Innehåll 1. Tvåspråkighetsprogrammets bakgrund och mål 1 2. Rätten att använda sitt eget språk i en tvåspråkig stad 2 2.1 Rätten att använda sitt eget språk i Vanda stad 2 2.2 En tvåspråkig stads åligganden 2 3. Nuläget för stadens tvåspråkighet 3 3.1 Anvisningar 4 3.2 Hur den svenskspråkiga servicen organiseras 4 3.3 Information och publikationer 5 3.4 Personalen 6 3.5 Delaktighet 6 4. Utvecklingsmål och åtgärdsförslag 7 Hänvisningar och källor 10
1. Tvåspråkighetsprogrammets bakgrund och mål I Vanda stads strategiska mål för 2012 skrevs det in att ett tvåspråkighetsprogram skulle utarbetas. Programmet hade som mål att beskriva nuläget med avseende på stadens svenskspråkiga service och de svenskspråkigas ställning i Vanda. Dessutom var målet att kartlägga och fastställa åtgärder för att trygga den svenskspråkiga servicen utgående från de krav språklagen ställer. Som bakgrundsmaterial vid beredningen av tvåspråkighetsprogrammet användes Vandas resultat i undersökningen Språkbarometern 2012, där man utrett hur den svenskspråkiga minoriteten upplever stadens service och språkklimat. Som jämförelsegrund har man kunnat använda resultatet från samma undersökning år 2008. Dessutom skickades i juli augusti en enkät till alla resultatområdesdirektörer, chefer och närchefer inom stadens verksamhetsområden, som undersökte ledningens syn på det egna resultatområdets eller resultatenhetens servicenivå på svenska. De anställda, alla invånare och externa aktörer informerades också om möjligheten att kommentera och framföra utvecklingsförslag till arbetsgruppen. Följande representanter från stadens olika verksamhetsområden var med och utarbetade programmet: Iiris Lehtonen (ordförande), direktör för evenemangsservicen, fritid och invånarservice Katja Syvärinen, chef för områdesservicen, fritid och invånarservice Säde Pitkänen, områdeskoordinator, fritid och invånarservice Meija Tuominen, planerare, fritid och invånarservice ( 31.10.2012) Anders Lindholm-Ahlefelt, kulturproduktionschef, fritid och invånarservice Merete Ikäheimo, informatör, centralförvaltningen ( 31.10.2012) Heli Bäckmand, utvecklingschef, social- och hälsovårdens verksamhetsområde Hans Markelin, projektplanerare, verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad och miljö Berndt-Johan Lindström, direktör för det svenskspråkiga verksamhetsområdet, bildningsväsendet. Som sakkunniga hördes Maj Krogell-Haimi, överinspektör vid justitieministeriet, Pia Viskari arbetsmarknadschef vid stadens personalcentral, Ulf Lindholm, utvecklingschef vid Kommunförbundet och Kjell Herberts, forskare vid Åbo Akademi. I programmets början behandlas viktiga bestämmelser i språklagstiftningen och åligganden i dessa, särskilt när det gäller en tvåspråkig stads åligganden och i motsvarande mån invånarnas rättigheter. Därefter beskrivs nuläget med avseende på tvåspråkigheten i Vanda stad och granskas hur det svenska språket beaktas i stadens anvisningar, när servicen organiseras, i informationen utåt, för de anställdas del och ur ett delaktighetsperspektiv. Till sist följer ett sammandrag över viktiga utvecklingsmål i Vanda stad när det gäller att förverkliga tvåspråkigheten och presenteras arbetsgruppens åtgärdsförslag. Vanda stads tvåspråkighetsprogram godkänns av stadsstyrelsen och avsikten är att den ska träda i kraft från och med januari 2013. 1
