Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat

Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat Jonathan Bark Fontinalis från källa till hav 1

Författare och inventerare: Jonathan Bark Fontinalis - Från källa till hav Västanvindsgatan 12D 417 17 Göteborg info@fontinalis.se www.fontinalis.se Kund: Kontaktperson: Västkuststiftelsen Lars Strandberg Vallda Sandö Sandöhamnsvägen 71 434 94 Vallda Foton: Jonathan Bark Kartor: VISS (viss.lst.se), medgivande från Lantmäteriet: Lantmäteriet Dnr R5335266_141 2

Sammanfattning Under slutet av juli 214 har Jonathan Bark på Fontinalis inventerat stormusslor i Viskan inom Mölarps naturreservat uppströms Öresjö i Borås kommun. Fokus ligger på flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) men även andra stormusselarter noteras. Inventeringen är en del av planeringen inför biotopvårdande insatser i Viskan och finansieras av Västkuststiftelsen som äger och sköter naturreservatet. Inventeringen kommer att ligga till grund för de åtgärder som är planerade i området. Inventeringsperioden (17-21 juli) karaktäriserades av soligt väder och vattentemperaturer uppemot 2 grader Celsius. Vattnet var grumligt och färgat vilket försvårade inventeringen. Vattenföringen låg i intervallet 2,6-3,7 m3/s (vattenweb.smhi.se). På de 15 utslumpade lokalerna observerades 57 flodpärlmusslor, 5 äkta målarmusslor samt 1 allmän dammussla. En lokal valdes subjektivt (lokal 8, tabell 2) och där observerades 43 flodpärlmusslor. Flodpärlmussla noterades på enbart 4 lokaler (varav en lokal valdes subjektivt) och i ett väldigt begränsat område. Den totala populationen i naturreservatet beräknas till 231 individer varav 227 av dessa finns i norra fåran på en sträcka om ungefär 175 meter. Juvenila flodpärlmusslor observerades ej, den minsta musslan uppmätte en längd om 71 mm. Flodpärlmusselpopulationen inom Mölarps naturreservat kategoriseras som Klass 5 snart utdöd enligt kriterierna i Degerman et al. (29). Akuta åtgärder måste genomföras om beståndet skall överleva. Figur 1. Övre delen av det musseltätaste området i Viskans norra fåra (strax uppströms sammanflödet med södra fåran). 3

Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...5 Metod...7 Avgränsning av lokaler...8 Täthet av musslor...8 Utbredningsområde för flodpärlmussla...8 Antal musslor i utbredningsområdet...8 Statusklassning...8 Resultat...9 Diskussion...13 Referenser...14 4

Inledning Vattenmiljöerna i Viskan är dåligt undersökta uppströms Öresjö. Det har bedrivits enstaka elfisken, dock ej under senare år. Flodpärlmussla har ej dokumenterats inom Mölarps naturreservat trots en inventering (Eriksson, Nyman & Oskarsson 1981) men markägare utmed vattendraget har vetat om förekomsten (muntlig källa). Äkta målarmussla dokumenterades i Öresjö under 21 (von Proschwitz 211) och är således en av få förekomster i Västsverige. Dock är arten dåligt undersökt i området. Viskan delar vid Mölarps naturreservat upp sig i två grenar (12 respektive 93 meter långa) och bildar en 8 hektar stor holme, Mölarps ö (figur 1). Runtomkring är vattnet omväxlande med strömmande och forsande sträckor varvat med lugnpartier, främst i samband med dammanläggningarna. Miljön har bra förutsättningar för ett starkt bestånd av flodpärlmussla. Dock är öringbeståndet troligtvis ganska svagt och vattendraget utsatt för regleringar. Vattendraget har även rensats och kanaliserats i samband med bygge av broar och dammar i området. Figur 2. Karta över området, röda punkter är de inventerade lokalerna. 5

