Översyn av kommunens samlade stöd till föreningslivet i Huddinge Kommun

Översyn av kommunens samlade stöd till föreningslivet i Huddinge Kommun Preliminär rapport 2012 04 10 Hugo Blom Christer Fahlström Anders Lundkvist Skandinaviska Utvärderingsinstitutet www.utvarderingsringen.se 1

Innehåll Sida Uppdraget 3 Arbetssätt 3 Rapportens innehåll och uppläggning 4 Principiella skillnader mellan kultur och fritid 4 Kommunalt föreningsstöd möjligheter och begränsningar 6 Stödformer och politisk styrning 6 Ekonomiska resurser riktade till kultur och fritidsföreningar 8 Kontant stöd Föreningsstöd från andra kommunala förvaltningar Beräkning av subventioner i kommunala lokaler/anläggningar Subventioner via Vårby simhall, Skogås simhall och Huddingehallen Lokalsubventioner från Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen (MSB) Lokalsubventioner från Huge Fastigheter AB Anläggnings och driftbidrag Det totala föreningsstödet sammanfattning Kommunalt och statligt lokalt aktivitetsstöd Verksamhetsanalyser 15 Föreningslivets barn och ungdomsverksamhet Jämställdhet Åldersgrupper som nås av föreningsverksamhet Deltagartillfällen 2010 Jämförelser mellan sex kommuner Övriga barn och ungdomsföreningar vid sidan av idrotten Resultat från enkät till bidragsberättigade föreningar 20 Taxor och avgifter 22 Enklare analys av taxor och avgifter inom kultur och fritidsförvaltningen Alternativa stödmodeller som används i kommunerna 22 Normstyrda bidrag 23 Förhandlingsbaserade överenskommelser 23 Mellanformer av stödmodeller 24 Stöd till grupper utanför traditionellt föreningsliv 26 Våra iakttagelser, slutsatser och förslag 26 Bilagor: Bilaga 1 Förenings /kundförteckning Bilaga 2 Uthyrda och prissatta objekt 2010 Bilaga 3 Kontanta bidrag per förening Bilaga 4 Lokalsubventioner, anläggnings och hyresbidrag från Kultur fritid Bilaga 5 Lokalsubventioner från Huge Fastigheter AB o MSB Bilaga 6 Individuella föreningsbokslut Bilaga 7 Verksamhetsanalyser Bilaga 8 Resultat föreningsenkät Bilaga 9 Underlag för intäktsanalys 2

Uppdraget Uppdraget innebär en utredning av det totala stödet till bidragsberättigade föreningar inom främst kultur och fritidsförvaltningens verksamhetsområde i Huddinge kommun där bl.a. följande har ingått. Kommunens kontanta bidrag har sammanställts och bidragens ekonomiska utfall har beräknats för bidragsberättigade föreningar utifrån uppgifter framtagna av kultur och fritidsförvaltningen. Beräkning av lokalsubventioner till föreningar som bedriver verksamhet i kommunala lokaler/anläggningar utifrån uppgifter framtagna av förvaltningen. Det ekonomiska värdet av hyresbidrag till lokaler som föreningar själva äger eller hyr har beräknats. Det totala stödet till föreningslivet i form av kontantbidrag och lokalsubventioner redovisas. En redovisning av separata föreningsbokslut för alla föreningar som erhållit kommunala kontantbidrag och/eller lokalsubventioner. Barn och ungdomsföreningarnas verksamhet har analyserats med avseende på bland annat typ av verksamhet, åldersfördelning och jämställdhet. Föreningslivets attityder till bland annat lokaltillgång, lokalbokning och fria lokaler har kartlagts genom en enkät. Utifrån kommunens bokningsregister har en enklare analys av intagna avgifter gjorts för att undersöka vilka kundkategorier som erlagt avgifter och vid vilka anläggningar och lokaler avgifterna betalts. Kontakter har tagits och intervjuer genomförts med central personal och anläggningsansvariga inom kultur och fritidsförvaltningen samt med representanter från andra förvaltningar och bolag i Huddinge kommun. Iakttagelser, synpunkter och förslag till åtgärder presenteras. Arbetssätt Vi menar att ett grundläggande synsätt när det gäller kommunalt stöd till föreningar är att föreningsstöd inte endast ska tolkas som de kontanta bidrag som kommunen fördelar. Föreningsstödet måste ses som en helhet och innefatta såväl kontantstöd, taxor och avgifter, lokalsubventioner och eventuella andra stöd i form av t.ex. utbildningar, tryck och layouthjälp som kommunen erbjuder. När det gäller barn och ungdomsorganisationernas verksamhet utgör kontantstödet endast en mindre del av det totala kommunala stödet. I arbetet har statistiska uppgifter från främst år 2010 använts. Orsakerna är flera. Dels var detta de senaste helårsuppgifter som fanns att få från kommunen vid utredningens början och dels var 2010 det senaste år då jämförelsesiffror ur riksstatistiken för kultur och fritidssektorn fanns att tillgå. 3

Utredningen har medfört ett stort arbete för många personer inom kommunen. Lokalkostnader och timpriser i olika anläggningar har beräknats. Föreningsstatistik och uthyrningsstatistik har tagits fram och bearbetats. Detta arbete har enligt vår uppfattning varit nödvändigt inte bara för denna utredning utan också för kommunens fortsatta analys och kvalitetsarbete. Rapportens innehåll och uppläggning Vi har valt att relativt tidigt i vår rapport redovisa de principiella skillnader som finns mellan kultur och fritidsverksamheter och de skilda arbetssätt som föreningarna har inom de två verksamhetsområdena. I rapporten försöker vi också som ett diskussionsmaterial visa på olika stödformer och hur de fungerar som politiska styrinstrument. Olika modeller för föreningsstöd och varianter av modeller tas därför också upp i rapporten. I en beskrivning som baserar sig på den verksamhetsstatistik för år 2010 som funnits tillgänglig vill vi visa på vilka som deltar i den föreningsverksamhet som finns i kommunen. Vi har också försökt att analysera den befintliga föreningsverksamheten med avseende på bl.a. åldersgrupper och jämställdhet för de områden där uppgifter funnits. Föreningslivets villkor i kommunen när det gäller kontantbidrag, lokalsubventioner och taxor och avgifter beskrivs i ett kapitel. Här har vi speciellt arbetat med att ta fram och redovisa de lokalsubventioner som föreningslivet erhåller. Principiella skillnader mellan kultur och fritid Kultur och fritidsområdet är ett mångfacetterat område där flera verksamheter med skilda inriktningar ingår. På många sätt finns stora skillnader mellan det traditionella kulturområdet och det som betraktas som fritid. I samband med frågor och diskussioner omkring föreningsstöd är vissa utgångspunkter viktiga att förstå vilket vi ska försöka belysa i nedanstående exempel. Kultur Fritid Allmänheten är största målgruppen De egna medlemmarna är största målgruppen De föreningar inom kulturområdet som får bidrag arrangerar oftast verksamhet som vänder sig till allmänheten i form av t.ex. musikarrangemang, konstutställningar, teater och dansföreställningar samt studiecirkelverksamhet. De föreningar som får bidrag inom fritidsområdet anordnar verksamhet i huvudsak för sina medlemmar. Bidragens storlek grundas ofta på antalet medlemmar och den verksamhet som bedrivs för föreningens medlemmar. 4