2. Rätten att använda sitt eget språk i en tvåspråkig stad Enligt grundlagen är Finlands nationalspråk finska och svenska. Var och ens rätt att använda sitt eget språk, antingen finska eller svenska, i myndighetsfrågor och att få sina förrättningshandlingar på det egna språket tryggas genom lagstiftningen. Den offentliga makten ska se till att landets finsk- och svenskspråkiga befolkning på lika grunder får sina behov tillfredsställda med avseende på bildning och samhälle. Språklagen tryggar genomförandet av bestämmelserna i grundlagen. Den ålägger en tvåspråkig myndighet att ge invånarna betjäning på finska och svenska och att visa att den använder båda språken såväl i servicen som i den övriga verksamheten. Lagen utgår från att myndigheten i sin verksamhet på eget initiativ ska se till att de språkliga rättigheterna fullföljs i praktiken. Förutom språklagen, ingår språkbestämmelser också i bl.a. kommunallagen, lagen om grundläggande utbildning och speciallagstiftningen om social- och hälsovård. Bestämmelser om krav på kommunalt anställdas språkkunskaper finns å andra sidan i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (språkkunskapslagen). Enligt lagen är en myndighet skyldig att se till att de anställda har sådana språkkunskaper som arbetsuppgifterna kräver, vilket myndigheten ska försäkra sig om när den besätter en tjänst eller anställer någon. Bestämmelsen gäller både de formella och de reella språkkunskaperna. Kommunernas språkliga indelning fastställs vart tionde år genom statsrådets förordning. En kommun är tvåspråkig om den har både finsk- och svenskspråkiga invånare och minoriteten utgör minst 8 procent av invånarna eller minst 3 000 invånare. I Vanda stad är andelen svenskspråkiga 2,9 % och antalet svenskspråkiga invånare var 5777 år 2012. I och med detta räknas Vanda stad officiellt som en tvåspråkig stad. 2.1 Rätten att använda sitt eget språk i Vanda stad Var och en har rätt att använda finska eller svenska. Dessutom ska staden ordna möjlighet för invånarna att bli hörda på sitt eget språk, antingen finska eller svenska. Företag, föreningar och andra juridiska personer har rätt att använda sitt protokollspråk, antingen finska eller svenska i sina kontakter med staden. Här iakttas i tillämpliga delar de bestämmelser som gäller individens språkliga rättigheter. Medlemmar i stadens organ har rätt att använda finska eller svenska vid sammanträden och i skriftliga yttranden eller ställningstaganden till protokollet eller ett betänkande. Om någon annan medlem inte förstår ett muntligt yttrande, ska det på begäran relateras i korthet. 2.2 En tvåspråkig stads åligganden Staden ska på eget initiativ se till att de språkliga rättigheterna förverkligas i praktiken. Invånarna ska betjänas på både svenska och finska och de ska få klart för sig att båda språken används såväl i servicen som i den övriga verksamheten. Staden ska i kontakter till privatpersoner och juridiska personer använda dessas språk, finska eller svenska, om staden känner till det eller det går att få reda på det till rimligt besvär, eller så används bägge språken. 2
Staden är skyldig att se till att service ges på både finska och svenska också t.ex. när den upphandlas av privata serviceproducenter. Handläggningsspråket i ett förvaltningsärende är partens språk. Domslut, beslut och andra handlingar som ges i ett ärende som omfattas av 12 17 i språklagen ska utarbetas på partens språk. i meddelanden, inbjudningar och brev som skickas till olika parter ska staden använda mottagarens språk, om staden känner till det eller det går att få reda på det till rimligt besvär. Alternativt går det att använda både finska och svenska. I information som riktar sig till allmänheten ska användas finska och svenska. Meddelanden, kungörelser, delgivningar och andra tillkännagivanden till allmänheten ska ges på båda språken. En myndighet åläggs inte att i sig översätta utredningar, beslut eller motsvarande texter som publiceras, men lagen ålägger myndigheten att se till att både den finsk- och den svenskspråkiga befolkningens informationsbehov tillgodoses. Texterna på skyltar, trafikmärken och annan motsvarande skyltning som riktar sig till allmänheten ska vara både på finska och svenska. 