Flodpärlmusslans status i Västra Götaland

Transkript

1 Flodpärlmusslans status i Västra Götaland En inventering av tre av länets mussellokaler 2011 Rapport 2012:05

2 Rapportnr: 2012:05 ISSN: X Rapportinnehåll: Melica miljökonsulter Foto: Melica miljökonsulter Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, vattenvårdsenheten Rapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter.

3 Förord Flodpärmusslan är en hotad art som är som är känslig för olika typer av påverkan och som indikerar höga naturvärden i vattendrag. Västra Götalands län är ett viktigt län för flodpärlmusslan med känd förekomst i mer än 50 vattendrag, men många bestånd är svaga och består endast av äldre individer. Om musslor finns men nyrekryteringen inte fungerar visar det att allt inte står rätt till och att miljöförhållandena har försämrats jämfört med när de gamla individerna etablerade sig. Med syfte att följa artens status i regionen har Västra Götalands län följt ett urval av 8 vattendrag i sin regionala övervakning där de första började undersökas redan Denna rapport redovisar statusen och trender för tre av dessa bestånd (Lindåsabäcken, Kolarebäcken och Gärån) utifrån inventeringar som utfördes sommaren 2011 av Niklas Wengström och Anders Martinsson på konsultföretaget Melica. Lindåsabäcken ingår också i ett nytt nationellt övervakningsprogram för flodpärlmusslan där Västra Götalands län deltar. Ragnar Lagergren /Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2

4 Innehåll Innehåll... 3 Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Metod... 8 Avgränsningar av vattendragssträcka... 8 Utbredning...8 Musseltäthet...8 Beståndets storlek Antal musslor...8 Längdmätning Rekrytering... 8 Bedömning av skyddsvärde... 9 Statusbeskrivning...9 Statistik...10 De ingående vattendragen Resultat Lindåsabäcken Lokalbeskrivning Utbredning Musseltäthet Beståndets storlek Antal musslor Längdmätning Rekrytering Bedömning av skyddsvärde och statusbeskrivning Kolarebäcken Lokalbeskrivning Utbredning Musseltäthet Beståndets storlek Antal musslor Längdmätning Rekrytering Bedömning av skyddsvärde och statusbeskrivning Gärån Lokalbeskrivning Utbredning Musseltäthet Beståndets storlek Antal musslor Längdmätning Rekrytering Bedömning av skyddsvärde och statusbeskrivning Diskussion Rättelse för rapport 2011: Referenser

5 Bild 1. Juvenila (<50 mm) flodpärlmusslor från Lindåsabäcken. Notera den annorlunda skalformen på musslorna till höger i bild. 4

6 Sammanfattning Under sommaren 2011 har Melica på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län inventerat flodpärlmussla i Gärån, Lindåsabäcken och Kolarebäcken, tre av länets nio permanenta miljöövervakningsstationer för flodpärlmussla. Syftet med övervakningen är att följa status och trender för de ingående vattendragen med avseende på flodpärlmussla. I Lindåsabäcken har det upprättats tre nya provlokaler då bäcken numera även ingår i det nationella miljöövervakningsprogrammet. I Kolarebäcken har det upprättats 15 nya provlokaler då de tidigare lokalerna inte längre gick att finna. Resultaten visar att antalet individer i bestånden inte har förändrats jämfört med den senaste inventeringen. Andelen juvenila musslor är mycket låg i alla vattendragen. Skyddsvärdet för Lindåsabäcken och Kolarebäcken är högt enligt de nationella bedömningsgrunderna, Gärån bedöms som skyddsvärd enligt samma bedömningsgrunder. I Gärån bör man göra om provlokalerna så att de stämmer med vedertagen metodik. Statusen för alla bestånd i de ingående vattendragen är minskande eller ej livskraftigt, vilket beror på den låga andelen juvenila musslor i bestånden. Orsakerna till den uteblivna föryngringen bör ytterligare utredas. Tabell 1. Sammanfattning av resultaten av 2011 års inventering. Vattendrag Antal Individer/m 2 % under 50 mm Status Skyddsvärde Lindåsabäcken ,48 7,69 Ej livskraftigt Högt Kolarebäcken ,10 1,04 Ej livskraftigt Högt Gärån 749 0,3 0 Minskande Skyddsvärd Kolarebäcken Gärån Lindåsabäcken 5

