genomfört tillsammans med Ramböll. 29 Vi har lagt in den i avsnitt 3.1 Länkbibliotek under Fördjupad information om PFAS. 30 Kärrman, A., Bjurlid, F., Hagberg, J., Ricklund, N., Larsson, M., Stubleski, J., & Hollert, H. (2016). Studie av brandsläckningsmedel ur ett miljöperspektiv. Örebro, Sverige. 31 32 https://www.msb.se/upload/insats_och_beredskap/brand_raddning/sl%c3%a4ckmede l/pop%20broschyr%20final%202.pdf 33 34 Skriften finns även på engelska: Study of environmental and human health impacts of firefighting agents: A technical report. Örebro, Sweden 35 36 https://www.msb.se/upload/utbildning_och_ovning/r%c3%a4ddningsinsats/rapport%20avseende%20inneh%c3%a5ll%20i%20och %20milj%C3%B6p%C3%A5verkan%20av%20sl%C3%A4ckskum.pdf 37 3.1 Sveriges Geologiska Undersökning 38 Publikationens nummer (SGI Publikation 21) bör läggas till. Vi har åtgärdat detta i dokumentet nu 39 3.1 Sveriges Geologiska Undersökning 40 Webbguide om PFAS. Saknar länk till websida. Man kommer in på länken om man Ctrlklickar på den understrukna texten. Vi har nu även uppdaterat i texten med att guiden återfinns på Kemikalieinspektionens webbplats

6(73) 41 3.2 Försvarsmakten 42 Kanske mera korrekt att använda omvandling i detta sammanhang istället för nedbrytning Vi har ändrat skrivningarna gällande detta, så att det nu är tydligare. 43 3.2 Försvarsmakten 44 Utveckla gärna detta avsnitt med vikten av att analysera hela mängden PFAS inklusive de prekursor som man inte analyserar med de standardanalyser som huvudsakligen utförs idag och som omfattar ca 20 olika PFAS. Detta kan göras genom exempelvis TOPassay (Totalt Oxiderbara Prekursorer). Försvarsmaktens erfarenhet gällande områden förorenade med PFAS-innehållande brandsläckningsskum är att den totala halten PFAS, inklusive prekursorer framtagna genom exempelvis TOP-assay, ofta kan vara 2 3 gånger högre än vad som framgår vid konventionell analys. Vi tackar för er kommentar om TOP, och vi tar med oss denna inför en framtida uppdatering av vägledningen. I nuläget har vi uppdaterat Länkbiblioteket avsnitt 3.1 med en hänvisning till den danska handboken som handlar om att undersöka och åtgärda PFAS-föroreningar, och där finns en del information om TOP. Vi hänvisar också till Länsstyrelsernas "Vägledning för att underlätta initiering av tillsynsärenden vid misstänkt förorenade områden med avseende på PFAS (högfluorerade ämnen)", som kompletterar vår vägledning. 45 3.2 Försvarsmakten

7(73) 46 Med ökat ph ökar mobiliteten av PFAS. Detta gäller väl huvudsakligen för PFAS i interaktion med "organiskt kol" (humusämnen etc.). Det är det organiska kolet (upplöst eller uppslammat i vattenfas eller inblandat i jord) som i högre grad påverkas av ph på ett sätt som ändrar interaktionen med PFAS och sedan mobiliteten av PFAS. Det är korrekt att sorptionen till det organiska materialet påverkas av ph, men det finns även ett ph-beroende för sorptionen till mineralytor. Uppgifter i den vetenskapliga litteraturen går isär huruvida sorptionen styrs av förekomsten av organiskt material eller av mineralytor. Formuleringen i vägledningen behålls. 47 3.2 Försvarsmakten 48 I detta sammanhang bör nämnas flyktighet hos vissa PFAS (prekursorer), som är relevant i det globala spridningssammanhanget. Även relevant att nämna den låga flyktigheten av perfluorerade specier i allmänhet. Tack synpunkten. Vi tar med oss och diskuterar detta inför en framtida revidering av vägledningen 49 3.2 Försvarsmakten 50 I avsnitt 3.2 diskuteras nedbrytning av vissa PFAS till mera svårnedbrytbara/persistenta PFAS (t.ex. PFAA) och att det är viktigt att relevanta PFAS analyseras, beroende på provets ursprung. Det är lämpligt att utveckla detta avsnitt med vikten av att analysera hela mängden PFAS inklusive de prekursorer som inte analyseras med de standardanalyser som huvudsakligen utförs idag och som omfattar ca 20 olika PFAS. Detta kan göras genom exempelvis TOP-assay (Totalt Oxiderbara Prekursorer). Försvarsmaktens erfarenhet gällande områden förorenade med PFAS-innehållande brandsläckningsskum är att den totala halten PFAS, inklusive prekursorer framtagna genom exempelvis TOP-assay, ofta kan vara 2-3 gånger högre än vad som framgår vid konventionell analys. 51 3.2 Kemikalieinspektionen Se vårt svar på rad 44 ovanför.

8(73) 52 I första stycket i avsnitt 3.2 talas det om "stor jonkontaminering i både mättad och omättad zon i hela markprofilen ända ned till grundvattnet". Detta kommer lite plötsligt och kanske kan förklaras utförligare. Vad menas med jonkontaminering? Hur uppstår den? Texten är nu reviderad 53 3.2 Kemikalieinspektionen 54 I avsnitt 3.2 diskuteras "nedbrytningsförmåga" och för att inte det ska uppstå missförstånd så bör det göras skillnad på initial/partiell respektive fullständig nedbrytning. Skälet är förstås att även om det initialt sker viss nedbrytning så leder den oftast till att helt persistenta nedbrytningsprodukter bildas. 55 3.2 Liljemark Consulting 56 Stycket handlar delvis om vad som är viktigt att tänka på vid val av åtgärdsmetod, hänvisa gärna till kap 5 s 29. Där hänvisar man till 3.2. 57 3.2 Liljemark Consulting 58 Relevanta PFAS att analysera, beroende på provets ursprung? Hänvisa till en egen rubrik med exempel på hur man ska tänka gällande analyser eller hänvisa till annat dokument. Det blir annars för luddigt. 59 3.2 Liljemark Consulting 60 EU har tagit fram eller håller på att ta fram en definition av PFAS. Vore bra om den kunde vara med här. 61 3.2 Länsstyrelsen i Jönköpings län 62 Det är också viktigt att relevanta PFAS analyseras, beroende på provets ursprung. Lägg in en tabell över vilka PFAS som är vanligast förekommande från olika källor/ursprung. 63 3.2 Miljö- och Hälsoskyddsnämnden Uppsala Kommun Vi har lagt till en skrivning sist i det andra stycker i avnitt 3.2. Vi har uppdaterat vägledningen nu i avsnitt 3.2 med en hänvisning till avsnitt 5. Texten är nu reviderad, och vi har även lagt in en hänvisning till en referens. Tack synpunkten. Vi tar med oss och diskuterar detta inför en framtida revidering av vägledningen Tack synpunkten. Vi tar med oss och diskuterar detta inför en framtida revidering av vägledningen