3. Nuläget för stadens tvåspråkighet År 1960 var fler än var tionde Vandabo svenskspråkig. Under de följande decennierna har andelen svenskspråkig befolkning minskat och i dag är 2,8 % av stadens befolkning svenskspråkig. Den allmänna utvecklingstendensen i Vanda har redan i flera års tid varit den att både den finskspråkiga och den svenskspråkiga andelen av befolkningen är på tillbakagång och andelen invånare som talar något annat språk ökar 1. Enligt aktuella invånarprognoser bor det 5700 stycken svenskspråkiga i Vanda år 2020 medan antalet är 5650 år 2040. Vanda kommer alltså officiellt att vara tvåspråkigt ännu en lång tid framöver. Geografiskt sett har den svenskspråkiga befolkningen fördelats ojämnt i Vanda. Storområdesvis varierar invånarantalet och runt hälften av de svenskspråkiga bor i Myrbacka och Dickursby storområden. Andelen för Håkansböle storområde är ca 15 % medan andelen varierar mellan 7 och 9 % för storområdena Aviapolis, Kivistö, Korso och Björkby. Fördelningen av den svenskspråkiga befolkningen på helt svenskspråkiga och tvåspråkiga hushåll har under det innevarande årtusendet ändrats ytterst litet. I dag är andelen som bor i tvåspråkiga hushåll 59 %. 2 Enligt Språkbarometern 2012 är tillgången på service på det egna modersmålet relativt god i de städer, där språkminoritetens andel uppgår till minst 25 %. Den procentuella andelen svenskspråkiga, liksom den geografiska spridningen i Vanda sätter planeringen av stadens svenskspråkiga verksamhet och service på prov, eftersom behov och efterfrågan växlar stort. Nivån på den svenskspråkiga servicen har enligt de svenskspråkiga invånarna bestått under de senaste åren. I de invånarenkäter som genomförts under de senaste fem åren har minst hälften av respondenterna bedömt att de sällan eller aldrig fått service på svenska 3. I språkbarometerns fria svar framhävdes att de svenskspråkiga på grund av detta brukar använda finska när de har kontakt med stadens myndigheter. På basis av dessa resultat, liksom den övriga responsen från de svenskspråkiga invånarna förefaller det som om det skulle finnas ett klart behov för att stödja stadens tvåspråkighet. 1 Andelen som talar något annat språk i Vanda är 10,8 % år 2012. 2 Befolkningsprognos för Vanda 2012 3 Service på svenska i huvudstadsregionen, 2007, Språkbarometern 2008 och 2012. 3
3.1 Anvisningar I förvaltningsstadgan ingår de relevanta bestämmelserna för hur servicen i staden ges på enahanda grunder till invånare som hör till olika språkgrupper. I Vanda stads förvaltningsstadga står det skrivet att man vid tillämpningen av stadgan, liksom när man organiserar verksamheten och informationen ska följa språklagen och lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda. Fullmäktiges möteskallelser och protokoll ska skrivas på finska och svenska. Möteskallelser och protokoll är finska när det gäller övriga verksamhetsorgan, med undantag för de svenskspråkiga organ somm anges separat. I verksamhetsområdenas instruktioner har man skrivit in skyldigheten att beakta befolkningens rättighet att få service på sitt modersmål, finska och svenska, när verksamheten organiseras. I upphandlingsanvisningarna har inga bestämmelser om att beakta det svenska språket inkluderats, ej heller återfinns sådana i anvisningarna för respektive verksamhetsområde. I stadens informationsanvisningar konstateras det angående informationen på svenska: "enligt språklagen ska en tvåspråkig kommuns meddelanden, kungörelser och anslag samt annan information till allmänheten finnas på finska och svenska När det gäller övrigt informations- och marknadsföringsmaterial måste man däremot från fall till fall bedöma hur man ska trygga den svenskspråkiga befolkningens informationsbehov. Ifall det inte är möjligt att ge ut alla publikationer även på svenska, måste det finnas ett sammandrag på svenska i t.ex. broschyrer som rör service. Vidare är det bra att i dessa omtala var svenskspråkiga kommuninvånare kan få tilläggsinformation på sitt modersmål. Som en tvåspråkig kommun åligger det Vanda att i kontakten med en svenskspråkig kommuninvånare använda hans eller hennes modersmål. Därför är det bra om verksamhetsområdena och de olika enheterna sammanställer tydliga förteckningar över de personer till vilka svenskspråkiga förfrågningar och kontakter ska riktas. Av verksamhetsområdena är det endast bildningsväsendet som har egna anvisningar om informationen på svenska, dessa anknyter till verksamheten inom bildningsväsendets svenskspråkiga resultatområde. 