Kultur Fritid Uppdragsstöd är vanligt bland kulturföreningar Normerade bidrag gäller för fritidsföreningar Inom kulturområdet görs ofta en bedömning från fall till fall och utifrån uppdragets art omkring bidragens storlek. Den enda bidragsform inom kulturområdet som är reglerat och betalas ut efter kvantitativa normer är stödet till studieförbunden. De flesta bidrag inom fritidsområdet betalas ut enligt givna kvantitativa normer som antal medlemmar, antal aktiviteter och kostnader för t.ex. lokaler. Kultur Fritid Vänder sig i stor utsträckning till vuxna Barn och ungdomar under 20 år är prioriterade I många verksamheter inom kulturområdet utgör vuxna de vanligaste besökarna och konsumenterna. Föreningar inom fritidsområdet har bl.a. genom samhällsstöd en tydlig målgrupp i åldrarna under 20 år Kultur Fritid Större andel unga tjejer utövar själva Större andel unga killar utövar själva Resultat från kultur och fritidsvaneundersökningar visar att det är en större andel unga tjejer än unga killar som t.ex. spelar teater, sjunger i kör och utövar skapande aktiviteter medan det är en större andel unga killar än unga tjejer som spelar t.ex. fotboll, ishockey och innebandy. Kultur Fritid Ungdomsverksamhet i kommunal regi Ungdomsverksamhet i föreningsregi Inom kulturområdet sker ungdomsverksamheten oftast i kommunal regi genom t.ex. kulturskolan, biblioteken och i viss mån fritidsgårdarna. Inom fritidsområdet sker majoriteten av ungdomsverksamheten i föreningsregi. Enda undantaget är den verksamhet som bedrivs på fritidsgårdarna. Kultur Fritid Föreningarnas lokalsubventioner är inte omfattande Föreningarnas lokalsubventioner är mycket stora Lokalsubventioner för kulturföreningar det ekonomiska värdet av tider som föreningar använder i kommunala lokaler tycks inte vara omfattande. De kontanta bidragen till verksamhet är betydligt större. För fritidsföreningar är situationen den omvända. Det stora kommunala stödet utgörs av lokalsubventioner. 5

Kommunalt föreningsstöd möjligheter och begränsningar Kultur och fritidsverksamheten i en kommun är en frivillig verksamhet. Kommunen har mycket stor frihet att själv utforma regler och villkor för hur denna verksamhet ska stödjas. En viss reglering finns i kommunallagen och i vissa så kallade smålagar som reglerar det kommunala stödet till ungdomsorganisationer. Kommunallagen innehåller bestämmelser om den kommunala kompetensen, dvs. vad en kommun får och inte får göra (2 kap 1 ). Den så kallade lokaliseringsprincipen innebär att allt vad en kommun gör ska vara kopplat till den egna kommunen och de egna kommuninnevånarna. Kommunen kan därför i princip bara ge ekonomiskt stöd till de föreningar som hör hemma i den egna kommunen. En annan princip är likställighetsprincipen (2 kap 2 ). Den betyder att kommunen måste behandla alla medborgare lika i sin verksamhet, om det inte finns sakliga skäl för något annat. När fullmäktige har antagit normer för den kommunala bidragsgivningen ska därför alla föreningars ansökningar hanteras utifrån dessa normer. Ett exempel på en så kallad smålag är lag 1989:977 om kommunalt stöd till ungdomsorganisationer. Lagen ger kommunen rätt att lämna ekonomiskt stöd till lokala ungdomsorganisationer inklusive föreningar som arbetar med politisk verksamhet. Dessa smålagar har numera samlats i Lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter som reglerar ett 20 tal olika områden. Kommunallagen ger stora möjligheter till olika lösningar i fråga om föreningsstöd så länge kommunen följer lokaliseringsprincipen och likställighetsprincipen. När det gäller kontantbidrag till föreningslivet har kommunen rätt att prioritera olika grupper t.ex. flickor framför pojkar, äldre ungdomar framför mellanstadieåldrar etc. så länge dessa prioriteringar tillämpas för kommunens alla föreningar. Detta innebär också att kommunen har rätt att differentiera kontantbidragen till olika föreningskategorier och till verksamheter i skilda bostadsområden. Även när det gäller taxor och avgifter har kommunen en stor handlingsfrihet. Fria lokaler eller inte är ett ensidigt kommunalt beslut liksom differentierade taxor för olika målgrupper. Skilda avgifter i olika typer av verksamhetslokaler kan också tillämpas. Stödformer och politisk styrning I huvudsak omfattar det kommunala stödet till föreningslivet två områden. Dels ett kontant stöd till verksamhet som i Huddinges fall i första hand utgår till barn och ungdomsföreningar och inriktades år 2010 mot åldersgruppen 5 18 år eller som stöd till vuxenföreningar. Från år 2012 är de bidragsberättigade åldrarna ändrade till 7 20 år. Den andra formen av föreningsstöd är lokalsubventioner. Stödformen omfattar i Huddinge kommun fria lokaler till såväl barn och ungdomsgruppen som föreningslivets vuxna deltagare. Även för föreningar med egna eller inhyrda lokaler utgår lokalsubventioner via kommunalt hyresbidrag. På samma sätt som i alla andra kommuner är värdet av lokalsubventioner högre än de belopp som utgår i form av kontantbidrag. För varje krona kommunen betalar ut i kontantbidrag till föreningslivet utgår betydligt mer i form av fria lokaler eller lokal och driftbidrag. 6

Det kan tyckas självklart att ha en politisk uppfattning om hur de skattepengar som fördelas till föreningslivet ska användas. Detta är nog också någonting som de allra flesta är helt överens om oavsett politisk tillhörighet. Frågan är nog snarare graden av den styrning som bör och kan tillämpas. I kommunen finns ett antal styrinstrument som kan användas för att det stöd som ges till föreningslivet ska stämma överens med de politiska mål som satts upp. Exempel på sådana styrinstrument är: Investeringar Valet av lokaler och anläggningar som kommunen bygger påverkar bl.a. om verksamheten kommer att vända sig till pojkar eller flickor, om verksamheten förstärker redan starka intresseinriktningar eller vänder sig till helt nya områden. Kontantbidrag Även det kontanta stödet kan utformas för att stimulera och prioritera verksamhet för olika åldrar, olika bostadsområden, jämställdhet eller integration. Taxor och avgifter Via skilda avgiftssystem kan åldersgrupper, säsongsanpassad verksamhet eller arrangemangsvillkor påverkas. Tid och plats i anläggningar Detta är förmodligen det starkaste politiska styrinstrument som finns. Genom att styra vilka som ska få plats i lokaler och anläggningar samt när de ska få tider kan kommunen påverka allt från tidig specialisering till jämställdhet. Av tradition har föreningslivets insatser alltid värnats i kommunerna. Det har funnits en vilja att stödja ideellt arbete eftersom det ansetts vara en tillgång för samhällsutvecklingen. Detta har åtminstone tidigare ibland tagit sig uttryck i en ovilja att över huvud taget styra och påverka föreningslivets verksamhet. På senare år har det blivit alltmer tydligt att användandet av skattepengar kopplas till en politisk vilja om hur dessa medel bör användas. Om vi förenklar verkligheten har två skilda synsätt vuxit fram. Det ena är att föreningsverksamheten har ett stort egenvärde för samhället och föreningsmedlemmarna. Organisationerna arbetar utifrån egna mål och intressen. Kommunerna ska styra och påverka i begränsad omfattning. Ett givande samarbete uppstår när samhällets mål och intressen sammanfaller med organisationens arbete. Det andra synsättet är att föreningarna är användbara för att upprätthålla välfärdsproduktionen när samhällets resurser minskar. Föreningslivet blir alltmer uppdragstagare på det offentligas villkor. Det kan t.ex. handla om övertagande av anläggningsdrift, riktade uppdrag till studieförbunden eller insatser i kommunens drogförebyggande arbete. Den politiska uppgiften blir att hitta rätt balans mellan dessa synsätt. Vår utgångspunkt när det gäller Huddinge kommun har varit att försöka tydliggöra olika föreningskategoriers uppgifter och roller och därigenom se vilka stödsystem som kan passa de olika föreningskategorierna. På så sätt skulle det politiska arbetet och prioriteringarna kunna koncentreras till mer tydliga områden. 7