En översiktlig inventering i Mölarps naturreservat utfördes av Niklas Wengström från Sportfiskarna Region Väst tillsammans med Jonathan Bark (författare till denna rapport) under våren 214. Då fann man ett 6-tal levande flodpärlmusslor (Margaritifera margaritifera), samt döda skal från flodpärlmussla och äkta målarmussla (Unio pictorum). Båda dessa arter är rödlistade enligt den senaste klassificeringen av Artdatabanken 21. Äkta målarmussla klassas som nära hotad (NT) och flodpärlmussla som starkt hotad (EN). Fyndet av flodpärlmussla i den här delen av Viskan är nytt för kommun och länsstyrelse. Tyvärr observerades enbart äldre individer och dessa noterades på en väldigt begränsad sträcka. Kunskapsläget måste således förbättras om populationen så att man skall kunna utforma åtgärder för att säkra beståndets existens. Flodpärlmusslans livscykel och biologi är komplex och spänner över en lång tid. Hanen släpper under sommaren ut spermier som tas upp av honan via hennes vatteninströmningsintag (sifon). Spermierna befruktar äggen som ligger i speciella fickor i honans gälar (marsupier) varefter de utvecklas till små glochidielarver och släpps ut ur honans utströmningssifon under en kort period på hösten. I nästa stadium är glochidielarverna beroende av att fastna på en värdfisk (lax eller öring) för att kunna överleva. På fiskens gälar utvecklas larverna till små musslor innan de, efter 9-11 månader, släpper taget vid en storlek om ungefär,5 mm. Under 7-8 år ligger de nedgrävda i ett lämpligt bottensubstrat med god vattengenomströmning tills de nått en storlek av 1-15 mm. Då kryper de upp och ställer sig i filtreringsposition likt sina adulta artfränder, med bakändan och sifonerna uppåt. Eftersom livscykeln är så pass komplex och inkluderar en värdfisk i form av öring (i denna delen av Viskan) så ställs höga krav på dess omgivning. Vattnet måste vara syrerikt, klart och strömmande med ett ph nära neutralt. Dessutom behövs ett starkt öringbestånd, helst fler än 5 individer/1m2 (Degerman et al. 29), för att musselbeståndet skall kunna föryngra sig. Många är de flodpärlmusselbestånd i Sverige som inte lyckas föryngra sig och i framtiden riskerar att dö ut. Hoten mot flodpärlmusslan är många, nedan några exempel ur Restaurering av flodpärmusselvatten (Degerman et al. 29) som även stämmer in i Mölarp: Rensningar och kanaliseringar: Mölarp har rensats på sten och block för att bygga broar och dammanläggningar samt för att maximera kraftutvinningen i vattnet. Laminära vattenflöden och enformiga habitat karaktäriserar många sträckor. Konsekvensen kan bli igenslammade och svårgenomträngliga bottnar samt höga vattenhastigheter. Vandringshinder: Det finns tre dammanläggningar inom reservatet (som ej regleras) och två vattenkraftverk samt en regleringsdamm strax uppströms. Detta hindrar vandring för öring som är flodpärlmusslans värdfisk. Dessutom skapas en onaturlig flödesregim, sedimentationstransport och hydromorfologi. 6

Utdikat landskap: Uppströms Mölarps naturreservat breder jordbrukslandskapet ut sig. Ett utdikat landskap minskar sommarflödena samt orsakar extremt höga flöden med snabba fluktuationer vid riklig nederbörd. Ett kvarhållande vattendrag gör att fluktuationerna går långsammare så att musslorna hinner anpassa sig. Höga vattentemperaturer: Vattentemperaturen var under inventeringen ca 2ºC. Detta är en kritisk gräns för öringens tillväxt och även andra organismer, som musslor, blir stressade. Ökad sedimenttransport: Grumligt vatten karaktäriserade inventeringsperioden. En ökad sedimenttransport kan bero på flera faktorer såsom brukade landskap, utdikningar, vägskärningar, skogsavverkningar, otillräckliga kantzoner etcetera. Metod Metoden som används vid inventeringen är vadning med vattenkikare, standardiserad enligt Naturvårdsverkets rekommendationer (Bergengren et al. 21), men med vissa modifikationer (t.ex. lokalernas längd). Dessutom tillämpas strategi 1, Statusbeskrivning och övervakning av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) enligt samma rapport. Figur 2. Inventering av flodpärlmussla i de nedre delarna av Viskans södra gren ("Sörån"). På lokalen observerades en flodpärlmussla trots låg vattenhastighet. 7