9(73) 64 Bör börja med förklaring vanligaste förkortningar PFOS, PFOA, PFAS, Prekursorer Förklaring av PFOS, PFOA och PFAS finns redan i första stycket i kapitel 3. Förklaring till prekursor finns i fotnot i texten på första stället där det omnämns (avsnitt 3.4.2) 65 3.2 Miljö- och Hälsoskyddsnämnden Uppsala Kommun 66 Vi vill ha lite mer om prekursorer: Mätning av TOP kan ge indikation för bildande av PFCA och PFSA. Nedbrytning till PFOS och PFOA är särskilt intressanta. Nu finns lite om prekursorer senare i vägledningsmaterialet (avsnitt 3.3, 6.2.1) men finns ingen bakgrund för förståelse. Se vårt svar på rad 44 ovanför. 67 3.2 Miljö- och Hälsoskyddsnämnden Uppsala Kommun 68 Varför är en jonkontaminering särskilt svår? Texten är nu reviderad 69 3.2 Miljö- och Hälsoskyddsnämnden Uppsala Kommun

10(73) 70 Ej lika beskrivning i danska vägledningen som talar om att kolkedjan är både lipofob och hydrofob. Fanns bra förklaring till var PFAS koncentreras i den danska vägledningen. Kan behöva ses över. Kan det dras några generella slutsatser om förekomst i olika medier/matrix utifrån detta? 71 3.2 Miljö- och Hälsoskyddsnämnden Uppsala Kommun 72 Vi önskar en tabell med egenskaper för de PFAS som normalt analyseras (11). Det finns en sådan tabell i den danska vägledningen. Det kan ge indikation på hur vi ska bedöma risker. Kolkedjan har olika egenskaper i vardera änden. Vi har skrivit samma sak som danskarna, men använt andra ord (synonymer). Ena änden av kolkedjan skyr vatten och löser sig i fett (hydrofob/lipofil/fettlöslig), medan andra änden löser sig i vatten och skyr fett (hydrofil/lipofob/vattenlöslig). Angående er fråga om generella slutsatser om förekomst i medier/matrix så tar vi med oss och diskuterar denna inför en framtida revidering av vägledningen. Tack synpunkten. Vi tar med oss och diskuterar detta inför en framtida revidering av vägledningen 73 3.2 Miljö- och Hälsoskyddsnämnden Uppsala Kommun 74 Vi önskar en beskrivning (gärna diagram) på förekomst (fördelning) av de vanligaste PFAS i olika medier: jord, porluft och markvatten. Det kan ge indikation på hur vi ska bedöma risker. Tack synpunkten. Vi tar med oss och diskuterar detta inför en framtida revidering av vägledningen 75 3.2 Miljö- och Hälsoskyddsnämnden Uppsala Kommun 76 Tabell 3.2 : Bra om det kan ges exempel på storskalig användning Tabell 3.2 har kompletterats med några exempel på dtroskalig användning. 77 3.2 Sveriges Geologiska Undersökning 78 Överväg annat ord än jonkontaminering. Texten är nu reviderad 79 3.2 Sveriges Geologiska Undersökning

11(73) 80 Otydligt vad som avses med aggressiva miljöer. Överväg annat ordval och/eller specificera tydligare vad som avses. 81 3.2 Sveriges Geologiska Undersökning 82 Bör förtydligas att filtrerings- och adsorptionsmetoder relaterar till åtgärdsmetoder för att efterbehandla PFAS-föroreningar. Vi har reviderat i texten, så att den är tydligare nu. Vi har uppdaterat i texten med det nu. 83 3.2 Sveriges Geologiska Undersökning 84 Figur 3.1. Det vore önskvärt med tydligare beskrivning av olika PFAS-ämnens struktur, funktionella grupper, ev. antal perfluorerade kolatomer för olika PFAS. Förslagsvis så att det kopplar till de PFAS som är aktuella att riskbedöma. Namnen i figuren bör översättas till svenska. Figur 3.1 har vi hämtat från OECD (2013), och låter den ligga kvar för närvarande. Vi tar med oss er synpunkt och diskuterar denna inför en framtida revidering av vägledningen 85 3.2 Sveriges Geologiska Undersökning 86 Stycket om PFAS i arktiska miljön saknar referenser till ursprungliga litteraturkällor Tack för kommentaren. Vi har reviderat referenserna i stycket. 87 3.2-3.3 Kemikalieinspektionen 88 För att snabbare komma in på själva vägledningen så bör det övervägas att flytta avsnitt 3.2-3.3 till ett annex i slutet av rapporten. Tack för synpunkten. Detta handlar bara om totalt två sidor. För att få en bra förståelse och helhet så anser vi att detta bör stå kvar i nuvarande ordning 89 3.3 Försvarsmakten 90 reproduktionsmöjligheten Bättre: reproduktionsförmågan Vi har uppdaterat i texten med det nu. 91 3.3 Försvarsmakten