Ekonomiska resurser riktade till kultur och fritidsföreningar i Huddinge kommun Bokslutet för kultur och fritidsnämndens verksamhetsområden för år 2010 visade en nettokostnad på 154 miljoner kronor. Utöver den centrala administrationen gick 93 miljoner kronor till fritidsområdet och 53 miljoner kronor till kulturområdet. Förvaltningens samlade lokalkostnader uppgick till ca 70 miljoner kronor. Nästan 13,8 miljoner betalades ut i form av kontanta föreningsbidrag. Vid sidan av kontantstödet erhåller föreningslivet i Huddinge ett indirekt stöd i form av tillgången till fria eller subventionerade kommunala lokaler och anläggningar. Detta stöd går till den del av föreningslivet som bokar tider via kultur och fritidsförvaltningen. Inte minst gäller detta idrottsanläggningar där föreningslivet använder stora delar av den tillgängliga tiden. Även om anläggningarna används för skolans verksamhet och av allmänheten är den totala lokalsubventionen till föreningslivet betydande. Omfattningen av lokalsubventioner framgår inte i den enskilda föreningens ekonomiska redovisning och är därför helt okänd för de flesta föreningar. Rent allmänt kan sägas att lokalsubventionerna i alla kommuner är betydligt större än de kontantbidrag föreningslivet får. Naturligt nog är lokalsubventionerna större till de föreningar som har sin verksamhet i dyra specialanläggningar för idrott som t.ex. simhallar och ishallar. I Huddinge är värdet av de tider som föreningslivet bokat i kommunens lokaler och anläggningar cirka 20,3 miljoner kronor. Föreningarna betalar totalt en hyra på drygt 1 miljon kronor varför värdet av lokalsubventionerna i kommunala lokaler och anläggningar som bokas via kultur och fritidsförvaltningen uppgår till närmare 19,3 miljoner kronor netto. Våra beräkningar baseras på de lokalbokningar som skett genom förvaltningens bokningsfunktion. De kommunägda anläggningar där föreningarna bokar tid direkt på plats främst kommunens tre simhallar genererar också subventioner till föreningarna motsvarande nästan 1.9 miljoner kronor. Till detta ska läggas värdet av de tider föreningslivet får tillgång till i andra kommunala lokaler hos andra förvaltningar. Via Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen och Huge Fastigheter AB subventioneras föreningarna med drygt 1 miljon kronor. Här finns ytterligare subventioner som är föremål för diskussioner mellan Kultur och fritidsförvaltningen och Huge Fastigheter AB. Subventionerna uppgår enligt fastighetsbolaget till mångmiljonbelopp och redovisas längre fram i rapporten. Kontant stöd De kontanta medel som fördelades till föreningslivet från kultur och fritidsförvaltningen med inriktning på fritidsverksamhet, kultur, lokaler och anläggningar uppgick år 2011 till drygt 13,6 miljoner kronor. De kontanta bidragen till föreningarna fördelades enligt följande: Kulturbidrag studieförbund Arrangemangsbidrag kultur Verksamhetsbidrag kultur Aktivitetsbidrag Anläggningsbidrag Arrangemangsbidrag fritid Drift Idrottsplatser 3 693 000 kr 505 720 kr 600 000 kr 5 277 650 kr 647 000 kr 71 650 kr 1 331 000 kr 8

Drift Sporthallar Hyresbidrag Stöd till pensionärsorganisationer Skötselbidrag Startbidrag Verksamhetsbidrag Projektbidrag Bidrag som beslutats på delegation Övrigt bidrag Summa 405 000 kr 470 843 kr 224 207 kr 24 000 kr 3 000 kr 92 000 kr 219 000 kr 200 000 kr 20 000 kr 13 784 070 kr Av bidragen på närmare 13.8 miljoner kronor utgör 1 760 000 kronor bidrag till föreningar som utför visst arbete åt kommunen. Det gäller bidragsformerna Drift Idrottsplatser, Drift Sporthallar och Skötselbidrag. Det bör observeras att dessa pengar inte är att betrakta som ett generellt föreningsstöd utan mer som ersättning för ett uppdrag eller utfört arbete. I bilaga 3 Kontanta bidrag per förening redovisas detaljerade uppgifter om bidragens fördelning. Föreningsstöd från andra kommunala förvaltningar Föreningslivet i Huddinge får också stöd från andra kommunala förvaltningar. Social och äldreomsorgsförvaltningen budgeterar 2 240 000 kronor för år 2012 som stöd till sociala stöd och hjälporganisationer och till föreningar som arbetar för personer med funktionsnedsättning, totalt ett femtontal organisationer. Social och äldreomsorgsförvaltningen ger dels stöd i form av kontantbidrag men även som hyresbidrag för olika lokaler. Inga föreningar som får detta stöd har föreningsstöd från Kulturoch fritidsförvaltningen. Kommunstyrelsens förvaltning ger visserligen då och då bidrag till vissa föreningar för speciella ändamål, till exempel som stöd till medaljer vid arrangemang, men beloppen är så små att de inte torde ha någon påverkan på det totala stödet. Kommunen har som vi uppfattar det på ett bra sätt renodlat sitt stöd så att merparten av föreningslivet har Kultur och fritid som den förvaltning i kommunen som de har sina relationer till. Så gäller exempelvis för pensionärsorganisationerna som får kontantstöd från Kultur och fritid. Beräkning av subventioner i kommunala lokaler/anläggningar Analysen av det ekonomiska värdet av bokningar i kommunala lokaler har för kommunen varit ett mycket arbetskrävande men viktigt moment i utredningen. Det har varit nödvändigt att överföra bokningsuppgifter från bokningssystemet till olika typer av sammanställningslistor. Dessutom har beräkningar av timkostnaden för de 157 bokningsobjekt som ingått i studien varit tidskrävande. Exempelvis har det varit nödvändigt att göra rimliga kostnadsfördelningar på olika delobjekt i samma anläggning. Likaså har beräkningar av respektive objekts kapacitet i form av öppettimmar under året gjorts per delobjekt. Analysen omfattar totalt 101.161 bokade och prissatta timmar (OBS även privata m.fl. hyresgäster) vilket motsvarar 89 % av alla timmar. 11.934 timmar har inte kunnat prissättas. 9