3.2 Hur den svenskspråkiga servicen organiseras Den svenskspråkiga servicen i Vanda är huvudsakligen integrerad i den övriga verksamheten, med undantag för bildningsväsendet. Inom bildningsväsendet svarar det separata resultatområdet för den svenskspråkiga servicen enligt sin instruktion för att organisera och utveckla svenskspråkig småbarnsfostran, barndagvård, förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. Undervisningsnämndens svenskspråkiga sektion använder den beslutanderätt som fastställts för undervisningsnämndens räkning i frågor som rör svenskspråkig småbarnsfostran, dagvård och undervisning I två av kulturservicens enheter meddelas undervisning på svenska, i konstskolan och i musikinstitutets svenskspråkiga enhet. Den svenskspråkiga ungdomsverksamheten koordineras underställt ungdomsservicen av samarbetsgruppen Svensk ungdom i Vanda med representanter från svenskspråkiga organisationer, församlingen och stadens utbildnings- och kulturväsen. 4
Dessutom är Vanda stads ungdomsservice delägare i den gemensamma svenskspråkiga verkstaden i huvudstadsregionen, dvs Svenska produktionsskolan. Det finns ingen separat svenskspråkig ungdomslokal men i Helsinggård ordnas klubbverksamhet för svenskspråkiga ungdomar. I synnerhet inom verksamhetsområdet för social- och hälsovård används också köptjänster och samarbete mellan kommunerna för att ordna service för de svenskspråkiga invånarna. Servicen Svensk info som grundades 2011 stöder de svenskspråkiga invånarnas tillgång på information. På servicenumret ges information om svenskspråkiga evenemang, svenskspråkig service och kontaktpersoner. Ansvar för den svenskspråkiga servicen har inkluderats i enskilda anställdas uppgiftsbeskrivningar. Inom ungdomsväsendet har Håkansböle områdesungdomschef i uppgift att ansvara för den svenskspråkiga verksamheten medan kulturproduktionschefen har motsvarande uppgift inom kulturväsendet. Inom verksamhetsområdet för social- och hälsovård har varje resultatområde utsett en person, i vars uppgiftsbeskrivning det ingår att koordinera den svenskspråkiga servicen. 4 I en personalenkät meddelade hälften av svararna att det inom deras resultatområde har utsetts särskilda personer med ansvar för svenskspråkiga frågor. Ofta är det fråga om ett ansvar i praktiken som anställda med kunskaper i svenska tagit på sig av naturliga skäl. Av personalenkäten och den övriga responsen från de anställda framkom också att det inom de flesta av stadens verksamheter inte fastställts någon svenskspråkig serviceprocess och att de anställda inte har några klara anvisningar för hur svenska språket ska användas i olika kundservicesituationer. Utöver detta saknas en uppföljning av den svenskspråkiga servicenivån. 3.3 Information och publikationer Stadens interna och externa publikationer har också innehåll på svenska. Stadsbroschyren, informationshäftet Vanda i fickformat och invånarbrevet Välkommen till Vanda publiceras på svenska. Serviceguiden Vandaguiden som ges ut både elektroniskt och i pappersformat innehåller kontaktinformation till anställda och förtroendevalda i Vanda som talar svenska och till svenskspråkiga organisationer. Praxisen för hur informationen ordnas varierar inom de olika verksamhetsområdena, även om man i staden försöker beakta att de svenskspråkiga invånarna ska ha tillgång till information. Staden har till exempel tvåspråkiga webbsidor och varje verksamhetsområde ansvarar för egen del för det svenskspråkiga innehållet på sidorna. En svenskspråkig informatör inom centralförvaltningen innehar dock helhetsansvaret för det svenskspråkiga innehållet. Stadsfullmäktiges föredragningslistor och protokoll översätts till svenska. Likaså översätts stadens budgetar, bokslut, kungörelser, plantexter och gatunamn. Allmänt informations- och marknadsföringsmaterial på svenska produceras enligt övervägande. Staden har begränsade översättarresurser, vilket tidvis orsakar fördröjningar i översättningsarbetet. 