12(73) 92 Sista stycket: betydligt högre i mer påverkade områden. Ett förtydligande krävs här om man avser bebyggda/befolkade/urbana områden? 93 3.3 Liljemark Consulting 94 Vore bra att ha med länkar till rapporter och annat bra material som handlar om hälsorelaterade studier från exempelvis Arbets- och miljömedicin i Göteborg och Arbets- och miljömedicin Syd. 95 3.3 Livsmedelsverket 96 Språklig: Många PFAS är hälso- och miljöfarliga då flera av dem bioackumuleras och är toxiska. Toxicitetsstudier på försöksdjur har visat att PFAA kan orsaka levertoxicitet, störningar i fettmetabolismen och reproduktionsmöjligheten, samt negativa effekter på immunförsvaret. PFOA har visat sig kunna orsaka olika typer av cancer i råtta, bland annat levercancer (Livsmedelsverket 2013). 97 3.3 Länsstyrelsen Skåne 98 Sid 13, stycke 1 (Post + Zareitalabad): Önskar något mer precis hänvisning till källor ang. risker för hälsa och miljö. Det kommer ofta frågor ang. detta och det kan vara bra att ha några bra källor där man kan läsa på och ev. själv hänvisa till i tillsynsvägledningen. Informationen i detta stycke kommer från vårt regeringsuppdrag från 2016 om screening av PFAS (NV-rapport 6709), vilket vi inleder med i styckets första mening. Vi har nu också lagt in en hänvisning till ytterligare en referens i detta stycke, där mer information kan hittas. I övrigt tar vi med oss er synpunkt och diskuerar denna inför en framtida revidering av vägledningen Tack för synpunkterna. Vi tar med oss och diskuterar detta inför en framtida revidering av vägledningen Tack för synpunkterna. Vi har reviderat språket här I stycket nedanför det ni nämner så har vi nu förtydligat syftet med vårt regeringsuppdrag från 2016 om screening av PFAS (NV-rapport 6709), och i detta regeringsuppdrag redovisas källor. Vi har nu även lagt in en hänvisning till en referens som sammanställt källor till PFAS. Delvis ja

13(73) 99 3.3 Länsstyrelsen Skåne 100 Ang. att PFAS kan transporteras som luftföroreningar. Om det är möjligt skulle det vara intressant med en beskrivning hur detta sker (kort). Det hade även varit intressant att ta med något om ämnenas flyktighet. Vi har lagt in en referens till en publikation som beskriver PFAS i luft. 101 3.3 Miljö- och Hälsoskyddsnämnden Uppsala Kommun 102 Sid 13, stycke 1 (Post + Zareitalabad): Är av karaktär egenskaper och bör flyttas dit. Tack för synpunkten. Vi tar med oss och diskuterar detta inför en framtida revidering av vägledningen 103 3.3 Miljö- och Hälsoskyddsnämnden Uppsala Kommun 104 Sid 13, stycke 1 (Post + Zareitalabad): Är av karaktär förekomst och kan ev. flyttas till 3:2 Tack för synpunkten. Vi tar med oss och diskuterar detta inför en framtida revidering av vägledningen 105 3.3 Ronneby kommun 106 sista meningen i sista stycket: PFAS hittas även... Meningen känns lite konstig och är inte alldeles 107 tydlig. Behöver omarbetas. 108 3.3 Sveriges Geologiska Undersökning Vi har justerat språket något så att det låter bättre 109 Stycket om toxicitet av PFAA saknar referenser till ursprungliga litteraturkällor. Det är rätt referens som står här, informationen kommer från Livsmedelsverket 2013, och personerna på Livsmedelsverket som skrivit denna rapport heter av Anders Glynn, Tatiana Cantillana och Helena Bjermo. 110 3.3 Sveriges Geologiska Undersökning

14(73) 111 Referenser till KEMIs och SLVs websidor bör läggas till. Vi har nu reviderat och lagt in en hänvisning till PFAS-guiden och länkbiblioteket här 112 3.3 Sveriges Geologiska Undersökning 113 I texten går att läsa att Från en punktkälla kan lättlösliga föreningar transporteras nedåt genom jordlagren. Kommentar: Även mer svårlösliga PFAS kan laka ur och transporteras till grundvatten, men i mindre utsträckning, då de har större affinitet för den fasta fasen än mer lättlösliga PFAS (utlakning och spridning pågår under längre tid när det gäller långkedjade mindre vattenlösliga PFAS). Kan misstolkas att det bara är lättlösliga PFAS som återfinns i grundvatten och kan spridas vidare. Vi har förtydligat i texten 114 3.3 Sveriges Geologiska Undersökning 115 Stycket om NVs screening. Det skulle vara intressant att inkludera information om vilken storleksordning av PFOS och PFOA som påträffades i olika matriser. 116 3.3.1.2 Kemikalieinspektionen 117 I avsnitt 3.3.1.2 diskuteras hårdgjorda (betong)ytor. Enligt muntlig information så verkar dessa ytor kunna läcka PFAS under lång tid. Tack för synpunkten. Vi tar med oss och diskuterar detta inför en framtida revidering av vägledningen Tack för synpunkten. Vi tar med oss och diskuterar detta inför en framtida revidering av vägledningen 118 3.4 Försvarsmakten 119 Förslag på tabelltitel: 3.1 Produkter, verksamheter, branscher Vi har reviderat tabelltiteln nu 120 Lägg gärna till i tabellen: Hushållsprodukter: Impregneringsmedel (spray, kräm, puts, polish och vax) för regnkläder, funktionskläder, vandringsskor, kostymskor och friluftsväskor (går under benämningen fluorkarboner inom kläd- och friluftslivsproduktbranschen, vilket bör framgå av vägledningen). 121 Sköljmedel för diskmaskin (spolglans, "rinse aid"), möjligtvis även i "fönsterputs". Angående ert förslag på fler produkter att lägga till i tabellen, så finns de flesta av dem redan med i tabellen. I övrigt hänvisar vi till de referenser vi anger i avsnitt 3.4