Av de 178 föreningar som analysen omfattar har 135 föreningar bokat kommunala lokaler motsvarande 100.569 timmar. Den kommunala bruttokostnaden för av föreningarna bokade timmar uppgår till 26.754.743 kr. Föreningarna har för dessa timmar betalat 1.613.262 kr. Kommunens nettosubvention blir då 25.141.481 kr Det betyder i sin tur att kommunen subventionerar föreningarna till 94 %. Sammanfattning Antal bokade timmar av föreningar 100.569 timmar Kommunens bruttokostnad 26 754 743 kr Betald hyra av föreningar 1 613 262 kr Kommunal subvention 25 141 481 kr 94 % Tabell över de 15 föreningar som toppar listan över erhållna subventioner Förening Bokade timmar Kommunens kostnader brutto Kommunens kostnader netto Subvention % Huddinge Ishockeyklubb 5589 3935816 3922316 100 Segeltorps Idrottsförening 5353 2593665 2300115 89 Skogås Handbollsklubb 2328 2151299 2137549 99 Huddinge AIS Friidrott 2762 1969753 1968753 100 Södertörns Simsällskap 14123 1740369 1740369 100 Flemingsbergs IK 1857 1751639 1395989 80 Huddinge Idrottsförening 6825 1412668 1134018 80 Huddinge Innebandysällskap 3146 1107272 1079182 97 Stuvsta IF 6256 1173235 995185 85 Huddinge Gymnastikförening 3213 921080 916280 99 Huddinge Bandyklubb 281 860992 858892 100 Trångsunds Ishockeyförening 2420 1013378 812278 80 KFUK/M Huddinge Basketbollklubb 2599 800481 779981 97 Skogås Trångsund Fotboll 4356 716223 673848 94 Huddinge Handbollsklubb 2514 661983 649233 98 I bilaga 4 Lokalsubventioner, anläggnings och hyresbidrag från Kultur fritid redovisas motsvarande uppgifter för samtliga föreningar som bokat tider i kommunala lokaler. Subventioner via Vårby simhall, Skogås simhall och Huddingehallen Södertörns Simsällskap, Korpföreningen Huddinge Botkyrka samt Dykarklubben Putan har haft tider i Vårby simhall, Skogås simhall och Huddinge simhall. För att kunna beräkna subventionen för dessa föreningar har tiderna i simhallarna omräknats till s.k. bantimmar. Antalet bantimmar för de nämnda föreningarna har beräknats till 14.933. Subvention i kronor till föreningar via simhallarna Södertörns Simsällskap 14 123 bantimmar 1 740 369 Dykarklubben Putan 720 bantimmar 108 720 Korpföreningen Huddinge Botkyrka 90 bantimmar 13 590 Summa subventioner via simhallarna 1 862 679 10

I bilaga 4 Lokalsubventioner, anläggnings och hyresbidrag från Kultur fritid redovisas detaljerade uppgifter per simhall där även tidsfördelningen mellan föreningar, skola och allmänhet framgår. Lokalsubventioner från Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen (MSB) Sex föreningar får en viss subvention av den lokalhyra de betalar till MSB, d.v.s. MSB har högre kostnader för anläggningarna än de tar ut i hyra av föreningarna. Två av föreningarna Enlidens Ryttarklubb och Huddinge Biodlarförening finns med bland de föreningar som får stöd från Kultur och fritidsförvaltningen. Övriga fyra föreningar Orlångens Ridsällskap, Mörtsjöns Hästvänner, Paradiset Hanvedens vänner och Huddinge MCK har inget stöd från Kultur och fritidsförvaltningen. Totalt ger MSB en lokalsubvention på 90 000 kronor till dessa sex föreningar. Föreningarna betalar sammantaget en hyra på 528 000 kronor. MSB bedömer att förvaltningen har kostnader på 618 000 kronor för de aktuella anläggningarna. Därutöver arrenderar Naturvårdsavdelningen inom MSB ut mark till fem kolonilottsföreningar. Det förekommer även markarrenden till betesmark, jakarrenden, fiskerätter och områden för hundträning. Någon närmare analys av detta har inte gjorts eftersom det ligger utanför den traditionella barn och ungdomsverksamheten och de föreningar som berörs inte erhåller kontantbidrag från kommunen. Lokalsubventioner från Huge Fastigheter AB Huge Fastigheter AB har ett stort antal lokaler och anläggningar där föreningslivet i Huddinge bedriver sin verksamhet. Av tradition har fastighetsbolaget haft en roll som indirekt sponsor till föreningslivet och har vid sidan av bland andra Kultur och fritidsförvaltningen gett ett omfattande stöd till Huddinge kommuns föreningsliv i form av lokalsubventioner. Dessa subventioner har inte varit synliga på samma sätt som många andra former av föreningsstöd. När nu fastighetsbolaget försöker uppskatta de som man säger rimliga hyreskostnaderna utifrån en självkostnadsprincip visas också de reella subventioner bolaget menar att de ger. Vid ett 15 tal anläggningar är Kultur och fritidsförvaltningen hyresgäst, betalar hyra till Huge Fastigheter AB och upplåter sedan merparten av dessa anläggningar till föreningar. Det är då Kultur och fritidförvaltningen som ger lokalsubventionen till respektive förening. Även här anser fastighetsbolaget att den hyra Kultur och fritidförvaltningen betalar inte täcker de faktiska kostnaderna. Vid ett 15 tal andra lokaler och anläggningar är det Huge Fastigheter AB som kostnadsfritt upplåter dessa till olika föreningar. Föreningarna är förstahandshyresgäster men betalar ingen hyra. Det är i huvudsak pensionärs och kulturföreningar som detta gäller. Subventionen för lokalerna c:a 760 000 kronor ges direkt från fastighetsbolaget till föreningarna. I ytterligare ett 20 tal lokaler är föreningar förstahandshyresgäster och betalar också en hyra till fastighetsbolaget. För dessa lokaler kan de sedan få hyresbidrag från Kultur och fritidförvaltningen som då blir den part som subventionerar lokalerna. Vid en genomgång av alla dessa anläggningar och lokaler har Huge Fastigheter AB bedömt att de hyror som tas ut från såväl Kultur och fritidsförvaltningen som från de föreningar som är förstahandshyresgäster inte täcker de självkostnader fastighetsbolaget har. Självkostnaden definieras som: att ta betalt för kapitalkostnader, underhåll, drifts och overheadskostnader 11