4 Uppgiftsbeskrivningen för direktören för bildningsväsendets svenskspråkiga resultatområde inkluderade tidigare en separat notering om utveckling och koordinering av servicen för den svenskspråkiga befolkningen på stadsnivå. Denna notering ströks emellertid 2012. 5
3.4 Personalen Vanda stad hade 247 anställda med svenska som modersmål år 2011 (av dessa 161 inom bildningsväsendets svenskspråkiga resultatområde). Under de närmaste åren förnyas stadens personal framför allt genom att anställda går i pension. Därför är det viktigt att se till att tvåspråkighetens förpliktelser beaktas vid rekryteringarna. Tvåspråkigheten ska också beaktas när beslut fattas om att allokera ordnandet av servicen till en aktör utom staden. Hälften av dem som besvarade personalenkäten meddelade att kunskaper i svenska beaktas vid rekryteringen, så att det för vissa tjänster ingår krav på språkkunskaper i behörighetsvillkoren eller att svenska räknas som merit. Även om man strävar efter att beakta sökandens språkkunskaper är detta i praktiken ofta svårt, eftersom de övriga kompetensvillkoren i första hand måste uppfyllas. Över hälften svarade att kunskaper i det andra inhemska språket efterfrågas vid rekryteringen. I praktiken har det ordnats relativt lite undervisning i svenska. År 2011 deltog sex personer i staden i undervisning i svenska inom verksamhetsområdet för markanvändning och miljö. Dessutom deltog sex av samservicens anställda i en aktiveringskurs i svenska som ordnades på arbetarinstitutet. Även år 2012 har det på hösten inletts en aktiveringskurs i svenska på arbetarinstitutet, denna gång för de anställda inom kulturservicen. I Vanda stad används ett språktillägg som arbetsgivaren fattar beslut om. Språktillägget kan betalas till personer som muntligen använder båda språken i servicen till kommuninvånarna. En förutsättning för att få tillägget är att uppgiften, utöver det egna modersmålet, också förutsätter att man behärskar det andra inhemska språket och att inga språkkrav har beaktats i den uppgiftsrelaterade lönen. År 2011 betalades språktillägg för svenska till 55 anställda. 3.5 Delaktighet Vid planeringen av serviceproduktionen är det viktigt att utöver de svenskspråkigas servicebehov, också beakta de svenskspråkigas delaktighet. Stödjandet av delaktigheten hos stadens invånare har redan utvecklats under en lång tid i Vanda. År 2011 utarbetades en delaktighetsmodell på stadsnivå, där tyngpunkten i utvecklandet ligger på delaktigheten i verksamhetens planering och i beslutsfattandet. Meningen är att det i programmets verkställighetsskede ska utarbetas anvisningar på stadsnivå för att främja delaktighet, där också olika invånargruppers specialbehov beaktas. Svenska kommittén ett förtroendeorgan bestående av tio personer, stöder för sin del stadens svenskspråkiga invånares delaktighet. Enligt instruktionen har kommittén i uppgift att bl.a. utveckla levnadsvillkoren och tjänsterna för den svenskspråkiga befolkningen, värna om de svenska kulturtraditionerna och följa upp att den svenskspråkiga delen av befolkningen får kommunala tjänster på sitt modersmål. Vidare kan Svenska kommittén framställa förslag, ta ställning till och ge utlåtanden i angelägenheter, som berör den svenskspråkiga befolkningens ställning och omständigheter. Invånarna kan förutom traditionella invånarinitiativ och givande av respons också föra ärenden till behandling i Svenska kommittén som på detta sätt är avsedd att fungera som en länk mellan invånarna och staden. Svenska kommittén har ändå i praktiken, på grund av långa mellan- 6