15(73) 122 Bilvårdsprodukter (bilvax, regnavvisande medel för vindruta, låsolja (PTFE) och smörjmedel (också PTFE, används även till cykel, barnvagnar, tältdetaljer, dragkedjor, etc...). 123 Släppmedel i betongindustrin. 124 3.4 Havs- och Vattenmyndigheten 125 Rubrik borde vara "källor till spridning av PFAS till miljön" eller något liknande. Vi har reviderat rubriken nu 126 3.4 Liljemark Consulting 127 Exempel på var PFAS används idag: I smörjmedel för verksamheter där miljön är extrem med mkt lågt ph eller mkt varmt och i produkter som inte ska öppnas mer under dess livstid dvs mkt lång hållbarhet. 128 3.4 Länsstyrelsen Skåne 129 Går det att mer precist säga när PFAS introducerades i Sverige? Det är en bra uppgift att ha vid tillsynen. En uppgift som framkommit är på 60-talet. 130 3.4 Länsstyrelsen Skåne 131 Gäller användning av PFAS/PFOS all förkromning eller bara hårdförkromning? Det står även annan ytbehandling. Ange då gärna vilken typ och på vilket sätt PFAS använts i denna bransch. 132 Hårdförkromning är den bransch som har undantag från PFOS-förbudet. Tydliggör att det är olika processer med olika förutsättningar. 133 3.4.1 Liljemark Consulting Tack för synpunkten. Vi tar med oss och diskuterar detta inför en framtida revidering av vägledningen Tack för synpunkten. Vi tar med oss och diskuterar detta inför en framtida revidering av vägledningen För mer information om PFAS i ytbehandling, förkromning och hårdförkromning så hänvisar vi till vårt regeringsuppdrag om screening av PFAS, vilket vi refererar till i texten på flera ställen

16(73) 134 Var tydligare med vad som är historiska föroreningar och användningsområden med vad som används i dag. Tack för synpunkten. Vi har förtydligat i texten och lagt in fler referenser 135 Tredje stycket För snällt skrivet, det finns PFAS (ej PFOS) i flera B-skum idag. Många handbrandsläckare med skum innehåller både A+B skum. Vill man inte ha PFAS-haltigt B-skum måste man nog bevaka det samt veta om det vid övningar och kassering Vi ger en översiktlig beskrivning av brandskum, och i övrigt hänvisar vi i texten till MSB och KemI. 136 3.4.1 Sveriges Geologiska Undersökning 137 Lägg in att spridning av PFAS kan ske genom dagvattensystemet vid brandövningsplatser. Dagvattensystemet är spridningsväg på många PFAS-förorenade områden. Tack för synpunkten. Vi tar med oss och diskuterar detta inför en framtida revidering av vägledningen 138 3.4.1.1 Kemikalieinspektionen 139 I avsnitt 3.4.1.1 anges användningsområdet för A-skum, men det framgår inte om B- skum har samma eller annat användningsområde. Det kanske kan tilläggas att det verkar som att det inte alltid är klart (på Räddningstjänsterna) om det är A-eller B-skum som har använts. Det framgår redan i första stycket vilka användningsområden som A-skum resp B- skum har, men vi har nu för att vara extra tydliga bytt plats på ett par meningar och lagt till några extra ord, samt även uppdaterat referenserna. 140 3.4.1.1 Länsstyrelsen Skåne 141 B-skum kan kanske ha innehållit andra PFAS än PFOS och PFOA? Tack för synpunkten. Vi tar med oss och diskuterar detta inför en framtida revidering av vägledningen 142 3.4.1.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 143 BRANDRANDSLÄCKNINGSSKUM

17(73) 144 För att kunna bedöma risker från utsläpp av olika typer av skum är det viktigt att veta dess innehåll av kemikalier. MSB anser att det i detta textstycke bör finnas information om att innehåll av olika tillsatser som t.ex. fluortensider ofta betraktas som konfidentiell och att det därför till stor del saknas information om ingående perfluorerade ämnen som är en typ av fluortensid. Det betyder att det inte går att utesluta att skummet kan innehålla fluortensider trots att ämnet inte finns redovisat i säkerhetsdatabladet. 145 3.4.1.2 Liljemark Consulting 146 Vid övningar men även i skarpa lägen kan/brukar skum blåsa iväg så föroreningsområdet blir ofta större än vad man trott. Vi har förtydligat i texten och lagt in en till referens Tack för synpunkten. Vi tar med oss och diskuterar detta inför en framtida revidering av vägledningen 147 3.4.1.2 Liljemark Consulting 148 Lägg till efter industrier och oljedepåer. Tack för synpunkten. Vi har reviderat texten här 149 3.4.1.2 Länsstyrelsen i Jönköpings län 150 Lägg till information om när PFAS/PFOS började Tack för synpunkten. Vi tar med oss och diskuterar detta inför en framtida revidering av vägledningen 151 användas i brandskum storskaligt. 152 3.4.1.2 Länsstyrelsen Skåne 153 Ordval förslag: PFAS går då antingen rakt ut i grundvattnet Tack för synpunkten. Vi har reviderat texten här 154 3.4.1.2 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 155 UTSLÄPP VID BRANDÖVNINGSPLATSER

18(73) 156 Många räddningstjänster har beslutat om egna interna policys där övningsverksamhet med skumanvändning är förbjuden. Att öva taktik, strategi och hantering av utrustning kan göras utan att använda skum. Sedan 1980-talet har det funnits speciella övningsskum som är mindre skadliga för miljön. MSB anser att det i textavsnittet klart och tydligt ska framgå att övning med skum endast kan ske efter noga övervägande av kraven i miljöbalken, bl.a. de allmänna hänsynsreglerna Vi anser inte att vår vägledning ska omfatta hur räddningstjänsten hanterar brandsläckningsskum 157 3.4.1.3 Försvarsmakten 158 Avsnitt 3.4.1.3 inleds med: Vid oplanerade bränder är det svårare att hantera miljöriskerna med släckningen. Släckningsarbetet får ändå betraktas som en miljöfarlig verksamhet och den kunskap och de rutiner, skyddsåtgärder med mera som är möjliga behöver iakttas. Här bör också framgå att de aktuella PFAS-innehållande skumprodukterna har varit förstahandsvalet vid fordonsbränder och att de även använts vid släckning av bränder i byggnader, skog, torv, etc. Det vore även bra om det framgick hur omfattande en PFAS-förorening från en enskild släckinsats kan förväntas vara, t.ex. från en bil-eller villabrand (som den i Hamre utanför Hudiksvall där enskilda dricksvattenbrunnar förorenats med brandskum år 2015) såväl som andra olika typer av släckinsatser. Tack för synpunkten. Vi tar med oss och diskuterar detta inför en framtida revidering av vägledningen 159 3.4.1.3 Liljemark Consulting 160 MSB:s och KemI:s informationsarbete till räddningstjänsterna om hur man bör öva och släcka bränder har tyvärr inte anammats av alla räddningstjänster. Därför bör kommunens tillsynsmyndigheter tillsyna räddningstjänsterna avseende efterlevnaden av dessa rekommendationer, stöd kan vara 2 kap MB. Kunskapskravet, utbytesprincipen och tekniskt möjligt. I detta avsnitt hänvisar vi redan till guide om PFAS på webben, där tillsynsmyndigheterna blir guidade till relevant information för dem. I övrigt så omfattar vår vägledning inte något om ansvarsfrågor, utan vi hänvisar istället till de länkar om det som vi lagt in vårt Länkbibliotek i avsnitt 3.1. 161 3.4.1.3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