7 Inledning Den sötvattenlevande arten flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) är en utrotningshotad art inom hela sitt utbredningsområde. I Sverige anses arten vara starkt hotad och bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd (Gärdenfors 2010). Det har upprättats ett åtgärdsprogram för arten (Schreiber & Tranvik 2005) och det bedrivs miljöövervakning av arten på många platser i landet (Söderberg et.al 2008). Nedan listas ett antal kända hotfaktorer, taget ur Restaurering av flodpärlmusselvatten (Degerman et.al 2009): Hotfaktorer mot flodpärlmusslor Avsaknad av lämpliga substrat. Kanalisering, rensningar, vattenreglering och extremflöden på grund av ett utdikat landskap medför att finare sediment, som sand och grus, spolats bort eller grävts undan. Syrebrist och låg vattengenomströmning i substratet, på grund av för stor tillförsel av inorganiskt och organiskt material, gör det till en dålig miljö för unga musslor. Avsaknad av lämplig värdfisk för mussellarverna på grund av fragmentering av vattensystemen, låg habitatdiversitet och utsättningar. Dålig vattenkvalitet på grund av försurning, eutrofiering, grumlingar och direkta giftutsläpp. Konkurrenter och predatorer kan möjligen vara ett hot. Pärlfiske var förr ett hot men bedöms i dag inte ha någon negativ påverkan. Bild 2. Niklas Wengström inventerar flodpärlmusslor. Lokal nr 8 i Gärån 6

8 I Västra Götaland är flodpärlmussla känd i 51 vattendrag (Söderberg et.al 2008) och det bedrivs regional miljöövervakning (RMÖ) i nio av dessa (tabell 2). Ljungaån är det senast tillkomna vattendraget (2010). Ljungaån, Teåkersälven, Gärebäcken och Lindåsabäcken ingår även i det nationella musselövervakningsprogrammet (NMÖ)(Bergengren & Lundberg 2009). I NMÖ där metoden statusbeskrivning används skall 18 provlokaler inventeras till skillnad från RMÖ där 15 provlokaler inventeras. Anledningen till det utökade antalet provlokaler är att få ett bättre statistiskt underlag för bedömningen av dessa musselbestånd. Antalet stickprovsenheter i ett vattendrag har beräknats utifrån risken att inte hitta musslor <20 mm. Därför har det i Lindåsabäcken och Ljungaån upprättats tre nya lokaler enligt NMÖ standard. Tabell 2. De ingående vattendragen i den regionala miljöövervakningen av flodpärlmussla i Västra Götalands län. Skyddsvärdet baseras på den senaste tidigare inventeringen enligt Tabellen, A (Henrikson 2005), B (Vartia 2007) och C (Wengström & Martinsson 2010). Vattendrag Programstart Senast inventerad Skyddsvärde Bratteforsån B Högt Gärebäcken B Högt Gärån** A Skyddsvärd Kolarebäcken** A Högt Lindåsabäcken** A Högt Ljungaån* C Högt Sollumsån* A Högt Stommebäcken* A Skyddsvärd Teåkersälven* A Högt * Inventerades 2010, ** Inventerades