rum mellan sammanträdena, haft svårt att aktivt förverkliga de uppgifter som nämns i instruktionen. Svenska kommittén har ett årligt anslag (områdesmedel) till sitt förfogande, som kommittén delar ut till olika organisationer och andra aktörer i form av projektunderstöd eller använder i den egna verksamheten enligt grunder som stadens fastställt. Kommittén ger också ut tidningen Vanda nytt som utkommer sex gånger om året samt ordnar kulturveckan Svenska veckan och andra invånarmöten och evenemang riktade till svenskspråkiga invånare. Denna verksamhet har av invånarna ansetts vara betydelsefull, vilket påvisar den viktiga roll som Svenska kommittén har när det gäller att stödja de svenskspråkiga invånarnas samhällsgemenskap samt kultur- och föreningsverksamhet. 4. Utvecklingsmål och åtgärdsförslag 1. Uppdatering av anvisningar Stadens anvisningar måste uppdateras så att de bättre beaktar tvåspråkighetens nuläge. En tydligare förpliktelse måste skrivas in i förvaltningsstadgan om att beakta både finsk- och svenskspråkiga invånares behov i all verksamhet inom staden. Dessutom måste en notering om att beakta de språkliga rättigheterna inkluderas i stadens upphandlingsanvisningar. Formuleringen om stadens språkservice i förvaltningsstadgan uppdateras, så att den ännu tydligare signalerar tvåspråkighet. Upphandlingsanvisningarna ska kompletteras med en skrivning om att beakta de språkliga rättigheterna vid upphandlingen av service. 2. Hur den svenskspråkiga servicen och utvärderingen av den utvecklas När den svenskspråkiga servicen produceras som en del av stadens övriga service är det viktigt att de svenskspråkiga invånarnas behov beaktas redan i samband med att verksamheten planeras. Därför måste vart och ett av verksamhetsområdena göra en kartläggning av den personal som behärskar svenska och klarlägga alla tillvägagångssätt genom att gå igenom och registrera de svenskspråkiga serviceprocesserna. De mål som gäller den svenskspråkiga servicen inbegrips i strategin på stadsnivå, liksom även i verksamhetsområdenas styrkort för hela stadens verksamhet. Serviceprocesserna och verksamhetsanvisningarna för den svenskspråkiga servicens del förtydligas. Frågor som mäter den svenskspråkiga servicens kvalitet inkluderas i stadens CAF-utvärdering. Enheten för statistik och forskning utför för varje fullmäktigeperiod en enkät om hur nöjda invånarna är med den svenskspråkiga servicen. 7
3. Tvåspråkigheten bland de anställda stärks Antalet anställda som behärskar svenska och till exempel translatorernas resurser är praktiska utmaningar när servicen organiseras. Det är svårt att vid rekryteringen hitta språkkunnig personal som också uppfyller övriga behörighetsvillkoren. Man bör ändå försäkra sig om att man vid rekryteringen i tillräcklig grad och systematiskt fäster uppmärksamhet vid språkkunskaperna hos den personal som anställs. Om man vill öka antalet anställda som behärskar svenska är det också viktigt att öka språkkunskaperna hos den redan existerande personalen. I responsen från de anställda framkom det tydligt att det finns ett behov för att stärka de anställdas språkkunskaper. Man vill upprätthålla den språkliga kompetensen för att kunna använda den i servicesituationer och behovet av språkundervisning framhävdes klart och tydligt. Satsningar måste göras på att stärka de anställdas språkkompetens genom att kartlägga behovet av undervisning i svenska och informera om möjligheterna till undervisning. Man måste också sporra de anställda till att upprätthålla sina kunskaper i svenska genom att i större utsträckning ta i bruk språktillägg och skapa god praxis som stöder