19(73) 162 UTSLÄPP I SAMBAND MED BRAND-INSATSER 163 1. MSB anser att det kan vara lämpligt att översiktligt beskriva de olika släckmetoder som finns där skum används och vid vilka olyckstyper de oftast används vid. Uppgifter om vilka koncentrationer av skum i släckvatten som används, uppkomna mängder släckvatten vid olika typer av insatser, andel släckvatten som kan förångas, skummets spridningsmöjligheter i luft m.m. Detta är bakgrundsuppgifter som kan vara till hjälp vid riskbedömning av ett förorenat område efter en släckinsats. 164 2. De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken gäller vid genomförande av en räddningsinsats. Det betyder att räddningstjänsten ska ha den kunskap, vidta de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som är rimliga för att skydda miljön. MSB anser att det tydligt ska framgå i texten att 2 kap MB gäller vid genomförande av en räddningsinsats. 165 3. MSB anser att det kan vara relevant att hänvisa till en bestämmelse i Lagen om skydd mot olyckor (LSO). Detta för att öka kunskapen om krav på miljöhänsyn vid räddningsinsatser. Enligt 1 kap., 1 LSO (2003:778) ska räddningsinsatser bl.a. hindra och begränsa skador på miljön. 166 Om önskemål finns så erbjuder sig MSB att medverka till författande av textavsnitt som utförligare beskriver räddningsinsatser. Tack för synpunkten. Vår avsikt är att hålla vår vägledning så kortfattad som möjligt, så vi har nu förtydligat första stycket i detta avsnitt med en hänvisning till guide om PFAS på webben, där läsaren kan söka sig fram till mer information om olika släckmetoder mm, och vi har nu lagt in ytterligare en hänvisning till denna guide se vårt svar på rad 156 ovan se vårt svar på rad 156 ovan se vårt svar på rad 156 ovan 167 3.4.2 Försvarsmakten 168 Utsläpp av PFAS sker från deponier... Bättre: Utsläpp av PFAS kan ske/kan ha skett från deponier 169 3.4.2 Försvarsmakten Vi har reviderat och förtydligat i texten

20(73) 170 nedbrytning av prekursorer Bättre: omvandling av prekursorer Vi har reviderat i texten, så att den är tydligare nu. 171 3.4.2 Försvarsmakten 172 Förklara gärna förkortningen BREF (BAT Reference document?) Tack för synpunkten. Vi har förtydligat texten med detta nu 173 3.4.2 Havs- och Vattenmyndigheten 174 Längst ned i stycke 3 står det att "Endast ett fåtal kommunala reningsverk renar PFAS." Med tanke på att det inte finns några krav på avloppsreningsverken att analysera och rena PFAS idag och de stora osäkerheterna kring vedertagna reningsteknikers effektivitet avseende PFAS (något som också framhålls i sista stycket sid17) så undrar vi om det är riktigt att ens några kommunala reningsverk renar PFAS? Några dricksvattenverk och deponier kan dock ha infört reningsmetoder för detta. 175 3.4.2 Kemikalieinspektionen 176 De tre första meningarna i avsnitt 3.4.2 är otydliga och kanske inte helt korrekta, och bör därför ses över (revideras) Vi har reviderat texten i detta avsnitt Vi har reviderat texten i detta avsnitt 177 3.4.2 Kemikalieinspektionen 178 I avsnitt 3.4.2 anges att det finns reningsverk som kan rena bort PFAS. Det är ny information som bör utvecklas som den är riktig. I avsnitt 5 anges dock inget om detta? 179 3.4.2 Kemikalieinspektionen Vi har reviderat texten i detta avsnitt

21(73) 180 En kommentar till avsnitt 3.4.2 är att det skulle behövas 'rikt'-värden för PFAS i jordmassor i mottagningskriterierna för deponier, samt regler för lakvattnet (t.ex. gränsvärden och rening.) Om detta inte finns idag så komplettera gärna med vem som har ansvar för att ta fram denna vägledning och om det finns sådana planer. 181 3.4.2 Liljemark Consulting 182 Ev. lägga till att användningen av varor i hushållen ofta går till förbränning där inte alltid temperaturen är tillräckligt hög för att bryta C-F bindningen så risken är att om inte rökgasreningen fångar upp PFAS så går det vidare till atmosfären. Uppgifter om vad som är minsta tillräckliga temperatur varierar i litteraturen så jag vågar inte säga vilken temperatur som verkligen gäller. 183 3.4.2 Liljemark Consulting 184 Vore bra med ca siffror ang. avloppsreningsverken och PFAS. De reningsverk jag pratat med säger ca-fördelning 10% till slam och ca 90% rakt igenom för PFOS och PFOA. Hade inte Svenskt vatten nya siffror på detta som ungefär bekräftar det jag hört? Om mottagningskriterierna (NFS 2004:10) ska innehålla fler parametrar är det fråga om att ta fram nya gränsvärden, inte riktvärden. Detta är ett arbete som diskuteras på NV, och vi är medvetna om att det inte är lätt. NV har planerat att under 2019 utreda möjligheterna att ta fram vägledande nivåer för utlakning av i första hand PFOS. Texten i avsnittet har reviderats. Avsnitt 3.4.2 handlar om PFAS-källor, och inte inte om resultat från förbränning (se istället avsnitt 5.2.1.1). Tack för synpunkten. Vi tar med oss och diskuterar detta inför en framtida revidering av vägledningen 185 3.4.2 Livsmedelsverket 186 Förklara BREF: BAT-referensdokumentet (Best Available Technique) Avfallsbehandlings BREF är under revidering (Naturvårdsverket 2016b). Tack för synpunkten. Vi har förtydligat texten med detta nu 187 3.4.2 Länsstyrelsen Skåne