9 Metod Inventeringarna har utförts genom vadning med vattenkikare (fig.2) enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod för övervakning av flodpärlmussla (Bergengren et.al 2010). I årets inventeringar har befintliga miljöövervakningssträckor återinventerats i Gärån och i Lindåsabäcken. I Kolarebäcken har det etablerats 15 nya provlokaler på grund av att de gamla lokalerna inte längre gick att hitta. Avgränsningar av vattendragssträcka Ett vattendrag kan avgränsas med hjälp av tidigare inventeringar, biotopkarteringar och man kan fotvandra vattendraget och göra korta nedslag för att få en uppfattning om musslornas utbredningsområde. När utbredningsområdet är klarlagt slumpar man ut provlokaler inom utbredningsområdet. I det regionala miljöövervakningsprogrammet (RMÖ) är det 15 provtagningslokaler, i det nationella programmet (NMÖ) är det 18 provtagningslokaler. Lindåsabäcken ingår i NMÖ, Gärån och Kolarebäcken i RMÖ. Utslumpningen av lokaler i Kolarebäcken har utgått från det tidigare kända utbredningsområdet. En provlokal ska vara högst 20 meter men den kan kortas ned om tätheten av musslor är hög. Lokalen ska inte kortas ned mer än att 50 musslor kan räknas. Lokalen får dock inte vara kortare än tre meter (Bergengren et.al 2010). Utbredning Utbredningen av ett musselbestånd utgörs av den nedersta respektive översta förekomsten av musslor längs den undersökta vattendragsträckan (inklusive icke musselförande områden) (Bergengren et.al 2010). Musseltäthet Tätheten beräknas utifrån provlokalernas medelbredd, lokalernas sammanlagda längd och antalet räknade musslor (Bergengren et.al 2010). Beståndets storlek Antal musslor Beståndets storlek beräknas med hjälp av medeltätheten av beståndet som multipliceras med ytan av utbredningsområdet (Bergengren et.al 2010). Längdmätning Rekrytering På varje provlokal mäts den minsta funna musslan och det utförs en längdmätning på 15 slumpmässigt utvalda musslor uppströms eller nedströms provlokalen. Dessa längdmätningar utgör grunden till att skatta den procentuella andelen av juvenila musslor (<20 mm respektive <50 mm). I individfattiga bestånd kan längdmätning uteslutas (Bergengren et.al 2010). 8

10 Bedömning av skyddsvärde Bedömningen av ett flodpärlmusselbestånd baseras utifrån sex olika kriterier, Populationens storlek Medeltäthet Utbredning Minsta funna mussla (mm) Andel musslor < 20 mm (%) Andel musslor <50 mm (%) Varje kriterium poängsätts (1 6), poängen summeras och jämförs med ett tabellvärde (tabell 3). Se respektive vattendrag för tabell med poäng för kriterier. Tabell 3. Skyddsvärdesklasser för bestånd av flodpärlmussla Skyddsvärdesklass Poäng I. Skyddsvärd 1 7 II. Högt skyddsvärde 8 17 III. Mycket högt skyddsvärde Statusbeskrivning Baseras på förekomsten av juvenila musslor <50mm, ju större andel små musslor desto större chans har beståndet att överleva på sikt. Statusbeskrivningen delas in i sex olika klasser (tabell 4). Tabell 4. Statusbeskrivning av livskraft i 6 klasser, utgår från andelen musslor mindre än 50 mm respektive mindre än 20 mm och populationsstorlek över eller under 500 individer. Klass Status 1 Livskraftig. Fler än 20 % under 50mm och fler än 0 % under 20mm (population över 500 individer). 2 Livskraftigt? Fler än 20 % under 50mm eller fler än 10 % under 50mm och fler än 0 % under 20mm (population över 500 individer). 3 Ej livskraftigt. Färre än 20 % under 50mm eller fler än 20 % under 50mm och att populationen är mindre än 500 individer. 4 Minskande. Alla över 50mm, riklig förekomst (population över 500 individer). 5 Snart försvunna. Alla över 50mm, fåtalig förekomst (population under 500 individer). 6 Dokumenterad förekomst som försvunnit. 9

11 Statistik För att följa utvecklingen av tätheten i ett bestånd i ett vattendrag används Wilcoxons parade test (Bergengren et.al 2010). Resultaten i Kolarebäcken har jämförts med ett Mann-Whitney U test (ett oparat icke parametriskt test), anledningen är som tidigare nämnts att vi etablerat nya lokaler 2011 och det därför ej går att göra en parvis jämförelse med tidigare år. För att följa utvecklingen av beståndens längdfördelning används T-test. Signifikansnivå <5%. De ingående vattendragen 2011 Resultaten av inventeringarna i Lindåsabäcken, Kolarebäcken och Gärån presenteras var för sig. Jämförelser med tidigare inventeringar görs under respektive rubrik: musseltäthet beståndets storlek längdmätning bedömning av skyddsvärde och status I en tidigare rapport från Kolarebäcken (Henrikson 2005) har det smugit sig in ett räknefel. Felet bestod av att summan av alla tätheter per provlokal räknades med vid beräkningen av medelvärdet av tätheten per provlokal. Det innebär att populationen i Kolarebäcken har överskattats fram till nu. I denna rapport baseras jämförelser med tidigare resultat av musseltäthet och beståndets storlek i Kolarebäcken på nya korrigerade data. Bild 3. Vy över provlokal nummer sex i Lindåsabäcken. 10

