GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING
Det är dags att ta fysisk aktivitet på allvar och Fundera över hur/var/på vilket sätt vi vill att barn och vuxna ska utöva den
Fysisk inaktivitet är numera en av vårt samhälles största riskfaktorer för ökad sjuklighet och leder till för tidig död för många Aktivt liv, Ekblom & Nilsson, 2000
De som tror att de inte har tid med fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom Edward Stanley 1826-1893
Idrott och hälsa 1930 i Sverige 4 timmar idrott i veckan 2002 i Sverige 1,5 tim idrott = näst sämst i Europa 2014 antal timmar/vecka? Var ska barn lära sig grundläggande motorik?
Brist på fysisk aktivitet kan vara en hälsofara och kan bidraga till viktökning och fetma. Mellan 1981 och 1996 tredubblades förekomsten av fetma bland pojkar och flickor i Canada Canadas Physical Activity Guide 2002
Sverige Ca 17% av alla barn 7-9 år är överviktiga 3% är feta Sjöberg et al 2011 Övervikt vuxna: kvinnor 35% män 50% Sundqvust et al 2004, Johansson 2011
Rörelsefostran Utveckla positiv kroppsuppfattning Kunna deltaga i alla former av lek Kunna sitta stilla en stund Kunna tänka abstrakt
Rörelsefärdighet Målet är viktigast att behärska kroppen för att kunna använda den hela livet
Några reflektioner kring fysisk aktivitet Var finns vardagsmotionen för barn? Vad kan bristen på vardagsmotion leda till? Fysisk aktivitet för barn/ungdomar tydlig koppling till medlemskap i idrottsförening Finns det någon koppling till steget från talang till elitidrott?
Fysiologisk utveckling Beror den idrottsliga utvecklingen hos unga på; Resultat av träning Allmän tillväxt Graden av mognad Förändring av dimensioner Integration av fysiologiska system (ex. Hjärta, lungor, muskler och nervsystem)
En av de stora utmaningarna med barn- och ungdomsidrott är att utveckla varje individ efter dennes förutsättningar och inte ge sig på att bedöma hur man tror att unga idrottare kommer att prestera när de blir äldre
Motoriska färdigheter Födda med vissa, kräver endast mognad och erfarenhet (gå, springa, balansera) Andra behöver vi träna för att behärska (spela fotboll, ishockey, handboll)
Motorisk inlärning
Motoriska program Vilka muskler som skall användas I vilken ordning Styrkan Timning Varaktigheten
Motorikkedjan Refelexrörelser Symmetriska rörelser Assymetriska rörelser Differentierade rörelser Automatiserade rörelser
Grovmotorisk träning Rulla Åla Krypa Stödja Gå Springa Grundfunktionerna är bas i alla rörelser Bör tränas i låga åldrar.
Motorikkedjan Myelinisering Varje gång rörelse utförs banas en väg i nervbanan. Ju mer övning desto säkrare på rörelsen
Motorikkedjan Övning ger färdighet!
Motorikkedjan Minimal energiåtgång Minska eller eliminera onödiga rörelser Skickligt utförda rörelser sparar energi Minskar de mentala kraven Utför rörelser automatiskt Får tid till t ex strategiskt tänkande
Motorikkedjan Motorisk säkerhet Ger en säkerhet i vardagen fysiskt och psykiskt vid interaktion med andra
Träningsinstrument Grovmotorisk träning Teknikträning Belastningsträning Konditionsträning
Vuxenträning på barn fungerar det? NEJ!! Barn är inte vuxenkopior!
Kronologisk ålder är ej lika med biologisk ålder i puberteten
Fysiologisk utveckling Beror den idrottsliga utvecklingen hos unga på; Resultat av träning Allmän tillväxt Graden av mognad Förändring av dimensioner Integration av fysiologiska system (ex. Hjärta, lungor, muskler och nervsystem)
Individuella skillnader och motoriska anlag Anlag Attityd Kroppsbyggnad Kulturell bakgrund Känslotillstånd Kondition Inlärningssätt Mognad Motivation Tidigare sociala erfarenheter Tidigare vana att röra sig
Individuella skillnader och motoriska anlag Anlag Attityd Kroppsbyggnad Kulturell bakgrund Känslotillstånd Kondition Inlärningssätt Mognad Motivation Tidigare sociala erfarenheter Tidigare vana att röra sig
Vad tränas när? Från 0-års ålder ----- Grovmotorik Teknikträning = motoriskträning Ca 11-12 år och upp till puberteten Fortsatt teknikträning Start av belastningsträning
Puberteten-uppåt Teknikträning Belastningsträning Konditionsträning Vad tränas när?