Avgränsning av lokaler Vid den översiktliga inventeringen observerades flodpärlmussla enbart på en kort sträcka, dock var vattenföringen hög vid tillfället vilket försvårade undersökningen. Vid denna inventering slumpas 15 lokaler ut i hela området, även icke musselförande sträckor. Starkt forsande sträckor samt djupa partier utesluts dock ur inventeringen då fokus ligger på flodpärlmussla men också för att inventering med vattenkikare ej är möjligt där. Slumpningen utförs med hjälp av en slumpgenerator där koordinater i området genereras. Lokalerna bör vara tjugo meter långa men har i vissa fall kortats ner eller förlängts för att de skall ha en naturlig avgränsning i naturen (underlättar inventeringar i framtiden). Om man anser att en bra musselsträcka missats vid slumpningen kan man välja ut en lokal subjektivt, detta noteras då i protokollet och denna lokal är ej med i beräkningar av medeltätheter och populationsstorlekar. Dock är de musslor som samlas in för mätning med i längdfördelningen (figur 4). Efter att en sträcka inventerats söker man ned- eller uppströms lokalen för att kunna längdmäta 15 flodpärlmusslor (sökning pågår i max 15 minuter) som skall spegla beståndet på lokalen. Detta kan uteslutas i individfattiga bestånd (Bergengren et al. 21). Vid denna inventering utförs ej eftersök om inga flodpärlmusslor noteras på lokalen. Man mäter alltid den kortaste flodpärlmusslan på varje lokal. Särskilda ansträngningar görs för att finna juvenila flodpärlmusslor. Detta utförs genom att man med handen gräver försiktigt på lämpliga bottensubstrat, dels på lokalen men även under eftersöket. Täthet av musslor Tätheter beräknas enkelt genom att dividera antalet funna musslor med den avsökta lokalens area. Utbredningsområde för flodpärlmussla Utbredningen utgörs av den nedersta respektive översta lokalen där flodpärlmussla observeras. Antal musslor i utbredningsområdet Beståndets storlek beräknas genom att multiplicera medeltätheten för lokaler inom flodpärlmusslans utbredningsområdet med hela utbredningsområdets areal. Statusklassning Statusklassning baseras på hur livskraftigt beståndet är samt hur stor andel som är juvenila musslor, alltså mindre än 5 mm respektive 2 mm (tabell 1), hämtat ur Degerman et al. (29). 8

Tabell 1. Bedömning av status avseende hur livskraftigt beståndet är, indelat i 6 kategorier (Degerman et al. 29). Klass Status Populationsstruktur 1 Livskraftiga Fler än 2 % under 5 mm och fler än % under 2 mm. Antal individer: > 5 2 Livskraftiga? Fler än 2 % under 5 mm eller fler än 1 % under 5 mm och fler än % under 2 mm. Antal individer: > 5 3 Ej livskraftiga Färre än 2 % under 5 mm eller fler än 2 % under 5 mm. Antal individer: < 5 4 Utdöende Alla över 5 mm. Antal individer: > 5 5 Snart utdöda Alla över 5 mm. Antal individer: < 5 6 Utdöda Dokumenterad förekomst som försvunnit. Antal individer: Resultat Inventeringen genomfördes under tre fältdagar mellan 17-21 juli. Vattenföringen låg under medelvattenföring (5 m3/s ) men en bra bit över normal lågvattenföring (,8 m3/s). Första dagen var det enligt SMHI 3,7 m3/s och sista dagen 2,6 m3/s. Vattnet är färgat (ca 5 mgpt/l) och under perioden har vattnet varit grumligt. Totalt inventerades 16 lokaler, 1 i norra fåran och 6 i södra fåran. På de 15 lokaler som valdes ut slumpvis observerades 57 flodpärlmusslor (Margaritifera margaritifera), 5 äkta målarmusslor (Unio pictorum) samt en allmän dammussla (Anodonta anatina) på en total area av 2371, m2 (tabell 2). Lokal 8 valdes ut subjektivt, där fann man 43 flodpärlmusslor. Tabell 2 sammanfattar de olika lokalerna. 9