12 Resultat Lindåsabäcken Lindåsabäcken har inventerats 1993, 1997 och 2003 (Henrikson, 1993; Henrikson & Bergström 1998; Henrikson 2005). Antalet provlokaler har utökats med 3 st så att det är sammanlagt 18 st. Anledningen är att Lindåsabäcken numera även ingår i det nationella miljöövervaknings programmet (NMÖ). Lokalbeskrivning Lindåsabäcken tillhör Viskans huvudavrinningsområde (SMHInr:105). Ån är cirka 3,2 km lång och den rinner genom Borås kommun och avvattnar ett område av ca 53 km 2. Markanvändningen i närmiljön domineras till största delen av barrskog (50 %) följt av blandskog (28 %), våtmark (17 %) och kalhygge (6 %). De dominerande bottensubstraten på provlokalerna är block (39 %), grus (33 %), sten (17 %) och finsediment (11 %). Utbredning Flodpärlmusslor finns i hela bäcken men undersökningen begränsas till de övre 1,7 km som tidigare inventeringar (1997 och 2003). Musseltäthet Tätheten varierar mellan 0 och 8,72 individer/m 2 och medelvärdet är 1,48 individer/m 2 (Tabell 5). Bild 4. En blockrik sträcka. Lokal nr 3 i Lindåsabäcken. 11

13 Tabell 5. Provlokaler i Lindåsabäcken, start koordinater, antal levande och döda musslor, lokalernas längd, bredd och area samt musseltäthet. Sträcka Koordinat (RT90) Antal levande Antal döda Längd m Bredd m Area m 2 ind/m / ,50 4,20 90,30 0, / ,40 15,70 210,38 0, / ,20 9,00 91,80 0, / ,00 7,70 100,10 0, / ,00 7,90 55,30 0, / ,20 5,30 128,26 0, / ,00 3,10 93,00 0, / ,00 3,00 60,00 1, / ,00 4,10 77,90 1, / ,00 3,50 21,00 7, / ,80 3,10 48,98 8, / ,50 2,50 63,75 1, / ,00 4,10 32,80 0, / ,00 2,00 40,00 1, / ,20 3,40 38,08 0, / ,00 2,60 59,80 0, / ,20 3,10 44,02 0, / ,00 2,50 45,00 0,13 Summa ,00 86, ,47 26,57 Medel 64,78 0,11 16,67 4,82 72,25 1,48 STDAV 104,56 0,32 6,82 3,39 44,26 2,54 STDERROR 24,65 0,08 1,61 0,80 10,43 0,60 Beståndets storlek Antal musslor Antalet flodpärlmusslor i populationen är beräknat till individer vilket är en ökning med 4951 individer jämfört med 2003 års inventering. Ökningen är dock inte signifikant. Tabell 6. Sammanställning av medeltäthet och beståndets storlek i Lindåsabäcken. År Medeltäthet Beståndets storlek , * , , , * 1993 års beståndstorlek är beräknad utifrån ett m 2 stort utbredningsområde, övriga år är beståndsstorleken beräknad utifrån en yta av 8874 m 2. 12

