Försäkring i förändrat klimat Att förebygga skador i samarbete Vattnet i den hållbara staden, Göteborg 141113 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar Publik 1
Vi står inför en klimatförändring med ökade risker Högre temperaturer. Ökad nederbörd. Förhöjd havsyta. Mer extremt väder. Ökade risker för översvämningar, dammbrott, skred, skogsbränder och stormskador. Publik 2
Fokus i Klimatfrågan.egentligen två frågor med olika tidshorisonter Minskade utsläpp Anpassning till hot (och möjligheter) med olika perspektiv I tid I geografi I beslutskraft 3
Vi står inför en klimatförändring men vi har också gjort samhället mer känsligt 4
Skador på allt dyrare egendom och miljö
Översvämningar är ingenting nytt Foto: Bengt Carlsson 6
men konsekvenserna är annorlunda nu 7
i ett känsligare samhälle Tack SMHI för lånet av bilderna 8
som görs ännu känsligare 9 9
Klimatförändringen ger nya planeringsförutsättningar Speciellt för investeringar på lång sikt Byggnader Infrastruktur Vattenkraft Skog Jordbruk och agera klokt därefter. 10
inte minst i Göteborg Ur Samhällsbyggaren 6/2012 11
Naturskador i Sverige Hittills huvudsakligen storm. Måttliga skador från översvämningar och skred, men det finns en stor exponering. Frekventa stora skador efter skyfall. 12 12 12
Stora naturskador, försäkrad skada - 2012 (för de fyra största försäkringsbolagen) Händelse År Mkr Jordskred Vagnhärad 1997 50 Storm Anatol 1999 970 Översvämning Vänern 2000 57 Översvämning Mellannorrland 2000 91 Skyfall Orust 2002 123 Skyfall Kalmar 2003 63 Översvämning Småland 2004 41 Storm Gudrun 2005 3 965 Översvämning Västsverige 2006 98 Stormen Per 2007 551 Skyfall södra Sverige 2007 100 Skyfall 2010 140 Kyla och snö 2010 1 000 Dagmar 2011 Ca 300 Skyfall, somrarna 2011-12 200 resp 150 13
2013 - ett typiskt naturskadeår för framtiden? Juli: Skyfall i Jönköping cirka 70 Mkr Oktober: Stormen Simone cirka 300 Mkr i Skåne och Halland November: Hilde, cirka 60 Mkr i Jämtland och Västerbotten December: Sven, cirka 150 Mkr, samma område December: Ivar, cirka 120 Mkr, Västernorrland och Jämtland. 14
Sommaren 2014 har innehållit stora naturskador Betydligt mer åskskador än vanligt Översvämningsskador minst 400 Mkr i Skåne, ytterligare säkert 300 Mkr i Stockholm, Värmland och på Västkusten Storm i fel säsong och tromber i Värmland Skogsbrand i Västmanland, cirka 1000 Mkr Vi vet att klimatförändringen kommer att ge fler och större sådana skador redan inom de närmaste decennierna. 15
Få riktigt stora skador Beroende på Sveriges geografiska läge Sveriges ekonomi Kommunernas möjligheter att påverka byggplaner Tur Därför Inte någon faktor för individuell prissättning (ännu). Privat försäkring täcker fortfarande i stort sett alla naturskador. 16
Men samhället görs känsligare Vi bygger närmare havet, sjöar och vattendrag. Mer hårdgjorda ytor i städerna. Större värden, mer skadekänsliga Ett mer skadekänsligt samhälle och ökande risker med klimatförändringen. 17
Ibland är riskerna mycket tydliga Högsta vattennivå år 2002 utanför Kristianstads vallar Normalvattennivå = havets nivå Kristianstads lägsta punkt 18
Men skyfall kan komma var som helst Köpenhamn 2 juli 2011 100 mm på 100 minuter. Skada 8-9 miljarder + samhällets och individens kostnader. DN augusti 2011 19
Som försäkringsbolag...är vi intressenter som vill öka samhällets och våra kunders säkerhet....vill vi kunna erbjuda en bra försäkring till våra kunder också i framtiden....vill vi främja aktiviteter för att förebygga olyckor och reducera effekterna av de som ändå inträffar. 20
Så vad gör vi då? Vi erbjuder kunskap genom statistik, tekniska standards och bidrag till forskning. Vi engagerar oss i debatten och information till våra kunder. Vi arbetar för skadeförebyggande för att göra samhället mer robust. 21 Publik
Om vi inte gemensamt lyckas i det skadeförebyggande arbetet? Det absoluta flertalet kan få en fortsatt bra försäkring till rimligt pris, men Vissa områden och byggnader kan få väsentligt högre premie, högre självrisker eller t o m inte kunna försäkras. och det är inte dit vi vill, varken försäkringsbranschen eller samhället i övrigt! 22
Och därför är vårt budskap till kommunerna.. och länsstyrelser och exploatörer och Gör inte ont värre! Bygg inte i exponerade områden. Förebygg skador och begränsa konsekvenser. Glöm inte skyfallen! Frekvensen ökar Vi har redan sett vad de kan åstadkomma 23 Publik
Varför går inte anpassningen snabbare? Även om fortsatt forskning är viktig så vet vi redan nu tillräckligt för att agera. Ansvaret är tydligt, men finansieringen saknas. Vi söker fortfarande samverkansformer. Vi har ännu inte haft någon riktigt stor skada i en större svensk stad! 24
Och nu då. Är alla intressenter med i diskussion om anpassning Fastighetsägare? Näringslivet? Byggindustrin? Lokalpolitiker? Rikspolitiker? Finns något samverkansforum för fler intressenter än idag? 25 Publik
Våra utmaningar Från kunskap till medvetenhet till prioritering Finansiering av anpassning Samarbetsformer med fler aktörer Vad är nästa steg? Hur blir vi alla en del av lösningen? 26 Publik
Så vad skulle kunna vara nästa steg? Att öka medvetenheten utan en omfattande översvämning i Stockholm? Statlig medfinansiering av anpassningsåtgärder som ökar de 25 Mkr som finns tillgängliga idag. Krav på kommunala handlingsplaner för anpassning. Lokalt samarbete med lokala aktörer. 27 Publik
Ett par citat att välja på. Varför skulle jag bry mig om kommande generationer? Vad har de gjort för mig? Groucho Marx Finns det bara lite stolthet kvar, så finns det alltid hopp om bättring Pugh Rogefeldt 28
29