22(73) 188 Vilka kommunala reningsverk har rening av PFAS? Detta är mycket intressant uppgift för läsarna. Gäller även andra exempel på reningsinsatser, t ex för deponiers lakvatten, om det finns exempel på sådana. De är troligen inte så många än så länge. Vi har reviderat texten i detta avsnitt 189 3.4.2 Länsstyrelsen i Jönköpings län 190 Saknas ett komma mellan lakvatten och från reningsverk. Om ett kommatecken sätts in där blir den nya bisatsen inte komplett. Vi låter nuvarande formulering stå kvar. 191 3.4.2 Länsstyrelsen i Jönköpings län 192 Upprepning? PFAS sprids även från konsumentprodukter som innehåller ämnena. Den större delen av dessa utsläpp kommer från konsumentprodukter. Vi har reviderat texten här 193 3.4.2 Länsstyrelsen i Jönköpings län 194 Stryk ordet därför. Tack för synpunkten. Vi har reviderat där i texten nu 195 3.4.2 Länsstyrelsen i Jönköpings län 196 Information saknas om, eller hur många, deponier som mäter halter av eller renar sitt lakvatten från dessa ämnen. Varför saknas denna information? Denna information borde kunna samlas in/begäras in. Detta skulle vara till stor hjälp i tillsyn och i prövningsärenden. Vi har reviderat texten i detta avsnitt 197 3.4.2 Länsstyrelsen i Jönköpings län

23(73) 198 Endast ett fåtal kommunala reningsverk renar från PFAS. Lägg till vilka reningsverk som renar från PFAS och vilken teknik de använder. Eftersom vägledningen ska uppdateras regelbundet så kan denna information revideras om den ändras. Vi har reviderat texten i detta avsnitt 199 3.4.2 Länsstyrelsen i Jönköpings län 200 BREF: mätning av PFOS och PFOA ska införas på avfallsbehandlingsanläggningar och mätning ska ske två gånger per år. Finns det även förslag på riktvärden/begräsningsvärden? Lägg till i så fall. Det finns inga riktvärden eller begränsningsvärden avseende PFOS och PFOA. Se även svar på rad 180. Texten är reviderad. 201 3.4.2 Länsstyrelsen i Jönköpings län 202 Det finns inga riktvärden eller gränsvärden för PFAS i mottagningskriterierna för deponier i dag. Lägg till information om det pågår arbete för att ta fram detta och när. Se svar på rad 180 och rad 200. Texten är reviderad 203 3.4.2 Miljö- och Hälsoskyddsnämnden Uppsala Kommun 204 Då det gäller egenskaper bör det flyttas till avsnitt ang. egenskaper. Tack för synpunkten. Vi tar med oss och diskuterar detta inför en framtida revidering av vägledningen 205 3.4.2 Sveriges Geologiska Undersökning 206 PFCA nämns för första gången i löptext, skriv ut förkortningen (perfluoralkyl carboxylic acids). PFCA finns även med i figur 3.1 sid 12 men drunknar i mängden information Tack för synpunkten. Vi har lagt in det i texten nu 207 3.4.2 Vattenmyndigheten i Norra Östersjön 208 Vattenmyndigheten i Södra Östersjön 209 Vattenmyndigheten i Västerhavet

24(73) 210 Det vore bra om det går att förtydliga ytterligare vilka krav som kan ställas på avfallsproducenten när det gäller innehåll och lakning av farliga ämnen i material som lämnas på deponi. Vid deponering ska avfallsproducenten visa på innehåll och lakning av farliga ämnen. Detta gäller även ämnen som inte finns med i mottagningskriterierna, om dessa finns i avfallet. Texten är reviderad. 211 3.4.2 Vattenmyndigheten i Norra Östersjön 212 Vattenmyndigheten i Södra Östersjön 213 Vattenmyndigheten i Västerhavet 214 Vattenmyndigheten ser mycket positivt på att skydd av ytvatten och grundvatten finns med bland de skyddsobjekt som inkluderats i beräkningen av preliminära riktvärden för mark och grundvatten. 215 Vi ser också positivt på att den koncentration av PFOS i ytvatten som ligger till grund för beräkningen av dessa riktvärden överensstämmer med miljökvalitetsnormen för vatten enligt direktivet om prioriterade ämnen som tillämpas inom vattenförvaltningen Tackar för kommentaren Tackar för kommentaren 216 3 och 4 Havs- och Vattenmyndigheten

25(73) 217 Kapitel 3 handlar i stora delar av källor till PFAS-föroreningar och vilka egenskaper som karakteriseras ämnesgruppen är mycket stor. Kapitel 4 handlar om riskbedömning utifrån vedertagen metodik för förorenad mark och de riktvärden som finns för PFOS. Det saknas ett stycke om hur tillsynsmyndigheten eller verksamhetsutövaren gör ett relevant substansurval för att verifiera om det finns förhöjda halter. Även om PFOS är en vanlig substans så är ett problem med ämnesgruppen just att det rör sig om så många ämnen, med inbördes olika egenskaper. Dessutom är behandlingsteknikerna väldigt olika effektiva beroende på kolkedjelängd. Det borde finnas ett kapitel mellan nuvarande kap. 3 och 4 som tar upp frågor om substansurval, provtagning och analyser. I och för sig finns en hänvisning till en länsstyrelsegemensam rapport som bl.a. ska behandla frågor kring provtagningsstrategier (sid 9, 5e stycket) men frågan är av så passcentral betydelse att den bör behandlas i vägledningen. Vi har valt att inte ta upp provtagningsstrategier och analysmetoder i vår vägledning, utan för det hänvisar vi till Länsstyrelsernas vägledning. Tanken är att dessa två vägledningar ska komplettera varandra. Viss vägledning finns även i den danska handboken, se Länkbiblioteket avsnitt 3.1 218 4 Försvarsmakten 219 Det vore önskvärt att avsnitt 4, som handlar om att riskbedöma PFAS-föroreningar, vägleder om huruvida riskbedömning bör göras för varje enskild PFAS eller någon haltsumma eller bara PFOS. I dagsläget har SGI ingenting mer än det som redan finns beskrivet i avsnitt 4.2.6 (Summahalt av 7 PFAS). 220 4 Länsstyrelsen i Jönköpings län 221 En sådan egenskap är att PFAS, liksom bland annat PCB och dioxin, är klassat som PBTämne, det vill säga persistent, bioackumulerande och toxiskt. Det bör stå PFOS och inte PFAS. Det är endast PFOS som idag är klassat som PBT. Ändrat formuleringen. 222 4 Miljö- och Hälsoskyddsnämnden Uppsala Kommun