14 Längdmätning Rekrytering Längden varierar mellan 32 och 99 mm och medellängden är 81 mm (n=117, s.e.±1,47). Medellängden har ökat med 2,6 mm jämfört med 2003 års inventering men ökningen är inte signifikant. Trenden är att längden har ökat sedan 1993 (Henrikson 2005). Andelen juvenila musslor i beståndet är beräknad till 8 %. Tabell 7. Medelvärden av de slumpmässigt upptagna och längdmätta musslorna i Lindåsabäcken under åren 1990, 1997, 2003 och Standard error (S.E.). Andelen juvenila musslor (<50 mm) för varje år anges i procent. År Antal Medellängd mm S.E. % under 50 mm , , , ,5 8 Bedömning av skyddsvärde och statusbeskrivning Populationen i Lindåsabäcken bedöms ha ett nationellt högt skyddsvärde (Tabell 8). Poänghöjande kriterier är beståndets storlek, minsta funna mussla och andel musslor <5cm. Beståndets status bedöms som ej livskraftigt (klass 3) på grund av den låga andelen juvenila musslor och att det verkar som att medellängden ökar. Tabell 8. Bedömningsgrunder och skyddsvärdesklass för flodpärlmussla i Lindåsabäcken Den sammanlagda poängen för Lindåsabäcken är 10 poäng vilket motsvarar Högt skyddsvärde. Kriterium Poäng 1. Storlek (tusental musslor) 2. Medeltäthet (ind/m 2 ) < >200 3 <2 2,1 4 4,1 6 6,1 8 8,1 10 > Utbredning (km) <2 2,1 4 4,1 6 6,1 8 8,1 10 > Minsta funna > mussla (mm) 5. Andel musslor < >10 0 cm (%) 6. Andel musslor <5 cm (%) >25 2 Sammanlagd poäng 10 Skyddsvärd 1 7 Högt skyddsvärde 8 17 X Mycket högt skyddsvärde

15 Kolarebäcken Kolarebäcken har tidigare inventerats 1990, 1997 och 2003 (Henrikson 1991, 2005; Henrikson & Bergström 1998) bedömdes beståndet ha ett nationellt högt skyddsvärde (Henrikson, 2005). Stora delar av ån ingår i EU s nätverk av skyddade områden, så kallade Natura områden. I Kolarebäcken är syftet främst att bevara ett av länets rikligaste bestånd av flodpärlmussla (Ramnelid 2005). Eftersom vi inte kunde hitta de provlokaler som inventerades 2003 så etablerade vi, i samråd med länsstyrelsen, 15 st. nya miljöövervakningslokaler enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod (Bergengren et.al 2010). Lokalbeskrivning Kolarebäcken utgör ett delavrinningsområde inom Göta älvs huvudavrinningsområde (SMHInr: 108). Bäcken rinner genom Ulricehamns kommun och avvattnar ett område av ca 23 km 2. Markanvändningen i närmiljön domineras till största delen av blandskog (60 %) tätt följd av barrskog (33 %) och en liten del äng (6 %) i den övre delen av systemet. Dominerande bottensubstrat på de undersökta provlokalerna är grus (33 %) och block (33 %) tätt följt av sand (27 %) och sten (7 %). Utbredning Musslorna förekommer inom ett 4,2 km långt utbredningsområde (Henrikson 2005), som också är det nämnda Natura-2000 området till skydd för flodpärlmusslorna (Ramnelid 2005). Värt att nämna är att på den sista lokalen i Kolarebäcken sitter flodpärlmusslorna i ett blandbestånd tillsammans med allmän dammussla. Bild 5. Lokal nr 15 i Kolarebäcken, här finns både allmän dammussla och flodpärlmussla. 14

16 Musseltäthet Tätheten varierar mellan 0 och 4,86 individer per kvadratmeter och medelvärdet är 1,11 (tabell 9). Tabell 9. Provlokaler i Kolarebäcken, startkoordinater, antal levande och döda musslor, lokalernas längd, bred och area samt musseltäthet. Sträcka Koordinater (RT90) Antal levande Antal döda Längd m Bredd m Area m 2 Ind/m / , / , , / , , / , / , , / , , / , / , / , / , / , / ,50 2,50 23,8 3, / ,50 47,50 1, / , ,50 4, / ,3 16,10 3,35 Summa , ,58 Medelvärde 29,93 0,67 16,6 3,75 65,90 1,11 STDAV 26,14 0,98 5,85 1,32 36,90 1,55 STDERROR 6,75 0,25 1,51 0,34 9,52 0,40 Beståndets storlek Antal musslor Antalet musslor inom utbredningsområdet är beräknat till stycken. Beståndets storlek har varierat mellan åren och sedan 1997 har trenden varit minskande (Tabell 10). Skillnaden mellan 2003 och 2011 är inte signifikant. Tabell 10. Sammanställning av medeltäthet och beståndets storlek i Kolarebäcken. Data för åren 1990, 1997 och 2003 är korrigerade, se avsnitt De ingående vattendragen 2011, sista stycket för förklaring. År Medeltäthet Beståndets storlek , , , ,