Tabell 2. Sammanfattning för de olika lokalerna. Populationstäthet (individer/m2) enbart för flodpärlmussla. FPM = flodpärlmussla, ÄM = äkta målarmussla, AM = allmän dammussla. Lokal 8 ej med i beräkningarna längst ned. Mörkgrå rutor är lokaler i Viskans södra fåra och övriga i norra fåran. Bredd (m) Area (m2) Antal levande Antal döda Ind./m2 22.1 1.3 227.6 1.44 64998 38221 17.5 8. 14. 1 ÄM, 1 AM Uppströms kvillområde 649265 382312 14.4 17.6 253.4 4 Bredvid liten ö 649318 382355 19.6 5.2 11.9 5 Nedströms bron 649446 382434 19.9 9.1 181.1 6 Grillplatsen 649526 382538 16.2 11.5 186.3 7 Uppströms sammanflödet 649158 3823 22.6 1.3 232.8 53 11.23 8 Uppströms sammanflödet 2 64921 38224 13.6 4.1 55.8 43 3.77 9 Nedströms svängen 649266 38216 2. 8.5 17. 3 FPM, 3 ÄM 2 FPM.18 1 Uppströms lugnområde 649343 38214 15. 5.3 79.5 11 Lokal 3 64933 38211 17. 8. 136. 12 Lokal 4 649339 382182 24.2 5. 121. 13 Nedströms Mölarps såg 649366 38224 18.2 7.5 136.5 14 Uppströms Mölarps såg 68942 38224 19.6 4.8 94.1 1 ÄM 15 Nedströms Mölarps kvarn 649483 382295 2.5 7.2 147.6 16 Uppströms Mölarps kvarn 649586 382372 16. 1.2 163.2 Summa 282.8 128.5 2371. 57 13.25 Medel 18.9 8.6 158.1 3.8.9.2 Lokal -nr Lokalnamn Startkoordinater Längd (Sweref99TM) (m) 1 Uppströms sammanflödet 64994 38274 2 Lokal 2 3 1

Figur 3. Överst en äkta målarmussla (Unio pictorum) och nederst en allmän dammussla (Anodonta anatina). Båda funna på lokal 2 (södra fåran). Lokalen karaktäriserades av svagt strömmande vatten med stort inslag av sand- och grusbotten. Flodpärlmusslans utbredningsområde i Mölarps naturreservat är begränsat och omfattar enbart de nedre delarna av Vískans båda grenar. Den beräknade arean för flodpärlmusslans utbredningsområde i norra fåran är 163 m2. Medeltätheten för flodpärlmussla på de lokaler i norra fåran inom utbredningsområdet (exklusive lokal 8) är,14 individer/m2. Det betyder att den beräknade populationsstorleken för flodpärlmussla i Viskans norra gren är 227 individer. I södra fåran noterades enbart en flodpärlmussla och den beräknade arean där flodpärlmussla kan tänkas finnas (i princip strax nedströms där den enskilda musslan observerades) är 991,5 m2. Tätheten på mussellokalen är,44 ind./m2 vilket medför en beräknad population i södra fåran på ca 4 individer (tabell 3). Det medför att den beräknade populationsstorleken i Mölarps naturreservat är 231 flodpärlmusslor. Enligt kriterierna i tabell 1 (Degerman et al. 29) är beståndet klassat som snart utdött. 11