som uppkommer under en byggnads livstid. En förhandling har därför inletts mellan fastighetsbolaget och Kultur och fritidsförvaltningen om hyresjusteringar. I våra beräkningar har vi använt oss av de hyreskostnader som Huge Fastigheter AB angivit som gällande för 2011 även om man från fastighetsbolaget anser att hyrorna är för låga. Det finns därför skäl att anta att de lokalsubventioner vi redovisar för dessa anläggningar egentligen är betydligt högre. I bilaga redovisas alla enskilda lokaler och anläggningar med uppgifter om hyror 2011 och de subventioner som Huge Fastigheter AB lämnat till vissa föreningar. Vi vill dock här ge en del sammanfattade ekonomiska uppgifter om de lokaler föreningslivet använder. De lokaler som pensionärs och kulturföreningarna disponerar kostnadsfritt var 2011 hyressatta till c:a 935 000 kronor. Egentligen borde hyran enligt fastighetsbolaget vara mer än halvmiljonen högre med tanke på de insatser som gjorts och lokalernas nuvarande standard. Det 15 tal anläggningar och lokaler där Kultur och fritidsförvaltningen är hyresgäst och företrädesvis upplåter till föreningar hade en sammantagen hyra på 3,9 miljoner kronor år 2011. Drygt 3.6 miljoner kronor gäller lokaler som använts av föreningar. Fyra lokaler upplåts genom kultur och fritidsförvaltningens bokningsfunktion och redovisas som lokalsubventioner via bokade lokaler från Kultur fritid. Nio lokaler upplåts direkt till enskilda föreningar till ett sammanlagt värde av närmare 2.8 miljoner kronor. Vissa av dessa lokaler används även av allmänheten varför lokalsubventionen till föreningarna kan uppskattas till 2.4 miljoner kronor. De två resterande lokalerna används för egen kommunal verksamhet. Enligt fastighetsbolaget borde en rimlig hyra vara omkring nio miljoner kronor. Här har Huge Fastigheter AB enligt deras egna beräkningar kraftigt subventionerat förenings och idrottslokaler till Kultur och fritid. Utöver dessa lokaler, som redovisas i bilaga 5, har kulturoch fritidsförvaltningen ett antal större anläggningar och lokaler som förvaltningen också hyr av Huge Fastigheter AB. I det 20 tal lokaler där föreningarna har egna hyreskontrakt och betalar hyra låg den sammanlagda hyresnivån 2011 på 3 100 000 kronor. Enligt fastighetsbolaget borde en rimlig hyressättning vara 3 900 000 kronor. Sammantaget menar Huge Fastigheter AB att om de strikt går på bedömningar utifrån en rimlig hyressättning utan subventioner borde deras nuvarande kostnadsfria lokaler till föreningslivet inbringa åtminstone halvannan miljon i hyresintäkter. Hyran från Kultur och fritid skulle för att motsvara kostnaderna behöva justeras med mellan fem och sex miljoner kronor årligen och hyresintäkterna från det 20 tal föreningar som hyr och betalar sina lokaler höjas med c:a 800 000 kronor. Nu är detta en teoretisk redovisning som kommer att ligga till grund för förhandlingar den närmaste tiden. Om vi strikt går på de beräkningar Huge redovisat finns ytterligare lokalsubventioner till föreningslivet och i viss mån allmänheten på drygt 8 miljoner kronor. Oavsett om den summan är den korrekta eller inte kan vi konstatera att Huge Fastigheter AB ger betydande lokalsubventioner till föreningslivet i kommunen. Positivt är att dessa tidigare dolda subventioner nu redovisas och diskuteras. En naturlig konsekvens kan tyckas vara att renodla verksamheten så att alla subventioner till föreningslivet på kultur och fritidsområdet går via Kultur och fritidsförvaltningen och Kulturoch fritidsnämnden. På så sätt blir stödet till föreningslivet synligt både vad gäller kontanta 12

verksamhetsbidrag och lokalbidrag och lokalsubventioner. Förutsättningar finns då också att politiskt bättre bedöma om det samlade stödet fördelas rättvist. Eftersom vi troligen här rör oss med betydande belopp kommer en sådan förändring att kräva åtgärder i form av till exempel ändrade budgetramar för kultur och fritidsförvaltningen. Förvaltningen kommer förutom hyreshöjningar för de lokaler man hyr från Huge Fastigheter AB även att få ansökningar om ökade hyresbidrag från de föreningar som har egna hyreskontrakt. Detaljuppgifter för respektive förening och anläggning redovisas i bilaga 5 Lokalsubventioner från Huge Fastigheter AB o MSB. Anläggnings och driftbidrag 14 föreningar har fått anläggnings eller hyresbidrag. Totalt uppgår de båda stödformerna till 1.117.843 kr fördelat på anläggningsbidrag till 3 föreningar med 647.000 kr och hyresbidrag till 11 föreningar med 470.843 kr För de tre föreningar som erhållit anläggningsbidrag finns inte uppgifter om deras lokalkostnader mer än för Skogås Badmintonklubb som angivit kostnader på 1.000.000 kr. Föreningen fick ett anläggningsbidrag på 400.000 kr vilket innebär en kostnadstäckning på 40 %. De 11 föreningar som erhållit hyresbidrag har angivit att de har kostnader motsvarande 918.125 kr. Föreningarna fick hyresbidrag motsvarande 470.843 kr vilket motsvarar en kostnadstäckning via bidrag på 51 %. Kostnadstäckningen via hyresbidraget varierar föreningsvis i ett spann mellan 19 % och 69 %. Förening Uppgiven kostnad Hyresbidrag Kostnadstäckning % Vårby Gård Islam.Ung/Kulturförening 72414 25345 35 Zahidat Kvinno Kulturförening 40276 14097 35 Huddinge Handbollsklubb 64294 41791 65 Huddinge Idrottsförening 168188 32000 19 Skogås Trångsund Fotboll 142728 94000 66 Stuvsta IF 52253 33964 65 Ågesta Ridklubb 48834 31742 65 Friluftsfrämjandet 103256 67116 65 SMU i Huddinge 72000 26650 37 Flemingsbergs Sjöscoutkår 95472 66172 69 Segeltorps Scoutkår 58410 37966 65 I en analys av subventioner som uppstår i samband med lokalupplåtelse och hyres och anläggningsbidragens kostnadstäckning är det viktigt att se i vad mån det är stora skillnader mellan de båda stödformerna. För de föreningar som omfattats av bokningssystemet och har sin verksamhet i kommunens lokaler blir den kommunala genomsnittliga subventionen 94 %. När det gäller föreningarnas egna eller privat hyrda lokaler täcker de lokalrelaterade bidragen cirka 51 % av föreningarnas kostnader. Den principiella skillnaden mellan de båda systemen är att stödet via lokaler med ingen eller relativt låg taxa i praktiken är inflationsskyddat. Även om lokalerna kommer att kosta mer får föreningarna fortfarande minst 94 % i stöd såvida taxor och avgifter inte ändras. 13

Anläggnings och driftbidraget kanske inte på samma sätt är skyddat mot kostnadsökningar. Det finns risk för att den andel som täcks av hyres eller anläggningsbidrag successivt minskar i förhållande till kostnadsökningen. Vi utgår från att det en gång har funnits motiv för att acceptera olika grad av kostnadstäckning för föreningarnas egna eller privat hyrda lokaler. Det kan ha varit skäl som att föreningen t.ex. haft exklusiv tillgång till en lokal och inte behövt dela den med andra. Bedöms förhållandet mellan 51 % i kostnadstäckning och 94 % i subvention fortfarande som rimligt kan det inte ses som en direkt orättvisa. Om de lägsta nivåerna för kostnadstäckning via anläggnings och/eller driftbidrag anses för låg kan medel inom befintliga bidrag omfördelas eller nya medel till föreningsstöd tillföras. Det totala föreningsstödet sammanfattning Våra beräkningar baseras på de utbetalningar och lokalbokningar som skett genom kultur och fritidsförvaltningens bidrags och bokningsfunktioner samt uppgifter framräknade tillsammans med representanter från Huge Fastighets AB och Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen. Kontantbidrag verksamhetsrelaterade Kulturbidrag Aktivitetsbidrag Arrangemangsbidrag Stöd till pensionärsorganisationer Startbidrag Verksamhetsbidrag Projektbidrag Bidrag som beslutats på delegation Övrigt bidrag Summa Kontantbidrag lokalrelaterade Anläggningsbidrag Drift Idrottsplatser Drift Sporthallar Hyresbidrag Skötselbidrag Summa Lokalsubventioner Kultur fritid bokningsfunktionen Kultur fritid direkt uthyrning Kultur fritid simhallar Huge Fastighets AB Miljö och samhällsbyggnad Summa 4 798 720 kr 5 277 650 kr 71 650 kr 224 207 kr 3 000 kr 92 000 kr 219 000 kr 200 000 kr 20 000 kr 10 906 227 kr 647 000 kr 1 331 000 kr 405 000 kr 470 843 kr 24 000 kr 2 877 843 kr 25 141 481 kr 2 400 000 kr 1 862 679 kr 934 816 kr 90 000 kr 30 428 976 kr Totalt föreningsstöd 44 213 046 kr 14