17 Längdmätning Rekrytering Längden på de slumpmässigt upplockade musslorna varierar mellan 49 och 96 mm. Medellängden är 75,4 mm (n=96, s.e.±0,9)och endast 1 % är mindre än 50 mm (Tabell 11). Medellängden har ökat med 1,8 mm mellan åren 2003 och 2011, skillnaden är inte statistiskt säkerställd. Tabell 11. Medelvärden av de slumpmässigt upptagna och längdmätta musslorna i Kolarebäcken under åren 1990, 1997, 2003 och Standard error (S.E). Andelen juvenila musslor (<50 mm) för varje år anges i procent. År Antal Medellängd S.E. % under 50 mm ,4 1, ,3 0, ,6 1, ,4 0,9 1 Bedömning av skyddsvärde och statusbeskrivning Beståndet i Kolarebäcken bedöms ha ett högt skyddsvärde (tabell 12). Beståndets status bedöms som ej livskraftigt (klass 3). Anledningen är den låga andelen juvenila musslor. Det ökande medelvärdet av musslornas längd är ytterligare ett tecken på en utebliven nyrekrytering. Tabell 12. Bedömningsgrunder och skyddsvärdesklass för flodpärlmussla i Kolarebäcken Den sammanlagda poängen för Kolarebäcken är10 poäng vilket motsvarar Högt skyddsvärde. Kriterium Poäng 1. Storlek (tusental musslor) 2. Medeltäthet (ind/m 2 ) < >200 3 <2 2,1 4 4,1 6 6,1 8 8,1 10 > Utbredning (km) <2 2,1 4 4,1 6 6,1 8 8,1 10 > Minsta funna > mussla (mm) 5. Andel musslor < >10 0 cm (%) 6. Andel musslor <5 cm (%) >25 1 Sammanlagd poäng 10 Skyddsvärd 1 7 Högt skyddsvärde 8 17 X Mycket högt skyddsvärde

18 Gärån Gärån har inventerats 13 gånger sedan starten 1982 (Henrikson 2005) bedömdes beståndet som skyddsvärt (Henrikson 2005). Lokalbeskrivning Gärån utgör ett delavrinningsområde inom Rolfsåns huvudavrinningsområde. Ån rinner genom Marks kommun och avvattnar ett 30 km 2 stort område. I likhet med 2003 års inventering så har endast 13 provlokaler undersökts. Under åren så har arbetsinsatsen varierat mellan nio och 14 undersökta provlokaler. Lokalerna är dessutom tämligen korta (4,8 m i medelvärde 2011). Markanvändning utmed provlokalerna domineras av lövskog (54 %) följt av äng (38 %) och åker (8 %). Dominerande bottensubstrat på provlokalerna är sten (62 %) följt av grus (30 %) och finsediment (8 %). Utbredning Utbredningsområdet är 600 m långt. Musseltäthet Tätheten i provlokalerna varierar mellan 0,00 och 1,16 individ/m 2, medelvärdet är 0,30 individ/m 2 (tabell 13). Tabell 13. Provlokaler i Gärån, startkoordinater, antal levande och döda musslor, lokalernas längd, bred och area samt musseltäthet. Sträcka Koordinat (RT90) Antal levande Antal döda Längd m Bredd m Area m 2 ind/m / ,3 3,1 25,7 0, / ,5 5,3 23,9 0, / ,2 5,0 25,7 0, / ,0 4,0 12 0, / ,4 3,6 15,8 0, / ,0 4,0 24 0, / ,0 4,0 20 0, / ,0 3, / ,5 4, / ,0 6,0 18 0, / ,2 3,5 11,2 0, / ,5 3,7 13 1, / ,9 4,4 34,8 0,29 Summa ,5 53, ,94 Medel 5, ,808 4,119 19,5 0,30 STDAV 4, ,713 0,86 7,02 0,32 STDERROR 1, ,475 0,239 1,95 0,089 17