Tabell 3. Sammanfattande resultat för de lokaler som ligger inom utbredningsområdet för flodpärlmussla i Mölarps naturreservat. Vattendrag Antal Ind./m2 flodpärlmusslor Beräknad % < 5 mm population Status Viskan, södra fåran 1.44 ca 4 st Snart utdöda Viskan, norra fåran 56.14 227 st Snart utdöda Längdfördelningen för de upplockade musslorna (31 stycken), samt den minsta musslan som noterades på lokalerna (71 mm), illustreras i histogrammet nedan (figur 4). Det observerades enbart adulta individer av flodpärlmussla. En mussla på 71 mm är omkring 25-3 år enligt ett snitt i Sveriges vattendrag (Söderberg, Karlberg och Norrgrann 28). Små individer (< 5 mm) observerades av äkta målarmussla. Figur 4. Histogram över de insamlade flodpärlmusslorna i anslutning till lokaler där flodpärlmusslor noterades. 31 stycken flodpärlmusslor längdmättes. Även den minsta musslan som observerades på en lokal finns med (71 mm lång). 12

Diskussion Vattenbiotoperna kring Mölarps ö har goda förutsättningar att hysa ett starkt flodpärlmusselbestånd. Det finns flera partier med lämpligt djup och bottensubstrat. Tyvärr är vattendraget rensat på större sten så att vattenhastigheten är alldeles för hög på många av dessa sträckor. Den laminära strömmen är dålig för musslorna som gärna sitter där vattnet är turbulent och därmed syrerikt. Restaurering av vattendraget skulle gynna musslorna eftersom det skulle ge fler habitat samt att det anläggs fina grusbankar bakom stenarna och fåran fördjupas vid sidan. Dessutom hålls organiskt material kvar i systemet och död ved kan ansamlas kring stenarna. Turbulensen ökar så att vattnet hålls friskt och syrerikt och bottensubstratet luckras upp. Inga juvenila musslor observerades under inventeringarna eller i eftersöken (figur 4). Detta är oroväckande och beståndet bedöms som "snart utdött" enligt Degerman et al. (29) eftersom populationsstorleken inte uppgår till 5 individer utan enbart 231 stycken (tabell 3). Det kan dock finnas enstaka flodpärlmusslor inom Mölarps naturreservat utanför det observerade utbredningsområdet eftersom hela reservatet ej söktes av under de tre fältdagarna. Dock bedöms att de flesta sorters miljöer har inventerats och det är högst osannolikt att stora grupper med individer förbisetts. Det ser lika mörkt ut för många bestånd i Västra Götalands län där många populationer bedöms som att de sakta dör ut (Melica miljökonsulter 212). Att en stor del av beståndet återfinns på en kort sträcka i de nedre delarna av Viskans norra gren är ej optimalt då en lokal störning kan slå ut populationen. Dock är det positivt ur den synvinkeln att de har stora möjligheter till reproduktion eftersom hanarnas spermier har god chans att tas upp av en hona. Således finns goda möjligheter till föryngring, trots det är beståndet på väg att dö ut. Antagligen är det andra delar i föryngringsprocessen som inte stämmer, troligtvis den delen då glochidielarverna skall finna en öring. Elfiskeundersökningar skall genomföras under hösten 214 för att se hur starkt öringbeståndet är. Skulle det visa sig vara svagt kan man ana att det är orsaken till att föryngringen misslyckas. Totalt 16 döda musslor observerades under inventeringarna (inklusive lokal 8), samt flera skal under eftersöken. Detta är väldigt oroväckande då det antingen indikerar en störning i miljön eller att musslorna är så pass gamla att de håller på att dö naturligt (de flesta skalen var drygt 1 mm långa). Därför måste föryngringen lyckas inom de närmsta åren innan alla musslor dör av ålder. Den minsta flodpärlmusslan som observerades uppmätte en längd om 71 mm och är antagligen 25-3 år enligt det svenska snittet (Söderberg, Karlberg och Norrgrann 28). Detta kan dock variera men tyder ändå på att det skedde en förändring i miljön för omkring 3 år sedan. En bidragande orsak kan vara de vattenkraftverk som togs i bruk kring 199-talet och orsakade en förändring i miljön. Öring kan nu inte ta sig upp i vattensystemet för reproduktion och det fragmenterade vattendraget har stor negativ inverkan på de vattenlevande organismerna. Grumligheten i vattnet samt det relativt höga färgtalet är också oroväckande. Flodpärlmusslor trivs i klara och syrerika vattendrag och man bör ha extra koll så att inte färgtalet eller grumligheten ökar i framtiden. Om så är fallet måste orsaken till detta utredas. Dock är ett troligt framtidscenario att färgtalet ökar naturligt med tanke på klimatförändringarna. 13