Det totala föreningsstödet uppgår till 44 213 046 kr varav 33 306 819 kr eller 75 % är lokalrelaterat stöd d.v.s. lokalrelaterade kontantbidrag 2 877 843 kr och lokalsubventioner 30 428 976 kr. Observera att ytterligare lokalsubventioner från Huge Fastigheter AB finns till ett betydande belopp enligt bolagets beräkningar. Ytterligare underlag och detaljer redovisas i följande bilagor. Bilaga 1 Förenings /kundförteckning Bilaga 2 Uthyrda och prissatta objekt 2010 Bilaga 3 Kontanta bidrag per förening Bilaga 4 Lokalsubventioner, anläggnings och hyresbidrag från Kultur fritid Bilaga 5 Lokalsubventioner från Huge Fastigheter AB o MSB Bilaga 6 Individuella föreningsbokslut Kommunalt och statligt lokalt aktivitetsstöd Föreningslivets barn och ungdomsverksamhet i Huddinge dominerades år 2010 helt av idrott. Det kommunala lokala aktivitetsstödet utgår till åldersgruppen 5 18 år och skiljer sig därvid från den åldersgrupp (7 20 år) som får motsvarande statligt stöd. Av kommunens kontantbidrag på 5 277 650 kronor gick endast 270 000 kronor eller 5 % till verksamhet utanför idrotten. I över femtio år har föreningslivet fått statliga bidrag till sin barn och ungdomsverksamhet, först i form av fritidsgruppsbidrag och därefter som statligt lokalt aktivitetsstöd. Villkoren för att få stödet varierar mellan idrottsföreningar och övriga föreningar. Under det senaste decenniet har det statliga stödet som hämtas från det överskott Svenska Spel redovisar i det närmaste tredubblats. Det betyder att i de allra flesta kommuner är det statliga lokala aktivitetsstödet betydligt större än kommunens aktivitetsstöd. I Huddinge gav kommunen år 2010 c:a 5 277 650 kronor i lokalt aktivitetsstöd till föreningslivets verksamhet. Av detta gick c:a 95 % 5 007 650 kronor till idrottsföreningar. Det statliga stödet till idrottsföreningarnas verksamhet år 2010 i Huddinge för åldersgruppen 7 20 år var 6 950 000 kronor. Verksamhetsanalyser Föreningslivets barn och ungdomsverksamhet För att få en bild av den barn och ungdomsverksamhet som bedrivs i Huddinge kommun har vi använt oss av olika källor. Främst gäller det uppgifter om genomförd verksamhet bland de bidragsberättigade föreningarna inom idrottsområdet som hämtats från Riksidrottsförbundet och bygger på de uppgifter som föreningarna själva lämnat. De största idrotterna i Huddinge 2010 Riksidrottsförbundet (RF) har under sitt paraply ett 70 tal olika specialidrotter. RF redovisar årligen verksamhetsvolymer för alla dessa idrotter. Uppgifterna baseras på de ansökningar föreningarna gör för att få statligt lokalt aktivitetsstöd. Åldersgränserna för statligt lokalt aktivitetsstöd är 7 20 år. Totalt sett har föreningar med hemvist i Huddinge kommun redovisat verksamhet till RF inom 24 olika idrotter. Uppgifterna om bidragsberättigad verksamhetsvolym nedan avser antal deltagartillfällen totalt för pojkar och flickor. Med deltagartillfällen menas att om en förening genomför en träning med 10 deltagare registreras 10 deltagartillfällen. 15

Observera I Huddinge kommun finns ytterligare ett antal idrotter varav simning är den största. Den simverksamhet som Södertörns Simsällskap rapporterar till RF redovisas som verksamhet i Haninge kommun eftersom föreningen har sin hemvist i Haninge. För att kunna redovisa föreningens verksamhet i Huddinge har vi använt oss av kultur och fritidsförvaltningens uppgifter om Södertörns Simsällskap. Eftersom åldersgränserna för kommunens aktivitetsstöd (5 18 år) inte är desamma som för det statliga stödet (7 20 år) är uppgifterna inte helt jämförbara. Därför väljer vi att separat kommentera simsporten i följande redovisning. En storstadsregion medför alltid att kommuner och föreningar måste samverka. Föreningar är verksamma i flera kommuner och deltagare och medlemmar kommer från flera kommuner. Södertörns Simsällskap är ett sådant exempel där RF statistiken visar att någon simförening inte finns i Huddinge. För ridsporten är situationen den motsatta. Ågesta Ridklubb har ett stort antal medlemmar och aktiva hemmahörande i Stockholms stad. Det löser kommunerna så att Huddinge ger allt kontantstöd till föreningen för att sedan debitera Stockholm för deras andel av verksamheten. Det betyder att ridsportens aktiviteter på motsvarande sätt borde nedjusteras med c:a 15 000 deltagartillfällen. Vi har valt att inte göra detta eftersom ridsportens överskott av verksamhet i stort sett motsvaras av simsportens verksamhetsunderskott och därigenom är den totala verksamhetsvolymen i Huddinge den rätta när vi gör jämförelser med andra kommuner. Läsaren kan dock ha detta i minnet vid genomgång av verksamhetsstatistiken. De största idrotterna 2010 Antal Idrott deltagartillfällen Fotboll 173 701 Ishockey 107 296 Innebandy 87 583 Handboll 48 968 Ridsport 48 462 Friidrott 33 126 Basket 28 935 Badminton 24 990 Gymnastik 22 937 Karate 17 063 Tennis 16 754 Brottning 14 037 Bordtennis 8 482 Skidor 6 290 Golf 5 613 Fotbollen är den klart största idrotten. Samma förhållande gäller i alla kommuner i landet. Vad som skiljer Huddinge från andra kommuner är ishockeyns stora verksamhet i relation till exempelvis innebandy, ridsport och handboll. Visserligen är ishockey landets tredje största idrott men når totalt i landet knappt 23 % av fotbollens verksamhetsvolym. I Huddinge är ishockeyns relation till fotbollen över 60 % vad gäller verksamhetens omfattning. 16