26(73) 223 För allmänt, vi vill att PFAS utreds. Egentligen bara sista stycket som är relevant. De tre första stycken under rubrik 4 är en allmän beskrivning av vad en riskbedömning avser vad gäller förorenade områden samt beskriver vad som skiljer mellan en förenklad och en fördjupad riskbedömning. 224 4 Ronneby kommun 225 andra raden i fjärde stycket:... förorenade med andra typer av föroreningar. Sista ordet bör ersättas 226 med ämnen. 227 4.2.2 Ronneby kommun Ändrat formuleringen. 228 Sid.22, text till Figur 4.1: sista ordet på bör tas bort. Vi kan inte hitta detta felaktiga "på" i figurtexten 229 4.2 Havs- och Vattenmyndigheten

27(73) 230 Förklara vad som menas med "skydd av grundvatten som resurs". Det kan tolkas som att det är samma sak som skydd av grundvatten som drickvattenresurs men här anges olika värden. 231 4.2 Havs- och Vattenmyndigheten De haltkriterier som används är med vissa undantaga dricksvattennormer eller om norm saknas för ett visst ämne en uppskattning av dricksvattennorm. I praktiken innebär därför skyddet av grundvatten som en resurs att grundvattnet ska kunna användas som dricksvattenresurs. Förtydligat detta i fotnot till tabell 4.1 och 4.2. Att riktvärde för skydd av grundvatten som en resurs skiljer sig från riktvärde för intag av grundvatten som dricksvatten beror på att dessa beräknas på lite olika sätt i beräkningsmodellen för generella riktvärden. Detta gäller inte PFOS specifikt utan generellt. Att beskriva detta mer i detalj ligger utanför ramen för den aktuella vägledningen. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas läsaren istället till NV Rapport 5976 och SGI Publikation 21.

28(73) 232 Förklara varför spädningsfaktorn 350 har valts när det gäller grundvattenytvattenrecipient. Används detta generellt för alla ämnen i modellen? Finns skäl att anta att det kan vara annorlunda i just dessa fall (t.ex. förhållanden vid brandövningsplaster) 233 4.2.4 Havs- och Vattenmyndigheten Utspädningsfaktorn gäller vid beräkning av preliminärt riktvärde för PFOS i grundvatten. För förorenat grundvatten finns idag inga generella riktvärden motsvarade de som finns för förorenad jord framtagna inom Sverige. Undantaget är de riktvärden för petroleumrelaterade föreningar inom bensinstationer och dieselanläggningar som Svenska Petroleuminstitutet (numera SPBI) har tagit fram (SPI, 2010). Utspädningsfaktorn har SGI beräknat med uttryck som i grunden är hämtade från Naturvårdsverkets modell för beräkning av generella riktvärden i mark. Att beskriva detta mer i detalj ligger utanför ramen för den aktuella vägledningen. Istället hänvisas till SGI Publikation 21 för en detaljerad beskrivning av hur faktorn är beräknad. Utspädningsfaktorn ska inte ses som ett värde som är representativt för alla platser, utan är en parameter som bör utvärderas platsspecifikt.

29(73) 234 Mängden som tillförs är viktig. Modelleringsverktyg skulle eventuellt kunna användas och exempel på sådana kan nämnas. Detta är ingen fråga specifikt kopplad till PFAS, utan berör föroreningar i allmänhet. SGI bedriver ett arbete som kopplar till belastning (mängd förorening som tillförs en recipient). Det övergripande målet är att i ett senare skede ta fram en vägledning kring hur belastning ska beaktas inom ramen för en riskbedömning av förorenade områden. Detta är därför inte något som vi lyfter in i denna vägledning om PFAS. 235 4.2.4 Havs- och Vattenmyndigheten 236 Näst sista stycket: Stycket tar upp att det är viktigt att ta hänsyn till platsspecifika förhållanden vid bedömning av vilka halter som kan tillåtas att släppas ut från ett förorenat område. Hänsyn ska tas till recipientens sårbarhet såsom känslighet (med avseende på vad/vilka faktorer?), skyddsvärde (med avseende på vad/vilka faktorer?). Här borde även beskrivas närmare vem som gör dessa avväganden och bedömningar av platsspecifika riktvärden. Ibland har bolagen eller verksamheterna ansvaret att sanera och kan med hjälp av konsult ta fram platsspecifika riktvärden. För andra typer av verksamheter kan andra ansvarsförhållanden gälla. detta stycke bör utvecklas. Kanske skulle det kunna bifogas ett par exempel? Vår vägledning omfattar inte ansvarsfrågor, utan för det hänvisar vi till NV-rapport 6501 Efterbehandlingsansvar som vi lagt in i avsnitt 3.1 Länkbibliotek 237 4.2 Havs- och Vattenmyndigheten 238 Olyckligt att livsmedelsverket och SGI:s värden skiljer sig åt avseende uppskattad nivå för hälsorisk. Texten betonar att riktvärdena inte per automatik ska tolkas som åtgärder är nödvändiga. Det här spelar kanske inte så stor roll just nu eftersom det övergripande värdet styrs av annat men kan komma att få större betydelse när/om reviderat TDI används som utgångspunkt. 239 4.2 Havs- och Vattenmyndigheten Tack för kommentaren