användningen och inlärningen av svenska. Tvåspråkigheten beaktas vid rekrytering De anställdas språkkunskaper ökas och upprätthålls genom undervisning 4. Uppmärksamhet fästs vid informationspraxisen Att informera på båda språken är viktigt då man strävar efter att profilera sig som en tvåspråkig stad. Utmaningarna i informationsgången beror förmodligen delvis på bristande rutiner, dvs. man kommer inte ihåg att i den egna verksamheten tillräckligt beakta att den svenskspråkiga befolkningens tillgång på information ska tryggas, vilket också står skrivet i stadens informationsanvisningar. Det svenska språket måste framträda bättre i stadens verksamhetskultur för att svenskan ska kunna vara en naturlig del vardagen inom förvaltningen. Det är också med tanke på invånarnas delaktighet en viktig förutsättning att de svenskspråkiga har tillräckligt med aktuell information till sitt förfogande. Stadens allmänna information på svenska måste också utvecklas vidare med detta i åtanke. I stadens informationsanvisningar måste man lyfta fram tvåspråkigheten och inom respektive verksamhetsområde måste man ha entydig informationspraxis på svenska och definiera dem så att de motsvarar språklagen och stadens informationsanvisningar. Satsningar på att planera det svenskspråkiga innehållet bör göras och klar och entydig praxis skapas över vilket material som ska finnas översatt. Utöver informationsmaterialet i elektronisk och tryckt form måste man gå igenom praxis även för exempelvis meddelanden, skyltar och orienteringstavlor. vid uppdateringen av informationsanvisningarna beaktas åtgärdsförslagen i tvåspråkighetsprogrammet informationspraxis stärks så att den följer stadens informationsanvisningar 8
5. Ansvaret för den tvåspråkiga servicen förtydligas Ett viktigt mål för utveckling är även att man systematiskt följer upp nivån på den svenskspråkiga servicen och hur den förverkligas. Särskilt i de lägen då brister förekommer i verksamheten, vore det mest entydigt att officiellt fastställa ansvaret för hur den svenskspråkiga servicen ordnas. Därför bör verksamhetsområdena utse personer som ansvarar för den svenskspråkiga servicen. Dessutom måste man definiera vilka metoder som används för uppföljningen och hur och till vilka instanser det rapporteras om utfallet av servicen. Främjandet av delaktigheten hos stadens svenskspråkiga invånare kopplas starkt till tillgången på information och kunskaper om de egna möjligheterna att vara med och påverka. Påverkningsmöjligheterna stärks för sin del av att den svenskspråkiga informationspraxisen förbättras, att samordningen av servicen utvecklas och personer som är ansvariga för servicen utses. Stadsdirektören utser en arbetsgrupp av tjänsteinnehavare på stadsnivå, med uppgift att - följa upp hur tvåspråkighetsprogrammet genomförs och aktivt verka för att främja målen i programmet. - följa upp hur språkservicen utvecklas. - informera aktuella parter om brister som uppdagas och lägga fram förslag som siktar till att förbättra beredskapen till att ge språkservice. - årligen rapportera till stadsstyrelsen, som svarar för att språkprogrammet fullföljs, utvecklas och följs upp. - ta fram och föra vidare god praxis inom de olika verksamhetsområdena så att de kan delas och tas i bruk på stadsnivå. 9
Hänvisningar och källor Befolkningsprognos för Vanda (2012), http://www.vantaa.fi/tietoa_vantaasta/tilastot_ja_tutkimukset/vaestoennusteet Service på svenska i huvudstadsregionen (2007). Delegationen för huvudstadsregionen, grupp 14. http://www.helsinginseutu.fi/hki/hs/helsingfors+region/samarbetsorgan/huvudstadsregionen s+samordningsgrupp Språkbarometern 2012. Information om projektet: http://www.kunnat.net/fi/asiantuntijapalvelut/ruotsinkielinentoiminta/projektit/kielibarometri/sivut/default.aspx 10
Vanda stad Stationsvägen 7, 01300 Vanda Tfn 09 83911 (växel) Vanda stads tvåspråkighetsprogram