Grovmotorisk träning Rulla Åla Hoppa Springa Krypa = Grundfunktioner, bas i alla rörelser. Bör tränas i låga åldrar.
KOORDINATION =Balans, rytm, reaktion, orientering i rummet, öga-hand och öga-fot koordination, anpassa den exakta kraftutvecklingen i varje moment av rörelse
Koordination och balansträning Viktigt träna mycket motorik före puberteten, grundfunktionerna ska vara klara Var/hur görs det? Snabb tillväxt ger försämrad motorik= koordinativa övningar blir svåra. Träna för att bibehålla. Ge exempel! Efter puberteten finkoordinera och öka belastning och hastighet Vad menas med det?
Belastningsträning Före puberteten Parallell ökning av muskelstyrka i förhållande till kroppsmassa. Höga externa belastningar ska undvikas Under puberteten Bra period utveckla den allmänna styrkan Skillnaden i styrka mellan pojkar och flickor ökar Allroundträning
Belastningsträningens steg Grundläggande träning - introducera belastningsträning. Bålkontroll samt fotledsträning och balansträning Utvecklande träning - Mer komplexa belastningsövningar utan vikt, svårare balansträning Uppbyggnadsträning Öka antal övningar, öka belastningen, fler set, minska vilan mellan seten
STYRKA FLICKOR 11-12 år 90% av pojkarnas 13-14 år 85% av pojkarnas 15-16 år 75% av pojkarnas 60-85% av muskelfibernas tvärsnittsyta jämfört med pojkar även om muskeln ser lika stor ut Källa Karin Henriksson 2004
Konditionsträning Innan puberteten ger tillväxtfaktorn all konditionsökning. Viktigt starta konditionsträningen i slutet av puberteten. För tidig konditionsträning ger endast överbelastningsbesvär. Källa Björn Ekblom 2003
Syreupptag Konditionsförbättring 51 41 31 Kontroll Träning 21 11 1 11 år 15-16 år
Prestationsförmåga Sena SENA Sena Normal Tidiga 12-16 år 12-16 år B Ekblom
Pubertet och spänst en vinnare Muskelmassan ökar Spänstträning med inriktning på teknik och koordination Långsam stegring
Pubertet och snabbhet en vinnare Fram till 17-18 års åldern kan snabbheten tränas
Längdtillväxt PHV = Peak Height Velocity Maximala tillväxthastigheten i puberteten 8 10 cm/år för flickor 10 15 cm/år för pojkar Flickor når PHV i genomsnitt 2 år tidigare än pojkar. (12/14 år) Snitt för avstannande PHV; flickor 16 år, pojkar 18 år. Variationer finns!
Puberteten mycket olika Kondition - sena barn, de som blir starkare och får större syreupptag som vuxna. Teknik - sen pubertet innebär kanske längre tid då vi har lätt att lära?? Rörlighet - pojkar tappar rörlighet före puberteten, rättar till sig av sig själv. Källa Björn Ekblom 2003
Fyra råd om ungdomsidrott/ talangutveckling 1. Så många ungdomar med så länge som möjligt. 2. Varje individ skal utvecklas efter sina egna förutsättningar. 3. I sin utveckling skall individen bara sammanliknas med sig själv. 4. Ge varje individ ett individuellt mål att förhålla sig till och ge varje individ en grenspecifik utbildning. Tomas Petersson, Malmö högskola Lever vi som vi lär?
Är det rätt att toppa laget Är det rätt ta leda in barn på en idrott tidigt? Är det rätt att låta alla träna lika? Pekka Lindmark!
FARA MED TIDIG Många av våra stora stjärnor har ej varit bäst som barn och tonåringar. Lätt halka efter och tappa sugen när andra börjar växa UTSLAGNING
Två matcher inom 20 timmar Negativ energi balans= out 4000-4200 kcal. In 2500 kcal Testosteron lågt ej ifatt på 72 timmar Immunförsvaret ramlar ner ej tillbaka på 3 dygn VAD INNEBÄR DETTA?
Återhämtningstider har betydelse Träningsform Återhämtning ~ 100% Koordination 6-12 h Snabbhet max Styrka allmän Styrka max Styrka snabb Uthållighet aerob Uthållighet anaerob Rörlighet 48 h 12 h 72 90 h 24 72 h 6 12 h 24 72 h 4 6 h
Ökat antal överbelastningsskador Ökad träningsintensitet Större krav på framgång Fler organiserade tävlingar Bristande tekniska färdigheter Hutcinson et al 2003
Tänk på Att våga ge barn och ungdomar tid att i lugn och ro utvecklats och inte fokusera på resultat måste vara grundläggande vid all träning Att erbjuda och kanske ibland styra mot olika typer av aktiviteter utvecklar individen Idrotten är för livet inte för stunden