Liksom i de flesta kommuner är ridsporten med på fem i topplistan. Friidrotten är också stark i Huddinge. Simsportens omfattning enligt kommunens statistik uppgick till 17 884 deltagartillfällen vilket tar in verksamheten på en tiondeplats men som tidigare nämnts är dock uppgifterna inte helt jämförbara. Jämställdhet Det förs ofta en livlig diskussion om hur idrotten lyckas i sitt jämställdhetsarbete. För att belysa situationen i Huddinge har vi valt att redovisa vilka idrotter i kommunen som har den största verksamhetsvolymen för flickor respektive pojkar. I tabellerna visas också fördelningen procentuellt sett mellan könen. Efter tabellerna ges en sammanfattande bild av idrottens jämställdhet i Huddinge. De största flickidrotterna 2010 Idrott Antal deltagartillfällen % flickverksamhet av total verksamhet Fotboll 52 966 31 Ridsport 46 882 97 Handboll 27 184 56 Innebandy 24 070 27 Friidrott 19 451 59 Gymnastik 18 273 80 Basket 12 959 45 Badminton 11 222 46 Tennis 5 522 33 Ishockey 5 480 5 Karate 3 527 21 Skidor 3 459 55 Konståkning 2 253 97 Golf 1 473 26 Budo och kampsport 1 245 26 Som synes är fotbollen inte bara kommunens klart största idrott utan även den utan konkurrens största flickidrotten. Det är vanligt i många kommuner att fotboll toppar listan över flickidrotter men det är inte vanligt att avståndet ner till ridsporten är så stort. Andelen flickfotboll av den totala fotbollsverksamheten är 31 % vilket överensstämmer med rikssnittet där andelen är c:a 30 %. Simsporten redovisar till kommunen 9 152 deltagartillfällen genomförda av flickor vilket innebär att 51 % av den totala verksamheten är flickverksamhet. De största pojkidrotterna 2010 Idrott Antal deltagartillfällen % pojkverksamhet av total verksamhet Fotboll 120 735 70 Ishockey 101 816 95 Innebandy 63 513 73 Handboll 21 784 44 Basket 15 976 55 Badminton 13 768 54 17

Friidrott 13 675 41 Karate 13 536 79 Brottning 13 380 95 Tennis 11 232 67 Bordtennis 8 038 95 Gymnastik 4 664 20 Golf 4 140 74 Budo och kampsport 3 566 74 Skidor 2 831 45 Även bland pojkar i åldrarna 7 20 år dominerar fotbollen. Det är en situation som gäller i alla kommuner. Att ishockey och innebandy kommer därefter är också mycket vanligt men här märks ännu tydligare ishockeyns popularitet i förhållande till övriga idrotter. Simsporten redovisar 8 732 deltagartillfällen genomförda av pojkar till kommunen vilket motsvarar 49 % av den totala simverksamheten bland pojkar. Åldersgrupper som nås av föreningsverksamhet Idrottsverksamhetens fördelning på ålder och kön I Huddinges kommun fördelas barn och ungdomsverksamheten enligt nedan: Deltagartillfällen för åldersgruppen över 21 år gäller utövare med funktionshinder. Ålder Antal % andel % andel % av total deltagartillfällen flickor pojkar verksamhet 7 12 326 396 37 63 49 13 16 223 584 36 64 34 17 20 107 404 34 66 16 21 3 519 28 72 1 Summa 660 903 36 64 100 Jämställdheten inom idrotten i Huddinge är något sämre än i Sverige som helhet. För all idrottsverksamhet i landet redovisar RF en könsfördelning med 60 % pojkverksamhet och 40 % flickverksamhet av den totala verksamheten. I Huddinge är andelen flickverksamhet 36 %, några procentenheter lägre än rikssnittet. En bidragande orsak till detta är förstås att fotboll, ishockey och innebandy är dominerande idrotter i kommunen. I förvaltningens verksamhetsredovisning för åldrarna 5 18 år är andelen flickverksamhet 38 % något högre än RF:s uppgifter för åldrarna 7 20 år. Andelen flickor i åldern 5 18 år som är medlemmar i bidragsberättigade föreningar uppgår till 45 %. 18

Föreningar med den största verksamheten 2010 Förening Deltagartillfällen Flickor Pojkar Huddinge Ishockeyklubb 58957 14587 44370 Stuvsta Idrottsförening 58605 20094 38511 Huddinge Idrottsförening 54899 12686 42213 Segeltorps Idrottsförening 49890 13901 35989 Huddinge Innebandysällskap 48134 7407 40727 KFUK KFUM Huddinge BBK 28935 12959 15976 Skogås Trångsunds FF 27569 8617 18952 Huddinge Allmänna Idrottssällskap 26688 13143 13545 Skogås Badmintonklubb 24990 11222 13768 Skogås Handbollklubb 24634 13780 10854 Huddinge Handbollklubb 24334 13404 10930 Ågesta Ridklubb 22777 22023 754 Trångsunds Ishockeyförening 20918 83 20835 Flemingsbergs Idrottsklubb 18005 465 17540 Deltagartillfällen 2010 enligt det statligt lokalt aktivitetsstödet Jämförelser mellan sex kommuner Antal Deltagar Tillfällen per Invånare Tillfällen per Kommun invånare tillfällen invånare 7 20 år 7 20 år Huddinge 98807 660903 6,69 18359 36,00 Botkyrka 84357 488139 5,79 15619 31,25 Borås 103981 574245 5,52 16951 33,88 Eskilstuna 97373 547808 5,63 16132 33,96 Gävle 95426 562834 5,90 15457 36,41 Haninge 78141 387908 4,96 14023 27,66 I jämförelse med de övriga fem kommunerna ligger Huddinge i topp när det gäller antalet deltagartillfällen per innevånare totalt. I den bidragsberättigade åldersgruppen 7 20 år genomförs i Huddinge kommun i genomsnitt 36 aktiviteter per individ och år. Övriga barn och ungdomsföreningar vid sidan av idrotten I likhet med de flesta kommuner är föreningslivets verksamhet för barn och ungdomar vid sidan av idrotten ganska liten. Detta dokumenteras och redovisas också i den rapport Ung livsstil i Huddinge 2009/2010 där ungdomar i mellanstadiet, högstadiet och i gymnasiet svarat på en enkät om bl. a. sitt deltagande i föreningslivet. I Huddinge kommun finns ett 10 tal föreningar som tillsammans får c:a 5 % av kommunens aktivitetsstöd. Tre etniska föreningar, två scoutföreningar, en nykterhetsförening, en förening inom friluftsområdet, två föreningar inom området religion och en schackklubb. Totalt svarade dessa föreningar för 27 500 genomförda deltagartillfällen år 2010 vilket motsvarar ungefär 4 % av föreningslivets barn och ungdomsverksamhet i kommunen. Enligt 19

rapporten Ung livsstil i Huddinge 2009/2010 nås omkring 5 % av barn och ungdomar i kommunen av föreningsverksamhet vid sidan av idrotten. Jämställdheten är klart bättre än inom idrotten, 46 % av verksamheten är flickverksamhet att jämföra med 36 % inom idrotten. Idrotten är dominerande i alla kommuner och självklart beror detta på popularitet och stort engagemang från många ideellt arbetande ledare. Men de stödsystem som tillämpas i kommunerna är också skräddarsydda för idrott och framförallt lagidrott. Det kan därför finnas skäl att diskutera med föreningar vid sidan av idrotten om hur ett optimalt stöd till dem skulle kunna se ut för att på sikt stärka deras verksamhet. I bilaga 7 Verksamhetsanalyser finns ytterligare tabeller och statistiska uppgifter. Resultat från enkät till bidragsberättigade föreningar Innehållet i frågeformuläret har sin utgångspunkt i kommunens direktiv till översynen av det samlade stödet till föreningslivet. Svar har inkommit från 104 föreningar. 6 föreningar anger att de enbart bedriver verksamhet i egna eller privat hyrda lokaler/anläggningar. Svaren redovisas i tabeller enligt följande. 97 föreningar som bedriver verksamhet i kommunens lokaler. 36 föreningar lagidrott. 16 föreningar individuell idrott. 52 föreningar Annan förening. I enkätens första block ombads föreningarna prioritera två påståenden inom fem olika områden utifrån vilket påstående som ansågs som mest viktigt. Vad tycker din förening? Resultat redovisas för 97 föreningar som bedriver verksamhet i kommunens lokaler, 36 föreningar lagidrott, 16 föreningar individuell idrott samt för 52 föreningar Annan förening. Det är viktigare att vi får de tider som passar än att vi har nolltaxa/fria lokaler Det är viktigare att vi har nolltaxa/fria lokaler än att vi får de tider som passar Kommunala lokaler 35 36 % 59 61 % Lagidrott 12 33 % 23 64 % Individuell idrott 7 44 % 8 50 % Annan förening 21 40 % 29 56 % Det är viktigare med tider som passar än med mer tider i lokaler Det är viktigare med mer tider i lokaler än med tider som passar Kommunala lokaler 68 70 % 25 26 % Lagidrott 20 56 % 16 44 % Individuell idrott 12 75 % 3 19 % Annan förening 39 75 % 8 15 % 20