19 Beståndets storlek Antal musslor Antalet musslor beräknas till 749 individer vilket är en minskning med 53 musslor jämfört med 2003 (tabell 14), skillnaden är inte signifikant. Tabell 14. Sammanställning av medeltäthet och beståndets storlek i Gärån År Medeltäthet Beståndets storlek , , , , , , , , , , , , , , Längdmätning Rekrytering I Gärån har inga musslor längdmätts då beståndet anses vara alltför glest. Alla musslor i beståndet är över 50 mm. Minsta funna mussla på lokalen var 69 mm. Bild 6. Lokal nr 16 i Gärån. 18

20 Bedömning av skyddsvärde och statusbeskrivning Gäråns population bedöms som skyddsvärd (tabell 15) men minskande p.g.a. dess ringa storlek och att det saknas juvenila musslor. Tabell 15. Bedömningsgrunder och skyddsvärdesklass för flodpärlmussla i Gärån 2011.Den sammanlagda poängen för Gärån är 4 poäng vilket motsvarar skyddsvärd. Kriterium Poäng 1. Storlek (tusental musslor) 2. Medeltäthet (ind/m 2 ) < >200 1 <2 2,1 4 4,1 6 6,1 8 8,1 10 > Utbredning (km) <2 2,1 4 4,1 6 6,1 8 8,1 10 > Minsta funna > mussla (mm) 5. Andel musslor < >10 0 cm (%) 6. Andel musslor <5 cm (%) >25 0 Sammanlagd poäng 4 Skyddsvärd 1 7 X Högt skyddsvärde 8 17 Mycket högt skyddsvärde Bild 7. Kanaliserad och rensad sträcka. Lokal 12 i Kolarebäcken 19

21 Diskussion 2011 års inventering av de undersökta vattendragen i Västra Götalands län, Lindåsabäcken, Kolarebäcken och Gärån, visar att bestånden inte har förändrats sedan senaste inventeringstillfället. Varken populationsstorlekar eller medellängder på populationerna visar på signifikanta skillnader jämfört med tidigare år. Dock kan man skönja trender i både Lindåsabäcken och Kolarebäcken. I Lindåsabäcken verkar populationsstorleken och medellängden att öka. Samtidigt så har även andelen juvenila musslor ökat. För att vara i södra Sverige så anses andelen juvenila som hög (Jakob Bergengren muntligt) men trots det så bedöms beståndet som ej livskraftigt. I Kolarebäcken minskar populationsstorleken och det har den gjort sedan Musslornas medellängd är oförändrad. Vid inventeringstillfället upptäcktes dämmen på flera platser i de övre partierna av bäcken, vilket ger en negativ påverkan. I samma område finns hästhagar som ligger uppströms ett mycket musseltätt område, befarat tramp i strandkanten kan orsaka grumlingar och därmed också en risk för sedimentation över musselområdet. Gärån har nog en av Sveriges längsta tidserier vad det gäller flodpärlmusselinventering och det ska bli intressant att se om tätheten i populationen kommer att förändras i och med de omfattande biotopvårdsåtgärder som Länsstyrelsen i Västra Götaland genomfört och ska genomföra i Rolfsåns avrinningsområdet. Bland annat har man återskapat fria vandringsvägar för fisk vilket också kommer att gynna flodpärlmusslorna. Tätheten av musslor i Gärån har varit tämligen konstant genom åren, medelvärdet är 0,33 flodpärlmusslor per m 2 (n = 13, s.e = ±0,02). Här ges ett fint tillfälle att studera hur ett bestånd av flodpärlmusslor kan reagera på en förväntad ökad täthet av värdfisk. Ett genomgående problem som vi vill påpeka är att många av provlokalerna är mycket korta och det beror inte på en hög musseltäthet. Som exempel kan nämnas att medellängden på lokalerna i Gärån är 4,8 meter, medellängden i Stommebäcken är 9,4 meter. Med korta lokaler ökar sannolikheten att få nollokaler eftersom tätheterna av musslor är låga. Därmed minskar också säkerheten i skattningarna avsevärt. Genom att följa Naturvårdsverkets metod för övervakning av flodpärlmussla (Bergengren et.al 2010) odelat skulle lokalerna i Gärån och Stommebäcken behöva slumpas ut på nytt. Vinsten skulle bli en ökad säkerhet i skattningarna och också en större jämförbarhet med andra musselbestånd. I Västra Götalands län är flodpärlmusslorna på väg att sakta dö ut om man ska tro på resultaten från 2010 och 2011 års inventeringar. Den låga andelen juvenila musslor i bestånden talar för att det är så. Populationerna är fortfarande relativt stora och i flera av bestånden förekommer det föryngring, om än i liten skala. Det sammantaget bör öka chanserna till ett lyckosamt åtgärdsarbete för arten i länet och i framtiden. Men man bör inte vänta för länge med att utreda de hotfaktorer som påverkar flodpärlmusslorna negativt. 20