En annan viktig notering är att enbart en flodpärlmussla observerades i Viskans södra gren kring Mölarps ö trots att miljön där är lika lämplig för arten som i den norra fåran. Den södra grenen utsätts dock för snabba fluktuationer samt väldigt låga vattennivåer då vattenföringen är låg i Viskan (främst sommartid). Anledningen är dammanläggningen högst upp i reservatet som vid låga flöden enbart släpper vatten förbi sig (och inte över dammkrönet eller genom luckorna) som sedan rinner rakt ned i Viskans norra gren. Det medför att väldigt lite vatten rinner ned i södra fåran. Dammanläggningen har ingen vattendom men nämns som nedströmsmarkering för Kröklingsfors kraftverk, 75 meter längre uppströms. Det optimala vore såklart att riva ut dammen eller säkerställa att luckorna alltid är öppna. Dels för att säkerställa vattenflödet i södra fåran men även för att öring enklare skall kunna vandra förbi dammen som annars utgör ett svårpasserbart hinder. Fortsätter de äldsta musslorna att dö och föryngringen misslyckas så inser man hur det kommer gå för beståndet i Mölarps naturreservat. Det måste därför till akuta åtgärder för att säkra föryngringen och därmed rädda flodpärlmusselpopulationen. Referenser Bergengren, J., von Proschwitz, T., Lundberg, S., Söderberg, H & Norrgrann, O. 21. Undersökningstyp: Stormusslor. Stockholm: Naturvårdsverket, version 1:2: 21-3-3. Degerman, E., Alexanderson, S., Bergengren, J., Henrikson, L., Johansson, B-E., Larsen, B. M. & Söderberg, H. 29. Restaurering av flodpärlmusselvatten. Solna: Världsnaturfonden WWF. Eriksson, M., Nyman, H & Oskarsson, H. 1981. Översiktlig naturinventering av vissa vattendragssträckor. Länsstyrelsen Älvsborgs län, rapport 1981:9. Melica miljökonsulter. 212. Flodpärlmusslans status i Västra Götaland - En inventering av tre av länets mussellokaler 211. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, rapport 212:5. Söderberg, H., Karlberg, A & Norrgrann, O. 28. Status, trender och skydd för flodpärlmusslan i Sverige. Härnösand: Länsstyrelsen Västernorrland, rapport 28:12. von Proschwitz, T. 211. Faunastical news from the Göteborg Natural History Museum 21 snails, slugs and mussels with some notes on Gyraulus stroemi (Westerlund) a freshwater snail species new to Sweden. Göteborg: Göteborg Naturhistoriska Museum, årstryck 211: 39-6. Hemsidor: http://vattenweb.smhi.se/hydronu/ www.viss.lst.se 14