Det är viktigare att de kontanta bidragen höjs än att vi har nolltaxa/fria lokaler Det är viktigare att vi har nolltaxa/fria lokaler än att de kontanta bidragen höjs Kommunala lokaler 19 20 % 75 77 % Lagidrott 4 11 % 32 89 % Individuell idrott 4 25 % 11 69 % Annan förening 13 25 % 35 67 % Det är viktigare med nolltaxa/fria lokaler än att vi får tider i lokaler som passar vår verksamhet Det är viktigare att vi får tider i lokaler som passar vår verksamhet än med nolltaxa/fria lokaler Kommunala lokaler 48 50 % 43 44 % Lagidrott 24 67 % 11 31 % Individuell idrott 7 44 % 8 50 % Annan förening 19 37 % 28 54 % Det är viktigare med nolltaxa/fria lokaler för ungdomsverksamhet än för vuxenverksamhet Det är viktigare med nolltaxa/fria lokaler för vuxenverksamhet än för ungdomsverksamhet Kommunala lokaler 67 69 % 16 17 % Lagidrott 31 86 % 5 14 % Individuell idrott 16 100 % 0 0 % Annan förening 25 48 % 12 23 % *differens upp till 100 % svar beror i de flesta fall på s.k. internt bortfall d.v.s. frågan är ej besvarad. Nolltaxan är generellt sett viktig främst för idrottsföreningar. Nolltaxa för ungdomsverksamhet är viktigare än nolltaxa för vuxenverksamhet främst för idrottsföreningar. Det är viktigare att föreningarna tilldelas tider som passar deras verksamhet än med mer tider. Det är betydligt viktigare med nolltaxa än att de kontanta bidragen höjs. Vad är allra viktigast? Hur tycker din förening att det fungerar? Alla 104 svar Vikt Betyg antal procent Antal % 1 2 3 4 1% 2% 3% 4% 7 Vi får tider i lokaler som passar vår verksamhet 81 78% 6 9 23 42 7 11 28 52 6 Vår förening får de tider vi önskar 63 61% 5 8 25 24 8 13 40 38 2 Det är enkelt att boka kommunala lokaler 44 42% 1 5 15 23 2 11 34 52 5 Vår förening kan påverka fördelningen av tider 40 38% 8 16 10 6 20 40 25 15 Principerna för fördelning av tider i kommunens 4 lokaler är bra 37 36% 7 11 13 4 19 30 35 11 Principerna för bokning av kommunens lokaler 1 tillämpas på ett riktigt sätt 29 28% 1 3 11 12 3 10 38 41 Informationen från lokalbokningen är lätt att 3 förstå 17 16% 0 0 10 7 0 0 59 41 8 Totalt sett fungerar lokalbokningen bra 2 8 39 52 2 8 38 50 9 Totalt sett fungerar tilldelningen av tider bra 5 22 36 37 5 21 35 36 *Ev. differens mellan antal vikt och antal betyg av de som viktat beror på s.k. internt bortfall d.v.s. ej besvarade frågor. 21

78 % av föreningarna anser att påståendet Vi får tider i lokaler som passar vår verksamhet är viktigt. Av dessa ger 80 % betyget 3 4. 6 av 10 föreningar anser att det viktigaste är att de får de tider de önskar 61 %. Av dessa ger 78 % betyget 3 eller 4. Påståendet Det är enkelt att boka kommunala lokaler tycker 42 % av föreningarna är viktigt. 86 % av dessa ger betyget 3 4 på samma påstående. 38 % eller 40 föreningar tycker att det är viktigt att de kan påverka fördelningen av tider. Av de 40 föreningarna ger 24 föreningar betyget 1 2 och 16 föreningar betyget 3 4. I bilaga 8 Resultat föreningsenkät redovisas övriga resultat från enkäten i detalj. Taxor och avgifter Utvecklingen i landet har gått från en situation på 1970 talet där i princip samtliga kommuner tillämpade fria lokaler för föreningslivets barn och ungdomsverksamhet till ett dagsläge där endast ett 50 tal kommuner tillämpar noll taxa. Den stora förändringen skedde på 1990 talet och var troligen främst ett resultat av det ekonomiskt besvärliga läget med stora besparingar i kommunernas driftbudgetar. Men många kommuner menade också att införandet av taxor och avgifter var ett sätt att komma tillrätta med föreningslivets överbokning av lokaler. På vissa håll angavs även pedagogiska skäl till ett avgiftsuttag. Det ansågs viktigt att markera att även lokaler kostade pengar och inte kunde ses som en fri nyttighet. Fria lokaler eller subventionerade lokalhyror är mycket värdefullt för föreningslivet. Främst gäller det naturligtvis inom idrottsområdet där den stora verksamhetsvolymen finns och där anläggningarna ofta har höga driftkostnader. Enklare analys av taxor och avgifter inom kultur och fritidsförvaltningen Huddinge kommun tillämpar nolltaxa, det vill säga fria lokaler för föreningslivet. Nolltaxan gäller i princip såväl barn och ungdomsverksamhet som vuxenverksamhet. Det betyder dock inte att alla lokaler och anläggningar alltid är kostnadsfria. Föreningslivet betalar exempelvis för matcher och arrangemang, vissa tider på konstgräsplaner och vissa tider i sporthallar när det gäller ungdomsverksamhet. Vuxenföreningar betalar också i vissa fall t.ex. när de bokar samlingslokaler, skolsalar. Sammantaget uppgick de intäkter som Kultur och fritidsförvaltningen debiterade sina kunder under 2010 till 1 649 242 kronor. Som grund för debiteringen låg 12 656 bokade timmar. Totalt sett var antalet bokade timmar drygt 113 000. Avgift tas alltså ut för c:a 10 % av de timmar som bokas. Av intäkterna kom 98 % från de föreningar som ingår i denna utredning, d.v.s. de föreningar som erhållit kontantbidrag och/eller fått lokalsubventioner från kommunen. I bilaga 9 Underlag för intäktsanalys redovisas vilka föreningar som betalt avgifter år 2010, hur mycket de betalat, vilken typ av bokning de betalt för, hur många timmar de debiterats för och vid vilken anläggning avgifterna tagits ut. Dessa uppgifter kan bli ett bra underlag för kommande diskussioner om exempelvis ett införande av avgifter för vuxenverksamhet. 22