22 Rättelse för rapport 2011:12 I rapport 2011:12 Flodpärlmusslans status i Västra Götaland. En inventering av fyra av länets mussellokaler 2010 har statusen för bestånden i Ljungaån, Sollumsån och Stommebäcken bedömts som minskande. Det är fel eftersom det har noterats juvenila musslor i alla bestånden, den korrekta bedömningen är att alla ska hamna i statusklass 3, dvs. ej livskraftigt års resultat för de ingående vattendragen i tabellform. VATTENDRAG ANTAL INDIVIDER/M 2 % UNDER 50 MM STATUS SKYDDSVÄRDE Ljungaån ,15 2 Ej livskraftigt Högt Sollumsån ,32 4 Ej livskraftigt Högt Stommebäcken ,81 1 Ej livskraftigt Högt Teåkersälven ,05 0 Minskande Högt 21

23 Referenser Bergengren, J & Lundberg, S Nationell musselövervakning - Förslag till val av nationella musselvatten. Jönköping: Länsstyrelsen Jönköpings län, :1. Bergengren, J., von Proschwitz, T., Lundberg, S., Söderberg, H & Norrgrann, O Undersökningstyp: Stormusslor. Stockholm: Naturvårdsverket, Version 1:2: Degerman, E.,Alexanderson, S.,Bergengren, J., Henrikson, L., Johansson, B-E., Larsen, B. M. & Söderberg, H Restaurering av flodpärlmusselvatten. Världsnaturfonden WWF, Solna. Gärdenfors, U.(ed.) Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala Henrikson, L Flodpärlmusslan i Älvsborgs Län. Länsstyrelsen Älvsborgs län, Rapport 1991: övervakning av 6 flodpärlmusselbestånd i Västra Götalands län Göteborg: Länsstyrelsen Västra Götalands län, RAPPORT 2005:54. Henrikson, L & Bergström, S-E Övervakning av flodpärlmussla Länsstyrelsen i Västra Götaland 1998:9. Ramnelid, L-O Bevarandeplan för Natura 2000 område - SE Kolarebäcken. Vänersborg: Länsstyrelsen Västra Götaland, Schreiber, H & Tranvik, L Åtgärdsprogram för bevarandet av flodpärlmussla. Stockholm: Naturvårdsverket, ISBN pdf. Söderberg, H, Karlberg, A & Norrgrann, O Status, trender och skydd för flodpärlmusslan i Sverige. Härnösand: Länsstyrelsen Västernorrland, avdelningen för Kultur och Natur, ISSN: X. Vartia, K Flodpärlmussla i Bratteforsån och Gärebäcken - Status och trender. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, ISSN X. Wengström, N & Martinsson, A Flodpärlmusslans status i Västra Götaland en inventering av fyra av länets mussellokaler Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Rapport 2011:12 22

24