30(73) 240 MKM värdet för mark är tveksamt eftersom risk via näringskedjan inte har beaktats. Med det är samtidigt oklart vad KM värdet - som även ska beakta den risken - styrts av; är det marklevande organismer eller risk för exponering av toppredatorer? Om det är toppredatorer kanske ekotoxikologiska tester på marklevande organismer inte det mest relevanta alternativet för uppföljning (fördjupad riskbedömning) utan kanske främst biotillgänglighet och exponering för predatorer? KM-värdet styrs av skyddet av toppredatorer (förtydligat detta i 1:a stycket i avsnitt 4.2.8.3 Effekter på markmiljö) och är hämtat från en utredning från Nederländska RIVM (National Institute for Public Health and the Environment). Oklart om den andra halvan av kommentaren syftar på någon skrivning i vägledningen eller om det är notering. I tredje stycket under rubrik 4 Att riskbedömna PFAS-föroreningar har ordet "biotillgänglighetstest" lagts till i exemplifieringen av platsspecifika undersökningar som kan göras avseende miljörisker. Vad gäller beaktande av risker för arter högre upp i näringskedjan vid bedömning av MKM-områden. Detta är en fråga som utreds inom SGI:s pågående arbeten med revidering av SGI Publikation 21. Ingenting som diskuteras i denna version av PFASvägledning, men kan ingå i en kommande revidering av vägledningen. 241 4.2 Liljemark Consulting

31(73) 242 Självklart önskar vi ha med EFSAs nya TDI värden här för PFAS och ev. PFOA. Skulle komma i maj-18. 243 4.2 Miljö- och Hälsoskyddsnämnden Uppsala Kommun 244 Mycket om bakgrund till värde för PFOS men där har vi ju värde, 4.2.1 kan bantas ev. ta bort sista stycket Resultaten från EFSA arbete är inte offentliggjorda vid tidpunkten för omhändertagande av remisskommentarer (vecka 44, oktober 2018). En uppdatering görs i en kommande revidering av PFASvägledningen. Avsnitt 4.2.1 är kort, varvid tycker det är relevant att låta det stå kvar i sin helhet. 245 4.2 Vattenmyndigheten i Norra Östersjön 246 Vattenmyndigheten i Södra Östersjön 247 Vattenmyndigheten i Västerhavet 248 Vattenmyndigheten ser mycket positivt på att skydd av ytvatten och grundvatten finns med bland de skyddsobjekt som inkluderats i beräkningen av preliminära riktvärden för mark och grundvatten. 249 Vi ser också positivt på att den koncentration av PFOS i ytvatten som ligger till grund för beräkningen av dessa riktvärden överensstämmer med miljökvalitetsnormen för vatten enligt direktivet om prioriterade ämnen som tillämpas inom vattenförvaltningen Synpunkt, inte någon kommentar om att förändring/komplettering. Synpunkt, inte någon kommentar om att förändring/komplettering. 250 4.2 Vattenmyndigheten i Norra Östersjön 251 Vattenmyndigheten i Södra Östersjön 252 Vattenmyndigheten i Västerhavet

32(73) 253 För beräkning av riktvärde för att skydda grundvatten som dricksvatten har man utgått från Livsmedelsverkets åtgärdsgräns för PFAS (summa 7, numera summa 11) på 90 ng/l. Baserat på antagandet att högst 50% av intaget får komma från grundvatten har man antagit att koncentrationen av PFOS i grundvatten som ska användas som dricksvatten får uppgå till högst 45 ng/l. 254 Här ser vi 2 uppenbara problem; 255 1) Genom att utgå från livsmedelsverket värde för PFAS (summa 7, numera 11) och direkt översätta det till PFOS, antar man att PFOS är den enda av de 7 (11) PFASämnena som behöver beaktas. Vi har kompletterat texten i avsnitt 4.2.6. 256 2) Inom vattenförvaltningen finns för grundvatten två olika riktvärden för PFAS (summa 11). Ett riktvärde på 90 ng/l, samt ett värde för att vända uppåtgående trend på 18 ng/l. Ett överskridande av vända uppåtgående trend värdet (18 ng/l, PFAS summa 11) ska leda till att grundvattenförekomsten är i risk. Därmed ska en fördjupad kartläggning göras, operativ övervakning påbörjas, miljökvalitetsnorm beslutas, åtgärder sättas in och förekomsten ska statusklassificeras. 257 SGI tar med sig denna kommentar i sitt pågående arbetet med revidering av SGI Publikation 21. Ingenting som diskuteras i denna version av PFAS-vägledning, 258 Vattenmyndigheternas samlade bedömning är därför att det är mer lämpligt att man i ett riskbedömningssammanhang, med dess typiska osäkerheter, utgår från värdet för vända uppåtgående trend (18 ng/l) istället för riktvärdet (90 ng/l). 259

33(73) 260 Vattenmyndigheten har förståelse för att det har varit svårt att ta hänsyn till detta inför arbetet med denna vägledning, då vattenförvaltningens riktvärden är relativt nya. Vi hoppas och tror att Naturvårdsverket och SGI kommer att beakta även vattenförvaltningens riktvärden senast då de riktvärden för riskbedömning av PFOS/PFAS i förorenad mark och grundvatten som anges i denna vägledning uppdateras i och med att det kommer nya TDI-värden från EFSA. 261 4.2 Sveriges Geologiska Undersökning 262 I texten går att läsa: Det har inte genomförts någon analys av konsekvensen av de föreslagna riktvärdena för PFOS. Kommentar: konsekvens med avseende på vad? 263 4.2.2 Sveriges Geologiska Undersökning 264 Tabell 4.1 Det vore önskvärt med en kort förklaring till vad som menas med Justerat hälsobaserat riskvärde. Det borde också förtydligas (i anslutning till tabellen) att det preliminära riktvärdet utgör det lägsta värdet av det hälsoriskbaserade riktvärdet och riktvärdena för skydd av markmiljö, grundvatten som naturresurs och skydd av ytvatten. Vi avser konsekvensanalys, som då innebär att man analyserar vilka konsekvenser ett riktvärde kan ha. Det handlar om konsekvenser för samhället i helhet och för olika aktörer. Om man vill veta mer så finns det på Naturvårdsverkets webbsida en rapport som heter Konsekvensanalys steg för steg. Terminologin är den samma som används i Naturvårdsverkets vägledning (NV Rapport 5976). Justeringen som görs är att hänsyn tas till att människor exponeras för PFOS även från andra källor (t.ex. föda). Förtydligat i avsnitt 4.2.2 och 4.2.3. 265 4.2.4 Fortifikationsverket